cellen Flashcards

1
Q

i vilka celler finns cellkärnor?

A

i alla celler som kan föröka sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innehåller cellkärnan?

A

genetisk information, arvsmassa (dvs DNA) som lagras och överförs från genration till generation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Varför finns DNA i cellens centrum?

A

så att det kan skyddas så gott som möjligt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

ge exempel på cell som inte kan dela sig

A

röda blodkroppar (erytrocyter), hjärt och muskel celler

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad betyder nucleus?

A

cellkärna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

beskriv cellekärnans skyddande skikt.

A

omges av ett dubbelt cellmembran, det inre tillhör cellkärnan & det yttre tillhör det endoplasmatiska retiklet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur tar små molekyler och joner sig in i och ut ur cellkärnan?

A

genom porer i membranet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är DNA-molekylen uppbyggd av?

A

uppbyggt av nukleotider, varje nukleotid i DNA består av tre delar: en sockermolekyl; deoxiribos, en fosfatgrupp och en kvävebas. kvävebaserna är kvävehaltiga föreningar som sitter ihop i olika konstellationer och bygger upp “trappstegen” i DNA-molekylen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilka kvävebaser består DNA av?

A

4 kvävebaser: adenin (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). 2 kvävebaser bildar tillsammans ett trappsteg, adenin+tymin besparar alltid, likaså cytosin+guanin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är cellen uppbyggd av? (svara i procent och vilka ämnen)

A

Cellen består av 70-80% vatten och 20-30% fasta beståndsdelar.

  • De fasta beståndsdelarna är organellerna, cellmembranet (=fosfolipider och kolesterol), oligosackarider och proteiner (=aminosyror).
  • Proteinerna utgör 80% av de fasta beståndsdelarna och är transportproteiner som sitter i membranet och transporterar olika specifika ämnen. Proteiner finns även i cytosolen och i cellkärnan som enzymer.

(kan vara aktiv eller passiv, exempelvis passiva= leaking channels, som inte använder energi eller akitva= receptorstyrda eller spänningsstyrda jonkanaler)

  • andra fasta beståndsdelar är molekyler, joner som tillexempel fetter (=triglycerider som cellen använder för energi)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är en gen? vad gör den?

A

de tripletter (tre kvävebaser bredvid varandra) som tillsammans behövs för att cellen ska kunna bilda ett protein kallas för en gen. tripletterna bildar en mall för en aminosyra, tripletten berättar för ribosomen som ska tillverka proteinet vilken aminosyra som ska sitta på platsen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

meios

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

mitos

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Celldifferentiering?

A

Alla celler kommer från 1 samma cell: den befruktade äggceller. Denna delar sig till två, sen fyra, åtta OSV. Efter några delningar börjar de utvecklas till specifika celler med olika funktioner och former. T.ex nervceller, muskelceller OSV. Detta är Celldifferentiering.
Det varierar stort mellan de olika cellerna eftersom de har olika funktioner och behöver då olika förutsättningar.

Celler bildar vävnader, de olika vävnadstyper är i sin tur olika byggstenar för kroppens organ. Dessa organ skapar därefter olika system i samspel med andra organ. T.ex matspjälkningssystemt. Dessa system skapar i sin tur hela organismen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

kroppens inre konstanta miljö?

A

Vår innre miljö måste vara tämligen konstant. Det måste finnas en viss mängd vatten, mineraler och glukos för att våra celler ska må bra. Förutsättning för att celler ska kunna fungera.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Protein

A

80 % av cellens fasta beståndsdelar är protein.
Protein är uppbyggda av 20 olika aminosyror som sätts ihop av olika kombinationer.
11 aminosyror kan vi producera själva: icke essentiella: detta sker i levercellerna
9 aminosyror måste vi få i oss via födan: essentiella

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur länkas aminosyror ihop

A

För att celler ska kunna producera protein behövs aminosyror länkas samman. Detta sker genom peptidbindningar. Om två aminosyror kopplas samman är det en dipepptid, om tre kopplas samman blir det en tripeptid. Långa peptider kallas plolypeptider. Om mer än 50 aminosyror kopplas ihop genom peptidbindningar är det ett protein.

Proteinets egenskap beror på hur aminosyrorna är kopplade, hur många och hur låna de är.
Ordningen på aminosyrorna bestäms av vårt DNA alltså vår arvsmassa.

18
Q

nämn 3 lipider

A

Triglyserider är uppbyggd av 1 glyserol där 3 fettsyror sitter fast. Detta är kroppens mest koncentrerade form av lagdrad energi.

Fosdfolipid är en lipid som innehåller en fosfatgrupp. Har även är glyserol där 2 fettsyror är bundna till. Fosfatgruppen ersätter den tredje fettsyran

Steroider (Kolesterol) är en lipid som innehåller 4 ringar av kolatomer. Är basen till våra steoridhermorer t.ex våra könshormoner.

19
Q

varför är lipider viktiga för vår kropp

A

Lipider som grupp är väldigt viktiga för cellen eftersom de ingår i olika cellsturkturer och är grundsubstans till vissa hormoner samt energireserv.
Kroppen kan själv bilda vissa lipider, t.ex kolesterol, i levercellerna.

20
Q

vad består glukos av

A

monoskarrider

21
Q

Polysakarider?

A

Polysakarider, en sammanslagning av ett större antal monoskarrider 10-100. T.ex stärklese.
Dessa är bara en massa glukosmolekyler som sitter ihop.

22
Q

vilka egenskaper har fosfilopiderna i cellmembranet

A

Fosfoliperderna ligger brevid varandra med dess hydrofila (huvudena) delar ut mot och in mot den intracellulära och extracellulära. Dessa för att de är vattenlösliga. Detta göra att de hydrofoba fettsyrorna (svansarna) läggs mot varandra och skapar ett mellanskikt i membranet. De ligger alltås i två lager med fettsyrorna innåt mot varandra och huvudena utåt.

Fosfolipidmolekylerna byter ständigt plats med varandra. Detta gör att membranet är rörligt. Ju större denna rörlighet är destu lättare är det för andra hyfroboba molekyler att komma in genom membranet. t.ex steoridhormoner.

23
Q

vad är kolesterolet uppgift i cellen

A

Mellan fosfolipiderna finns även kolesterol, dessa har en mycket stark bindning och gör så att cellen hålls ihop. De binder ihop vissa fosfolipiderna, Detta gör även så att vissa ämnen hindrar att komma in i cellen. T,ex lösta gaser som syre.

24
Q

vad är membranets funktioner

A
  1. Avgränsa det som finns inuti cellen(ICV) från det som finns utanför cellen (ECV).
  2. Transportera vattenlösliga ämnen in och ur ur cellen med hjälp av proteiner.
  3. Mottager information från andra celler via signalsubstanser med hjälp av receptorer.
  4. Katalyserar kemiska reaktioner med hjälp av enzymer.

(1. Avgränsar det som finns inuti cellen från det som finns utanför. Skydar cellen
2. Glykoprotein, kolhydrat som sitter fast på ett protein på membranet. Dessa fungerar som identifiering av cellen. Detta så att immunförsvaret vet att det är organismens egna celler.
3. Jonkanler (Proteinkanaler). Gör att polära ämnen kan ta sig in till cellen. T.ex lösta joner. De finns jonkanaler som alltid är öppna, dessa kallas läckkanaler. Finns även kanaler som är stängda men som öppnas när de stimuleras. Kallas för portar. Receptorer och spänningen över cellmembranet kontrollerar om de ska öppnas.
4. Tar emot information från andra celler via signalsubstanser, med hjälp recperatorer.
5. Det finns enzymer som katalyserar kemiska reaktioner med hjälp av enzymer.)

25
Q

vad är/gör receptorer

A

Finns flera olika typer, som också är proteiner som är bundna till porter. Fungerar som nycckelhål (de är motagare). Nyckeln som aktiverar kan vara ett hormon, eller en signalsubstans från en nervcell, eller ett läkemedel.
De är proteiner som kan aktiverar, och sätter igång olika processer både i membranet och i cellen.

26
Q

vilka är de tre cellförbindelserna

A

Täta cellförbindelser
Begränsar rörlighet och förflyttning av olika typer av molekyler mellan cellerna. För att utesluta områden mellan cellerna dvs. extracellulär vätska. Detta för att om ämnen ska kunna transporteras mellan en cell och den som ligger bredvid så kan det inte vara extracellulärvästa mellan dem. Det måste ske genom cellerna.
Utesluter extracellulär vätska mellan celler
T.ex cellerna i matkanalen

Desmosomer
Är till för att närligande celler inte ska kunna glida ifrån varandra. Sträcker sig från cellens inre ut och in till den andra cellernas intracellulära vätska. Det finns alltså extracellulärvätska mellan dem. Detta för cellerna kräver en viss flexibilitet t.ex
hudcellern. Om de inte hade denna typerna av förbindelser kanske huden hade gått sönder mycket enklare.

öppna cellförbindelser
innebär att mellan cellerna finns kanaler som tillåter passage av t.ex joner mellan de båda cellerna. Det kan alltså vara en jonkanal. Det är storleken på kanalerna som begränsar vilken substans som kan passera. Denna typ av förbindning finns i hjärtmuskeln.

27
Q

vad är passiv transport?

A

Passiv transport: sker utan tillskot av energi och är beroende av koncentration av ämnene. Alltså hur mycket ämnen som finns av ett visst ämne som finns på de olika sidorna av membranet. Om de är olika kommer de flytta på sig
1. Diffusion
2. Osmos
3. filtration

28
Q

vad är aktiv transport

A

Aktiv transport: kräver tillskott av energi och är helt oberoende av koncentration av ämnen. Denna energi kallas ATP. Oavsett koncentration.
1. Natrium/ kalium pumpen

29
Q

diffusion

A

en passiv transport av ämnen genom cellmembranet tills koncentrationen är lika på båda sidorna. En förutsättning för detta är att det finns ett membran som skiljer sidorna åt. Samt att ena sidan har högre koncentration av ett vist ämen. Molekylerna är alltid i rörelse, särskilt joner som är laddade. Detta göra att molekylerna vill fördela sig jämnt så att koncentrationen är lika på båda sidor.
Molekylerna på den sidan med högre koncentration kommer alltså att genom diffusion förflytta sig till den sidan av membranet med lägre koncentration. Detta för att fördela koncentrationen jämnt. Att koncentrationen är lika på båda sidor= diffusion.

30
Q

Diffusion genom fosfilopidskiktet

A

(om de är opolära), polära och laddade molekyler diffunderar mycket långsamt eller inte alls rakt genom membranet.

31
Q

Diffusion Genom jonkanaler:

A

t.ex en kalium kanal, möjliggör bara förflyttning av kalium, finns även natrium kanaler som bara möjliggör förflyttning för natrium. Normalt har man mycket mer natrium på den extracellulära vätskan. Detta gör att natrium vill ta sig in i celler för att jämna ut koncentrationen. Kalium är motsatsen, inifrån ut.

32
Q

Diffusion genom transportkanaler

A

T.ex kan glukos ta sig in i cellen genom en glukostransportör: ett protein som ”bär” över glukosen från utsidan in till cellen. Koncentrationen av glukos är större på utsidan därav kommer den diffundera in till cellen.

33
Q

Osmos

A

Är endast diffusion av vatten genom cellmembrnet. Kan åka genom membranet eller genom kanaler.
Är samma sak som diffusesion fast med vatten. Vattnet kommer vilja diffundera till den sida med minst vatten och mest koncentration
De osmatiska krafterna kommer uppföra när koncentrationen är lika på båda sidorna
Vatten diffunderar genom proteinkanaler som kallas auquaporiner: dessa släpper alltså bara in vatten genom osmos.

34
Q

filtration

A

Passiv transport av vätskor genom cellmembranet från ett vätskerum med högre vätsketryck till ett vätskerum med lägre vätsketryck. Har inget med koncentration att göra. Detta tryck heter ett hydrostatiskt tryck.

35
Q

Aktiv transport: Natrium/kalium pumpen

A

Om vi vill hålla en koncentration högre på andra sidan. T.ex med natrium på den extracellulära vätskan. Dessa pumpar pumpar tillbaka natrium ut ur sällen och pumpar tilbaka kalium in till cellen. Dessa pumpar finns för att koncentartion av natrium och kalsium ska vara olika innanför och utanför cellen.
Pumpen kräver energi då den är aktiv: denna energi som cellen använder kallas för ATP
Pumpen funkar som en mun, den öppnar sig inne i cellen och då tar natrium upp, den stänger munnen och öppnar den sen igen fast med öppningen på utsidan av cellen.

36
Q

Transport av stora molekyler och bakterier

A

Endocytoss: in i cellen. En del av cellmembranet omsluter molekyler t.ex proteiner. Den binds in av receptorer som skapar en blåsa från membranet runt proteinet som kan föras in i cellen. Endocytosen skrer genom pinocytos= celldricckande, Fagocytos= cellätande.
Exocytos: ut ur cellen. Hur större molekyler frisätts ut ur cellen. T.ex molekyler som tillverkats i cellen men som ska ut till blodet för vidare transport. Detta sker genom att de förpackas i en membranblåsa som färdas till membranet, sen smälter blåsan in i membranet och molekylen släpps ut i den extracellulära vätskan.

37
Q

vad gör/finns i cellkärnan

A

Innehåller genetisk arvsmassa, DNA, som lagras och överförs från generation till generation
Cellkärnan omges av ett dubbelt kärnmembran: det yttre tillhör den korniga edoplasmiska retiklen och det inre tillhör cellkärnan. Det finns porer i kärnmembranet som molekyler och joner kan passera. Dessa porer släpper inte igenom DNA
DNA molekylen är uppbyggd som en spiraltrappa av neukletider. Varje nukleotid består av tre delar: 1 sockermolekyl, 1 fosfatgrupp och 1 kvävebas
Kvävebas= kvävehaltiga förenningar. Dessa bygger upp trappstegen i denna spiraltrappan.
Två kvävebaser bildar ett sådant trappsteg tillsammans

38
Q

beskriv första delen av proetinsyntesen

A
39
Q

beskriv andra delen av proteinsyntesen

A
  • För att proteinet ska få en funktion efter kopieringen är klar behöver det modifieras. Vissa proteiner ska stanna kvar i cellen medan vissa kanske ska ut ur cellen
  • Dessa proteiner ska till olika ställen, detta gör också att modifieringen är annorlunda.
  • T.ex om det är ett protein som ska stanna kvar i cellen och var i cytosolen så är det dem fria ribosomerna som har skapat dem och kommer även modifiera dem.
  • Om det är ett protein som ska flyttas ut ur cellen så är även andra organeller inblandade. Om det är ett sådant protein så är det ribosomerna som sitter på de knottriga endoplasmatiska retikulum som har skapat dem. Därefter kommer proteinet ta sig in i det knotiga ER. Där kommer dem att transporteras ut i cellen och börja modifieras. Efter passagen genom ER så kommer dem att inneslutas i transportblåsor, via denna blåsa kommer proteinet föras vidare till och in i golgiaaparaten. Där kommer det ytligare att modifieras av enzymer genom att tillföra kolhydrater och fosfatgrupper på proteinet. Dessa fungerar som adresslappar som ser till att proteinet transporteras till rätt plats vidare i en transportblåsa ut ur cellen genom extocytos.
  • Om det är ett protein som ska sitta i membranet kommer ungefär samma förlopp att ske men ändringen att dessa proteiner efter golgiaaparaten placeras direkt i membranet.
40
Q

olika membranproteiner och deras uppgifter

A

Natrium-kalium pumpen som upprätthåller vilomembranpotentialen genom att pumpa ut 3Na och in 2K (vilket gör att det nettoladdningen blir mer positiv på utsidan)

Även olika receptorstyrda och spänningsstyrda kanaler som öppnas när en transmittorsubstans bilder sig till den.