cirkulationssystemet aktionspotentialer + reglering av SV och CO Flashcards

1
Q

vad är det som gör att hjärtat kontraherar och relaxerar

A

aktionspotential

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad menas det att hjärtat har en

A
  • Pacemakerpotential, Behöver inga nerver
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är * RET ledningssystemet

A

Specifika celler som skapar och leder impulser på specifikt sätt genom hjärtat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad är det som sätter igång hjärtats aktionspotential

A

Siuns Knutan som sitter i höger förmak

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur är siuns knutans egenskaper

A
  • Skapar pacemakerpotentialen
  • Ingen stabil vilopotential – den vill ständigt depolariseras (vill ständigt skapa en aktionspotential)
  • Detta gör att hjärtat slår regelbundet – skapar en puls
  • Snabb depolarisering och snabb re polarisering. Sinus knutan styr hjärtats tackt då den slr snabbast, (ca 100 slag/min)
  • Nervös eller hormonell stimulering krävs ej man kan påverka att hjärtat slår snabbare
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur sprids aktionspotentialen i hjärtat

A

spridningen sker genom gap -junctions inga axon eller nevceller

samt retledningssystem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

i vilken ordning och hur sprids aktionspotentialen

A

från sinusknutan i höger förmak kommer den först endast sprida sig till vänster förmak. Detta är pga Anolus fibrosus, denna bindvävsplatta är hindrar impulser och isolerar electreicitet.

detta sker genom gap juctions

detta gör att förmaken kontraherar först vilket är viktigt för att skapa trycket som gör att klaffarna öppnar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur når aktionspotentialen till kammarna?

A

genom retlednings sytemet.

aktionspotentialen kommer sprida sig från sinusknusta till AV- knutan som sitter mitt i Anulos fibrosus.

AV-knutan har Långsammare pacemakerpotential, därav styr inte denna. 40 slag/min

Av-knutan är kopplad till His bunten. 20 slag /min

Denna är den enda förbindelsen mellan förmak och kammare som kan föra vidare strömmen.

His bunten grenar ut sig i purkinjefibrer. Dessa sitter kammarnas skiljevägg och går ner i endokardiet.

Där sprids strömmen sedan sig över kammaren genom gap juctions

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur kontraherar muskelcellerna

A

Myokardiet är till skillnad från skellettmuskelcellerna kortare och förgrenade i ett nätverk.

Myokardiet är tjockare på vänster kammare än i höger kammare. detta för att motståendet mot blodflödet i system cirkulationen är högre än i pulmonära cirkulationen.

själva kontraktionen: Aktinspotential
* Ca2 frisätta från den sakroplasmatiska retikeln
* Myosin vrider in aktin
* Sakromen förkortas och muskeln kontraherar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur är muskelcellernas membranpotential

A
  • Stabil vilomembranpotential som är väldigt låg -90 mV
  • under normala omständigheter förlitar de sig på omkringliggande celler för aktionspotential
  • Lång refraktärperiod (när ingen ny aktionspotential kan uppkomma) = för att hinna pumpa tillbaka kaclium in i SR och bort från cytosolen
  • Hjärtat ska hinna kontrahera och relaxera – för att hinna fyllas på
  • Hinna förbereda för en ny kontraktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är det som gör att förmaken kontraherar först och att båda kamrarna kontraherar samtidigt

A

fördröjningen av impulsen från förmak till kammare är möjlig pga anulos fribrosus samt att AV- knuta leder impulsen väldigt långsamt

detta gör att förmaken hinner kontrahera klart innan kammaren vilket är viktigt eftersom då fylls kammaren väl innan den kontraherar.

det som gör att kammaren sen kontraherar samtidigt är pga att impulsledningen i purkinjefibrerna går så snabbt. Detta gör att kammaren kan pressa ut blodet med extra mycket kraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hur kommer det sig att hjärtat håller en regelbunden kraft

A

sinusknutan vill konstant depolariseras

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad händer om sinusknutan går sönder

A

av-knutan tar över.

om en går sönder tar his bunten över sen pukinjefibrerna.

frekvensen blir dock lägre ju längre bort från sinus knutan man kommer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är / hur går EKG vågen till?

A

mätning av hjärtats elektriska aktivitet.

  • P-vågen = när båda förmaken depolariseras (kontraktion)
  • PQ-sträckan = fördröjningen mellan förmak och kammare (förmak kontraherar innan kammare)
  • QRS complex = när depolariseringen sprider sig till kammaren (kontraktion), här göms även förmakens re polarisering (relaxion)
  • ST-sträckan – kammarmusklerna är i platåfas (inget sker)
  • T – kammarrepolarisering (relaxion)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är det då som aktionspotetialen skapar i hjärtat

A

olika tryckskillnader som gör att blodet kan flöda fram i en cirkulation

Högt tryck i aortan och lågt tryck i venerna - denna tryck skillnaden driver blodet framåt i kroppen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

där är de olika rummen i diastole och systole

A

förmak kontraheras i slutet av diastole, när kammaren är i relaxion

kammaren kontraherar i systole när förmaken är i relaxion

17
Q

hur definieras hjärtats fem viktiga faser

A
  1. Tidigt fyllnadsfas = Ventrikeldiastole
  2. sen fyllandsfas = ventrikel diastole
  3. isovolumetrisk kontreaktion = ventrikel systole
  4. ejektionsfas = ventrikel systeole
  5. isovolumetrisk relaxion = ventrikel diastole
18
Q

vad är ventrikel

A

kammare. när man pratar om diastole eller systole handlar det om kammaren och då säger man ventrikel

19
Q

vad är hjärtminutvolym

A

den mängd blod en ventrikel pumpar ut i artärerna per minut.

definieras som CO = (mL/min

20
Q

vad är oftast en persons CO under vila

A

CO=5L/min

21
Q

hur räknar man ut CO

A

genom att multiplicera hjärtfrekvensen (HR) med slav volym (SV)

22
Q

vad menas med HR ?

A

hjärtfrekvens = pulsen

23
Q

vad är SV?

A

slag volym = volymen som pumpas ut varje slag

24
Q

hur påverkar Parasympatikus CO

A

Parasympatiska, vagus nerv kommer till hjärtat och påverkar SA nod och AV nod, Bromsar hjärtfrekvensen

Acetylkolin

CO= sänks

25
Q

hur påverkar Sympatiska CO

A

nervfibrer från gränssträngen, ökar hjärtfrekvens genom siuns och AV noden och ökad kontraktilitet av musklerna genom adrenalin

CO= ökar

26
Q

vad är End-systoliska volymen och End-diastoliska volymen

A

Hjärtat töms aldrig helt

end-diastoliska volym (EDV) = volymen blod precis i slutet i den diastoliska fasen

End-systoliska (ESV) = volymen blod som finns kvar i hjärtat efter en kontraktion

27
Q

Hur kan SV påverkas av ESV och EDV

A

man kan öka SV genom att öka EDV = alltså man ökar volymen av blod som fylls i hjärtat
(ändring i preload, ingen ändring av kontraktilitet)

Man kan öka SV genom att minska ESV = genom ökad kontraktilitet ökar SV och ESV minskar

28
Q

vad är preload

A

Preload= mängden blod som är i kammaren innan kontraktion

venöst återflöde

29
Q

vad är after load?

A

är det trycket (det trycket i lungartär och aorta) hjärtat måste övervinna för att ficklaffarna ska öppnas. Om blodtrycket utanför kroppen är högt måste hjärtat skapa ett större afterload.

högt blodtryck motverkar ventrikeltömning (större ESV) och ger
potentiellt mindre SV

30
Q

vad är frank starlings lag

A

En del av hjärtats autoreglering

  • Ökat venöst återflöde ger större End-diastolisk volym (ökad preload)
  • Större End-diastolisk volym ger större
    slagvolym

Lagen: ju större End-diastolisk (EDV) volym desto större slagvolym (SV)

31
Q

vad kan påverka det venösa återflödet?

A
  • Vener ligger nära muskler: muskel kontraherar = ökar återflödet (Skelettmuskelpumpen → rörelse ökar återflödet)
  • sympaticus aktivering, kramar åt musklerna runt venerna – trycket ökar
  • ökade andningsrörelser (respiratorisk pump) – skapar tryck på venerna i buken genom att diafrgman trycken på en ven. Skapar ett undertryck –> blodet flödar