Ätstörningar Flashcards
DSM-V Diagnoskriterier Anorexia
A. Begränsning av energiintaget i förhållande till behovet, vilket leder till en signifikant låg
kroppsvikt i samband med ålder, kön, utvecklingsbana och fysisk hälsa. Betydligt låg vikt
definieras som en vikt som är mindre än den minimalt normala eller, för barn och
ungdomar, mindre än den minimalt förväntade.
B. Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller för att bli tjock, eller ihållande beteende som stör
viktökningen, även om den är avsevärt låg.
C. Störning i det sätt på vilket ens kroppsvikt eller form upplevs, otillbörlig påverkan av
kroppsvikt eller form på självutvärdering, eller ihållande brist på insikt om allvaret av den
nuvarande låga kroppsvikten.
Ange om:
Begränsande typ: Under de senaste 3 månaderna har personen inte gjort det engagerad i
återkommande episoder av hetsätning eller kompensationsbeteende (d.v.s. självframkallade
kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang). Denna undertyp beskriver
presentationer där viktminskning åstadkoms främst genom bantning, fasta och/eller överdriven
träning.
Hetsätning/kompensations-typ: Under de senaste 3 månaderna har individen har ägnat sig åt
återkommande episoder av hetsätning eller utrensningsbeteende (d.v.s. Självframkallade
kräkningar eller missbruk av laxermedel, diuretika eller lavemang).
Förekomst
1% av alla unga kvinnor 13-30 år drabbas av Anorexia Nervosa
(men vi får olika siffror beroende av hur vi undersöker)
Det är färre män utifrån förekomst siffrorna men det kan också bero på vilka frågor vi faktiskt ställer men också att män inte söker vård i samma utsträckning när det gäller sånt här
Fysiska symtom vid anorexia
Avmagring
Frusenhet
Trötthet
Nedsatt fysisk förmåga
Magsmärtor
Torr eller skör hud
Torrt och skört hår
Sänkt vilopuls
Sänkt blodtryck
Koncentrationssvårigheter
Sömnsvårigheter
Svårigheter att hantera negativa affekter
Till lags inställning
Känslor av ineffektivitet
Social isolering – de flesta aktiviteter har med mat att göra
Samsjuklighet med anorerxi
Ångest – tvångssyndrom (OCD)
Missbruk, alkohol, droger
Egentlig depression — tex genom att man blir väldigt kognitivt påverkad
Neuropsykiatrisk problematik – t.ex. ADHD, svårigheter med impulskontroll.
Prognos för anorexi
20% dör av anorexia eller följdtillstånd
Ungefär 25% av alla som drabbas av Anorexia tillfrisknar helt
Många som känt sig illa behandlade pga att behandlingen bara handlar om att man ska gå upp i vikt
Det kan bli starka processer med negativa känslor – mat och att gå upp i vikt är jobbigt och då associeras vården med något dåligt. Kan också hamna i enorma konfliktsituationer hemma med föräldrarna då mycket fokus läggs på mat
Bulimia nervosa diagnoskriterier
A. Återkommande episoder av hetsätning. En episod av hetsätning kännetecknas av båda av
följande:
1. Äta inom ett specifikt tidsspann (t.ex. inom en 2-timmarsperiod), en mängd mat
som definitivt är större än de flesta människor skulle äta under en liknande
tidsperiod under liknande omständigheter.
2. En känsla av bristande kontroll över att äta under episoden (t.ex. en känsla av att
man inte kan sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter).
B. Återkommande olämpliga kompensatoriska beteenden för att förhindra viktökning,
såsom självframkallade kräkningar; missbruk av laxermedel, diuretika (en medicin) eller
andra mediciner; fasta; eller överdriven träning.
C. Hetsätningen och olämpliga kompensatoriska beteenden inträffar båda i genomsnitt minst
1 gång i veckan i 3 månader.
D. Självutvärdering påverkas överdrivet av kroppsform och vikt.
E. Störningen uppstår inte uteslutande under episoder av anorexia nervosa.
Kompensantoriskt beteende – allvarlighetsgrad
Lindrig: 1-3 perioder av kompensatoriskt beteende per vecka
Medel 4-7 period av kompensatoriskt beteende per vecka
Medelsvår: 8-13 perioder
Svår 14 eller fler perioder
Förekomst bulimia
2% av unga kvinnor (13-30 år) drabbas av Bulimia Nervosa.
Fysiska symtom vid Bulimia
- Buksmärtor
- Förstoppning
- Erosionskador på tänderna
- Ärr på knogar eller handrygg
- Svullna spottkörtlar
Symtom på bulimia
- Koncentrationssvårigheter
- Sömnsvårigheter
- Irritabilitet
- Social Isolering
- Självdestruktiva beteenden
Sociala komplikationer vid bulimia
Svårigheter med social samvaro, som ofta innehåller inslag av att äta
Svårigheter att skapa eller hålla kvar fungerande relationer
Ibland svårigheter med att sköta eventuellt arbete
Samtidigt missbruk av alkohol eller droger
Personlighetsdrag vid bulimia
- Impulsivitet (Novelty seeking)
- Känslomässig labilitet
Prognos bulimia
Prognosen för Bulimia är okänd på lång sikt
Initiala effekten av behandling brukar vara god med ca 50-70 % friska inom ett år
Återfallsrisken är betydande med 30-50% recidiv inom 5 år
Tenderar att bli kroniskt om det går behandlat
Samsjuklighet bulimia
Missbruk, alkohol, droger
Egentlig depression
Ångest: Generaliserat ångestsyndrom, social fobi
DSM-V Diagnoskriterier
Hetsätningsstörning
A. Återkommande episoder av hetsätning. En episod av hetsätning kännetecknas av båda av
följande:
1. Äta inom ett specifikt tidsspann (t.ex. inom en 2-timmarsperiod), en mängd mat
som definitivt är större än de flesta människor skulle äta under en liknande
tidsperiod under liknande omständigheter.
2. En känsla av bristande kontroll över att äta under episoden (t.ex. en känsla av att
man inte kan sluta äta eller kontrollera vad eller hur mycket man äter).
B. Hetsätningsepisoderna är förknippade med minst 3 av följande:
1. Äta mycket snabbare än normalt.
2. Äta tills du känner dig obehagligt mätt.
3. Äta stora mängder mat när du inte känner dig fysiskt hungrig.
4. Äter ensam på grund av att du känner dig generad över hur mycket en äter.
5. Att känna sig äcklad av sig själv, sig deprimerad eller mycket skuld efteråt.
C. Påtaglig ångest gällande hetsätning föreligger.
D. Hetsätningen inträffar i genomsnitt minst 1 gång i veckan i 3 månader.
E. Hetsätningen är inte förknippad med återkommande användning av olämpligt
kompenserande beteende som vid bulimia nervosa och förekommer inte uteslutande
under förloppet av bulimia nervosa eller anorexia nervosa
DSM-V Diagnoskriterier
Andra specificerade ätstörningar eller födorelaterat syndrom
- Saknas något av kriterierna för att få diagnosen Anorexia Nervosa eller
Bulimia Nervosa, men som ändå kan vara en allvarlig ätstörning - Till exempel Bulimia Nervosa med låg frekvens eller Hetsätning med
begränsad varaktighet
DSM-V Diagnoskriterier
Ospecificerade ätstörningar eller födorelaterat syndrom
- Kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt eller i yrket,
men där informationen är otillräcklig för att ställa en diagnos till exempel
vid akutvård
Biologiska förklaringsmodeller
Tvillingstudier har visat att 50-60 % av risken för att utveckla anorexia nervosa beror på genetiska faktorer
Mår dåligt, nervositet och oro, drar ner på maten och mår bättre
ANGI (anorexia nervosa genetics initiative) – genvarianter som ökar risken för anorexia nervosa
Sociala förklaringsmodeller
Kulturens osunda kroppsideal
Bantning
Viktnedgång
Viss kritik mot detta perspektiv. Kan inte enhändigt förklara den procenten av personer som får anorexi
* Smalhet det dominerande idealet för kvinnor
* Muskler det dominerande idealet för män
* Det vältränade idealet för både kvinnor och män
Varför är vi så upptagna av idealen?
Evolutionspsykologins syn på idealen
Socialkonstruktivismens syn på idealen – stark föreställning att vi kan “välja vår kropp”
Media – kopplat till att vi utvecklar självscheman. Hur värderar vi oss själva?
Psykologiska förklaringsmodeller
Låg självkänsla
Perfektionism – höga krav på sig själv
Svårigheter att hantera negativa affekter – svårt att hantera ilska specifikt men också skam
Att man i det terapuetiska arbetet behöver jobba med det här
Låg självkänsla
- Bantning blir ett sätt att kompensera för låg självkänsla.
- Personer med ätstörningar värderar sig själva till stor del eller helt och
hållet i termer av matvanor, kroppsutseende och vikt och sin förmåga till
kontroll över dessa sake
Perfektionism
- Perfektionism
- Självkänslan blir helt beroende av framgång
- Människor som är perfektionistiska anstränger sig tvångsmässigt och
outtröttligt att uppnå omöjliga mål och mäter sitt eget värde enbart i
termer av prestationer
Svårigheter att hantera negativa affekter
- Det är viktigt för människans relationer och välbefinnande att ha en
förmåga att skilja på, identifiera och uttrycka olika emotioner - Patienter med ätstörningsproblematik har svårigheter med att skilja på,
identifiera och uttrycka olika emotioner, speciellt skam och ilska vilket
leder till negativa konsekvenser för dem
Behandling
Gruppbehandling:
* Ätträning i form av lunch och frukostklubb
* Kroppskännedomsträning
* Bulimigrupp
* Lisagrupp (lågdosbehandling för kroniska anorexipatienter)
* Parsamtal och familjesamtal
* Anhörig och patientutbildning
* Undervisningstillfällen om vad som händer i kroppen vid svält och
hetsätningen samt motionens betydelse för hälsa och ohälsa
* Affektgrupp
Individuell behandling:
* Kognitiv beteende terapi
* Psykodynamisk terapi
* Interpersonell terapi
Vad finns det för olika typer av ätstörningar? Vad är skillnader och likheter mellan dessa?
Bulimia nervosa: Att äta “för mycket” mat vid ett tillfälle. Det handlar lika mycket om mängden mat man äter som det handlar om en känsla av att “tappa kontrollen”. Ett viktigt kriterie är att personen försöker kompensera för hetsätandet och den potentiella viktuppgången. Främst genom att kräkas, använda laxerande medel och vätskedrivande medel. Andra strategier är överdriven träning eller längre “fasta” mellan hetsätandet.
Anorexia Nervosa: Skiljer sig från bulimi då man faktiskt “lyckas” gå ner i vikt så pass mycket att det är skadligt (nästan dödligt). Upplever snarare en “stolthet” för sin förmåga att ha kontroll. Kan innefatta restriktivt ätande men också binge- eating- purging typ men hetsätandet är i mindre mängder och kompensatoriska strategier är mer konsekventa.
Det finns mycket överlapp mellan anorexia och bulimi. Många som har bulimi har en historia av anorexi.
Beskriv kortfattat vad klinisk/patologisk perfektionism är och varför det utgör en specifik riskfaktor för anorexi och bulimi?
Beskriv vilka symtom en person med hetsätningstörning har? Hur skiljer sig hetsätningsstörning från anorexi och bulimi?
Innebär hetsätning precis som bulimi fast utan kompensatoriska beteenden. Inkluderar något annorlunda mönster av ärftlighet jmf med andra ätstörningar. Förekommer också mer hos män än andra ätstörningar och har också senare debut. Personer med BED svarar bättre på behandling.
Hur ser prognosen ut för personer som har ätstörningsproblematik? Ge även exempel på vilka faktorer som är kopplade till en negativ prognos.
Bulimi blir mer kroniskt än anorexi.
Individer med anorexi tenderar att behålla ett lågt BMI under en lång period, tillsammans med förvrängda uppfattningar om form och vikt, vilket tyder på att även om de inte längre uppfyller kriterierna för anorexi fortsätter de att begränsa sitt ätande. Anorexia patienter är därmed mer resistenta mot behandling
Anorexia är den mest dödligaste diagnosen med 20% dödlighet. 20-30% av dessa beror på suicid
Allvarlighetsgrad anorexi
Lindrig: BMI ≥ 17 kg/m²
Medel: BMI 16-16.99 kg/m²
Medelsvår: BMI 15-15.99 kg/m²
Svår: BMI < 15kg/m²
