Stress och utmattningssyndrom Flashcards
Stress och problem med sömnen hänger ofta ihop. Vad kännetecknar sömnen vid utmattningssyndrom (eller motsvarande internationell diagnos)?
Mer insomni (längre insomningstid, fragmenterad sömn, kortare sömn)
Men också hög andel (15%) som sover mer än 9 tim per natt. Dessa känner sig ofta istället aldrig utsövda och är mer trötta på dagtid (spela död programmet)
Sömnproblem föregår, är en dal av, och vidmakthåller diagnosen.
Utmattningssyndrom diagnoskriterier
A. Fysiska och psykiska symtom på utmattning under minst två veckor. Symtomen har
utvecklats till följd av en eller flera identifierbara stressfaktorer, vilka har förelegat
under minst sex månader.
B. Påtaglig brist på psykisk energi dominerar bilden, vilket visar sig i minskad
företagsamhet, minskad uthållighet eller förlängd återhämtningstid i samband med
psykisk belastning.
C. Minst fyra av följande symtom har förelegat i stort sett varje dag under samma
tvåveckorsperiod:
* Koncentrationssvårigheter eller minnesstörning
* Påtagligt nedsatt förmåga att hantera krav eller att göra saker under tidspress
* Känslomässig labilitet eller irritabilitet
* Sömnstörning
* Påtaglig kroppslig svaghet eller uttröttbarhet
* Fysiska symtom såsom värk, bröstsmärtor, hjärtklappning, magtarmbesvär, yrsel eller
ljudkänslighet
D. Symtomen orsakar ett kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i
arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.
E. Beror ej på direkta fysiologiska effekter av någon substans (t.ex. missbruksdrog,
medicinering) eller någon somatisk sjukdom/skada (t.ex. hypothyreoidism,
diabetes, infektionssjukdom).
F. Om kriterierna för egentlig depression, dystymi eller generaliserat ångestsyndrom
samtidigt är uppfyllda, anges utmattningssyndrom som en tilläggsspecifikation till
den aktuella diagnosen.
Stressprocessen
Stressprocessen
Alarm – värderar vad hotet är
Kamp/flykt, spela död
Motstånd, anpassning – kroppen mobiliserar ett svar på stressen
Går man runt med lågradig stress som man inte får utlopp för, går man runt med spänningstillståndet. Till slut har man laddat ur kroppen.
Utmattning
Till slut “svara” inte längre kortisolet längre (därför är inte kortisol bra mätning av stress)
Posiitv vs negativ stress
Utan stressreaktioner risk att dö
Negativ stress – negativa känslor; ilska, hjälplöshet
positiv stress – energi, stimulus
Även sk positiv stress kan vara negativ på hälsan på sikt – vi har bara en hjärna
Konsekvenser långvarig stress
Kroppsliga symtom
Psykiska symtom
Kognitiva symtom
uppmärksamhet, minne
Svårare att fatta beslut “tunnelseende”
Den som bara “rusar framåt”
Tappar empatisk förmåga
Beteende och tankemässiga konsekvenser
Samarbetssvårigheter, uppfattas som otrevliga
Det är svårt att själv se vad som pågår
Personer som är stressade har svårt att ta hand om sig
Individuellt hur man reagerar
Varningsignaler – kamp/flykt
Sömn: svårt att somna, drömmer mardrömmar,
Energi: Överaktiv, svårt att vila
Känslor: Irriterad, rädd, ångest, panik
Hjärnan: Full med tankar, minne
Kroppen: hjärtklappning, spänningar
Varningsignaler – spela död
Sömn: sover hela tiden
Energi: Överväldigande trötthet
Känslor: Nedstämdhet, ledsenhet
Hjärnan: tomhet, inga dagdrömmar, problem med minnet
Kroppen:Överkänslighet för smärta, resultat av tröstbehov
Samband mellan stress och hälsa
Stressfysiologisk inverkan på olika kroppsliga system
Livsstil, hälsoskadliga beteenden. Tar sig inte tid att äta bra, träna osv mer alkohol, rökning osv
Ökad risk för olyckor, går mot röd gubbe, tänker inte på att vara försiktigt
Minskad benägenhet att reagera på kroppsliga signaler eller att man försummar pågående behandling
Varför reagerar vi olika på stress?
Personlighet
Livshistoria
Fysiologiska svar och sårbarheter
Personlighet som risk för utbrändhet
Typ A
Prestationsbaserad självkänsla
värderar sig utifrån hur man presterat
Perfektionism – viktigt att det blir bra, ambitioner att det ska bli bra
perfektionistiskt strävande – att sätta höga mål, höga ambitioner kan eventuellt vara skyddande
perfektionistisk oro – att reagera dåligt när det inte blir perfekt
Sömnens funktion
Uppbyggande och reparerande
Hjärnan vilar
Stresshormonerna sjunker
Immunförsvaret aktiveras
Minnesinlagring
Stressade personer som sover dålig så försämras också minneslagring
Mer insomni
längre insomningstid, fragmenterad sömn, kortare sömn
Men också hög andel (15%) som sover mer än 9 tim
ändå ej utsövda, mer trötta dagtid (Jämför spela död programmet)
Sömnproblemen föregår och är en de av och vidmakthåller diagnosen
Återhämtning
Koppla bort tankarna
Inte bara att sova
Gör annat än det man återhämtar sig från
att ta andra psykofysiologiska system i anspråk
t.ex jobbar man med att lyfta mycket kanske man sitter och läser en bok, jobbar man monotont kanske man gör något mer kreativt
Daglig återhämtning på daglig basis, pauser, raster, variation
Kan inte skjutas upp till semestern
Effekterna av semester försvinner snabbt
Vid perioder av belastning särskilt viktigt att planera in återhämtning. Vi kan belasta oss mycket så länge vi återhämtar oss. Inte bara att man avslutar ett projekt och påbörjar ett annat direkt efter
I vilken eller vilka kognitiva funktioner har man funnit nedsättning hos patienter med utmattningssyndrom?
Mer subjektivt rapporterade besvär än objektivt påvisbara nedsättningar
Exempel på fynd:
Visuell och auditivt uppmärksamhet
Exekutiva funktioner: hastighet, kontroll, arbetsminne
Uppmärksamhetsspann
Episodiskt minne, inlärning
Icke verbala minnesfunktioner
Reaktionshastighet
En hypotes är att de som blir utmattade ofta är väldigt högpresterande och när detta “minskat” så har man hamnat på normala resultat
Testning kostar energi! Ökad utmattning efteråt
Oftas mycket fokuserade på testningen men blir lite trötta efteråt
Man har gett allt
Hippocampus (konsolidering av minne)
Prefrontal cortex – under aktivitet
Depression vs UMS
Det ena utesluter inte det andra
Också skillnader:
UMS har långsam utveckling och snabb debut (depression mer avgränsade perioder)
UMS är lättare att förebygga men svårt att behandla (depr: “lätt” att behandla, UMS ofta sjukskriven flera år)
Susanne Elbin:
UMS mår sämre allt som dagen går (Depr: mår sämst på morgonen)
UMS behöver dra ner på aktiviteter (depr: beteendeaktiviering)
Risk för att dra ner på aktiviteter —> utveckla depression?
Känsla av att förlora hela sitt sammanhang. Har fokuserat all sin energi på karriär eller något specifikt och nu “får man” inte göra det längre. Känsla av meningslöshet. Viktigt att fånga upp
