Psykisk ohälsa och bedömning av äldre Flashcards
Healthy aging
Definition: ”Processen att utveckla och upprätthålla en funktionell förmåga som möjliggör välbefinnande under åldrandet” Vi har gått från ett “sjukdomsperspektiv” på äldre till att vi kan se dem som viktiga bidrag till samhället
* ”Funktionell förmåga” innebär förmågan att:
* tillgodose basala behov
* lära, utvecklas och ta beslut
* vara mobil
* bygga och upprätthålla relationer
* bidra till samhället
* Mångfald: Finns ingen typisk äldre person; stor heterogenitet, men funktionell kapabilitet skall förbättras för alla äldre oavsett om de har hög funktion eller är sköra.
* Ojämlikhet: 75% av variation i kapacitet förklaras av den kumulativa effekten av gynnsamma eller ogynnsamma livsvillkor; socioekonomisk status, kön, etnicitet, utbildning och ekonomi.
Välbefinnande hos äldre
- Studier visar att välbefinnande (livstillfredsställelse och emotion) överlag är högt hos äldre (Fiske, 2016).
- Förklaras ofta med Carstensens teori, selektivitet med emotionell reglering som mål. Inkl oftast människor i 3:e åldern (65 – 80/85år) Äldre har inte lika mycket FOMO
- Susan Turk Charles: SAVI: Strength and vulnerability integration: Äldres överlägsna emotionella reglering bygger på att undvika/selektera bort negativ stimuli. Äldre dras till mer positiv stimulering. När väl negativ emotionell arousal inträffat är äldre inte bättre än yngre. Att reglera ner sig igen tar längre tid precis som alla andra funktioner för äldre. Äldre väljer därför bort negativa stimulin för att slippa bli arg osv. Men undvikande av det som är svårt är också problematiskt då “tröskeln” för vad som orsakar ångest sjunker ju mer man undviker. Till slut blir det ångestframkallande att titta på TV
- Lägre fysiologisk flexibilitet; svårare att reglera och återhämta sig, blodtryck, HPA, immunsystem
- Implikationer för behandling; exponering. Man måste jobba mycket med motivation för att de ska förstå varför vi gör detta. Behöver också förstå vad som är det funktionella och dysfunktionella undvikandet
- När stressorer inte går att ”selektera” bort; partnerförlust, förlust av barn, anhörigvård
APA Div 20 Guidelines for Psychological Practice with Older Adults (2014)
- (a) psykologers kompetens och attityder (psykologiska perspektiv och medvetenhet om ålderism)
- (b) generell kunskap om utveckling under vuxenår och åldrande (risk och skydd, livstransitioner, genus, minoriteter, biologiskt åldrande)
- (c) kliniska frågor (kognitiv utveckling, funktionsnivå, psykopatologi)
- (d) utredning (åldersanpassade instrument, tester, förutsättningar som till ex syn, hörsel, motorik)
- (e) behandling, konsultation (anpassa och utveckla behandlingsmetoder, ex exponering, realistiska hot)
- (f) professionella frågor och utbildning.
Vad behöver man som psykolog i äldrepsykiatrisk verksamhet kunna?
- grundläggande kunskap om normalt åldrande, fysiologiskt, kognitivt och psykosocialt. Allt som kan påverka den fysiska funktionen kan påverkar kognition väldigt kraftfullt – främst flytande intelligens. Det är också viktigt att tänka på att många hittar strategier för sin kognitiva nedsättning för att klara sig ändå – till exempel att skriva ner saker för att komma ihåg det.
- förståelse för hur förändringar i identitet, roller och funktion påverkar äldre. Vilken roll har man nu när man inte längre kan bidra på samma sätt?
- vad som särskiljer psykisk ohälsa hos äldre jämfört med yngre och navigera i en hög grad av somatisk och psykiatrisk samsjuklighet.
- anpassade skattningsskalor/instrument för äldre och farmakologiska konsekvenser för behandling/utredning. Läkemedel fungerar inte på samma sätt för äldre som unga.
- hur vår kognition påverkas genom livsloppet, dvs ett normalt åldrande, men också ha kännedom om kognitiv svikt och demens samt utföra differentialdiagnostik i det hänseendet. Mer utförlig neuropsykiatrisk utredning
- vikten av sömnproblem, smärta, suicidalt beteende samt missbruk hos äldre. Sömnhygien, sömninterventioner. Hög grad av suicidalitet för de med kronisk smärta.
- samordna med primärvård, hemtjänst och äldreboenden och hantera närståendearbete med barn och barnbarn och partners.
- grundad förståelse för existentiella frågeställningar knutet till mening, livsinnehåll och död och dess valör för den äldre psykiatripatienten. Kombinera evidensbaserade strategier där man fokuserar på existentiella frågor. Viktigt att ta upp så man inte undviker det. Terror management teorin – vi är gjorda för att hålla döden borta från oss
Personer 65 år och äldre med psykisk ohälsa…
- behandlas mer sällan i psykiatrisk specialistvård (uttrycker i mindre grad psykisk ohälsa, finns i primärvård och somatisk specialistvård) Förklaring är dels ålderism men också stort tryck på psykiatrisk specialistvård men också att symptomen inte uttrycks lika starkt
- riskerar att inte fångas inte upp pga bristande metoder i att upptäcka psykisk ohälsa
- får sällan ta del av behandling utöver läkemedelsbehandling. En paradox för vi vet att läkemedelsbehandling har mindre effekt
Vilka äldre är i risk för psykisk ohälsa?
Heterogenitet
* Lägre utbildningsnivå
* Social kontext, ekonomi
* Fysisk hälsa, särskilda boenden
* Folkhälsomyndigheten (2019): Utsatt grupp:
Äldre kvinnor, ensamboende och ogifta äldre, äldre med låg socioekonomisk position, äldre som bor i särskilt boende, äldre som är mer socialt isolerade samt äldre med fysisk ohälsa och funktionsnedsättningar.
Relaterade riskfaktorer
- Sjukdomar (hjärt-kärl, diabetes, Parkinson, AD, VaD) och fysisk funktionsnedsättning
- Sorg – “ någon måste dö först”. När sorgen sitter kvar och går över i en depression
- Anhörigvård
- Social situation, ensamhet, förlust av arbete som struktur. De som är samvetsgranna har en fördel för att man redan har den strukturen oberoende av arbetet. Många mår bättre men för många blir livet ganska tomt. Dåliga vanor kommer in (t.ex. alkohol)
- Genetik? Ca 50% late onset depression och dessa har i lägre grad förekomst av depression i familj, oftare kognitiv påverkan och avvikande resultat i hjärnavbildning
Fenomenologi och klinisk signifikans – ångest hos äldre
Äldre har ett annat fokus på vad som är ångestfyllt för dem än yngre
Uppvisar färre och mindre intensiva symtom
Äldre pratar inte om ångest på samma sätt– istället säger man att man är “rastlös” “orolig”
Funktionsnivån kopplat till ångest är mer påverkad hos de äldre
Viktigt att jobba med psykoedukation
Depression hos äldre
Instrument: Atypiska symtom på depression (fysiska symptom (viktnedgång, trötthet, sömnstörning), kognitiva symtom (koncentrationsproblem, minne).
* Depressionens uttryck i terapi: Emotionalitet mer komplex (motstridande känslor) och mindre intensivt känslouttryck (gråt, ilska) Jfr anknytningsteori
* Psykisk ohälsa relaterat till demenssjukdom frånvarande i statistiken, urvalet minskar med stigande ålder och ökad prevalens av demenssjukdom
Suicidalitet hos äldre
- Män
- Suicidalt beteende dödligare hos äldre (kroppslig sårbarhet)
- Fullbordade suicid mer sällan föregåtts av ”misslyckade” försök
- Ovanligare att individer som suiciderar pratat om att de har suicidtankar
- Personlighet präglad av bristande psykologisk flexibilitet, exekutiv dysfunktion. Bristande impulskontrollDet finns en kognitiv aspekt. Har inte längre strategier för att kunna hantera psykisk ohälsa.
- Socialt isolerade
- Oftare diagnosen major depression (late onset) jämfört med
yngre vuxna suicidalitet - I lägre grad haft kontakt med specialistpsykiatri
Orsaker till suicidförsök
När den kroppsliga funktionsnivån är sänkt så är det mer ofta en faktor hos de mellan 70-80 snarare än de som redan är 80 och får fysiska symtom. När man är 80-90 sitter man i samma båt. Men för den som är 70 kanske alla andra är friska och det blir en typ av utanförskap.
Sitter vi alla i samma båt blir de inte lika svårt.
* 61% allvarlig somatisk sjukdom, 34% av dessa uppgav somatisk sjukdom som orsak till suicidförsök
* Somatiskt sjuka 70-79 år uppgav psykologiska problem som orsak till suicidförsök i högre grad jämfört med somatiskt friska individer i samma ålder.
* Somatiskt sjuka 80-90 år – uppgav inte somatisk sjukdom eller psykologiska problem i högre grad jämfört med friska i samma ålder.
Somatisk sjukdom verkar spela större roll för suicidalitet hos yngre äldre
KBT-KONCEPTUALISERING FOR DEPRESSION (BECK, 1979)
EN MODELL ANPASSAD FÖR ÄLDRE PATIENTER (LAIDLAW, 2004)
Konceptualisering: Hypotesen om orsaker, utfall och upprätthållande av en individs problem.
* Kohort. Specifika attityder och värden knutna till ex svaghet, psykisk ohälsa, självständighet, krav (motstridiga värden)
* Stressorer vanlig för viss tid betraktas i dag som ovanliga, risk
* Transition i tillgängliga roller att engagera sig genom jfr successful aging
* Dynamik mellan generationer (intergenerational linkage), anpassning av föräldrarollen,
* Socio-kulturell kontext, externa och internaliserade attityder till åldrande, terapeutens medvetenhet/hanterande inför behandlingsplanering (gruppbehandling)
* Fysisk hälsa. Urskilja fysiska och sociala hinder. SOC-modellen (Baltes, 1991) Centralt för målformulering att skilja mellan att validera och ”köpa” patientens hopplöshet
Depressionens uttryck (Laidlaw)
Generationsspecfika värden
Rolltransition
Förändrad dynamik mellan generationer
Sociokulturell kontext
Hälsa
AV VIKT I ALLA VÅRDMÖTEN: EPISTEMIC TRUST/EPISTEMISK TILLIT (FONAGY)
- Epistemisk tillit: ”Vilja/benägenhet att betrakta ny kunskap, från en annan människa, som pålitlig, generaliserbar och relevant för en själv.”
- Epistemisk tillit utvecklas utifrån anknytningsrelationen och varierar därför mellan människor utifrån anknytningsmönster och erfarenheter under livet.
- Grunden för samarbete mellan behandlare och patient. Nås genom att behandlaren anstränger sig för att se världen från patientens perspektiv och patienten kan då öppna sig för behandlarens kommunikation och ett lärande kan börja.
- Stimulerar metakognition/mentalisering
Viktigt att väcka patientens nyfikenhet - Patientens tidigare strategier i fokus och tillsammans utforskas möjligheter att modifiera dessa framledes.
- Det effektiva är kanske inte strategierna vi lär patienterna utan utvecklandet och stärkandet av patientens förmåga att lära sig och ta till sig kunskap i sociala situationer.
- Gruppbehandling kan fylla liknande funktion i att stimulera metakognition/mentalisering OCH bidra med att validera och öka känslan av att behandlingen är relevant (selektivitet…).
Demenssjukdomar
- Klar nedsättning i inlärning och minne samt ytterligare en kognitiv domän * Progredierande nedgång i kognition
- Frånvaron av annan etiologi
