Fråga 22 - Fallisemangsannolikheter Flashcards
Redogör för hur fallissemangssannolikheter kan estimeras utifrån CREDIT RATINGS
Kreditbolag betalas av företag för att betygsätta kreditvärdigheten på deras obligationer. Moody’s (Aaa, Aa, A, Baa, Ba, B, Caa, Ca, C) eller Standard &Poor’s/Fitch (AAA, AA, BBB, BB, B, CCC, CC, C)
Många har utvecklat egna kreditrating-system, internal ratings.
De historiska default-ratesen som tillhandahålls av kreditvärderingsinstitut kan (i vissa fall) användas som en direkt uppskattning av PD (t).
Varför överväga andra alternativ?
- Kreditrating är inte alltid tillgängligt
- Default-rate varierar med ekonomins välmående
- Kreditrating är generellt stabil, vilket implicerar att den inte är så dynamisk gentemot ny information
- Kreditrating kan vara vinklat/felaktigt
Redogör för hur fallissemangssannolikheter kan estimeras utifrån CREDIT DEFAULT SPREADS
Den meravkastning som investerare kräver för att bära kreditrisk. I en kreditderivattransaktion såsom en credit default swap (CDS), ett belopp som en credit protection seller debiterar en credit protection buyer för kreditskydd på en viss referensenhet. Ju högre spread, desto större är kreditrisken för referensenheten, och beroende på storleken kan vi således avgöra default-risk
Redogör för hur fallissemangssannolikheter kan estimeras utifrån SCORING MODELS
Scoring models är regressionsmodeller där ett score beräknas från finansiell data från ett företags resultat- och balansräkning. Scoren avgör likelihood of default.
Exempel: Altman’s Z-score där Z = f(X) ger fyra intervall för Z, där högre siffra ger större sannolikhet för fallissemang.
Finansiella situationen betygsätts. Enkla att genomföra då all information finns tillgänglig från balans- och resultatrapporter. Företaget måste vara publikt och följa redovisningsregler. Om inte får en proxy estimeras vilket inte ger något konkret resultat utan måste tolkas mer kvalitativt.
Redogör för hur fallissemangssannolikheter kan estimeras utifrån STRUCTURAL MODELS
Defaults är ett resultat av ett företags finansiella siutation och inte en slumpmässig händelse vilket medför att fallissemangssannolikheter kan modelleras genom att göra en modell av företagets balansräkning.
Exempel: Merton’s modell. Aktieägare har en option uställd av långivare med företagets värde V som underliggande tillgång, Skuld D som strike price, E som företags Equity. Aktieägarnas värde vid fallisemang, tid T bir således max(Vt-D, 0), en köpoption. Modellerar Vt, V0 med stok. processer och uppskattar andra parametrar –> Får sanolikhet för default.
Finansiella situationen modelleras. Svårare och mer komplicerat då många parametrar måste modelleras. Räntor stokastiska och fallisemang kan ske andra tider än T. Stora hopp i värdeförändringen sker och information måste finnas tillgänglig.
