Känslostarka barn/adhd Flashcards
Två former av känslostarka barn
En utagerande form (som präglas av dominans)
Hanterar stress med ilska, irritabilitet, utbrott och frustration
Kan leda till mer utagerande problem
En inåtvänd form (undvikande)
Hanterar stress med rädsla, oro, ångest och ledsamhet
Kan leda till depressivitet och ångest
Känslostarka barn
Kännetecknas av:
Negativ emotionalitet, det vill säga mycket mer negativa känslor. Ligger bakom mycket av neuroticism. Många, inte alla, präglas av negativ emotionalitet
Känslomässig reaktivitet
Blir lättare triggade av faktorer i omgivningen
Mer känsliga för negativ föräldraskap (fientlighet och irritabilitet) Bemöter man irriterat och fientligt förstärker det deras utagerande och utbrott
När föräldrar svarar negativ på barnets stress höjs barnets reaktivitet, vilket leder till högre grad av negativ emotionalitet och till emotionella regleringsproblem på sikt
När föräldrar svarar positivt och stödjande på barnets stress leder det istället till att barn lär sig regleringsstrategier och till en positiv utveckling. Kan använda den emotionell känsligheten man har till något bra istället om man kan hantera det
Slutsats: Känslostarka barn är extra känsliga för omgivningens karaktäriska och ställer särskilda krav på föräldrarna
SJÄLVREGLERING
En viktig del i barnets utveckling. Består av emotionell regleringsförmåga, uppmärksamhet och beteendereglering
Beteende: Akta dig för spisen spring inte så fort, prata lite tystare, stäng av datorn
Tankar:
Självbild: Vad fint du ritat, jag tycker om dig, du springer fort, du är en fin kille, du är så snäll
Kognitivt: oj vad bra du koncentrerar dig under matteläxan, fortsätt lite till så blir du snart klar
Känslor: Kom så ska jag trösta dig, var inte ledsen, jag ska blåsa och sätta på plåster
Svårigheter med självreglering är vanligt hos barn som vuxit upp i miljöer som kännetecknas av bristande omsorg och akos (bristande struktur och frånvaro av rutiner)
En uppgift inom barnpsykiatrin att hjälpa föräldrarna ska struktur för sina barn
Har man från början fått hjälp med självreglering, blir det enklare att vuxen ålder sköta det automatiskt och kräver inte lika mycket energi som för den som inte fått hjälp med det
Negativa konsekvenser för känslostarka barn (skärmtid)
Tidig användning av skärmar (under 2 år) har samband med sämre utveckling av kognitiva förmågor såsom minne, impulskontroll och koncentration
Känslostarka barn är sensitiva och mottagliga för intensiva färger och ljud, snabba klipp och växlingar, vilket innebär en ökad risk för utveckling av behov av omedelbara belöningar
Att använda skärmar i åldern 3-5 år för att avleda känsloutbrott tycks förstärka problemen på lång sikt. Det skapas nya utbrott när man ska ta ifrån telefonerna från barnen
Barn i 3-5 årsåldern behöver istället tid för att utveckla sin förmåga att reglera känslor, vänta på belöningar och hämma impulser
Att använda skärmar för att känslomässigt lugna barnet är ofta en effektiv lösning på kort sikt, men ökar sannolikheten att barnet begär skärmen även vid nästa känsloutbrott
Det kan på sikt leda till fler utbrott, mer konflikter kring skärmar,föräldern får svårare att trösta barnet utan skärm och barnet får en försenad utveckling vad gäller reglering av känslor
Prevalens trotssyndrom
Trotssyndrom
2-15%
Tre gånger mer vanligt bland pojkar
på vägen till antisocialt beteende
Uppförandestörning
2-3 %, i kliniska studier 6-28%
Skillnaden mellan könen minskar
ORSAKER TILL TROTSSYNDROM
Barnets sårbarhet
Förälderns sårbarhet
Relationen mellan barn och förälder
Riskfaktorer i omgivningen
Kännetecken hos barn med emotionella regleringssvårigheter – negativ emotionalitet
- förhöjd nivå av emotionell instabilitet
- snabba växlingar i känsloläge eller
- stannar länge kvar i ett negativt känslotillstånd
- en hög grad av irritabilitet och aggressivitet
- täta humörsutbrott
- allmän förhöjd känslighet för stimuli i omgivningen-alltså hög reaktivitet.
Olika slags aggressivitet
Reaktiv aggressivitet
En fientlig och impulsiv respons på en verklig eller upplevd provocation
har en tendens att övertolka situationer som hotfulla. Minsta grej kan utlösa en reaktion
Barnen kommer ofta från familjer som har ett straffande och hårt klimat i familjen
Proaktiv aggressivitet
Avsiktligt och syftar till att påverka andra och få något man vill ha
Har ett tydligare samband med utvecklande av antisocialt beteende och kriminalitet
Barnen har en lägre grad av rädsla. Man kan inte “straffa” dem för de känner sig inte rädda. Man måste jobba med positiva känslor och belöningssystem
Tycks sakna känslor av skuld och skam
Använder sin aggressivitet för att påverka andra
1Verksamma komponenter i föräldrastödsprogram
Selektiv och indikerad prevention
positiv förstärkning
beröm
naturliga och logiska konsekvenser
Indikerad prevention och behandling (större effekt)
Bygga positiva relationer
gemensam lek
Aktivt lyssnande
Föräldrar r sig tekniker att förbättra sitt eget välbefinnande
Skilja barn och föräldrar åt i laddade situationer
ADHD hos flickor
- Grundproblematiken för ADHD kombinerad typ tycks vara ganska
likartad och det finns inte någon skillnad i problemtyngd - ADHD uppmärksammas ofta senare hos flickor, kanske pga att
pojkar är mer utagerande. Flickor tenderat att vara mer inåtagerande. - Många flickor får diagnosen ADD, vilket innebär en mer långsam
inlärningstakt, bristande uppmärksamhet samt stora svårigheter
med exekutiva funktioner - I puberteten kan flickor med ADHD/ADD bli mer emotionellt
instabila - Flickor drabbas också ofta av ångest och depression som en
pålagring till diagnosen (eller till oupptäckta diagnoser)
Aggression
- Aggression: normal aggression förändras under förskoleperioden. Det brukar öka under 2:a levnadsåret och minska vid 3-3 ½ års åldern när språket utvecklas
alltmer. - Endast 19% av tvååringar och 15% av treåringar är ofta aggressiva då de är
frustrerade. - Stabilt höga nivåer av aggression under förskoleperioden är inte normalt.
Aggression som eskalerar och ökar under förskoleperioden är inte heller normalt.
Predicerar för antisocialt beteende. - Reaktiv aggression=aggressiva utbrott som reaktion på frustration, provokation
eller hot. Detta brukar minska då verbala och kognitiva strategier utvecklas och
erbjuder andra lösningsmöjligheter på konflikter mellan barn. - Proaktiv aggression är målinriktad, planerad aggression. Finns hos barn som har
haft som syfte att skada andra. - Båda dessa typer av aggressivitet framträder hos barn redan vid 18 månaders
ålder.
Calleous-Unemotional (CU)-traits
- Känslokyla kan man upptäcka hos barn tidigt (ca 17 mån
ålder). Detta är mer ärftligt än andra former av
normbrytande beteende. - Brister i empati och i adekvata känslor av skuld och ånger
- Ytligt och onyanserat känsloliv
- Ett spektrum: från mild okänslighet för andras behov och
känslor, till aktivt ignorerande av andras känslor och till
aktiva handlingar som orsakar kränkning o smärta hos andra. - Låg reaktivitet vid situationer som skulle framkalla rädsla
- Hög aggressivitet och impulsivitet
- Liten reaktion på straff
- Få pro sociala tendenser
- Mer frekvent och aggressivt normbrytande beteende
Hur ser den förväntade utvecklingen ut hos små barn vad gäller aggression? När finns anledning till oro över att ett barn avviker från den “typiska” utvecklingen vad gäller aggression ?
4 månader: kan man säkert se uttryck på aggression i deras ansikten.
1 år: reagerar på frustration genom att skrika eller ge igen när deras motorik utvecklats
2 år: Konflikter med andra barn kring föremål och leksaker ökar. Utbrott av ilska tillsammans med slag, sparkar eller annat.
Trotsåldern, vill göra det själv och utforska på egen hand så lätt att de blir arga på deras föräldrar för att man blir frustrerad. Ordet “nej” upprepas ofta åtföljt av raserianfall från barnet
När språk utvecklats: då minskar konflikterna. Barnet kan hantera känslor bättre och löser konflikter lättare
4-5 år: aggressiviteten klingar av allt mer, mentalisering utvecklas och de kan förstå andras perspektiv mer. moralutveckling
Det finns dock barn som har svårare att behärska sig. De “exploderar” och visar emotionell aggressivitet som innebär att man omedelbart vill bli av med det obehagliga. Finns också instrumentell aggression som används genomtänkt och kontrollerar för att få det man vill ha
Beskriv kärnsymtomen vid ADHD och resonera kring risk- och skyddsfaktorer som är viktiga att belysa vid utredning av ADHD.
För ADHD skiljer DSM-5 åt två kategorier av symtom.
Det första inkluderar problem med
ouppmärksamhet. Tycks inte lyssna på andra; förlora nödvändiga skoluppgifter, böcker eller verktyg; inte uppmärksamma på detaljer
och gör mycket slarvfel.
Den andra kategorin av symtom inkluderar hyperaktivitet och impulsivitet. Hyperaktivitet inkluderar “fifflande” (fidgeting), att ha problem med att sitta still under längre perioder och att alltid vara på språng. Impulsivitet inkluderar att slänga ut svar
innan frågorna är klara och att ha problem med att vänta på sin tur.
Antingen den första (ouppmärksamhet) eller den andra och tredje (hyperaktivitet och impulsivitet) uppsättningen av symtom måste vara närvarande för att någon ska få diagnosen ADHD.
Riskfaktorer :
- Rökning under graviditet
- Instabilitet och bråk i föräldrarelationen
- Prenatal stress
- Ärftlighet
-Alkohol under graviditet
-För tidigt födda barn
-Syrebrist vid förlossning
SKyddsfaktorer
- Förälder som har god förståelse och som har möjlighet att hantera den extra påfrestningen
-Socialt nätverk
-Goda kamrater /skolmiljö
- God begåvning
-Barnets självkänsla
-
Vad är utmärkande vid trotssyndrom? Vilka grupper av symtom finns vid Trotssyndrom?
Barnet är ofta lättretat, stingligt, och argt och lätt tappar kontrollen och att aggressiva utbrott är vanligt förekommande.
Struntar i vad vuxna säger. Vanligtvis riktas trotsbeteendet mot auktoriteter som föräldrar, lärare.
Hamnar ofta i konflikter som de inte sällan själva provocerat fram.
A. Ett mönster av argsint/irritabelt humör, argumentativt/trotsigt beteende eller
hämndlystenhet som håller i sig i minst 6 månader och visar sig i minst 4 av följande
symtom (från vilken av kategorierna som helst), och som visar sig i interaktionen med
minst en annan individ som inte är ens syskon:
Argsinthet/irritabilitet
1. Tappar ofta besinningen.
2. Är ofta lättretad och stingslig.
3. Är ofta arg och förbittra.
Argumentativ/trotsigt beteende
4. Argumenterar ofta mot auktoritetspersoner eller, för barn och unga, mot vuxna.
65
5. Trotsar ofta aktivt eller vägrar följa etablerade regler eller begäran från auktoritära
personer.
6. Förargar andra, oftast avsiktligt.
7. Skyller ofta på andra för sina egna misstag eller ens dåliga beteende.
Hämndlystnad
8. Har varit elak eller hämndlysten åtminstone 2 gånger de senaste 6 månaderna.
Notering: beteendet ska vara avvikande från normalt beteende som är symtomatiskt. För
barn som är under 5 år ska beteendet via sig majoriteten av dagarna i minst 6 månader om
inget annat står i kriterierna (se kriterium A8). För individer som är över 5 år ska
beteendet visa sig minst 1 gång i veckan i minst 6 månader, om kriterierna inte säger
något annat (se kriterium A8). Frekvensen som beskrivs ska ses som en riktlinje, andra
faktorer ska också tas i beaktning, som beteendets frekvens och intensiteten i beteendena
som är utanför normerna av förväntan på individens utvecklingsnivå, kön och kulturella
miljö.
B. Störningen av beteendet är associerad med lidande (distress) hos individen eller andra i
dennes nära sociala miljö (t ex familj, vänskapsgrupp, arbetskamrater), eller har en
negativ påverkan på sociala, utbildningsmässiga, arbetsmässiga eller andra viktiga
funktionsområden.
C. Beteendena pågår inte enbart när individen är psykotisk, använder substanser, är
depressiv eller vid bipolär sjukdom. Kriterierna för ‘Disruptive Mood Dysregulation
Disorder’ är inte uppfyllda