Virus Flashcards
vilka typer av virus finns det
Månhörningsformat höljevirus och Naket virus. Månhörningsformat höljevirus har ett hölje av fosfilopider runt proteinskalet. Detta för att höljet härstammar från ens cells membran. Nakan virus är mer tåliga och motståndskraftiga. Därav är de lättare att smitta peroralt och via indirekt kontaktsmitta.
Höljevirus kräver fukt mer fukt därav överförs de ofta via vätskor och direkt kontaktsmitta.
Båda dessa virus kan ha proteinutskott, detta gör att dem kan fästa lättare till en värdcell.
Hur ser virus DNA uppsatts ut?
De har antinget ett DNA eller ett RNA. De kallas då antingen för DNA-virus eller RNA-virus. De kan antingen ha en dubblestääng eller enkelstäng
Hur tar ett virus sig in i värdcellen.
I humana celler finns mycket olika protein i membranet. Bland dem här måste viruset hitta sin specifika receptor. Vissa kan använda flera typer medan andra kan bara använda en typ av membran protein. Det kan alltå vara så att det finns bara 1 typ av cell som kan bli infekterade av ett specift virus
Hur förökar sig DNA-virus
Infektion, adsorption och penetration. När viruset har hittat rätt receptor kommer den kunna ta sig in i cellen. 2. Avklädning. När den är inne i cytosolen så kommer kapsiden och nukleinsyran skiljas åt. Nukleinsyran i viruset kommer bli fri
3. A) Transkription, DNA åker in till cellkärnan b) Replikation, det blir flera kopior på virusets DNA.
4. Translation. Cellen kommer göra mRNA på virusets DNA. mRNA tar sig ut ur cellkärnan till ribosomerna. Nu tillverkas det nya proteinerna som kommer finnas i det nya viruset.
5. Transport och ihop sättning, allt som har producerats kommer att transporteras till galgiaaparaten där själva viruset sätts ihop. Därefter frisätts de nya viruset.
Förökning av RNA- virus
fungerar på ungefär samma sätt. De använder inte cellkärnan utan de kommer föröka sig i cytoplasman. 1. Infektion, adsorption och penetration. Viruset måste hitta sitt protein så det sen kan komma in till cellen. 2. Avklädning. RNA skiljs från kapsiden. RNA finns fritt i cytoplasman
3. Transkription, replikation och translation. Allt detta sker i cytoplasman, Transport och hopsättning. De skapta delarna sätts ihop och frisläpps.
Hur påverkar DNA-virus värdcellen.
DNA virus kommer ta sig in i värdcellens cellkärna. Detta gör att den kommer påverka den infekterade cellens DNA, på detta sätt kommer den styra cellen att skapa nya virus. Detta kommer även påverka cellens övriga funktioner
Hur påverkar RNA-virus värdcellen?
RNA-virus tar sig in i värdcellens robosomer på de korniga ER. Detta gör att den påverkar proteinsyntesen. Cellens arvsanlag kommer då inte att förändras.
- Det finns även ett virus som heter: Retrovirus. Hur påverkar denna värdcellen?
Retrovirus är RNA-virus men med sig i kapsylen har dem ett enzym som heter omvänt transskriptas. När de tar sig in kommer de använda detta enzym genom att ändra sina RNA till ett DNA i stället. Då handlar den som en DNA-virus i stället för ett RNA-virus. T.ex HIV virus är retrovirus.
Frisättning av höljevirus? (spelar ingen roll om det är DNA eller RNA- virus) vid frisättning så ändras det beroende om det är ett höljevirus eller ett naket virus.
När viruset är klart kommer ett höljevirus frisläppas genom avknoppning. Tar med sig in liten bit av cellmembran från cellen som viruset får som ett extra skydd. Detta kommer oftast från cellens yttre membran men det kan även komma från andra organellers membran som varit delaktiga i de olika stegen. Oavsett kommer de var gjorda av fosfilopider. Virusen frisläpps kontinuerligt under tillverkningen
Frisläppning av nakan virus.
Lytisk frisättning: när alla virus är klara så spricker hela cellen och virusen frisläpps. Värdcellen dör
Spridning av virus?
Sprida vanligtvis från människa till människa. När man får i sig ett vist antal som har spridits tillräckligt mycket får vi symptom
Lokal infektion (spridning av virus)
drabbas ofta vid våra slemhinnor. T.ex näsan halsen. 2-5 dagar tills symptomen kommer efter att man blivit smittad
- Systemisk infektion (Spridning av virus )
viruset sprids i kroppen (inte bara där du får in det) sprids via blodet. Symptom 1 vecka- månader från att man blivit smittad. De kan attackera fler olika organ om de har rätt receptorer men ofta är dessa virus specificerade på vissa organ. Eftersom olika celler kan ha olika receptorer. T.ex hepatit virus= skapar leverinflammation (de attackerar bara leverorganceller)
kronisk infektion. Latent infektion?
Latent infektion: virus finns kvar i värdcellen i ett ”vilande” tillstånd utan frisättning av nya viruspartiklar. En överlevnadsstrategi, den infekterar värdcellen utan att cellen dör. Man kan ha dessa virus utan att känna sig sjuk. De kan dock reaktiveras och skapa nya virus som frisläpps som kommer skapa infektion med symtom. Detta kan ske om och om igen. Sjuk, frisk, sjuk, frisk. Man blir inte av med viruset men viruset tar uppehåll. T.ex herpes
kronsik infektion, * Persisterande infektion
- Persisterande infektion: virus fortlever intracellulärt i värdcellen och styr den till att kontinuerligt eller intermittent frisätta nya viruspartiklar. Detta kan ge symtom hela tiden. T.ex hepatit b,c
Cellomvandling?
Vissa virus som ger kroniska infektioner, i synnerhet DNA-virus, kan styra celldelningen i värdcellen- som då tillväxer och delar sig oberoende av andra tillväxt signaler. Fler celler än vad det borde vara.
Bening transformation (cellomvandling)
Bening transformation: en godartad form av cellomvandling . T.ex ett vårtvirus.
Malingn transformation: Cellomvandling
Malingn transformation: en elakartad eller onkogen form, t.ex tumörväxt på bekostnad av kringliggande vävnader och organ. T.ex cancer. Kronisk hepatit B och C skapa tumörväxt i levern.
Mykologi- svampar
Det är en eukaryot cell.
De liknar våra mänskliga celler
De har en cellkärna, mitokondrier, ER, golgiaaparaten, cellmembran och en cellvägg
Metabolism för mykologi
Aeroba svampar: de flesta behöver syre för att kunna utvinna energi
fakultativt anaeroba svampar: de kan göra båda. Strikt anaeroba svampar: kan inte utvinna energi i närvaro av syre
De vanligaste humanpatogena svamparna: jästsvamp
jästsvampar: förökar sig via avknoppning. Delningen sker i cellkärnan sen kommer den nya cellen buktas ut ur modercellen, sedan knips den av, efter den har knips av börjar den utvecklas till en ny svampcell.
De vanligaste humanpatogena svamparna: mögelsvamp
Mögelsvampar: förökar sig genom utväxt av långa trådlika strukturer som kallas hyfer. Dessa skapar ett nätverk, från dessa växer särskilda strukturer; konidieforer, och på toppen av dem kommer det konidiesporer. Dessa avskilds från svampen för att spridas.
De vanligaste humanpatogena svamparna: Trådsvampar
förökar sig sexuellt
Jästsvampar påverkan
Jästsvampar: t.ex Candida albicans. Finns i slemhinnor i kvinnligt könsorgan. Normalt sett konkurrerar denna med bakterier, bakterierna är dock alltid fler men om bakterierna försvagas, t.ex genom antibiotika, i dessa områden så kan denna svampen ta mer plats och då ge en infektion. Exempel på en sådan infektion är Candidiasis,
Mögelsvampars påverkan
Aspergillus. Dessa kan ge infektion i våra luftvägar
trådsvampars påverkan
dermatofyter. Kan ge infektion i hud, hårbotten och på våra nagalar. T.ex ringorm, fotsvamp.
vad är parasitologi?
humanpatogena organismer som är uppbyggda av Eukaryota celler. De är antingen encelliga eller flercelliga djur. De lever inte i symbios med världen utan som en parasit. Endopparasiter: lever inuti ”världen” t.ex maskar. Ektoparasiter lever ”på” världen. T.ex loppor eller löss
vad är Protozoer
encelliga endoparasiter som gruperas efter utseende och storlek
Protozoer: flagellater
dessa har flageller som fungerar som rörelseorgan. trivs i en sur miljö, t.ex i slidan
Protozoer: Amöbor
förflyttar sig genom amöboida rörelser. T.ex entomöbahistolitika som orsakar amöbahysenteri, symtom på detta är diarré
Protozoner: Spordjur
Spordjur: dessa lever intracellulärs och saknar flageller. T.ex plasmodium malaria. Den mikroorganismen som orsakar malaria
Maskar - endoparasiter
Rundmaskar: springmask (vanligast att bli infekterad av), spolmask, hakmask, trikiner.
Plattmaskar: delas in i bandmaskar (nöt- och svinbandmask, fiskbandmask) och sugmaskar (flundror).
Förökning av makar
*Producerar ägg i människans tarmkanal
* 1. Fullt utvecklad mask i tarm
* 2. Befruktat ägg i avföring
* 3. Människan får i sig ägget via munnen
* Ägget åker vidare ner i tarmen
Leddjur-
ektoparasiter som kan orsaka sjukdom hos människan.
Permanenta parasiter: löss, skabb. Dessa är kvar tills man behandlar det.
Tillfälliga parasiter: Loppor, fästingar, myggor, vägglöss. Dessa bits men stannar inte kvar på hunden.
- Antiseptik
Syftar till att redan bekämpa befintliga mikroorganismer. Man kan använda för att ta bort dem. Använda desinfektionsmedel= ta bort
- Aseptik
syftar till att förhindra uppkomsten: detta gör man genom att hålla rent=förebygga
- Aseptiskt arbetssätt
innebär att föremål hanteras så att dess ursprungliga renhetsgrad bevaras. T.ex sterila material får endast hanteras på ett sterilt sätt. T.ex. genom sterila handskar.
- Prioner:
proteiner som smittar
Acellulär
räknas inte som celler.
- Virulens:
betyder ett smittämnes grad av sjukdomsalstrande förmåga. Smittämnen förmåga att få fäste i våra vävnader och framkalla sjukdom. Virulensen hos mikroorganismer är olika
- Högvirulent:
smittämnet får lätt fäste i vävnader och ett lågt antal kan orsaka infektion
- Lågvirulent:
smittämnet får inte lika lätt fäste i vävnader och det behövs högre antal för att orsaka infektion.
- Infektionsdosen
mängden mikroorganismer som behövs för att orsaka sjukdom
- Mikrobiom:
Alla mikroorganismer som lever i en viss miljö. T.ex i magen tarm kanalerna. Behöver inte vara virus utan bakterier som vi behöver
