Föräldrar och barns psykisk hälsa

Question 1

Hur många barn har en förälder med psykisk ohälsa?

Answer 1

Ca 40% av barn mellan 0-16 år i Danmark erfarenhet av att minst en av deras föräldrar haft mild, måttlig eller svår psykisk ohälsa (Detta ingår även psykiska besvär, så inte bara diagnostiska tillstånd)
Ca 23 % av barn mellan 0-16 år i Storbritannien har en mamma som diagnostiseras med ett psykiatriskt tillstånd inom vården
ca 10% av barn mellan 0-18 år i Sverige har en förälder som diagnostiserats inom specialiserad vuxenpsykiatri (de svåraste psykiatriska tillstånden)

Question 2

Vad berättar barnen själva?

Answer 2

En ökad oro för sina föräldrar, ofta kopplat till bristande information om förälderns tillstånd. Då kan det lätt skapa fantasier om ens egen inblandning i eller om man står i skuld för förälderns mående.
Upplevelser av ensamhet och isolering. Att familjen får ett förändrat socialt liv. Orkar inte ta sig ut och vara delaktig i det omgivande samhället. Att orka ta sig iväg till olika aktiviteter. Beskrivningar av att barnen inte vill ta hem kompisar. Osäker på hur föräldern kommer vara när man kommer hem med sin kompis, vilket skapar ensamhet och isolering.
Skolgången och kamratrelationer påverkas. Svårigheter att koncentrera sig av oro för hur föräldrarna har det. Inte möjlighet att få det stöd som man kanske skulle behöva. Inte möjlighet att delta i aktiviteter där man utvecklar kompisrelationer

Question 3

Ökad risk för negativ påverkan på psykisk hälsa och utveckling på gruppnivå

Answer 3

Ökad risk att själva utveckla psykiatriska tillstånd eller psykiska besvär
Ökad risk att deras utveckling på andra sätt påverkas negativt
Men alla barn som har denna erfarenhet utvecklar inte egna svårigheter - om och hur barn påverkas beror av många olika risk- och skyddsfaktorer. Finns inte likhetstecken mellan att förälder mår dålig och att barn mår dåligt
Mycket forskning har undersökt hur stor risken är att barn som anhöriga utvecklar egna svårigheter, under barndomen eller senare i livet
Ökad risk att utveckla samma tillstånd som sin förälder, men också ökad risk att utveckla andra psykiatriska tillstånd
Exempel depression: Problem debuterar tidigare, pågår längre och medför större funktionsnedsättning hos barn med depression som har en förälder med depression, jämfört med barn med depression vars föräldrar inte är drabbade

Question 4

Hur mår barn till patienter som har kontakt med vuxenpsykiatrin

Answer 4

Resultat:
barn rapporterades ha högre nivåer av psykiska problem jämfört med barn allmänt
34% rapporterades ha symptom över kliniskt gränsvärde
Yngre ålder hos barnen och lägre tilltro till sin föräldraförmåga var faktorer som hade samband med högre nivåer av psykiska ohälsa hos deras barn. Behöver inte vara kausalt samband. Psykisk ohälsa hos barnet kan också påverka hur man skattar sin föräldraförmåga också.
Med fler riskfaktorer närvarande i deras livssituation ökade oddsen för att barnet rapporterades ha psykiska problem på klinisk nivå
Slutsats:
Det är viktigt att identifiera patienternas barn och bedöma olika riskfaktorer i barnens liv
Identifiera yngre barn och föräldraskapet. Hur föräldrarna är i rollen som förälder
Är prevention alltid tillräckligt?

Question 5

Andra associerade svårigheter

Answer 5

Större andel som går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet
Större andel har erfarenhet av flera former av barnmisshandel (39% av ungdomar i familjer med föräldrar med psykisk sjukdom jämfört med 5% i familjer fär föräldern inte hade psykisk sjukdom)
Ökar risk för negativ påverkan på fysisk hälsa, vad gäller olycksfall, skada (främst under barnets första 5 år) eller astma. Dock var studierna begränsade till mödrar med postpartum depression

Question 6

Hur det går för barnet beror på många olika faktorer

Answer 6

föräldern
familjen
hur relationen ser ut
livsomständigheter i familjen
hur det ser ut runt omkring, sociala nätverket
faktorer relaterade till barnet (sårbarhet och resiliens)

Question 7

Genetik och prenatal påverkan

Answer 7

I familje- och tvillingstudier (t.ex. Rasic et al.,2014) och studier av genetik (t.ex. Giannagrande et al.,2022) har det påvisats att psykiatriska tillstånd är ärftliga.
* Varierande grad av ärftlighet har konstaterats för olika diagnoser, där ärftliga faktorer är högre för till exempel schizofreni och bipolär sjukdom (Cardno & Owen, 2014), jämfört med depression och ångest som har betydligt lägre ärftlig faktor (Sullivan et al., 2000).
* Samband har hittats mellan att prenatalt utsättas för depression, ångest och stress och både fostrets spädbarnets utveckling (t.ex. Monk et al, 2019)

Question 8

Föräldern med psykiatriskt tillstånd

Answer 8

Brett begrepp. Hur barnet påverkas beror på:
vilken problematik föräldern har
hur långvarig den är
hur det påverkar föräldrarnas föräldraförmåga och relation till barnet.
hur påverkar det familjens fungerande i stort, inkomstbortfall, hur det påverkar partnern
De föräldrar som har allvarligare samt återkommande/kronisk problematik skapar högre risk hos barnet

Question 9

Föräldraförmåga/Föräldra-barn relationen

Answer 9

Riskfaktorer:
Föräldrabeteenden kan påverkas
mindre lyhörd, drar sig undan eller fientligt och avvisande agerande
Lägre tilltro till sig själv som förälder. Tror mindre på att man kan hantera sina barn.
Genom modellinlärning lär sig barn problembetenden och mindre konstruktiva strategier

Skyddsfaktorer:
Psykisk ohälsa behöver inte innebära att föräldern inte kan vara lyhörd och skapa en god relation med barnen, och stödja barnets utveckling
Många som ändå kan upprätthålla bra föräldraskap
Belyser vikten av stöd i föräldraskapet

Question 10

Familjekontexten

Answer 10

Riskfaktorer som är allmänna som inte bara är specifika för psykiatriska diagnoser
Orsak till men också påverkas av andra omständigheter i familjen: arbetslöshet , ekonomiska svårigheter
Psykisk ohälsa påverkar utbildning och därmed ekonomisk situation i vuxenliv
Familjens fungerande kan påverkas
Relationen till partnern och partnerns mående kan påverkas
Barnets andra förälder kan vara skyddande faktor om den föräldern kan stötta barnet, men om den andra föräldern inte heller mår bra ökar risken för negativ utveckling hos barnen

Question 11

Omgivande miljö

Answer 11

Förskola och skola kan vara ett positivt sammanhang för barn och unga men kan också bidra med ökad stress om det inte finns kommunikation kring barnets situation där man diskuterar varför barnet avviker. Ibland kanske krävs pedagogiska anpassningar
Sociala nätverk kan stödja föräldern men också barnen. Den utökade familjen kan vara skyddsfaktorer och viktiga resurser
Samt att barnet har meningsfulla fritidsaktiviteter
Fortsätta bygga på kamratrelationer. Handlar om att inte bli isolerad.
Många barn som är anhöriga uttrycker att de inte får information och stöd från förälderns kontakter inom sjukvården

Question 12

Faktorer hos barnet

Answer 12

Negativ emotionalitet, utvecklade kognitiva och sociala färdigheter, låg självkänsla
Dessa kan utvecklas i samspel med föräldern som inte mår bra men kan också vara oberoende av det
Hur barnet är påverkar samspelet med föräldern
De allra yngsta barnen har större risk att påverkas negativt eftersom barnens utveckling är beroende av lyhörda föräldrar och närvaro. Känslig utvecklingsålder

Question 13

Hälso och sjukvårdslagen

Answer 13

Ett barns behov av infor , råd och stöd ska särskild beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med:
har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning
har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada
har ett missbruk av alkohol eller andra beroendeframkallande medel eller spel om pengar
utsätter eller har utsatt barnet eller närstående till barnet för våld eller andra övergrepp
Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor med oväntat avlider

Question 14

Hinder för att fokusera på patienternas barn

Answer 14

Organisatoriska
* Hög arbetsbelastning
* Ingen extra tid att utföra arbetsuppgiften
* Otydliga rutiner och riktlinjer
* Bristande kunskap om vart man kan hänvisa familjer i behov av mer stöd/behandling

Familjen
* Föräldrar vill inte inkludera barnen
* Barn vill/kan inte delta

Individuella
* Om man känner att man har kompetens att arbeta med barn, familjer och frågor kring föräldraskap
* Om man anser att det är ens arbetsuppgift
* Anser att det är negativt för alliansen

Question 15

Nivå stöd II: Förebyggande interventioner

Answer 15

Från 1-2 samtal upp till 10 samtal med parallella grupper
Förebyggande interventioner har utvecklats för barn till föräldrar med psykiatriska tillstånd, varav några används i Sverige.
* Varierar från korta/lågintensiva till långa/intensiva (Foster et al., 2019)
Tre grupper av insatser
en riktad till föräldrar (föra barnen på tal)
riktad till hela familjen (Beardslees familjeintervention)
stödgrupper för barn (ex Gyllingen i göteborg)

Question 16

Vad ingår i förebyggande interventioner för barn som anhöriga

Answer 16

Mycket fokus på risk och skyddsfaktorer. Informera och jobba med det
Syftet med de flesta interventioner är att främja motståndskraft hos barnet och minska risken att de utvecklar egna svårigheter.
* Det ingår vanligtvis att öka barnets förståelse för förälderns tillstånd, vilket huvudsakligen görs med hjälp av psykoedukation (87,5% av insatserna).
Stöd till föräldrar i deras föräldraroll
Komponenter riktade till barn handlade om färdighetsträning och lekfulla aktiviteter. Berätta när det inte går bra. Veta vem man kan vända sig till.

Question 17

Familjer där barnet har psykisk ohälsa

Answer 17

• Ökad risk att föräldrar har psykisk ohälsa när barnen får kontakt med verksamheter som bedömer och behandlar psykiatriska tillstånd hos barn (Wesseldijk et al., 2018)
• Psykisk ohälsa hos förälder påverkar behandlingsutfall för barnet (Campbell et al., 2021).
• Svårare symtom hos barn har samband med högre föräldrastress, vilket också kan kopplas till mer symtom hos föräldern (Telman et al., 2017).

Question 18

Bedöma föräldrars mående/behov

Answer 18

• Forskare anser att det är viktigt att bedöma förälderns mående för att komma fram till vilka insatser som bör erbjudas inom BUP (Aschenbach, 2017; Vidair et al., 2011).
• Behandla förälderns psykiska ohälsa får positiv effekt på barns mående (Cuijpers et al., 2015).
• Vid bedömningar av förälderns mående inom barninriktade verksamheter behöver etiska överväganden göras (Molitor&Dvorsky, 2019).
• Viktigt att vidareutveckla hur man arbetar när både barn och förälder har psykisk ohälsa, idag finns inga tydliga riktlinjer kring detta.

Question 19

Vad menas med begreppet ”barn som anhörig” i sjukvården?

Question 20

Beskriv tre riskfaktorer som ökar risken att ett barn som har en förälder med psykisk ohälsa drabbas av egna svårigheter.