cirkulationssystemet reglering av blodtryck och blodflöde Flashcards

1
Q

vilka olika micro cirkulationssystem finns det

A

Enkelt kapillärnätverk

Portasystem: seriekopplade
kapillärnätverk (t.ex.
hypotalamus–hypofysen,
tarm–lever, i njurarna)

Anastomoser (parallella
förbindelser mellan blodkärl)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är det som driver blodflödet

A

blodflödets drivs av en tryck gradient som skapar av hjärtat. Gör att det är mer tryck i artärerna än i venerna.

dvs. Blodtryck är den drivande kraften för blodflödet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är resistens

A

mot blodflödet verkar ett motstånd, detta är resistans.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad är resistansen beroende av

A

Resistansen i hög utsträckning beroende av kärlens radie

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad gör resistensen

A

resistensen skapar ett tryckfall i blodkärlen
tryckfallet börjar vid arteriolerna och trycket är som lägst i venerna

tryckfallet skapar lägre blodflödeshastighet

ju länger bort från pumpen

därav har venerna klaffar som gör att blodet inte rinner tillbaka

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur är blodtrycket i artärerna/venerna?

A

högt tryck/ långt tryck

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur hög kan co bli under ansträngning?

A

från 5L/min - 25-30L/min

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vilka celler består artärer och vener av och hur påverkar de deras funktion

A
  • Tunica interna = endotelceller (en skiktat plattepitel)
  • Tunica media = glatt muskelatur
  • Tunica externa = bindväv
  • Mer välutvecklade
    elastiska skikt i artärer = gör så att de kan tåla det stora blodtrycket
  • Tjockare lager glatt
    muskulatur i artärer
  • Klaffar i vener = för att blodet inte ska rinna baklänges pga dåligt tryck
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad består arterioler och kapilärer av och hur påverkar det deras funktion?

A

Arterioler:
har även
tunica interna, media och externa

mycket Glatt muskulatur av betydelse för vasokontraktion och vasodilation

Kapillärer:
* Endast endotel och basalmembra för att kunna utföra gasutbyte

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Olika typer av kapillärer, vilka?

A

A. Kontinuerliga: endotelceller binder an till varandra och är relativt täta. Kan diffundera över men är mer eller mindre ogenomsläppligt för ex vatten, t. ex i hjärnan

B. Fenestrerade kapillärer. Porer genom endotelcellerna – saker kan läcka. finns ex i tarmarna och njurarna där omfattande utbyte ska ske. (Inte lika vanliga)

C. Diskontinuerliga (sinusoida) mycket begränsad barriär (dålig) och är väldigt genomsläppliga. Stort avstånd mellan endotelcellerna så ett stort utbyte kan ske (ex i levern och mjälten)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka blodkärl utsätts för högt tryck

A

aorta och artärer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

varför reglerar arteriolernas diameter

A

deras diameter regleras så att de olika organens behöv av blodflöde kan tillgodoses

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

ungefär hur stor är en kapillär

A

som en röd blodkropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

hur skiljer sig de olika blodkärlen mot varandra

A

artärer har mer elastiska skikt

arteriolerna har mest glatt muskulatur för att kunna reglera blodflödet

vener har mycket glatt muskulatur i dess vägg, denna är viktig för regleringen av lagringskapaciteten av blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vilka faktorer påverkar den glatta muskelaturen?

A

nervös stimulering
hormonell stimulering
lokala svar

mycket av detta kontrolleras av sympatiska nervsystemet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur definieras blodflöde

A

den blodvolym som transporteras genom ett blodkärl per tidsenhet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur deffinieras TPM

A

totala perifera motståndet
motståndet som finns i hela systemkrestloppet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vad är sammanhanget mellan tvärsnitt och blodets flödeshastighet

A

från aortan till kapillären sker många förgreningar

det blir mindre och mindre i diameter i kärlen men de blir samtidigt många fler, samma mäng blod ska passera som pumpades ut i början

den totala tvärsnittsytan har blivit större vilket gör att blodets flödeshastighet måste avta i samma grad.

när blodet flödar från kapillärerna minskar den totala tvärsnitts ytan och hastigheten ökar

19
Q

när är trycket högts/lägst i artärerna
vilket varar längst

A

högt och kortast= systole och lägst och längst= diastole

20
Q

hur förkortas det genomsnittliga trycket i artärerna

A

MBT och är mellan de båda men närmas systole

21
Q

vad är det som gör att artärerna vidgas

A

när hjärtat pumpar ut blod fortplantas en pulsvåg i artärerna som gör att artärerna vidgas och sen dras ihop, skickar vågen vidare. därav åker blodet fram fast hjärtat inte konstant pumpar

22
Q

hur kan man mäta hjärttrycket

A

med hjälp av en manschett med luftpump och stetoskop

placerar manschetten över armbågen runt armen

placerar stetoskopet över artären i armvecket

pumpar upp så att trycket blir över det normala systole trycket

den underliggande artären är helt sammanpressad och inget blod klan flöda

när man sedan lättar på trycket kan man sedan höra det genom stetoskopet

det ljud man hör är under systole

när ljudet försvunnit är det de diastoliska trycket.

alltså den siffran pilen pekar på när man hör = systole
den siffran pilen pekar på när ljudet slutar = diastole

systole/diastole = blodtrycket

ex: 120/70

23
Q

hur skiljer sig arteriolerna från de andra blodkärlen

A

rik på glatt muskulatur och mycket innerverad av sympatiska nervfibrer. gör så att de kan kontrahera och relaxera

24
Q

vilka två funktioner avgör det arteriella blodtrycket

A

TPM (det perifera motståndet) och CO (hjärtats minutvolym) tillsammans.

reglering av arteriollernas diameter: fördelar blodet som pumpas ut från vänster kammare och det arteriella blodtrycket

25
Q

hur fungerar
Kortsiktig blodtrycksreglering (blodtrycks reflex) sekund-sekund

A
  • Baroreceptorer känner av hur mycket blodkärlen töjs ut (blodtrycks receptorer)
  • Baroreceptorer Finns i aortabågen + atora caortis
  • Skickar signaler till kemoreceptorerna i medulla oblongata om att det är för lågt tryck
  • Denna sätter i gång ANS som gör att sympaticus påverkar HR och SV  ökat CO
  • Säger även till att aterioler ska kontrahera  ökar cirkulationens hastighet + venkonstriktion  venöst återflöde
  • Denna reglering är konstant aktiv t. ex när vi ska gå från sittande till stående
26
Q

förklara Långsiktiga blodtrycksreglering (RAAS) + detta är även en hormonell påverkan av arteriella blodtrycket

A
  • Låg blodvolymen gör att blodtrycket blir långt
  • Man kan alltså öka eller sänka blodvolymen för att reglera det arteriella blodtrycket
  • Minskar urinproduktionen genom: ADH (sparar vatten), aldosteron (spara vatten + salt)
  • Törstcentra sätts i gång: vi dricker mycket –> ökad blodvolym
  • Alla dessa tre stimuleras av hormonet agngiotensin 2
  • Hela denna prossesen sätts i gång från enzymet Renin från njurarna
  • Detta system har förkortningen RAAS. (renin, angiotensin, aldosteron, sysytemt)
27
Q

hur påverkar angiotensin II och adrenalin arteriollerna

A

dessa gör så att arteriolleran kontraheras, deras diameter blir mindre

detta kommer öka TPM vilket kommer öka det arteriella blodtrycket

28
Q

hur påverkar angiotensin II och adrenalin arteriollerna genom hormonell reglering

A

dessa gör så att arteriolleran kontraheras, deras diameter blir mindre

detta kommer öka TPM vilket kommer öka det arteriella blodtrycket

29
Q

vad menas med lokal reglering (autoreglering)

A

betyder att organet själva, utan hormoner eller nerver kan reglera arteriolernas diameter och därmed reglera blodtillförseln

30
Q

hur fungerar lokal reglering

A

det fungerar på så sätt att när organets metabolism ökar, ökar även blodtillförseln genom att öka arteriolernas diameter

31
Q

vilka organ har lokal reglering

A

hjärtmuskulatur och skelettmuskulatur då deras metabolism är mycket föränderlig- och kräver stor blodtillförsel

hjärnan: kan inte bli påverkad av resten av kroppens blodtryck. genomblödningen till hjärna regleras alltid efter dess behov

Lokala svar styr lokalt blodflöde mer än de styr systemiskt blodtryck

32
Q

vad kan styra den lokala regleriningen

A

T.ex. signalsubstanser från omgivande celler, metaboliter, O2, CO2, pH eller sträckning av kärlväggen

33
Q

vad är Aktiv hyperemi

A

det är ett exempel på lokal reglering där blodflödet till musklerna ökar på grund av kemiska förändringar

34
Q

förklara tryckautoreglering

A

i hjärnan och hjärtat kommer det arteriella motståndet alltid följa blodtrycket. ökar blodtrycket kommer motståndet öka och minskar blodtrycket kommer motståndet minska.

oberoende behovet av blod i andra organ

35
Q

vad är Kardiovaskulärt centrum

A

medulla oblongata
* Styr de neuro-hormonella system som reglerar
cirkulationssystemet

  • Tar emot information från olika receptorer: kemoreceptorer, baroreceptorer, muskelreceptorer, nocireceptorer

samt andra områden i hjärnan: motorcortex, limbiska systemet,
hypotalamus, andningscentrum

36
Q

vad är CNS ishemi-respons

A

Medullans vasomotorområde aktiveras som svar på cerebral ischemi => ischemi i medullan är allvarligt!

*T.ex. hämmad ventilation eller kraftig sänkning
av systemiskt blodtryck kan
trigga CNS ischemi-responsen

37
Q

arteriella baroreceptorer
vart/vad gör dem

A

finns i aortabågen och i A. carotis Communis

känner av kärlväggens stäckning och på så sätt blodtrycket

om kärlväggen inte stärks ut lika mycket kommer baroreceptorerna bli mindre aktiva

detta kommer kemo receptorerna i medulla oblongata känna av och den kommer få blodtrycket att genom t.ex sänkning av parasympaticus och ökning av sympaticus

38
Q

vilken är den viktigaste korttidsverkande mekanismen
för reglering av blodtrycket

A

baroreceptorerna

39
Q

ökar vasokontraktion blodtrycket?

A

ja

40
Q

vad styr blodtrycket på lång sikt

A
  • RAAS (Renin-angiotensin-aldosteronsystemet) = vasokontraktion och ökas reabsorption av Na+ (sparar vatten)

*Vasopressin (ADH) = sparar vatten genom ökad reabsorption via njurarna

*ANP= leder till minskad blodvolym

*Törst= ökad blodvolym ger ökat blodtryck

Detta är hormonella stryrningar

41
Q

Blodtrycksreglering På kort sikt?

A

Baroreceptorer
*Kemoreceptorer
*CNS ischemi-respons

dessa påverkar vi nerver

42
Q

blodtrycks reflexen steg för steg
(kortsiktig rglering)

A
  1. fall i arteriellt blodtryck
  2. baroreceptorer till kemoreceptorer
  3. Kardiovaskulärt centrum aktriveras
  4. sympatiska nervsystemet verkar

gör att

  1. hjärtfrekvens ökar
  2. arteriolkontraktion
  3. venkontraktion
  4. ökad SV
  5. ökad CO

= Arteriellt blodtryck normaliseras

43
Q

vad bygger den långsiktiga regleringen på

A

att öka blodvolym via njurarna