Självskadeproblematik/Suicid Flashcards
Ett sätt att kategorisera självdestruktivt beteende
→ Direkt självskadande handlingar t.ex. skära sig
→ Indirekt självskadande handlingar t.ex att en överdos, utsätta sig medvetet för en farlig situation (något som blir farligt på längre sikt)
Direkta självskadande handlingar kan vara
→ Icke suicidala fenomen t.ex. gör något som är farligt men gör det med intentionen att åstadkomma något annat än att dö och man tror att man har mer kontroll över situationen än man tror
→ Suicidala fenomen
Självskadeproblematik defintion
Kan ses som ett kontinuum
Skadar faktiskt kroppen direkt?
Suicidal intention?
Socialt accepterat eller? Tatuering skadar huden men det är socialt accepterat. Att slå i väggen är ett sätt att visa ilska och är socialt accepterat men det är per definition också självskadebeteende
Skillnad på “själv saboterande” och “självskadebeteende”
Prevalens (självskada)
Självskadebeteende debuterar oftast i yngre tonåren
Incidensen ökar fram till ung vuxen ålder -a vtar sedan
Prevalenssiffror varierar mycket – olika definitioner
Antal psykiatriska patienter som skadat sig de senaste månaderna
47% totalt
78% av gruppen kvinnor/flickor under 18 år i psykiatri
Av patienter med självksadebeteende hade
91% haft självmordstankar och
52% utfört självmordsförsök någon gång under livet
Var tredje hade inte berättar för sin behandlade om självskadebeteende
Självskadebeteende är vanligt vid:
Borderline personlighetsstörning
självskadebeteendet ett, icke nödvändigt, diagnoskriterium
Autismspektrumstörning
Depression
Det kan förstås också förekomma vid andra psykiatriska diagnoser och utan att någon annan psykiatrisk diagnos förekommer. Man behöver inte ha en diagnos för att självskadebeteenden
Självskadebeteende har i vissa fall starkare samband med risk för framtida självmordsförsök är ett aktuellt självmordsförsök
Prevalens svenska ungdomar
Ca 40% uppger att de någon gång skadat sig själva
Merparten - vid fåtal själv skadetillfällen
En minoritet – självskadebeteenden + andra problem
Samband med självskadebeteende och
dysfunktionella strategier för att hantera känslor
Relativ avsaknad av positiva relationer till föräldrar
För flickor symtom på ätstörning
Könsskillnader
Finns fortfarande osäkerhetsfaktorer
Vanligare bland flickor än pojkar
Kan finnas tendens att skada sig på olika sätt
Pojkar bränner sig och slår sig mer, flickor skär sig eller tar tabletter
Vanligare hos HBTQ personer än hetereoexuela cispersoner (minorty stress theory)
Varför självskadar personer?
Fyller en känsloreglerande funktion
Självbestraffande
Låg självkänsla
Uppkomst
Emotionell sårbarhet – utgår från biologin.
olika temperament
våra reaktioner sitter i olika länge
det krävs olika styrka i stimuli för våra reaktioner
Invaliderande omgivning
Min egna emotionella sårbarhet kommer interagera med ens omgivning och interaktionen kommer påverka ens emotionella sårbarhet
→ Svårigheter att reglera känslor och beteenden
Krävs alltså någon emotionell sårbarhet och att omgivningen inte är tillräckligt validerande
I praktiken: Som barn gråter mycket, blir oftast arg, starka reaktioner → Omgivningen säger att det är fel → Barnet försöker “pressa” ner sina emotionella reaktioner → Barnet har svårt att reglera och sätta ord på sina känslor → Andra kommer feltolka ens reaktioner och känslouttryck för att barnet inte vet hur den ska hantera/uttrycka dem
Självksadebeteendets funktion inlärningsteoretiskt perspektiv
Självskada har ofta en känsloreglerande funktion
Sker i regel vid starkt känslopåslag
Vidmakthålls då konsekvenser av självskada gör att känslor påslaget reglera
Inre funktion (interpersonell funktion)
Minska plågsamma känslor t.ex. plågsamma känslor, malande tankar, flashbacks, minnen
att få/uppnå något t.ex. smärta/bestraffning, ro och avslappning, en kick
Mellanmänsklig funktion (interpersonell funktion)
Att få /uppnå något t.ex. bli sedd och bekräftad. få hjälp, få någon form av reaktion
Att bli av med/slippa något tex. krav och belastning från omgivningen
Viktigt angående beteendets funktion
Ett beteende kan ha en viss funktion och bli förstärkt UTAN en medveten AVSIKT att nå just denna konsekvens
patienten skadar sig sällan “för att få uppmärksamhet”
Att försöka få ett självskadebeteende att upphöra genom att utsläckning kan vara farligt – utsläckningskrevad
Om jag vill ha en kaka och alltid brukar få en kaka och man säger nej, så kommer man inte sluta be om kakan, utan man kommer att reagera starkare. Får man kakan efter stark reaktion kommer beteendet istället förstärkas av att det krävs en stark reaktion för att få en kaka
Validering och att lära ut och förstärka andra beteende för attt hantera känslor är mer effektivt
Gemensamma faktorer hos verksamma behandlingar
En tydlig behandlingsstruktur som skapar förutsägbarhet och kontinuitet för patienten
Ett empatiskt-validerande och lyssnade-undersökande förhållningssätt
Ett metodmässigt fokus på ökad emotionell medvetenhet och förbättrad emotionsreglering
Strategier för att motverkar risken för iatrogena effekter inom vården, som bedöms vara betydande med denna patientgrupp
Vad finns det för faktorer som ökar respektive minskar risken för självmordsförsök?
Att vara man ökar risken för att “lyckas” begå självmord. Främst för att män tenderar att välja mer våldsamma metoder som att skjuta sig själv än t.ex. ta tabletter. Men även om män dör i större utsträckning så är det tre gånger vanligare att kvinnor försöker begå självmord
Om någon annan i familjen begått suicid ökar risken (störst om de är ett syskon)
Låga serotonin nivåer
Alkohol missbruk relaterat till 25-50% av självmordsförsök
Sensation- seeking
Om man tidigare försökt begå självmord
Borderline/emotionell instabil personlighetssyndrom
Påtaglig stressfyllda events i livet
Skyddande faktorer:
Kognitiv flexibilitet
Starkt socialt stöd
Avsaknad av utlösande livshändelser
- Inga förluster
- Hoppfullhet
- Behandling av psykiatrisk störning
- Behandling av personlighetsyndrom
Vilka insatser med vetenskapligt stöd finns för att förebygga suicid?
Den mesta forskningen tyder på att sådana läroplansbaserade program som riktar sig till den allmänna befolkningen (universella program) i skolor eller organisationer om hur man hanterar livsstress eller ökar det sociala stödet inte är effektiva
Mer hjälpsamma är program som riktar sig till individer i riskzon, inklusive ungdomar i skolor där en elev har dött genom självmord.
Ett viktigt steg är att begränsa tillgången till dödliga vapen för alla som löper risk att begå självmord. Detta kan vara en av de mest kraftfulla delarna av ett självmordsförebyggande program
Beskriv hur självskadebeteende kan ha en känsloreglerande funktion.
Sker i regel vid starkt känslopåslag
Vidmakthålls då konsekvenser av självskada gör att känslor påslaget reglera
Inre funktion (interpersonell funktion)
Minska plågsamma känslor t.ex. plågsamma känslor, malande tankar, flashbacks, minnen
att få/uppnå något t.ex. smärta/bestraffning, ro och avslappning, en kick
Mellanmänsklig funktion (interpersonell funktion)
Att få /uppnå något t.ex. bli sedd och bekräftad. få hjälp, få någon form av reaktion
Att bli av med/slippa något tex. krav och belastning från omgivningen
Beskriv hjälpsamma strategier för bemötande vid självskadeproblematik.
Icke dömande
Undersökande
Validerande
Sakligt
