Autism och intellektuell funktionsnedsättning Flashcards
Svårigheter med att diagnostisera barn
Utmaningar att diagnostisera barn - de befinner sig i en snabb social, emotionell och kognitiv utveckling. Händer mycket under en kort tid.
Barn uppvisar ofta många olika svårigheter. Många olika diagnoser som skulle kunna stämma. Ibland behöver man följa barn för att se vad svårigheterna handlar om.
Många tillstånd debuterar i barndomen. Ungefär hälften av alla som drabbas av psykiatriska tillstånd gör det innan 18 års ålder. Autism t.ex. visar sig oftast väldigt tidigt i utvecklingen. Men mildare svårigheter kan fortsätta vara dolda längre
Vissa psykiatriska tillstånd som debuterar under barndomen innebär att svårigheter kvarstår genom livet
DSM-5 Utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser
I detta kapitel ingår följande diagnoser:
– Autism
– Intellektuell funktionsnedsättning
– ADHD och motoriska störningar (t.ex. tics och Tourettes syndrom)
– Specifika inlärningssvårigheter (t.ex. med lässvårigheter, med skrivsvårigheter eller med räknesvårigheter)
– Kommunikationsstörningar (t.ex. störd språkutveckling, stamning eller social (pragmatisk) kommunikationsstörning)
Autism, IF, ADHD är tillstånd som är mer globala
Specifika inlärningssvårigheter och kommunikationsstörningar är mer avgränsade
Diagnoskriterierna för autism, enligt DSM-5
Två huvudkriterier (kluster av svårigheter)
A. varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang
B. Begränsade repetitiva mönster i beteende, intresse eller aktiviteter
Tre underkriterier av
A. Varaktiga brister i förmågan till social kommunikation och social interaktion i ett flertal olika sammanhang, vilket visar sig i följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt
A1: Bristande förmåga till social ömsesidighet, alltifrån t ex att personen avviker från det normalt förväntade i sitt sätt att närma sig andra och ger bristande gensvar i samtalet, till att personen endast i begränsad utsträckning delar intressen eller känslor med andra, till att personen inte alls tar initiativ till eller ger gensvar vid sociala interaktioner“För på” eller för avvikande. Väldigt lite intresse av att vara med andra.
A2: Bristande förmåga till icke-verbalt kommunikativt beteende vid sociala interaktioner, alltifrån t ex bristande samstämmighet mellan verbal och ickeverbal kommunikation, till avvikelser i ögonkontakt och kroppsspråk eller bristande förståelse för och bruk av gester, till total frånvaro av ansiktsuttryck och icke-verbal kommunikation.T.ex. ögonkontakt, mimik, gester, frånvaro av ansiktsuttryck. Inte det vi säger utan det icke-verbala. Det är svårt att läsa av individen men individen har också svårt att läsa av andra.
A3: Bristande förmåga att utveckla, bevara och förstå relationer alltifrån t.ex. svårigheter att ändamålsenligt anpassa beteendet till olika sociala sammanhang, till svårighet att leka låtsaslekar eller skaffa vänner, till avsaknad av intresse för jämnåriga
Fyra underkriterer av
B.Begränsade repetitiva mönster i beteende, intresse eller aktiviteter vilket visar sig i minst två av följande, aktuellt eller anamnestiskt belagt (exemplen är illustrativa, andra yttringar förekommer)
B1. Stereotypa eller repetitiva motoriska rörelser eller ett viss sätt att prata. Hur man använder sig av olika föremål. Hur man använder händerna, en viss rörelse man “finner ro i”. t.ex enkla motoriska stereotypier, ekolali, idiosynkratiska faser (mismatch i hur man använder ord) , rada upp leksaker eller kasta föremål
B2. Insisterar på att inget ska förändras i vardagen, oflexibel fixering vid rutiner eller ritualiserade mönster i verbala eller icke-verbala beteende (t.ex. extremt upprörd vid små förändringar, svårigheter med omställningar, rigida tankemönster, speciella hälsningsritualer, tar samma vägar eller äter samma mat)
B3: Starkt begränsade, fixerade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering (tex starkt fäst vid eller upptagen av speciella föremål, överdrivet inskränkta eller ensidiga intressen)
B4: Hyper eller hyporeaktiv vid sensorisk stimulering, eller säreget intresse för sensoriska aspekter av omgivningen (T.ex. verkar vara okänslig för smärta/värme/kyla, reagerar starkt på specifika ljus eller ytstrukturer, vidrör eller luktar påfallande överdrivet på föremål, visuellt fascinerad av ljus eller rörelse)
Specifika kriterier autism (C, D och E)
C. Symptomen måste ha förelegat under den tidiga utvecklingsperioden( men behöver inte vara tydligt märkbart förrän förväntningarna på social förmåga ligger bortom den faktiska, begränsade förmågan; senare i livet kan symtomen vara maskerade via inlärda strategier)
D. Symptomen orsaka kliniskt signifikant nedsättning av den nuvarande funktionsförmågan socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden
E. Svårigheterna ska inte förklaras bättre av intellektuell funktionsnedsättning eller globalt försenad psykisk utveckling. IF och autism förekommer ofta samtidigt; för att diagnostisera samsjuklighet ska den sociala kommunikationsförmågan vara klart under den förväntade med hänsyn taget till den allmänna utvecklingsnivån
Specifikation av aktuell svårighetsgrad
Både för social kommunikations och beteende kriterier ska svårighetsgrad bedömas
Gradering
nivå 3- kräver mkt omfattande stöd
nivå 2 kräver omfattande stöd
nivå 1 kräver stöd
Variationer mellan individer med autism
Svårighetsgraden skiljer sig jättemycket avseende social förmåga
Kan vara total ointresse för andra (förutom att använda andra för att få det man vill, hämta leksak uppe på hyllan) Till att ha fungerande relationer med andra men ha svårigheter att upprätthålla dem, till en stark motivation att bli accepterad och värderad av andra
Kognitiv förmåga kan variera från svår intellektuell funktionsnedsättning till hög IK. T.ex bli expert inom viss område
prevalens autism
1-2 % av alla barn och vuxna
AST finns i alla länder och socioekonomiska grupper -dock skillnad i vilken grad individer upptäcks och diagnostiseras i olika grupper
AST är vanligare bland män jämfört med kvinnor, ratio ca 3:1, tidigare beräknas 4:1
De flesta utvecklar symtom på autism innan tre års ålder
Teorier om könsskillnader
Extreme male brain teorin:Finns olika biologiska skillander mellan män och kvinnors hjärnor. Manliga hjärnor med inriktade på systematisering och analys medan kvinnliga hjärnor är mer inriktade på empati. Mycket kritiserad teori, inget belägg.
Fetal androgen teorin: Ökad exponering för manligt könshormon under graviditeten skulle orsaka autism.
Sociala könsroller: Hur man bemöter flickor och pojkar. Vilka beteenden man tränas i tidigt. Flickor får mer fokus på social interaktion vilket gör att det tränas upp mer och eventuellt syns mer senare
Maskeringshypotesen: Flickor är skickligare på att maskera sina sociala svårigheter (går ihop med sociala könsroller)
Vad orsakar autism?
Finns en klar genetisk komponent men väldigt komplex ärftlighet
Men ofta beskriver föräldrarna liknande svårigheter
Många gener antas vara inblandade och enskilda gener bidrar med liten effekt.
Heritabiliteten har uppskattas mellan 50-95%
Tvillingstudier tyder på att heritabiliteten inte är 100%, finns behov att förstå även miljömässiga faktorer
Ca 10% av individer med AST har en påvisbar kromosomavvikelse. Finns samsjuklighet med t.ex. Downs syndrom. Men oklart om kromosomavvikelsen orsakar autism eller om det är slump
Miljöfaktorer som ökar risk
Föräldrarnas ålder
Tid mellan graviditeter - ökad risk om det är mindre än 12 månader, men några studier visar också ökad risk om lång tid mellan 60-84 mån)
Immunfaktor -infektioner under graviditet
Bruk av mediciner - ökad risk om exponerats för epilepsimedicin, mer oklara resultat angående antidepressiv medicinering
Andra prenatala och perinatal faktorer - låg vikt vid födsel, ämnesomsättningsproblem hos modern
Diet och livsstilsfaktorer hos mamman
Kemikalier
Differentialdiagnostik och samsjuklighet
av autism
En hög andel individer som har diagnosen autism har en eller flera samtidiga psykiatriska diagnoser
Barn med IF kan uppvisa beteenden som kan likna de som finns vid autism. Samtidigt rapporteras 30% av barn med autism ha samtidig intellektuell funktionsnedsättning
Många barn med autism har svårigheter relaterade till uppmärksamhet, hyperaktivitet och exekutiva funktion. CA 30-40% uppskattas samtidigt ha ADHD
Sömnsvårigheter och matproblem (selektivt ätande eller matvägran) är vanliga
Andra vanligt förekommande psykiatriska diagnoser var tex depression, ångesttillstånd (OCD vanligt, ibland svårt att särskilja vad som är rutiner och repetitiva beteenden och vad som är en tvångshandling ), trotssyndrom
Andra vanligt förekommande somatiska diagnoser var gastrointestinala problem (mag och tarm problem), brist i immunförsvar, sömnstörning
Vad innebär det att ha en theory of mind?
Social förmåga som utvecklas likartat i olika kulturer
Förekommer hos de flesta typiskt utvecklade vuxna
Brister i theory of mind gör det svårare i samspel med andra
Personer med autism har dessa svårigheter, både att förstå och tolka känslouttryck, men också att uppleva vad någon annan går igenom
Central koherens - helhet/detaljer
Teori som varit stark, kommer från perception forskning
För att förstå känslighet för stimuli tolkar man det som att man har svårt att se helhet och få ihop alla sina sinnesintryck. Fokuserar man på detaljer blir det väldigt mycket och inte lika hanterbart