Psykos Flashcards
Beskriv några negativa respektive positiva symtom vid schizofreni.
Positiva symtom hänvisar i allmänhet till symtom kring förvrängd verklighet. Det är symtom som “tillförs”. Dessa är de mer “obvious” tecknen på psykos. Detta inkluderar hallucinationer och vanföreställningar.
En typisk vanföreställning är att andra är ute efter en, “Capgras syndrom” (att någon man känner har bytts ut mot en dubbelgångare) eller “Cotards syndrom” där personen tror att man är död.
Hallucinationer är sensoriska events utan någon faktisk input. Auditiva hallucinationer är vanligast
Negativa symptom involverar brister i normalt beteende i sådana områden som tal, avtrubbad påverkan (eller brist på känslomässig reaktivitet) och motivation. Något som “försvinner”
Det inkluderar apati (oförmåga att initiera och upprätthålla aktiviteter), begränsade tankar, tal, och känslomässig och social tillbakadragenhet
Exempel:
Alogia: frånvaro av tal, svårigheter att hitta rätt ord vilket kan resulterai fördröjda och långsamma svar
Anhedoni: Brist på nöje
Asocialitet: Brist på intresse för sociala interaktioner
“Platt” affekTt:: Visar inte känslor på samma sätt som andra, “kall blick”, tonlöst sätt. (det betyder dock inte att de inte reagerar på det inifrån, det är snarare att emotionerna inte uttrycks)
Vad är en vanföreställning? Vilken typ är vanligast förekommande?
Att ha föreställningar som är orealistiska, bisarra och som inte delas av andra i samma kultur
Exempel på vanföreställningar
paranoia: andra är ute efter en, ofta väldigt tydligt vem det är som är ute efter en
grandiositet: Inte i stunden så plågsamt, förhöjd självkänsla “Jag är utvald”, vanligt vid bipolaritet
hänsyftningsidéer: Tolkar tecken, budskap på radion, “Bilen blinkade, nu ska jag sätta igång”
Icke-bisarra och bisarra: Icke bisarra är något som skulle kunna hända och bisarra att” Säpo har lagt in en agent i mitt huvud och läser mina tankar”. Ju mer bisarra desto mer går utvecklingen mot schizofreni.
En erotomanisk typ av vanföreställning är den irrationella tron att man är älskad av en annan person, vanligtvis med högre status.
Den förföljelsemässiga typen av vanföreställningar innebär att man tror att man själv (eller någon närstående) blir illvilligt behandlad på något sätt
Vid somatiska vanföreställningar känner sig personen drabbad av en fysisk defekt eller ett allmänt medicinskt tillstånd.
Vad innebär katatoni?
motoriska dysfunktioner som sträcker sig från extrema rörelser till immobilitet
innebär en avsaknad av rörelse (ett stuporöst tillstånd) eller katalepsi, där musklerna är vaxartade och halvstyva, så att en patients armar eller ben förblir i vilken position som helst.
kan också innebära överdrivna men slumpmässiga eller ändamålslösa rörelser. Katalepsi har ansetts vara vanligare i samband med schizofreni, men vissa studier har visat att det kan vara vanligare vid depression än vid schizofreni.
DSM-5 inkluderar nu katatoni som en separat schizofreni spektrumstörning.
A. Den kliniska bilden domineras av tre eller flera av följande symtom:
1. Stupor (d.v.s. ingen psykomotorisk aktivitet; relaterar inte aktivt
till omgivningen)
2. Kataplexi (dvs. passivt intagande av en ställning som hålls mot
mot tyngdkraften)
3. Vaxartad flexibilitet (d.v.s. lätt, jämnt motstånd mot positionering
av undersökaren)
4. Mutism (dvs. ingen eller mycket liten verbal respons [exkludera om
känd afasi])
5. Negativism (dvs. motstånd eller ingen respons på instruktioner eller
eller yttre stimuli)
6. Postur (dvs. spontant och aktivt upprätthållande av en
hållning mot tyngdkraften)
7. Manierism (dvs. udda, omständlig karikatyr av normala
handlingar
8. Stereotypi (d.v.s. repetitiva, onormalt frekventa,
icke målinriktade rörelser)
9. Agitation, inte påverkad av yttre stimuli
10. Grimaserande
11. Ekolali (dvs. härmar andras tal)
12. Echopraxia (dvs. härma en annans rörelser)
Vad är psykos?
Finns inget som tyder på att personer med psykoser är våldsamma (eventuellt i samband med missbruk)
En störning/normativ avvikelse i verklighetsuppfattningen
Ospecifik reaktion som kan ha många olika bakgrunder (jämför svimning eller feber)
Psykotiska upplevelser finns som en del i normal psykologin och behöver inte alltid tolkas som sjukdomssymtom (andliga, religiösa upplevelser)
Inte skarp gräns mellan psykotisk och icke psykotiska. Kan ligga mer eller mindre nära verkliga upplevelser. T.ex. att vara ute när de är mörkt och börjar knaka så kommer man tolka situationen annorlunda än dagsljus när man är med andra.
Symtom/upplevelser: Hallucinationer, vanföreställningar mm Men också gränsfall! “Alla på jobbet pratar om mig” kan va en vanlig tanke man kan också va en vanföreställning
Tillstånd: Omfattande psykotiska upplevelser, bristande verklighetsförankring
Psykossjukdom: Schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Förlopp psykos
Förstadium:
Första kritiska perioden
Man kan börja te sig annorlunda
Kortare förlopp predicerar bättre förbättring och längre predicerar negativt utfall och längre återhämtning
Psykofas
Behandling, medicinering
Inte så vanligt tvångsvård för man i läget inte uppfattar sig själv som sjuk
Kan variera allt från 1 dygn till 3 månader
Återhämtningsfas
Andra kritiska perioden
Stressande för hjärnan och kroppen, utmattad och trött
Lätt att bli nedstämd och förvirrad
Svårt att ta in vad som hänt (ofta minns man och då kan det uppstå mycket skam), kan vara väldigt traumatisk upplevelse
Fortsatt återhämtning — Återfall
Prevalens psykos
5-15% uppger någon gång psykossymtom
I SVerige insjuknar 1500-2000 personer årligen i psykos, varav 800 får diagnosen schizofreni
Ca 0.5% av Sveriges befolkningen har en schizofrenidiagnos
Det kan flera som inte heller sökt vård
“Positiva” psykossymtom
Menas något som har tillkommit(alltså inte något bra)
Hallucinationer – upplevelsen av sinnesintryck som inte härrör från yttervärlden. Oftast hörselhallucinationer. Synhallucinationer är väldigt ovanliga (ofta droger inblandat)
Vanföreställningar – förmågan att tolka sinnesintryck vacklar systematiskt och är svåra att korrigera. Tolkning av sinnesintryck avviker kraftigt från det normala
paranoia: andra är ute efter en, ofta väldigt tydligt vem det är som är ute efter en
grandiositet: Inte i stunden så plågsamt, förhöjd självkänsla “Jag är utvald”, vanligt vid bipolaritet
hänsyftningsidéer: Tolkar tecken, budskap på radion, “Bilen blinkade, nu ska jag sätta igång”
Icke-bisarra och bisarra: Icke bisarra är något som skulle kunna hända och bisarra att” Säpo har lagt in en agent i mitt huvud och läser mina tankar”. Ju mer bisarra desto mer går utvecklingen mot schizofreni. Man måste också tolka det i en kulturell kontext, vad som är bisarrt eller inte. Behöver bedöma hur sannolikt detta är i den kontexten
“Negativa” psykossymtom
Innebär bristsymtom, bortfall av funktioner
Social tillbakadragenhet – passivitet, fåordighet, svårare att kommunicera med
Minskad känslomässig respons på yttre händelser
Anhedoni - brist på lustfyllda känslor. Liknar depression men ofta inte samma negativa sinnestämmning. Hjälper inte med antidepressiv medicin
Negativa symtom kan i vissa fall vara en följd av övermedicinering och långvarig isolering
Kognitiva symtom psykos
Exekutiva svårigheter – svårt att planera och genomföra aktiviteter, uppmärksamhet, koncentration
Nedsättningar i informationsbearbetning, snabbhet, inlärning, minne, känslighet för intryck, svårt med abstrakt tänkande
Kan vara svårt att skilja mellan negativa och kognitiva symtom
Kognitiva symtom kvarstår ofta efter att andra psykotiska symtom har försvunnit och kan försvåra återhämtning. Upprepade psykoser riskerar mer kognitiva nedsättningar
Katatona symtom
Avvikande kroppsspråk som kan yttra sig i både orörlighet och i oupphörlig rörelse
kan drabba talet, upprepning av vissa fraser (ekolali)
Autonoma nervsystemet påverkar – kan vara livshotande om det pågår under längre tid
Etiologi och riskfaktorer för psykos
Sårbarhetsfaktorer
Genetik
inte en gen som ger psykos men en sammanställning av gener. Har man en förälder med schizofreni är det 10% risk att man själv får det. Ärver sårbarhet
Påverkan under graviditeten och förlossning
Liten risk på individnivå men på gruppnivå stor risk. T.ex. krigstillstånd
Psykiska trauman under uppväxten
Neglekt, utsatthet för våld. Framförallt kopplat till positiva psykossymtom. Risken för psykos ökar ju fler trauman
Sociala riskfaktorer
Migration – leva i utsatthet, själva migrationen. Men också teori om att det handlar om en överdiagnostisering och en brist på förståelse
Social utsatthet – att ha det sämre än andra
Leva i urban miljö
Utlösande faktorer psykos
Psykiska
Livskris
Sorg
Förlust
Kränkning
Fysiska
Isolering – ingen kontakt med omvärld hittar vi på saker
Sömnbrist – maniska psykossjukdomar börjar ofta med att man slutar sova mm
Kroppslig sjukdom – tex pga att man blir mer isolerad
Substansbruk — har man stor sårbarhet ska man inte testa droger. Första kan leda till psykos
Skyddsfaktorer
Fungerande nätverk
Upplevelse av sammanhang
Arbete
Schizofreni
Vanligaste psykossjukdomen
Insjuknande sker ofta mellan 18-25 år men kan även ske senare (män insjuknar i regel tidigare än kvinnor)
Prodromalfas: från ett par månader till över ett år – smygande och långsam förändring
Heterogent tillstånd med stora variationer i symtombild och funktionsnivå - diagnos har ifrågasatts
Många förespråkar dimensionell diagnostisering
Diagnoskriterier DSM 5
Minst två av följande symtom
Hallucinationer
Vanföreställningar
Desorganiserat tal
Desorganiserat eller katatont beteende
Negativa symtom
Symtomen ska haft en varaktighet på minst 6 månader
Tydlig funktionsnedsättning i exempelvis social förmåga eller arbetsförmåga
Schizofreniformt syndrom är snarlikt men innebär kortare varaktighet och ställs ibland som arbetsdiagnos som senare övergår i schizofrenidiagnos
Schizoaffektivt syndrom
Blandform mellan bipolär sjukdom och rena psykossjukdomar
Affektiva svängningar där verklighetsuppfattning i de affektiva episoderna påverkar och blir psykotiska
Vanföreställningar ofta präglade av affektivt sinnestillstånd
Psykossymtom ska ha funnits utan affektiva symtom och inte enbart ha varit stämningskongruenta
Snabbare insjuknande än schizofreni och snabba svängningar
Riskgrupp vad gäller suicidförsök
DSM-5-kriterierna för schizoaffektiv sjukdom kräver, utöver förekomsten av ett affektivt syndrm, vanföreställningar eller hallucinationer under minst 2 veckor i avsaknad av framträdande stämningssymtom
