Preventionsarbete Flashcards
■ Promotion
Syftar till att främja individers välmående och positiva utveckling
Många samhällsinsatser på politisk nivå (folkhälsoarbete)
T.ex. betald föräldraledighet, gratis tandvård för barn, gratis skollunch
Prevention
Insatser för att minska risken för ohälsa med målet att styra bort individen från riskfaktorer, eller minska dess inflytande, samtidigt som skyddsfaktorer stärks
(Handlar mer om att förebygga)
T.ex. hälsoprogram
Prevention på olika nivåer
Universell prevention
vänder sig till samtliga i en viss population utan hänsyn till eventuella riskfaktorer eller individuella behov
Insatser till alla individer i en viss målgrupp, till exempel alla föräldrar som har 6 åriga barn. Handlar inte om de individuella skillnaderna utan handlar om att se det generella
(Riktad prevention → samlingsnamn för att särskilja selektiv och indikerad med universell prevention)
■ Selektiv prevention
riktar sig till grupper av individer baserat på någon gemensam riskfaktor
T.ex. föräldrar som lever med sina barn i ett socioekonomiskt utsatt område
■ Indikerad prevention
riktas till individer som anses vara i uppenbar risk för att utveckla hälsoproblem, vanligen pga. en redan förhöjd symtomnivå
insatsen anpassas till de individuella behoven
Viktigt att komma ihåg och kunna särskilja dessa
Strukturerade preventiva insatser
■ Skolbaserade interventioner
– Livskunskap, SET, CHAT, (PALS)
– Visst stöd för effekter på ångest och nedstämdhet, samt utagerande beteenden, viss kritik mot vissa interventioner.
■ Föräldrastödsprogram
– KOMET, COPE, Active Parenting, Connect, LFT, ABC, Trygghetscirkeln, etc., etc.
Föräldraskapsstöd på olika preventiva nivåer
Indikerad prevention
Individuell rådgivning identifierade problem
Selektiv prevention
Föräldrastöd för föräldrar i riskgrupp eller som har barn med begynnande beteendeproblem (t.ex. barn med utagerande problem men inte på BUP nivå)
Universell prevention
Insatser inom MBHV, föräldragrupper/–möten med specifika teman, hemsidor för föräldrar, universella föräldrastödsprogram/–kurser
Promotion
föräldraförsäkring, förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar, gratis skollunch
Behandling
– Högsta nivån av intervention
– Avsedd för identifierade allvarliga problem på individuell och/eller dyadisk/relationell nivå
Vad är behandling vs indikerad prevention? Handlar mer om vem som ger insatserna än vilken målgrupp
Vidmakthållande
– Syftar till att stödja behandlingsefterlevnad (compliance) vid
långtidsbehandling. Se till att upprätthålla behandlingseffekt man en gång lyckats få till
– Mål: minskning i återfall eller förvärrade symptom
– Eftervård inkl rehabilitering
Den svenska kontexten
Rapporterna om ökad psykisk ohälsa år 2009 en nationell strategi om ett utökad universellt stöd till alla föräldrar med barn 0-17 år.
■ Stöd i föräldraskapet – ökad andel goda relationer – ökade förutsättningar till god hälsa och gott liv
■ Del av långsiktig samlad satsning för att främja hälsa och förebygga ohälsa
■ Syfte:
inspirera kommuner och landsting att utveckla stöd till föräldrar;
utgöra praktiskt stöd i organisatoriskt planerings- och utvecklingsarbete
■ Förnyad strategi 2018 inkl. jämställt samt riktat stöd
Stöd till föräldrar med tonåringar
■ Historiskt bristfälligt i Sverige
■ Tillgång beroende på var i landet man bor
■ Föräldrar till tonåringar anser att stöd under tonårstiden är lika viktigt/viktigare än under tidigare utvecklingsperioder
■ Internationellt: flest interventioner riktade till föräldrar med barn i åldrarna 10-15 år pga. anses mest framgångsrika ju tidigare de erbjuds – under senare tonår ovanligt
■ Sverige och internationellt: Flest interventioner s.k. kommunikationsprogram inriktade mot ANDT
■ I och med nationella strategin: Satsning på universella generiska program - program som har generell inriktning och inte fokuserar på specifik problem
■ I den förnyade strategin: jämställt föräldraskap och riktade insatser
Föräldrastödsprogram
■ Strukturerade, ledarledda, gruppbaserade*, med/utan barnkomponent
■ Olika teoretisk inriktning: fr. a. beteendeorienterade eller relationella
■ Gemensamt övergripande mål: stärka föräldra- barnrelationen för att förebygga barns och ungdomars psykiska/beteendemässiga problem
■ Standardiserade komponenter (föreläsningar, rollspel, videovinjetter, diskussions/reflektionsövningar, hemuppgifter) för att lära ut/träna positiva föräldrastrategier och uppmuntra till reflektion
■ Runt 10 sessioner (4-20)
■ Ursprung: ofta riktade interventioner för föräldrar med yngre barn
Effektiva komponenter i föräldrastödsprogram
- Baserade, utvärderade och förbättrade enligt en uttalad teori om risk- och skyddsfaktorer
- Tydligt fokus på föräldraförmåga och barns utveckling
- Syftar till att stärka skyddande faktorer
- Fokuserar på styrkor snarare än svagheter och problem
- Påverkar föräldrars attityder, förmågor och ambitioner, snarare än bara kunskapen
- Aktivitetsbaserade med fokus på färdighetsträning, ex genom rollspel och hemläxor
- Aktiv medverkan från föräldrar
- Tydliga, realistiska och uttalade mål utformade efter målgruppens utvecklingsnivå
- Erbjuds när individerna är som mest mottagliga för förändring
- Leds av välutbildad och engagerad personal
- Varierade inlärningstekniker (passiva/aktiva ex föreläsning/rollspel)
- Uppmuntrar föräldrar att bilda stödjande nätverk, hjälper föräldrar identifiera stöd i närmiljön
- Uppskattas av föräldrarna och uppfyller deras förväntningar
Vilka effekter kan man förvänta?
■ Universella interventioner – små individuella problem på gruppnivå
■ Riktade interventioner/behandling – större individuella problem
■ Universell ansats: folkhälsoperspektivet – små skillnader för individen – men stora för samhället (om tillräckligt många deltar)
■ Riktad ansats: större klinisk signifikans för den enskilde (men till färre pga. intensitet)
■ Slutsats #1: effekterna av en universell intervention är lika beroende av hur många som tar del av interventionen som hur stora effekterna blir på individnivå
■ Slutsats #2:
– universell intervention – små effekter;
– riktad intervention/behandling – måttliga/stora effekter
Effekter av föräldrastödsprogam
Generellt
■ Minskade beteendeproblem hos barnen
■ Förbättrad psykisk hälsa hos föräldrar*
■ Förbättrade föräldrastrategier
■ Universella interventioner – små effekter
■ Riktade interventioner – måttliga/stora effekter Tonår specifikt
■ Förbättrade föräldra-barn interaktioner
■ Förbättrad föräldrastil/-strategier
■ Förbättringar i föräldrars psykiska hälsa
■ Förbättringar i tonåringars psykiska häls
Några exempel på program
■ KOMET
– Svenskt
– Riktat (indikerat/selektivt)*
– För olika åldersspann samt målgrupper
– Beteendeorienterat (social inlärningsteori/beteendeanalys)
– 8 träffar á 2,5 h/vecka + uppföljning efter 2 mån
– Föräldrar till 6 barn (båda föräldrar uppmuntras delta)
– Föreläsningar, videovingetter, rollspel, hemläxor, studiematerial
– Forskningsstöd tonårsversion: Jalling et al 2015*; Alfredsson et al 2018
■ Active parenting/Aktivt föräldraskap
– Universellt
– Relationellt (Adlerianskt/humanistiskt, även inspirerat av Carl Rogers)
– För olika åldersspann
– 6 träffar á 3 h/varannan vecka, frivilliga uppföljningsträffar
– 8-12 föräldrar
– Föreläsningar, rollspel, reflektionsövningar, hemläxor, studiematerial
– Forskningsstöd tonår: Mullis, 1999, Alfredsson et al., 2018
När det gäller interventioner finns olika begrepp. Vad är och hur definieras promotion, prevention och (tidig) behandling?
