Thorax Flashcards
1
Q
vad begränsas thorax av?
A
begränsningar för thorax: thoraxskelettet, och kaudalt begränsas thorax av diafragma.
Bröstkorgen, revbenen, sternum + kotorna begränsar.
2
Q
vad kallas lungsäckeln
A
pleura
3
Q
vad är cavum pleura
A
Det hålrum som finns innanför lungsäcksbladet, det kallas pleurahålan/cavum pleura. Inget hålrum utan det utfylls normalt helt av lungan.
4
Q
vad kallas utrymmet mellan höger och vänster cavum pleura?
A
mediastinum
5
Q
vart når pleurakupolen?
A
når kraniellt vid första revbenet. så lungsäcken når ovanför det första revbenet.
De översta spetsen av lungan och lungspetsen, tittar upp kraniellt om första revbenet. Så lungsäcken och lungan når högt upp, högt kraniellt. Viktigt att känna till när man sticker in i dessa stora kärl.
6
Q
var kallas de två öppningarna i thorax
A
apperturer, den övre thoraxapperturen och den nedre thoraxapperturen
7
Q
vad begränsas den övre thoraxapperturen av?
A
begränsas av den första thorakalkotan, första revbenet och manubrium sterni.
8
Q
vad har den övre thoraxapperturen för roll?
A
Det hål som bröstkorgen, utrymmet innanför, kommunicerar med halsen.
9
Q
vad begränsas den nedre thoraxapperturen av?
A
öppning som finns nedanför revbensbågen. normalt tillsluten, begränsad av diafragman (form av en upp och nedvänd skål).
10
Q
vad skiljer bröstkorget och bukhålan anatomiskt?
A
diafragma är golvet i thorax! avgränsning mellan throax och abdomen
11
Q
vilka organ förutom thoraxorganen är belägna under revbenen?
A
levern alldeles under diafragma
mjälten
ventrikeln
magsäcken sträcker sig upp under diafragma
12
Q
vad finns i mediastinum?
A
hjärtat och början av de stora blodkärlen men även annat innehåll
13
Q
hur brukar mediastinum delas upp?
A
övre och nedre mediastinum. mediastinum superior et inferior.
14
Q
var finns gränsen mellan mediastinum sup et inf?
A
linjen löper genom angulus sterni, mellan kota 4 och 5. Detta horistontella planet är den artificiella gränsen.
alltså ej anatomisk gräns egentligen
15
Q
hur brukar man i sin tur dela in mediastinum inferior?
A
mediastinum anterior
mediastinum medius
mediastinum posterior
16
Q
var finns mediastinum anterior
A
ventralt om hjärtat. ej så många strukturer. finns fettvävnad och lite mindre blodkärl.
17
Q
var finns mediastinum medius?
A
där har vi hjärtat som utfyller hela mediastinum medius
18
Q
var finns mediastinum posterior?
A
där finns de stora kärlen; aorta, vena cava, esofagus
19
Q
varifrån kmr aorta?
A
vänster kammare
20
Q
var finns aorta thoracica?
A
aorta belägen i thorax
21
Q
aorta abdominalis
A
aorta som fortsatt ner genom diafragma, kommer ner i bukhålan
22
Q
vilken del av aorta går ut först
A
aorta ascendens, uppåtstigande del, första korta delen, efter aortaklaffen
23
Q
vad övergår aorta ascendens i?
A
arcus aorta
24
Q
vad avgår från arcus aorta?
A
de stora artärerna
- truncus brachiocefalicus
- a carotis communis sinister
- a subclavia sinister
25
hur kmr truncus brachiocefalicus att dela upp sig?
i a carotis communis dexter och a subclavia dexter
26
hur är arcus aorta riktad?
u:et, alltså kröken, är bakåtriktad! aorta kommer därmed ligga i bakre mediastinum. U:et är riktad framifrån och dorsalt.
27
vad övergår arcus aorta till sen (efter den avgett de stora artärerna)
aorta descendens, nedåtstigande delen av aorta.
28
vad är truncus pulmonalis?
stora kärlet som höger kammare tömmer sig i.
29
hur är truncus pulmonalis orienterad?
Pga hjärtats rotation så blir det så att aorta som kommer från vänster kammare ligger till höger medan truncus pulmonalis som kommer från höger kammare ligger till vänster.
30
hur delar sig truncus pulmonalis?
i höger lungartär och vänster lungartär (a pulmonalis dx et sin)
31
vilka stora vener finns i thorax?
v subclavia sinister
och
v jugularis interna sinister
32
vad kommer ske med v subclavia sin och v jugularis interna sin sen?
de kmr flyta ihop, och bilda en gemensam del: vena brachiocephalica sinister.
samma arrangemang på höger sida
33
var kommer v subclavia sin och v jugularis interna sin att flyta ihop?
alldeles bakom där clavicula börjar
34
hur kommer v brachiocephalia sinister att löpa sen?
Vena brachiocephalica sinister blir längre för den tar sig över medellinjen och flyter ihop m vena brachiocephalica dexter och tillsammans bildar: v cava superior
löper alltså bakom sternum ihop i v cava superior
35
var tömmer sig v cava superior
i höger förmak
36
vad är vena cava inferior?
den korta delen av vena cava inferior som finns ovanför diafragma.
37
hur löper vena cava inferior?
kommer nerifrån bukhålan, tar sig igenom diafragma, och det finns bara någon centrimeter kort snutt av cava inferior, tömmer sig också i hö förmak.
38
var kan man se vagusnerven?
På vä sida ser man att vagusnerven går ner framför arcus aortae.
På hö sida syns också vagusnerven.
39
beskriv stora och lilla kretsloppet
Vena cava sup+ inf → hö förmak → hö kammare → truncus pulmonalis → a pulmonalis dx/sin → lungor → lungvener (2 på vä + 2 på hö) tömmer sig i vä förmak som ligger på dorsalsidan av hjärtat → vä kammare → aorta → aorta ascendens → arcus aorta osv…
40
vad är ligamentum arteriosum?
Ligamentum arteriosum - Förbindelse som funnits embryonalt mellan aorta och truncus pulmonalis. Kvarstår hos vuxna endast som ett litet fibröst band. Ductus arteriosum ska ju slutas efter man fötts.
Embryonalt så finns det kärl som förbinder truncus pulmonalis m aorta, så att blodet som kmr från navelsträngen, syresatt, inte ska gå ut t lungorna som inte ventileras hos embryot, utan smiter över t aorta och kommer ut i systemet. Ductus arteriosus sluts normalt när man föds, och kvar blir ett ligament som kallas för ligamentum arteriosum.
41
vad kommer försörja själva thoraxhöljet, alltså bröstkorgsväggen?
interkostalartärerna!
42
varifrån avgår a intercostales posteriores?
A intercostales posteriores som avgår från aorta
43
hur löper interkostalartärerna?
Mellan varje revben kommer en interkostalartär, som löper längst undersidan på varje revben och framåt medellinjen.
I varje interkostalrum löper en interkostal artär som ger arteriell blodförsörjning i bröstkorgsväggen.
44
vilka artärer löper på ventralsidan, alltså på varje sida åt sternum?
a thoracica interna
45
vilket annat namn kan a thoracica interna ha
a mammaria
46
vilket större kärl kommer a thoracica interna ifrån?
kommer från a subclavia
47
hur löper a thoracica interna
nedåt på bröstkorgsväggen vid sidan på sternum.
48
vilken klinisk användning har man av a thoracica interna
bypassoperationer
49
vad är a interkostales anteriores?
Från dessa kärlen, a thoracica interna, så avgår det också små artärer som löper på undersidan av revbenen. Det är dessa små artärer, som kallas a intercostales anteriores.
50
beskriv interkostalvenerna
har motsvarande vener.
Längs undersidan på varje revben så löper interkostalven.
men på vensidan har vi inget stort och fint kärl som
51
var tömmer sig interkostalvenerna?
finns ingen stor ven dorsalt längst kotpelaren för interkostalvenerna att tömma sig i.
tömmer sig istället i lite mindre grova vener som löper på framsidan av kotkropparna här.
52
var tömmer sig interkostalvenerna på höger sida?
i vena azygos.
Där tömmer sig på varje nivå en interkostalven i v azygos
53
hur kmr azygos ta emot interkostalvenernas innehåll?
Där tömmer sig på varje nivå en interkostalven i v azygos.
54
var kommer v azygos att tömma sig därefter?
i v cava superior
55
vilken större ven tömmer sig interkostalvenerna i på vänster sida?
olika på nedre del och på övre del
56
vilken ven tömmer sig nedre interkostalvener på vänster sida i?
vena hemiazygos
57
hur kommer vena hemiazygos att tömma sig vidare?
Den kommer att korsa över medellinjen och tömma sig i v azygos.
58
vilken ven tömmer sig övre interkostalvener på vänster sida i?
i v hemiazygos accessoria
59
var kommer v hemiazygos accessoria att tömma sig i
i v azygos
60
hur kan vernernas kärlanatomi i bröstkorgen variera?
På en del personer så kan man ha ett enda kontinuerligt kär där som tömmer sig i vena azygos, men på de flesta så har man två kärl på vänstersidan: hemiazygos och hemiazygos accessoria.
61
var har vi interkostalnerver
från varje nivå av ryggmärgen så avgår det en interkostalnerv.
62
vad heter interkostalnerv
nervus interkostalis
63
var löper interkostalnerv
i interkostalrummet
64
vilka grenar avgår från interkostalnerven
först en ramus posterior sen en ramus inferior
65
hur går ramus posterior (interkostalnerv)
till ryggens muskulatur och hud
66
hur går ramus inferior (interkostalnerv)
löper tsms m interkostalven och interkostalartär längs underkanten på varje revben, fram mot medellinjen
67
vad har man alltså i interkostalrummet
en interkostalven, interkostalartär och en interkostalnerv!
Kärlen och nerven löper längs underkanten på varje revben. Det finns små grenar från varje interkostalartär som går längs ovankanten på varje revben, och interkostalven likaså. Men de grova interkostalartärer/venerna, de löper längs underkanten på varje revben.
68
om man ska sticka nål i ett interkostalrum för att komma in i cavum pleura, vad ska man tänka på?
När man sticker in i ett interkostalrum är det viktigt att känna till att de grova kärlen löper vid underkanten av varje revben. Så när man sticker, då ska man inte sticka vid underkanten av ett revben. För då riskerar ma att punktera ett kärl och få en blödning från en interkostalartär, det kan vara svårt att stoppa och komma tillrätta med på ngt sätt.
Så snarare ska man sticka längs överkanten på ett revben. Man kan sticka direkt i överkanten, men rikta nålen lite uppåt så man inte träffar de kollaterala kärlen som finns där.
69
vilken funktion har interkostalnerverna?
Interkostalnerverna ger motorisk innervation till interkostalmusklerna, samt sensorisk information till huden på ett segmentellt sätt.
70
vilka andra nerver är viktiga i thorax?
en på höger och vänster sida.
n phrenicus dx et sin.
71
var utgår n phrenicus ifrån?
från nivå C3, C4, C5.
72
hur löper nervus phrenicus?
löper som långa nerver igenom övre thoraxapperturen.
De löper lateralt i mediastinum, ner längst ytan på hjärtat på det här sättet, både hö och vä sida, ner t diafragma.
73
vad kmr nervus frenicus innervera? nämn allt den innerverar!
Nervus phrenicus innerverar diafragma motoriskt och sensoriskt och tar sig även med små grenar igenom diafragma och innerverar diafragma från undersidan.
Ger också sensorisk innervation till den del av lungsäcksbladet pleura som vätter mot mediastinum.
Nervus phrenicus medierar sensorik från det yttersta bladet av hjärtsäcken, pericardium fibrosum, och från det yttre av de två inre serösa lagrena, det som kallas pericardium serosum lamina parietalis.
74
kommer en skada under C5 påverka andningen?
nej! pga påverkar inte n phrenicus!
75
vilka andra nerver finns i thorax?
jo autonoma nerver!
76
vilka 2 komponenter har autonoma nervsystemet?
sympatikus och parasympatikus.
77
vad är principen för autonoma nervsystemet.
att det är tvåneuronala system
78
vad innebär tvåneuronalt system?
det finns ett preganglionärt neuron i ryggmärgen, det första neuronets cellkropp ligger i ryggmärgen.
sedan går det ut ett axon och det sker en synaps i ett ganglion.
79
vad är ganglion?
ansamling av nervcellskroppar utanför CNS.
80
vad har sympaticus för utflöde?
thoracolumbalt utflöde (första neuronen går ut från thorakala och övre lumbala ryggmärgsnivåer)
81
sympatikus 2 alternativ. vilka?
1. aktivering via sympatiska gränssträngen
| 2. när postganglionära neuron ligger mer distalt, ffa vid sympatikusinnervation av bukhålans organ
82
beskriv sympatikusinnervation via sympatiska gränssträngen
preganglionära neuronet --> axon går ut --> synaps sker nära ryggmärgen i ett ganglion som ligger alldeles vid sidan av ryggraden. Där ligger det en kedja av ganglier, ända upp till skallbasen och ner till sacrum. Denna kedja av ganglier kallas för den sympatiska gränssträngen (paravertebrala ganglier kallas de också).
I det här fallet har vi en synaps i sympatiska gränssträngen, och sedan går det ett postganglionärt neuron till målstrukturen och följer ofta m blodkärl på vägen dit.
83
beskriv sympatikusinnervation av bukhålans organ
postganglionära neuron ligger mer distalt.
Fösta neuron i ryggmärgen → ett axon som i det här fallet går igenom sympatiska gränssträngen, inte har ngn synaps där, utan går som ett längre första neuron till ganglier som ligger närmare målorganet mer distalt. Många sådana ganglier ligger på framsidan av aorta. Aorta ligger ganska i medellinjen, så ganglierna ligger på framsidan av aortan. Det gör att de ligger i viss mån framför ryggraden, sk prevertebrala ganglier. Så här har vi synaps vid prevertebral ganglion, och då har vi ett kortare andra neuron, som ofta följer med kärl till målorganet.
84
ge exempel på första alt, alltså med synaps i sympatiska gränssträngen?
ex. nervi cardiaci thoracici, de följer det första alternativet (m synaps i sympatiska gränssträngen, sen lite längre andra neuron t hjärtat).
85
ge ex på andra alternativet
medan det mesta av den sympatiska innervationen t bukhålans organ där sker synapsen mellan det första och andra neuronet i prevertebrala ganglier! Dessa första neuronen, de kallas för nervis splanchnicus (major/minor).
86
vilka andra namn har sympatiska gränssträngen?
Truncus sympatikus = sympatiska gränssträngen = paravertebrala ganglier
87
vilket utflöde har parasympatikus?
kraniosakralt utflöde! har samma princip med två neuron.
En del av de första neuronen har sitt utflöde här på kraniella nivåer, och följer med kranialnerver (kranialnerv 3, 7, 9, 10). Och en andra del av sympatikus har sitt utflöde sakralt.
88
hur förhåller sig det postganglionära neuronen till målorganet i parasympatikus?
till skillnad från sympatikus ligger de en bra bit ifrån!
89
vilken nerv är den stora parasympatiska nerven för organ i thorax och bukhåla?
nervus vagus
90
vilken information förmedlar nervus vagus
Den förmedlar parasympatisk information t organen i thorax, bukhålans alla organ, så om vi följer gastrointestinalkanalen, magsäcken, tunntarmar, tjocktarmar, ända ner t ungefär två tredjedelar av colon transversum.
91
var får den mer distala delen av GI och organen i lilla bäckenet sin parasympatiska information?
från de sakrala parasympatiska nerverna.
92
vad kallas de sakrala parasympatiska nerverna?
nervi splanchnici pelvini, som kommer från S2-S4 och ger innervation av distala colon och organ i lilla bäckenet.
93
hur löper nervus splanchici
Från sympatiska gränssträngen så löper de långa fina nerverna ner genom diafragma. Det är de sk nervus splanchnisi (preganglionära sympatiska nervfibrer på väg ner mot bukhålan).
94
vilken nerv är stor och går att se i thorax?
n vagus.
och n phrenicus går med att se!
95
hur löper n vagus?
kommer ner vid sidan av trachea, för att sedan gå ner bakom lunghilus (område där bronker går in i lungan och kärl går in och ut), nervus vagus granar ut sig och löper dorsalt om lunghilus. . Här grenar n vagus ut sig i fläta, nervgrenvärk, som kallas för plexus esophagus.
96
var kan man se n phrenicus?
N phrenicus är en annan stor nerv som kan ses. Löper framför lunghilus. Löper på hjärtats laterala yta ner mot diafragma.
97
vilken sida kallas för den "blåa sidan"
högersidan,
pga här finns:
v cava sup et inf
interkostalkärl
vena azygos
98
hur ser vena azygos ut
fr början ganska tunn men blir grövre och grövre när den tagit emot fler interkostalvener.
Slutligen kommer v azygos löpa i ventral riktning, fram över lunghilus och lungroten, och tömma sig i vena cava superior.
99
vilken sida kallas för den "röda sidan"
vänstra sidan.
aorta dominerar.
arcus aorta, aorta descendens.
från varje kotnivå så avgår interkostalartär som löper i revbensinsterstitium.
Truncus sympatikus även på denna sida.
Splanchnici.
Här ser det ut som att interkostalnerverna kommer från sympatiska nervsträngen, de kommer ju från ryggmärgen!!
Men de har en nära relation t sympatiska nervsträngen.
På vänster sida så ser vi mer av n vagus. Den kommer ner genom övre thoraxapperturen, så kmr den överkorsta arcus aortae, och löpa ner dorsalt bakom lunghilus.
N phrenicus löper ner genom övre thoraxapperturen, löper lateralt på hjärtats yta/hjärtsäcken och ner mot diafragma.
100
vad är kommunikationen nedåt (thorax)
Kommunikation nedåt, det som kallas nedre thoraxapperturen, som sluts till av diafragma
101
vad är kommunikationen uppåt?
vi har den övre thoraxapperturen som begränsas av de första revbenen och manubrium och första thorakalkotan. Översta apperturen → kommunikation mot halsen och armarna.
102
vad är apex pulmonis?
Cupula pleura → spetsen av lungsäcken, som ett tält tittar upp här ovanför första revbenet, och under cupula pleura så har vi spetsen på lungan, den kraniella spetsen som kallas för apex pulmonis.
103
vilka kärl kommer gå upp/befinna sig vid övre thoraxapperturen?
Genom den övre thoraxapperturen kommer de stora artäravgångarna upp.
Här kommer truncus brachiocephalicus och ger a carotis communis och a subclavia på väg t armen.
V subclavia och v jugularis interna bildar v brachiocephalica på hö och vä sida.
104
hur löper a subclavia?
a subclavia → under claviceln → når mammillen och byter namn t a axillaris.
105
vilka stora nervstrukturer finns i övre thoraxapperturen?
1. Nervflätan plexus brachialis har en nära relation t första revbenet, och den övre delen av lungan. Det är nervflätan som ger nerver ut till de övre extremiteterna.
2. Truncus sympatikus kommer passera ner dorsalt vid sidan av kotkropparna.
3. Vi ser nervus vagus på hö och vä sida som går ner genom övre thorqaxapperturen, påväg ner i thorax och bukhålan, och vi ser även n phrenicus.
N vagus avger en återvändande gren som kallas nervus laryngeus recurrens, som innerverar larynx.
106
hur skulle sjukliga processer som drabbar övre thoraxapperturen arta sig?
Ex lungcancer som växer apikalt i lungan → pancoast syndrom. Komprimera både kärl och nerver i denna regionen. Kärlen kan komprimeras och man kan få svullnad av en arm. Men även nervstrukturer kan komprimeras → horners syndrom.
107
vad ska man tänka på när man sticker i vena subclavia?
Viktigt att känna t a/v subclavias närhet till första revben, clavikeln, övre thoraxappertur, och nerhet t cupula pleura och apex pulmonis. Ibland måste man få tillgång t grövre kärl, ex injicera lkm → perifer venkateter → för att ge stora mänger kärl → då väljer man hellre stora kärl, central venkateter.
108
genom vilket kärl kan man ta leverbiopsi?
subclavia --> v cava --> levervenerna
109
hur göra för att se ifall man är nära på att punktera lungan när man sticker i v subclavia?
När man sticker i vena subclavia → man befinner sig nära lungan, kontrollröntga så man inte punkterat lungan (pneumothorax).
110
vilka strukturer kommer diafragma att släppa igenom?
vena cava
esofagus
aorta
111
vad i diafragma släpper igenom v cava?
I diafragma som centralt har en senliknande del, så finns det ett hål, foramen vena cava.
112
vad i diafragma släpper igenom aorta?
Bakom diafragma finns det som en öppning för aorta, hiatus aorticus.
113
vad i diafragma släpper igenom esofagus?
Och det finns öppning för esophagus, hiatus esphagus
114
vad mer passerar genom diafragma?
n phrenicus samt truncus sympaticus samt n vagus + vena azygos
115
hur passerar n phrenicus diafragma
Genom diafragma så passerar även nervus phrenicus på hö och vä sida, den innerverar ytan av diafragma både motoriskt och sensoriskt, både kraniella ytan men också den inferiora ytan genom att helt enkelt ta sig igenom diafragma.
116
hur passerar truncus sympaticus diafragma
Slutligen ska även truncus sympaticus passera bakom diafragma och fortsätta ner längst kotkropparna i bukhålen.
117
hur passerar vena azygos diafragma
passerar bakom diafragma
118
vilka ytanatomiska landmärken finns i thorax
incisura jugularis --> halsgrop
angulus sterni --> ås mellan manubrium och corpus sterni
clavicula - höger och vänster; väl palpabla
arcus costalis
119
vilken indelning i transversalplan är viktig i thorax?
Mellan thorakalkotnivå T4-T5. Den horistonella nivån kommer löpa genom angulus sterni. Gräns mellan övre och nedre mediastinum
T. IV/T. V-gränsen
120
vad finns i T4-T5 gränsen?
Vid denna nivå som aorta ascendens slutar, och arcus aorta börjar som kröker sig åt höger men ffa bakåt, och når upp en bit bakom manubrium sterni. Sedan börjar den gå neråt, sen den övergår t aorta descendens.
Så arcus aorta ligger kraniellt om den horisontella nivån. Den ligger ganska högt kraniellt.
nivå där trachea delar sig höger och vä huvudbronk. Själva delningsstället har en broskbåg som kallas för carina. Också vid denna nivå som truncus pulmonalis som grenar sig vä och hö lungartär.
121
beskriv medioclavikularlinjen
Vertikallinje → mittpunkt av clavicula → mediaclavikularlinjen
finns höger och vänster medioklavikularlinje
Använda det för att beskriva att ngt finns på hudytan, ex “3 cm till vänster om vänster medioklavikularlinje i nivå med bröstvårtan”.
122
vad är medioaxillarlinje?
Den vertikala linje som löper rakt genom axillen → medioaxillarlinje.
123
vad är främre och bakre axillarlinje
Främre och bakre axillarlinje. Främre axillarveck av m pectoralis, och ett bakre axillarveck. Vertikallinje av dessa, främre och bakre axillarlinje.
124
vad är scapularlinjen?
går rakt igenom scapula
125
vad kallas lungsäcken
pleura
126
vilka blad består pleura av
```
pleura viscerale (mot lungans yta)
pleura parietale (ligger på insidan av thorax)
```
men det är egentligen samma kontinuerliga "påse"
127
vad kallas övergången där pleura viscerale övergår i pleura parietale
omslagsveck
128
var finns cavum pleura
Cavum pleura, pleurahålan, det är det tunna slitsliknande spatiet mellan parietal och visceral pleura. Inget stort hålrum, utan är normalt så gott som helt utfyllt av lungan, bara litet lager av vätska så att bladen ska glida lätt mot varandra.
129
man brukar ge pleura parietalis olika namn beroende på vilken del av insidan av thorax den bekläder. vilka namn?
pleura costalis
pleura diafragmatica
pleura mediastinalis
130
vilken del bekläds av pleura costalis?
den del av pleura parietalis som ligger mot insidan av revbenen
131
vilken del bekläds av pleura diafragmaticus
pleura går ner kaudalt och bekläda ovansidan av diafragma
132
vilken del bekläds av pleura mediastinalis?
parietal pleura kommer bekläda den laterala ytan av mediastinum, området mellan lungorna.
133
vad är hilum pulmonis?
Område där bronk går in i lungan, lungartärer går in i lungan, lungvener går ut från lungan. Denna ytan på lungans mediala del, där dessa strukturer går in och ut, kallas för hilum pulmonis. Oftast sägs lunghilus.
134
vad är radix pulmonis?
Hela denna kvasten av strukturer, bronk och kärl, det kan man greppa runt, bildar som ett skaft → radix pulmonis, dvs lungroten.
135
var kommer visceral pleura slå över vid parietal pleura?
vid lunghilus!
136
var bildas recesser?
insidan av thorax.
137
vilka recesser finns?
recessus costodiafragmaticus och recessus costomediastinalis
138
var finns recessus costodiafragmaticus
i pleurasinus. djup ficka mellan revben och diafragma
139
var finns recessus costomediastinalis
fickbildning mellan pleura costalis ochh pleura mediastinalis, längst sternum
mellan pleura costalis och pleura mediastinalis.
140
vad är ligamentum pulmonale?
pleura hänger ner som en ligen flik, en flärp, kaudalt om lunghilus. Ska man ta ut lungan räcker det inte att skära av i lunghilus utan man måste fortsätta ner och skära av lig pulmonale.
under radix pulmonis!!
141
beskriv varför recessus costodiafragmatikus bildas?
Pleura costalis går ner i djupa fickor innan den slår över på diafragmas yta och blir parietal pleura på diafragma.
Pleuran på diafragmans yta kommer vika över och bekläda mediastinums laterala begränsningar som pleura mediastinalis.
142
annat ord för recessus costodiafragmatikus?
kallas oxå pleurasinus kliniskt.
143
hur är recessus costodiafragmatikus relevant i patologin?
Vid patologiska processer, hjärtsvikt eller blödningar, så kan det ansamlas stora volymer vätska i cavum pleura, det kommer rinna ner i pleura sinus. Den kommer löpa runt hela lungan, ej glömma! Det finns inte bara lateralt, utan det finns runt hela lungan.
144
hur ser det ut på röntgen om man har patologi som berör recessus costodiafragmatikus?
Syns på röntgen om man har fått utträde av vätska i cavum pleura. Potentiellt hålrum, kan ansamlas stora mängder av pleura. Vätska som gör att man i röntgen inte ser dessa spetsar.
145
beskriv hur parietal pleura ligger i förhållande t hjärtsäckens yttre blad?
Parietal pleura kommer ligga nästan hopväxt med hjärtsäckens yttre blad. Sen har vi hjärtsäckens yttre fibrösa blad, perikardium fibrosum, och på insidan av det har vi det serösa bladet, pericardium serosum.
146
har recessus costomediastinalis samma kliniska betydelse?
nej!
Om man har utfyllning av vätska och sen lägger sig på vänster sida → då kommer vätska pga gravitationen hamna här.
147
vad finns normalt i cavum pleura
slutet potentiellt spatium där det normalt bara finns några ml vätska.
148
hur är trycket i cavum pleura
normalt undertryck
149
varför undertryck i cavum pleura?
för att hålla lungan spänd!
150
om cavum pleura öppnas, vad sker?
undertrycket bryts och då faller lungan samman.
151
hur gör man vid pneumothorax?
Då får man lägga in ett dränage, suga ut luft igen, och etablera ett undertryck och då kommer lungan expandera igen.
152
vad är ventilpneumothorax?
Potentiellt farlig situation som kallas för ventilpneumothorax. Det är att luften kommer ut i cavum pleura, men det försvinner inte därifrån. När man andas in så kommer det ut luft i cavum pleura, men när man ska andas ut, då kan denna delen flärpa igen så att luften inte kommer ut igen. Då fylls det på med mer och mer luft i cavum pleura, lungan har fallit samman för att undertrycket har brytits, det kommer in mer och mer luft.
153
vad är det farliga med ventilpneumothorax?
Till slut kommer hjärtat att skjutas över till andra sidan, sk överskjutning av mediastinum. Man kan få en kompression av de stora kärlen, cirkulatorisk kollaps. Ett akut livshotande tillstånd, kan leda till cirkulationsstillestånd. Snabbt få bort övertrycket genom att punktera cavum pleura, så att luften pyser ut och mediastinum återtar sin normala plats.
154
hur sticka i cavum pleura?
Då sticker man i revbensinterstitier. Viktigt att sticka vid överkanten av ett revben. När man ska tappa lungan då sticker man ofta i medioaxillarlinjen, kanske i 5:e interstitiet. Man gör ett hål i huden, vidgar med peang, sker till att det sker rätt, som överkant av ett revben, för in i detta fallet en slang för att dränera ksk blod ur cavum pleura.
I mer akuta situationer sker det i medioaxillarlinjen. I lugna situationer → ex pat m hjärtsvikt → man kan även sticka från ryggsidan. Sticka igenom pleura parietale, komma ut i cavum pleura. Pleura kommer flärpa ihop igen pga fin nål.
155
beskriv hur luftvägarna ser ut distalt?
Luftvägarna är ganska långt distalt ut omgivna av brosk, i trachea luftstrupen, C-formade ringbrosk, som blir mindre och mindre kontinuerliga ju mer distalt man kommer i lungorna. Till slut försvinner broskbeklädnaden helt.
156
hur löper luftstrupen
luftstrupe --> trachea --> höger och vänster huvudbrosk
157
vad heter huvudbronk?
broncos principalis dx/sin
158
vad kallas själva delningsstrället i trachea?
bifurcatio trachea
159
var finns bifurcatio trachea?
i nivån angulus sterni
160
vad är carina trachea?
Om man tittar ner i trachea vid bronkoskopi m en kamera så ser man själva delningsstället här. Här finns en broskås och den kallas för carina trachea. Vanligt använt uttryck, ex säga att ngt är i “carina nivå”
161
hur avgår höger huvudbronk i förhållande till vänster?
Höger huvudbronk avgår lite brantare med mindre vinkel än vänster huvudbronk. Så aspirerade föremål → de tenderar lättare att ramla ner i hö huvudbronk än vänster pga de löper mer vertikalt.
162
hur kommer huvudbronkerna delas upp sen?
till lobbronker
163
vad menas m lobbronker
varje lob i lungan får en bronk
164
vad heter lobbronker
bronki lobares
165
hur delar man ytterligare in varje lunglob?
i ett flertal segment!
166
vad kallas lungsegmenten
bronki segmentales.
| varje segment har ett namn.
167
vad är viktigt att veta kliniskt om lungsegmenten.
segmenten är de minsta kirurgiskt recesserbara segmenterna. Operera bort ett lungsegment utan att störa cirkulationen till andra segment. Kan i viss mån utnyttjas kliniskt.
168
vad kallas spetsen/toppen i lungan?
apex pulmonis
169
vad kallas basen?
basis pulmonis
170
hur ser basis pulmonis ut?
ej platt! Underifrån finns diafragma och trycker upp.
171
vad kallas lungornas lober?
Höger lunga: lobus sup, med, inf.
| Vä: lob sup+inf.
172
vad kallas fissurerna i lungan?
fissura obliqa och fisura horisontalis
173
beskriv var fissura obliquus finns
gräns mellan ovanlob och underlob i vä lunga, finns på hö lunga med.
174
beskriv var fissura horisontalis finns
på höger lob → avgränsar mellanlob från lobus superior.
175
vad finns på lungans yta
pleura visceralis
176
beskriv hur pleura visceralis löper på lungans yta!
Denna pleura följer med på ytan av lungan djupt inne i dessa fissurer och ut på ytan av nästa lob. Hos en del människor är fissurerna väldigt djupa, hos en del är dem grunda, nästan sammanväxta.
177
vad menas med lingula?
På vänster lunga finns en liten flärp, ventralt på lobus superior som kallas för lingula, och ligger nära hjärtat.
178
hur lång ner sitter lungan resp pleura parietalis i medioklavikularlinjen?
lunga --> 6:e revben
| pleura --> 8:e revben
179
hur lång ner sitter lungan resp pleura parietalis i medioaxillarlinjen
lunga: 8e revben
pleura: 12 revben
180
var finns fissura horisontalis ytligt
löper längs fjärde revbenet
181
var lyssnar man på lobus medius?
man måste lyssna ventralt med stetoskopet, ungefär vid mammillen under fjärde revbenet eller ut mot axillen.
182
beskriv relation mellan esofagus, trachea och stora kärl
Mest dorsalt har vi esophagus. Framför esophagus har vi trachea, uppochnervänt Y, med höger och vänster huvudbronk. Från höger kammare kommer truncus pulmonalis, grenar ut sig i arteria pulmonalis dx och a pulmonalis sinister, som ett T. Här kommer även de korta lungvenerna på väg in i vänster förmak. Slutligen kommer aorta kröka över vänster huvudbronk, över a pulmonalis sin. Arcus aorta kommer kröka sig bakåt, och löper från höger till vänster.
183
vad är rami bronkialis?
små kärl som försörjer lungans egna bronker m arteriellt blod.
184
var kommer bronkialartärerna ifrån på vänster sida?
arcus aorta och aorta descendens!
185
var kommer bronkialartärerna ifrån på höger sida?
från interkostalartärter. varierar tho.
186
vad hittar man på lungans mediala ytor?
hilum pulmonis; där lungartärer går in och lungvener kommer ut.
själva strukturerna som bildas som ett skaft som går in eller ut ur lungan --> radix pulmonis.
187
vad hänger alltså lungan i ?
radix pulmonis!!
188
var finns hjärtat?
i nedre mediastinum, nedanför planet mellan angulus sterni och thorakalkota 4-5.
Hjärtat är beläget i mellersta mediastinum, mediastinum medius.
hjärtat beklätt av hjärtsäck.
ganska centralt i thorax, bakom corpus sterni, och står och vilar med sin undre yta på diafragma.
189
vad sker i höger förmak?
v cava sup et inf tömmer blod i höger förmak.
190
vad heter flärpen på höger förmak + funktion hos denna
Höger förmak har en liten flärp som löper fram framför aorta som kallas aurikula dx. Förmaket kallas för atrium dexter.
191
vad heter höger förmak
atrium dexter
192
vad heter vänster förmak
atrium sinister
193
var finns atrium sinister beläget?
på hjärtats baksida, dorsalt om hjärtat.
194
vad ser man av atrium sinister om man kollar på hjärtat framifrån?
man ser bara auricula sinister, liten del som tittar fram mot lungartären.
195
vad utgörs framsidan av hjärtat av?
Framsidan av hjärtat utgörs av ventriklarna, kamrarna
196
ventralt på hjärtat, vad ser du då?
ffa höger ventrikel som bildar framsidan av hjärtat.
197
vänster sida, ventralt på hjärtat, vad ser du då
vänster kammare som löper bakåt.
198
vad kallas fåran mellan förmaken och kamrarna
sulcus coronarius
199
hur löper sulcus coronarius
den löper runt hjärtat, löper in på baksidan av hjärtat i planet mellan förmak och kammare.
200
vad löper i sulcus coronarius?
I sulcus coronarius så löper vissa av coronarartärerna, coronarkärl.
201
vad kallas den lite mer grundare fåran på framsidan av hjärtat?
sulcus interventricularis anterior.
202
vad kallas sulcus interventrikularis motsvarande fåra på undersidan och baksidan av hjärtat
sulcus interventricularis posterior
203
vad löper i interventrikularfårorna?
viktiga kranskärl, ffa den främre nedåtstigande delen av vänster kranskärl.
204
vad är det sulcus interventrikularis ant et post markerat?
Sulcusinterventricularis anterior och posterior markerar var hjärtseptum, vägg mellan höger kammare och vänster kammare är belägen
205
vad heter hjärtspetsen
apex cordi, spets av vänster hjärtkammare
206
vad heter vänster kammare
ventriculus sinister
207
vad är basen av hjärtat?
basis cordis. baksidan av hjärtat mot basis cordis där vi har vänster förmak.
208
vad sker hos de människor där ductus arteriosus inte slutits?
Hos en del barn så sluts inte ductus arteriosus, och då kan venöst blod (syrefattigt blod som ska t lungorna) shuntas över t aorta så att man får en blandning av syresatt och icke syresatt blod. Barn som är dåligt syresatt.
209
vad bildas hjärtats högra kontur av?
höger förmak?
210
vad bildas hjärtats nedre kontur av?
ffa underkanten av höger kammare, litegrann av vänster kammare.
mot diafragma är nedre kanten.
211
vad bildas hjärtats vänstra kontur av?
vänster hjärtkammare --> tjockare muskulatur.
212
vad bildas den övre konturen av hjärtat av?
övergången av hjärtmuskulatur och de stora kärlen.
213
framsidan av hjärtat?
väggen t höger kammare
214
basen av hjärtat
vänster förmak
215
vart går tricuspidalklaffen?
--> höger kammare
216
vad bildar den största delen av framsidan av hjärtat?
väggen av högerkammaren
217
var är vänster förmak beläget?
i hjärtbasen. alltså dorsalt. baksidan av hjärtat.
218
vad sker vid vänster förmak?
här kommer lungvenerna in
219
vad heter väggarna mellan förmaken?
septum interatriale
220
vad heter väggarna mellan kamrarna?
septum interventrikulare
221
vilket hjärtrum ligger nära esofagus?
vänster förmak ligger dorsalt och ligger alldeles nära esofagus, matstrupen. Mycket kort avstånd mellan esofagus lumen och vänster förmak.
222
vad medför vänstra förmakets nära relation till esofagus rent kliniskt?
Man kan undersöka hjärtat från esofagus för att få bättre bild, EKG, som avspeglar de bakre delarna, basen av hjärtat.
223
hur undersöker man vänster förmak mha ultraljud?
Ultraljud: UCG: då sätter man en transfuser på framsidan av thoraxväggen och tittar in mot hjärtat för att se hjärtrummen. Mycket i vägen som gör att det är svårt att se vänster förmak. Då kan man föra ner ultraljudstransfuser i esofagus → då kommer man mkt nära vänster förmak och kan titta in från esofagus.
224
hur undersöker man vänster förmak mha EKG
På samma sätt kan man göra EKG från esofagus, genom att pat sväljer ned en EKG-elektrod som man för ner mot baksidan av hjärtat genom esofagus för att få en elektrisk avledning nära,och som bättre speglar vänster förmak. Det kan vara bra för att skilja vissa arytmiska störningar från varandra.
225
vad kallas den hjärtsäcken som omsluter hjärtat?
pericardium
226
vilket ytterligare skikt har hjärtat?
ett yttersta skikt som kallas för pericardium fibrosum.
227
vad är pericardium fibrosum?
ganska styv bindvävspåse runt hjärtat som går upp en bit, längs de stora kärlen.
228
vad finns innanför pericardium fibrosum
där har vi pericardium serosum
229
vad består pericardium serosum av?
2 blad.
pericardium serosum lamina parietalis
pericardium serosum lamina visceralis
230
var finns pericardium serosum lamina visceralis? sen lamina parietalis?
blad som ligger alldeles an klastrat mot hjärtats yta. övergår i det blad som ligger på insidan av det fibrösa pericardiet, sk lamina parietalis.
231
vad kallas lamina visceralis mer?
epicardium! synonymt!!
232
vad kallas utrymmet mellan pericardium serosum lamina visceralis och lamina parietalis?
det kallas för cavum perikardi
233
vad finns i cavum perikardi
smalt utrymme, finns bara ngra ml vätska som gör att hjärtat när det kontraherar kan röra sig friktionsfritt.
234
vilken typ av patologi kan påverka cavum perikardi och vad kan ske då?
Vid hjärtssvikt eller vid punktion kan cavum pericardi fyllas m vätska, t.ex. vid hjärtinfarkt.
Då kan motståndet för hjärtat att utvidga sig och dra ihop sig bli så stort att hjärtat inte förmås att pumpa.
Förr kallades detta tillstånd för elektromekanisk dissosiation.
Man har EKG-aktivitet, men trycket utanför är så stort att det inte blir mekanisk aktivitet. Nuförtiden kallas det pulslös-elektrisk-aktivitet: PEA.
235
vad kallas själva hjärtmuskeln?
myokardium
236
vad kallas lagret m endotelet på insidan mot blodet?
endokardium
237
vilken nerv innerverar stor del av hjärtsäcken?
n phrenicus.
löper alldeles utanför hjärtsäcken. n frenicus kmr innervera perikardium fibrosum. och perikardium serosum lamina parietalis.
sensorisk innervation.
238
sensorisk innervation från det viscerala bladet?
löper med visceral afferens.
Det är känselfibrer från inre organ, de löper ofta tsms med nervfibrer i det autonoma nervsystemet. Och de ger sensorik till det viscerala bladet.
239
hur ter sig smärta som förmedlas av visceral afferens?
Smärta som förmedlas av visceral afferens → dåligt lokaliserad → molande. De stimuli som utlöser visceral smärta det är framförallt uttäjning eller ischemi.
240
vilka kärl i hjärtat har omslagsveck
inflödeskärlen och utflödeskärlen
241
beskriv inflödeskärlens omslagsveck i hjärtat
dessa inflödeskärl (vena cava sup/inf, lungvenerna höger/vänster) omges av ett och samma omslagsveck, där visceralt perikardium på hjärtats yta övergår och blir parietalt perikardium
242
beskriv utflödeskärlens omslagsveck i hjärtat
utflödeskärlen: aorta och truncus pulmonalis.
de omges båda av ett omslagsveck där visceralt perikardium på hjärtats yta övergår till parietalt perikardium.
243
vad kallas de fickbildningar som pericardiet bildar ?
sinus transversus och sinus obliquus
244
beskriv sinus obliquus
uppstår mellan inflödeskärlen och utflödeskärlen.
Om man har öppnat det fibrösa perikardiet och därefter också skurit igenom lamina parietalis, där man är inne i hjärtsäcken. Hjärtat hänger då fritt i sina kärl. Det är beklätt av det viscerala bladet av perikardiet. Då kan man glida upp med handen på baksidan tills det tar stopp, då är man i omslagsvecket på baksidan, denna fickan på baksidan kallas för sinus obliqus.
245
beskriv sinus transversus
Man kan komma in med fingret i fickbildningen mellan utflödes-kärlen och inflödeskärlen: sk sinus transversus. Denna är viktig för att om man för igenom fingret eller en kateter, då kan man komma runt utflödeskärlet och helt stänga av dem, helt stänga av utflödet från hjärtat. Detta gör man i början av en operation då pat ska gå på hjärt-lung-maskin.
246
vad sker om det som i normalfallet bara är lite vätska i cavum perikardi, blir det ökade mängder vätska?
För mkt vätska → hjärttamponad → så stort motstånd att hjärtat inte kan kontrahera och relaxera på normalt sätt och inte kunna ge normalt slagvolym. Livshotande tillstånd: då måste man punktera hjärtsäcken; cavum perikardi för att tömma denna vätskan.
Kan göras blint men undvika !! Mkt säkrare att ha en ultraljudsapparat så man ser var spetsen är osv.
247
vart ska man sticka om man ska göra hål i cavum perikardi?
⇒ Man kan sticka alldeles under processus xiphoideus och snett upp mot vänster axel, då sticker man genom diafragma och genom perikardium fibrosum och in i cavum perikardi.
Man kan också sticka mellan revben och då föredrar man oftast att sticka på vänster sida, pga mindre lunga, når inte ända fram till sternum; finns litet fönster där pleura inte vätter mot thoraxväggen där kan man också sticka in i hjärtat.
248
vad heter hjärtöra
aurikula
249
hur är hjärtörat kliniskt relevant?
förmaken har tunn vägg, just i hjärtöronen, så flödet är ganska tubrulent där det kan bildas tromber, ex i hjärtflimmer.
250
vad innebär paradoxal embolusering?
Under normala tryckförhållanden så uppstår ingen shuntning av blod från höger t vänster sida, pga fliken pga högre tryck på vänstersidan, så kmr fliken tryckas mot hålet och täta till där. Men om pat drabbas av ex djup ventrombos → embolus → höger förmak → höger kammare → truncus pulmonalis → lungorna, lungemboli. Om man skulle ha ett öppetstående foramen ovale eller ett hål där då kan det i vanliga fall ske att ett embolus tar sig över i vänster förmak, kommer ut i vänster kammare ut i aorta och ger en artärembolus som i olika fall kan gå upp i hjärnan. Kan ge paradoxal embolusering.
251
vad kallas venen på baksidan av hjärtat
sinus coronarius
252
funktion hos sinus coronarius
dränerar det venösa blodet från själva hjärtmuskeln
253
var finns öppningen för sinus coronarius
i höger förmak, ganska nära mynningen för vena cava inferior.
254
vilken klaff mellan höger förmak och höger kammare?
tricuspidalis
255
hur löser man kirurgiskt problemet m öppetstående foramen ovale?
Då kan man behöva sluta foramen ovale kirurgiskt. Tidigare var detta stor kirurgi.
Nu gör man ofta att man går in med en kateter, ledare, genom ven, ex vena femoralis → v cava inferior → höger förmak. Föra ledaren genom hålet in i vänster förmak. Man blåser upp vad som blir som ett nätparaply, sen drar man katetern tills detta nätparaplyet tätar hålet, då blåser man upp ett annat paraply som tätar från andra hålet. Detta kallas för endovaskulär slutning av en förmaksseptumdefekt
256
hur ser väggen mm ut hos höger kammare
väggen oregelbunden.
| finns papillarmuskler.
257
hur ser papillarmusklerna i höger kammare ut?
I papillarmusklerna sitter det bindvävstrådarna som kallas chordae tendindea
258
vad har chordae tendinea som sitter på papillarmusklerna för funktion?
dessa förankrar, håller fast valva tricuspidalis
259
vad hade skett utan chorda tendinea?
Om inte dessa fanns → vid kammarsystole skulle blodet flyta tillbaka in i förmaket för klaffarna skulle bara flärpa tbka upp i förmaket igen.
Men iom att klaffarna sitter fast i papillarmusklerna så kommer klaffarna att sluta tätt vid kammarsystole.
260
vad för klaff efter höger kammare
valva trunci pulmonalis
pulmonliaklaffen
261
hur ser väggarna i förmaket i vä förmak ut?
Titta in i atrium sinister, som har ett hjärtöra, auricula sinister. Väggarna i förmaket är ganska släta förutom i hjärtörat där de är trabekulerade, de har valkar av muskulatur.
262
klaffen mellan vänster förmak och väger kammare
valva mitralis
263
funktion i vänster förmak?
in flödar lungvenerna. högre lungvenen från höger lunga. vänster från vänster lunga.
264
funktion hos papillarmusklerna i vänster kammare?
r, corda tendinea, som håller bladen av valva mitralis på plats så inte klaffbladen trycks in i förmaken vid kammarsystole.
265
klaff t aorta?
valva aorta
266
vad är det som omger klaffarna?
anulus fibrosus
267
vad är anulus fibrosus
kraftiga bindvävsstråk. omger pulmonalisklaff
268
funktion hos anulus fibrosus?
Det utgör förankringen för klaffapparaten. Men det utgör också en elektrisk isolering mellan förmak och kammare.
269
beskriv hur förmaken isoleras elektriskt från kamrarna och varför!
Man vill ju inte att depolarisationen i förmaken på ett okontrollerat sätt går ner i kamrarna, utan polarisationsvågen måste passera genom de atrioventrikulära retledningsfibrerna, det som kallas för Hiska bunten. På detta sätt isoleras förmaken elektriskt från kamrarna så att depolarisationen bara kan ta den här vägen. Angulus fibrosus kallas det här bindvävskslettet som förankrar klaffapparaten.
270
hur försörjs hjärtat
egen blodförsörjning. myokardiet försörjs.
coronarkärlen, ffa coronarartärerna!
271
var finns sulcus coronarius
mellan förmak och kamrarna, där finns fåran sulcus coronarius. där löper de viktiga kranskärlen
272
vilka kranskärl finns?
RCA (a coronaria dx) och LCA (a coronaria sin)
273
vad är a coronaria dx
höger kranskärl
274
var finns RCA
alldeles ovanför aortaklaffen, löper i sulcus coronarius, ner på högersidan av hjärtat
275
vad kommer RCA att försörja
stor del av högerhjärtat, höger förmak och höger kammare
276
vilken gren kommer RCA avge
ramus interventrikularis posterior, PDA
fortsätter längs högersidan och kommer ner längs undersidan av hjärtat: där avger den en slutgren på undersidan av hjärtat, som löper i sulcus interventrikularis posterior
277
var löper ramus interventrikularis posterior
löper i sulcus interventrikularis posterior.
Den löper i fåran på undersidan av hjärtat mellan höger och vänster kammare. Det är slutgrenen av a coronaria dx.
278
var finns LCA
alldeles ovanför aortaklaffen på vänster sida på aorta, där avgår LCA. Den kmr löpa bakom truncus pulmonalis och komma ut i sulcus coronarius, mellan vänster förmak och vänster kammare.
279
hur kommer LCA löpa efter den avgått från aorta?
snabbt dela sig i två kärl; LAD (ramus interventrikularis anterior) och LCX (ramus cirkumflexus)
280
beskriv LAD
går ner på framsidan av hjärtats yta och försörjer en stor del av framväggen av hjärtat
281
beskriv LCX
fortsätter i sulcus coronarius, mot vänstersidan och ner mot baksidan av hjärtat.
282
vilken kransartär drabbas ofta av propp?
LAD, ramus interventrikularis anterior.
283
vad är skillnaden på marginaler och diagonaler?
Marginaler: smågrenarna som går ut från höger kranskärl, från a coronaria dx.
Diagonaler: smågrenarna som avgår från LAD.
284
är kranskärlsanatomin statisk?
nej! den varierar mkt hos olika människor.
högerdominant vs vänsterdominant coronarcirkulation
285
vad menas med högerdominant coronarcirkulation?
när ramus interventrikularis posterior avgår från arteria coronaria dx. Då kommer höger kranskärl att försörja stor del av höger förmak och ffa stor del av höger kammare och delar av septim interventrikulare.
286
vad menas med vänsterdominant coronascirkulation
ramus interventrikularis posterior ist avgår från ramus cirkumflexum.
Då kommer a coronaria sinister att kärlförsörja väldigt stor del av hjärtat, septum, även en del av högerkammaren och undersidan av hjärtat.
287
risk vid vänsterdominant coronarcirkulation?
Om ma har en vänsterdominant coronarcirkulation och får en propp i början av a coronaria sinister, då blir en stor del av hjärtat ischemiskt och man riskerar att dö.
288
vad är ACB
aortocoronary bypass.
koppla förbi ett kärl där det är stopp.
289
varför gör man bypass
pga för trångt i ex a coronaria dx.
290
hur gör man bypass vanligen?
Det vanliga är att man tar en vengraft, ven från underbenet, vänder på den så inte klaffarna stoppar blodflödet, och syr ena änden mot aorta och andra distalt om området där det är stopp så blodet kan flyta förbi där och komma ut t de distala kärlen.
291
varför sker restenosering?
Det finns alltid en risk att det med tiden blir trångt just där anastomoserna, alltså där sömmen har gjorts kirurgiskt, att man får restenosering där.
292
beskriv hur man kan göra bypass
Ett alt som man nu använder är att man dissikerar loss a thoracica interna på vänster sida, man tar av den hit, och syr in den distala änden distala om ett trångt område. Det kallas för mammaria-graft, eller LIMA-graft. Det fina med detta är att man använder en artär för bypassningen, ett kärl som faktiskt är gjort för höga flöden. Man behöver bara göra en anastomos distalt om stoppet.
293
hur är hjärtats venösa dränage
venerna följer i all väsentlighet artärerna
294
hjärtats venösa dränage
finns ex en ven som löper i sulcus interventricularis anterior.
venerna i hjärtat samlar ihop sig t en stor ven som löper på baksidan av hjärtat som kallas sinus coronarius, den stora venen som samlar ihop all venöst blod från hjärtat
295
var kommer sinus coronarius tömma sig?
i höger förmak, vid öppningen
296
vad heter öppningen för sinus coronarius
ostium sinus coronarius
297
vad är hjärtats pacemaker
nodus sinoatrialis, sinusknuta, SA-knutan.
298
vad gör sinusknutan
hjärtats pacemaker, sätter den högsta takten. den ger en depolarisationsvåg genom förmaken. som når nodus atrioventrikularis, AV-noden.
299
var sitter SA-noden
högt upp i förmaken
300
var finns AV-noden
nära ostium sinus coronarius
301
hur kommer depolarisationsvågen ta sig igenom förmak och kammare?
Det finns en elektrisk isolering mellan förmak och kammare, så depolarisationsvågen måste sen följa hjärtats retlendingssystem genom planet mellan förmak och kammare. Det gör den genom fascikukuls atrioventrikularis. Egentligen är det nog hela resten av retledningssystemet, distalt om AV-noden. Men just denna delen som går igenom den elektriska isoleringen, den brukar man kalla truncus fascuulus atrioventrikularis: Hiska bunden, från AV-knutan t kamrarna. Därefter grenar sig hiska bunten i det som kallas crus dx och crus sin. Höger och vänster skänkel.
302
vad kan hända med retledningssystemet vid en infarkt?
Om man har fått en infarkt så att den del av väggen dött så dör också retledningsystemet, då kan det uppstå ett retledningshinder. Det man kallarhögersidigt eller vänstersidigt skänkelblock/grenblock.
303
hur kommer vänster skänkel att ytterligare dela sig?
Vänster skänkel/crus sinister delar sig sedan i en främre och en bakre fascikel. På vänstersidan finns mer muskel att försörja och ksk därför det behövs 2 st fasciklar.
304
vad kan hända m de främre och bakre fasciklarna vid en infarkt?
Även dem kan sluta fungera, ex vid infarkt. Ger då fascikelblock/hemiblock.
När man får ett retledningshinder i fasciklarna då talar man om hemiblock. Left anterior hemiblock eller left posterior hemiblock.
305
ytanatomiskt: vart når hjärtapex?
fram till medioclavikularlinjen på vänster sida, ungefär vid det 5:e revbenet och ligger ganska nära mamillen (på män).
306
var finns hjärtats högra kontur?
når precis lateralt om corpus sterni, det är då höger förmak som når alldeles lateralt därav
307
vad lyssnar man på vid auskultation?
flödet över klaffarna som man är särskilt intresserad
308
var finns aortaklaffen?
Alldeles under corpus sterni finns aortaklaffen. övriga klaffar syns med.
309
var hör man klaffljuden bäst?
en bit bort från ljudets flödesriktning
310
var hör man tricuspidalklaffen bäst?
man hör tricuspidalklaffen bäst ungefär i det sjätte interkostalrummet till vänster om sternum.
man kan även höra det på högersidan.
311
var hör man aortaklaffen bäst?
Aortaklaffen hörs bäst i det andra interkostalrummet på höger sida, alldeles lateralt om corpus sterni.
312
var hör man pulmonalisklaffen bäst?
Pulmonalisklaffen till höger om sternum, i det andra interkostalrummet.
313
var hör man mitralklaffen bäst?
Mitralklaffen där blodet kommer från vänster förmak ner till vänster kammare, bäst hör man i det 5:e interkostalrummet, nära hjärtapex, ungefär i medioclavikularlinjen.
314
hur kommer tymus att förändras med åren?
Tymus är ett viktigt organ i övre mediastinum. Stor hos barn. Blir mindre och mindre med åren hos vuxna. Hos äldre kan man knappt se den.
315
var finns tymys brässen på barn?
i övre mediastinum, bakom sternum.
316
vilka övriga strukturer har vi i övre mediastinum?
I övre mediastinum har vi v brachiocephalica sin et dx. Vi har vena subclavia och vena jugularis interna från höger och vänster sida som alldleles bakom clavikelhuvudet löper ihop till vena brachiocephalica dx och vena brachiocephalica sinister, som något till höger om medellinjen flyter ihop till vena cava superior och ner till hjärtat till höger förmak.
I övre mediastinum har vi också arcus aortae, och vi har de tre stora kärlavgångarna härifrån. Truncus brachioocephalicus, på högersidan som delar sig i arteria subclavia och arteria carotis communis. Där de på vänstersidan avgår separat, som a carotis communis sinister och a subclavia sinister.
317
vad finns mer dorsalt i övre mediastinum?
Mer dorsalt i övre mediastinum så har vi trachea och esophagus.
Samt nerverna som går ner, n phrenicus och n vagus på vardera sida.
318
hur många ställen är trånga i esofagus?
3 ställen
319
vilket är esofagus första trånga ställe?
16 cm från övre tandraden.
| trångt pga i höjd med trachea
320
vilket är esofagus andra trånga ställe?
Blir trångt efter 23 cm pga arcus aorta går över här mot vänstersidan och i viss mån komprimerar esophagus.
321
vad är esofagus tredje trånga ställe?
Trångt efter 38-39 cm där esofagus går igenom diafragma.
322
tänka på angående dessa siffror om esofagus trånga ställen
varierar hos olika människor.
| dessa är väl standard för en man på 180 cm :))
323
tänka på vid införande av ventrikelssond?
Det viktiga är att ventrikelsonden hamnar nere i ventrikeln. För det är lätt hänt att den ist kommer ner i trachea. Om det är en vaken pat så kommer den protestera, för det är obehagligt när sonden passerar stämbandsplanet och pat börjar hosta och protestera. Men om man lägger V-sond på sövd pat så får man ingen signal från patienten, så då måste man kontrollera så att sonden verkligen ligger i ventrikeln innan man ger näringslösning.
Näringslösning i trahcea → lungorna → stor aspiration → pneumonit.
Man kan röntga och se var ventrikelspetsen ligger, och man brukar också sätta spruta på sonden och blåsa in luft och då hör man med stetoskopen att det bubblar över när man vet att ventrikeln finns och sonden ligger rätt.
324
hur löper vagusnerverna?
Vagusnerverna går bakom lunghilus. Runt esofagus så grenar de ut sig i det som kallas plexus esofagus, ett nätverk av autonoma nerver, innan dem går igenom diafragma så samlar de ihop sig till lite grövre vagusgrenar igen på framsidan och baksidan av esofagus. Och i plexus esofagus där kommer det väva in sig andra autonoma nervfibrer från sympatikus.
