Ångestssyndrom Flashcards
Hur känns ångest i kroppen?
Ångest är väldigt tydligt både ett psykologiskt och kroppsligt tillstånd. Alla känslor känns på något sätt i kroppen men ångest är ett av dem som väldigt tydligt känns.
Ofta aktiveras det sympatiska nervsystemet: Märkbar muskelanspänning, påverkad puls och andning, rastlöshet, darrningar osv. Saker man kan känna i en “vanlig” nervös situation men oftast så ångest också ter sig.
Men kan också höra samman med: förlust av anspänning, oförklarlig huvudvärk, illamående, upprörd mage osv (parasympatiska nervsystemet). Mer förknippad med långvarig och grubblande ångest medan det första snarare är det mer akuta påslaget.
Fysiologiska reaktioner kan också ge kognitiv påverkan tex koncentrationssvårigheter, yrsel, tappar tråden, ringer i öronen, dissociativa tendenser osv
Panikattack –
En panikattack definieras som en plötslig upplevelse av intensiv rädsla eller akut obehag, åtföljd av fysiska symtom som vanligtvis inkluderar
hjärtklappning, bröstsmärtor, andnöd och ev. yrsel
Sant VS Falskt alarm – finns det en verklig fara?
Cued VS Uncued - . En cued attack är beroende av en specifik fenomen. T.ex. om man är jätte rädd för spindlar kommer det vara en cued rädsla. Men uncued är rädsla för ångesten/ångestens fysiska manifestation. T.ex. att springa till bussen och bli andfådd kan trigga fight/flight och därmed också en panikattack (uncued panikattack för det orsakas av de fysiska symtomen) Kan vara en fara man tänker sig kan förekomma. Vi kan föreställa oss katastrofer som om de var så verkliga att de faktiskt händer här och nu
Oväntade attacker är viktiga vid panikångest. Förväntade attacker
är vanligare vid specifika fobier eller social ångest
Negativ framtidsorienterad affekt
handlar om att vara rädd för något som skulle kunna hända. Ångest kan vara rädsla för de konsekvenserna som något man gjort kan ge
Känsla av kontrollförlust inför framtiden / oförmåga att förutse framtida händelser . Vi är bar på att föreställa framtiden men vi vet också att vi inte kan göra mycket som kan påverka framtiden.
Freuds andra teori om ångest –
en biologisk respons som förvarnar jaget om att skydda sig mot risk för traumatisk förlust (av kärlek, beskydd, gemenskap)
Ångest är snarare ett alarmsystem och inte en känsla. När man börjar känna saker som inte är i linje med vad jag “får” känna.
Sårbarhet för ångest
Hereditet för tendens till att bli orolig och spänd
Hereditet för panik (tex. tendens att uppleva obehag vid kroppsliga sensationer snarare än att ha mycket katastroftankar)
Det finns en genetisk komponent som förstärks av familjen.
Stress
Stress under livet
Förhållandet mellan kontroll & kaos i vår uppväxt. Hur mycket kaotiska situationer utsätts vi för?
Skydd: Bemöta och benämna barns känslor och behov, skapa trygg bas
Risk: Negligera barns känslor och behov, otrygga anknytning, men också, överbeskydd, ”kratta för mycket” (då förmedlas att världen är en väldigt farlig plats)
Perioder av ångest uppstår ofta…
Vid stress och förändring i livet, och inte bara ”tråkig” sådan. Kan också vara tex att flytta hemifrån. Det är en ny situation där mycket inte känns säkert.
Vid panik finns ofta, men inte alltid, en tydlig ”första gången”.
Specifik fobi
Vanligaste syndromet i allmän befolkning
Mer än bara rädsla/obehag’ – får ett oerhört starkt påslag som man inte kan kontrollera
Undergrupper: blod & stick, situationsspecifika, naturliga miljöer, djur, annat. Finns enormt många
Blod och stick är de enda fobierna som man faktiskt svimmar av
Centrala drag:
Uttalad rädsla/ångest inför och i mötet med specifikt objekt/situation
Specifikt objekt/situation undviks eller uthärdas med svår rädsla/ångest
Rädsla/ångest står inte i proportion till faran och/eller sociokulturell kontext
Rädsla/ångest är ihållande och orsakar kliniskt signifikant lidande/brist i funktion
Många har fobier men klarar sig bra i vardagen, men vissa fobier är svåra att hantera (till exempel kräkfobi, det är svårt att undvika att spy) Du behöver ha ett lidande för att det ska behandlas.
Många får initialt en oväntad panikattack i en specifik situation, kanske relaterad till aktuell livsstress. En specifik fobi för den situationen kan då utvecklas.
För fullständiga kriterier se DSM-5
Paniksyndrom
’Att vara rädd för ångesten/ångestens fysiska manifestation’
Undergrupper: med eller utan agorafobi (rädsla för miljöer med mycket folk, att vara på en plats man inte snabbt kan komma ifrån)
Centrala drag:
Återkommande oväntade panikattacker
Ihållande rädsla att få ytterligare attacker (eller för vad attackerna medför)
Betydande beteendeförändringar för att undvika panikattacker – undvika platser där man är rädd att en panikattack kan uppstå
En annan typ av hereditet. Kan drabba personer som annars inte verkar vara så oroliga av sig. Det är vanligt att man istället söker sig för fysiologiska problem för att man inte förstår eller är vana vid den typen av känsla.
För fullständiga kriterier se DSM-5
Social ångest
’Mer än bara blyg’
Viktigt att förstå gränserna. Vad är normal nervositet och vad är social ångest?
Centrala drag:
Rädsla/ångest för situationer när en kan utsättas för kritisk granskning av andra. Specifikt, men inte begränsat till, att få fysiologiska symtom som ska leda till negativa omdömen från andra.
En situation där detta sätts på behöver inte betyda att man har social ångest, men en situation där man får påslag vid tex en redovisning kan leda till att man fortsätter associera redovisningar med den känslan och därmed kan utveckla social ångest
Situationen undviks helt eller uthärdas med svår ångest/rädsla
Rädsla/ångest står inte i proportion till faran och/eller sociokulturell kontext
Rädsla/ångest är ihållande och orsakar kliniskt signifikant lidande/brist i funktion
För fullständiga kriterier se DSM-5
Separationsångest
’Rädsla för att bli lämnad’
Numera relevant för både barn och vuxna
Centrala drag:
För utvecklingsnivån överdriven rädsla/ångest inför att vara åtskild från dem en är fäst vid (de är olika hur det ser ut om man är 3 eller om man är 30)
T.ex orimlig rädsla att vara åtskild från en partner. Varje gång vi går till jobbet man krama om sin partner hårt för “det kan hända vad som helst under dagen”
Rädsla/ångest är ihållande och orsakar kliniskt signifikant lidande/brist i funktion
För fullständiga kriterier se DSM-5
GAD
’Att styras av oro’
Ofta personer som ’alltid varit oroliga’, t.ex. att man hade separationsångest när man var liten. Finns ofta anamnestiskt mycket oro
Ofta mer eller mindre kroniskt. Men inte helt obehandlingsbar.
Panikattacker förekommer men ofta inte den ’stora grejen’. Det är den pågående oron som är konstant.
Centrala drag:
Överdriven och svårhanterad rädsla/ångest inför många olika saker större delen av tiden. Ångesten byter objekt hela tiden. Kognitiv omstrukturering är väldigt svårt för det finns ofta väldigt mycket
Syns i minst 3 (barn: 1) av följande: Rastlös, lättuttröttad, koncentrationssvårigheter, irritabilitet, spänd, sömnproblem.
Rädsla/ångest är ihållande och orsakar kliniskt signifikant lidande/brist i funktion
Det är svårt att fokusera uppmärksamheten eftersom tankarna snabbt växlar från kris till kris.
För barn krävs endast ett fysiskt symptom för att diagnosen GAD ska ställas
GAD har genom åren använts som en slaskdiagnos “det är lite ångest här lite överallt”. Men man bör vara försiktig med diagnosen då det ändå beskrivs som en kronisk syndrom
För fullständiga kriterier se DSM-5
GAD förekommer främst hos personer över 45 år
Kronisk när det väl utvecklats
Några vanliga komponenter i att arbeta som psykolog med patienter med ångest
Rekommendationer
Vid specifika ångesttillstånd i regel KBT
Vid blandtillstånd med depression rekommenderas även IPT och korttids-PDT och beslut ska ske i samråd med patient
Vanliga inslag
Psykoedukation – ibland räcker det
Exponering för situationer, känslor, tankar, rädslor
Men också exponering för att utsättas för de kroppsliga symtomen (tex titta en lampa så man får svårt att se, snurra på en stol så man blir yr)
Jobba med undvikande och/eller försvar
Medveten ångesthantering och acceptans
Toleransfönster
Man behöver befinna sig inom ett toleransfönster vid exponering. Vi jobbar bra om ångesten är lagom hög. Det blir ingen bra behandling om ångesten är skyhög vid exponeringen
Hur vanligt är samsjuklighet vid GAD?
Samsjuklighet är generellt mycket vanligt förekommande för patienter med GAD, där mer än 50
% av patienterna har minst en ytterligare psykiatrisk diagnos. Depression är vanligt
förekommande som samsjuklighet, varför speciellt fokus bör läggas på frågor som rör
nedstämdhet och även frågor som berör livsleda och suicidalitet. Patienter med GAD löper också
i sig högre risk för självskadebeteende och suicidalitet oberoende av pågående depression.
Vad är en typisk symtombild för personer som lider av social ångest?
