Thorax

Question 1

vad begränsas thorax av?

Answer 1

begränsningar för thorax: thoraxskelettet, och kaudalt begränsas thorax av diafragma.

Bröstkorgen, revbenen, sternum + kotorna begränsar.

Question 2

vad kallas lungsäckeln

Answer 2

pleura

Question 3

vad är cavum pleura

Answer 3

Det hålrum som finns innanför lungsäcksbladet, det kallas pleurahålan/cavum pleura. Inget hålrum utan det utfylls normalt helt av lungan.

Question 4

vad kallas utrymmet mellan höger och vänster cavum pleura?

Answer 4

mediastinum

Question 5

vart når pleurakupolen?

Answer 5

når kraniellt vid första revbenet. så lungsäcken når ovanför det första revbenet.

De översta spetsen av lungan och lungspetsen, tittar upp kraniellt om första revbenet. Så lungsäcken och lungan når högt upp, högt kraniellt. Viktigt att känna till när man sticker in i dessa stora kärl.

Question 6

var kallas de två öppningarna i thorax

Answer 6

apperturer, den övre thoraxapperturen och den nedre thoraxapperturen

Question 7

vad begränsas den övre thoraxapperturen av?

Answer 7

begränsas av den första thorakalkotan, första revbenet och manubrium sterni.

Question 8

vad har den övre thoraxapperturen för roll?

Answer 8

Det hål som bröstkorgen, utrymmet innanför, kommunicerar med halsen.

Question 9

vad begränsas den nedre thoraxapperturen av?

Answer 9

öppning som finns nedanför revbensbågen. normalt tillsluten, begränsad av diafragman (form av en upp och nedvänd skål).

Question 10

vad skiljer bröstkorget och bukhålan anatomiskt?

Answer 10

diafragma är golvet i thorax! avgränsning mellan throax och abdomen

Question 11

vilka organ förutom thoraxorganen är belägna under revbenen?

Answer 11

levern alldeles under diafragma

mjälten

ventrikeln

magsäcken sträcker sig upp under diafragma

Question 12

vad finns i mediastinum?

Answer 12

hjärtat och början av de stora blodkärlen men även annat innehåll

Question 13

hur brukar mediastinum delas upp?

Answer 13

övre och nedre mediastinum. mediastinum superior et inferior.

Question 14

var finns gränsen mellan mediastinum sup et inf?

Answer 14

linjen löper genom angulus sterni, mellan kota 4 och 5. Detta horistontella planet är den artificiella gränsen.

alltså ej anatomisk gräns egentligen

Question 15

hur brukar man i sin tur dela in mediastinum inferior?

Answer 15

mediastinum anterior
mediastinum medius
mediastinum posterior

Question 16

var finns mediastinum anterior

Answer 16

ventralt om hjärtat. ej så många strukturer. finns fettvävnad och lite mindre blodkärl.

Question 17

var finns mediastinum medius?

Answer 17

där har vi hjärtat som utfyller hela mediastinum medius

Question 18

var finns mediastinum posterior?

Answer 18

där finns de stora kärlen; aorta, vena cava, esofagus

Question 19

varifrån kmr aorta?

Answer 19

vänster kammare

Question 20

var finns aorta thoracica?

Answer 20

aorta belägen i thorax

Question 21

aorta abdominalis

Answer 21

aorta som fortsatt ner genom diafragma, kommer ner i bukhålan

Question 22

vilken del av aorta går ut först

Answer 22

aorta ascendens, uppåtstigande del, första korta delen, efter aortaklaffen

Question 23

vad övergår aorta ascendens i?

Answer 23

arcus aorta

Question 24

vad avgår från arcus aorta?

Answer 24

de stora artärerna

1. truncus brachiocefalicus
2. a carotis communis sinister
3. a subclavia sinister

Question 25

hur kmr truncus brachiocefalicus att dela upp sig?

Answer 25

i a carotis communis dexter och a subclavia dexter

Question 26

hur är arcus aorta riktad?

Answer 26

u:et, alltså kröken, är bakåtriktad! aorta kommer därmed ligga i bakre mediastinum. U:et är riktad framifrån och dorsalt.

Question 27

vad övergår arcus aorta till sen (efter den avgett de stora artärerna)

Answer 27

aorta descendens, nedåtstigande delen av aorta.

Question 28

vad är truncus pulmonalis?

Answer 28

stora kärlet som höger kammare tömmer sig i.

Question 29

hur är truncus pulmonalis orienterad?

Answer 29

Pga hjärtats rotation så blir det så att aorta som kommer från vänster kammare ligger till höger medan truncus pulmonalis som kommer från höger kammare ligger till vänster.

Question 30

hur delar sig truncus pulmonalis?

Answer 30

i höger lungartär och vänster lungartär (a pulmonalis dx et sin)

Question 31

vilka stora vener finns i thorax?

Answer 31

v subclavia sinister
och
v jugularis interna sinister

Question 32

vad kommer ske med v subclavia sin och v jugularis interna sin sen?

Answer 32

de kmr flyta ihop, och bilda en gemensam del: vena brachiocephalica sinister.

samma arrangemang på höger sida

Question 33

var kommer v subclavia sin och v jugularis interna sin att flyta ihop?

Answer 33

alldeles bakom där clavicula börjar

Question 34

hur kommer v brachiocephalia sinister att löpa sen?

Answer 34

Vena brachiocephalica sinister blir längre för den tar sig över medellinjen och flyter ihop m vena brachiocephalica dexter och tillsammans bildar: v cava superior

löper alltså bakom sternum ihop i v cava superior

Question 35

var tömmer sig v cava superior

Answer 35

i höger förmak

Question 36

vad är vena cava inferior?

Answer 36

den korta delen av vena cava inferior som finns ovanför diafragma.

Question 37

hur löper vena cava inferior?

Answer 37

kommer nerifrån bukhålan, tar sig igenom diafragma, och det finns bara någon centrimeter kort snutt av cava inferior, tömmer sig också i hö förmak.

Question 38

var kan man se vagusnerven?

Answer 38

På vä sida ser man att vagusnerven går ner framför arcus aortae.
På hö sida syns också vagusnerven.

Question 39

beskriv stora och lilla kretsloppet

Answer 39

Vena cava sup+ inf → hö förmak → hö kammare → truncus pulmonalis → a pulmonalis dx/sin → lungor → lungvener (2 på vä + 2 på hö) tömmer sig i vä förmak som ligger på dorsalsidan av hjärtat → vä kammare → aorta → aorta ascendens → arcus aorta osv…

Question 40

vad är ligamentum arteriosum?

Answer 40

Ligamentum arteriosum - Förbindelse som funnits embryonalt mellan aorta och truncus pulmonalis. Kvarstår hos vuxna endast som ett litet fibröst band. Ductus arteriosum ska ju slutas efter man fötts.

Embryonalt så finns det kärl som förbinder truncus pulmonalis m aorta, så att blodet som kmr från navelsträngen, syresatt, inte ska gå ut t lungorna som inte ventileras hos embryot, utan smiter över t aorta och kommer ut i systemet. Ductus arteriosus sluts normalt när man föds, och kvar blir ett ligament som kallas för ligamentum arteriosum.

Question 41

vad kommer försörja själva thoraxhöljet, alltså bröstkorgsväggen?

Answer 41

interkostalartärerna!

Question 42

varifrån avgår a intercostales posteriores?

Answer 42

A intercostales posteriores som avgår från aorta

Question 43

hur löper interkostalartärerna?

Answer 43

Mellan varje revben kommer en interkostalartär, som löper längst undersidan på varje revben och framåt medellinjen.

I varje interkostalrum löper en interkostal artär som ger arteriell blodförsörjning i bröstkorgsväggen.

Question 44

vilka artärer löper på ventralsidan, alltså på varje sida åt sternum?

Answer 44

a thoracica interna

Question 45

vilket annat namn kan a thoracica interna ha

Answer 45

a mammaria

Question 46

vilket större kärl kommer a thoracica interna ifrån?

Answer 46

kommer från a subclavia

Question 47

hur löper a thoracica interna

Answer 47

nedåt på bröstkorgsväggen vid sidan på sternum.

Question 48

vilken klinisk användning har man av a thoracica interna

Answer 48

bypassoperationer

Question 49

vad är a interkostales anteriores?

Answer 49

Från dessa kärlen, a thoracica interna, så avgår det också små artärer som löper på undersidan av revbenen. Det är dessa små artärer, som kallas a intercostales anteriores.

Question 50

beskriv interkostalvenerna

Answer 50

har motsvarande vener.

Längs undersidan på varje revben så löper interkostalven.

men på vensidan har vi inget stort och fint kärl som

Question 51

var tömmer sig interkostalvenerna?

Answer 51

finns ingen stor ven dorsalt längst kotpelaren för interkostalvenerna att tömma sig i.

tömmer sig istället i lite mindre grova vener som löper på framsidan av kotkropparna här.

Question 52

var tömmer sig interkostalvenerna på höger sida?

Answer 52

i vena azygos.

Där tömmer sig på varje nivå en interkostalven i v azygos

Question 53

hur kmr azygos ta emot interkostalvenernas innehåll?

Answer 53

Där tömmer sig på varje nivå en interkostalven i v azygos.

Question 54

var kommer v azygos att tömma sig därefter?

Answer 54

i v cava superior

Question 55

vilken större ven tömmer sig interkostalvenerna i på vänster sida?

Answer 55

olika på nedre del och på övre del

Question 56

vilken ven tömmer sig nedre interkostalvener på vänster sida i?

Answer 56

vena hemiazygos

Question 57

hur kommer vena hemiazygos att tömma sig vidare?

Answer 57

Den kommer att korsa över medellinjen och tömma sig i v azygos.

Question 58

vilken ven tömmer sig övre interkostalvener på vänster sida i?

Answer 58

i v hemiazygos accessoria

Question 59

var kommer v hemiazygos accessoria att tömma sig i

Answer 59

i v azygos

Question 60

hur kan vernernas kärlanatomi i bröstkorgen variera?

Answer 60

På en del personer så kan man ha ett enda kontinuerligt kär där som tömmer sig i vena azygos, men på de flesta så har man två kärl på vänstersidan: hemiazygos och hemiazygos accessoria.

Question 61

var har vi interkostalnerver

Answer 61

från varje nivå av ryggmärgen så avgår det en interkostalnerv.

Question 62

vad heter interkostalnerv

Answer 62

nervus interkostalis

Question 63

var löper interkostalnerv

Answer 63

i interkostalrummet

Question 64

vilka grenar avgår från interkostalnerven

Answer 64

först en ramus posterior sen en ramus inferior

Question 65

hur går ramus posterior (interkostalnerv)

Answer 65

till ryggens muskulatur och hud

Question 66

hur går ramus inferior (interkostalnerv)

Answer 66

löper tsms m interkostalven och interkostalartär längs underkanten på varje revben, fram mot medellinjen

Question 67

vad har man alltså i interkostalrummet

Answer 67

en interkostalven, interkostalartär och en interkostalnerv!

Kärlen och nerven löper längs underkanten på varje revben. Det finns små grenar från varje interkostalartär som går längs ovankanten på varje revben, och interkostalven likaså. Men de grova interkostalartärer/venerna, de löper längs underkanten på varje revben.

Question 68

om man ska sticka nål i ett interkostalrum för att komma in i cavum pleura, vad ska man tänka på?

Answer 68

När man sticker in i ett interkostalrum är det viktigt att känna till att de grova kärlen löper vid underkanten av varje revben. Så när man sticker, då ska man inte sticka vid underkanten av ett revben. För då riskerar ma att punktera ett kärl och få en blödning från en interkostalartär, det kan vara svårt att stoppa och komma tillrätta med på ngt sätt.

Så snarare ska man sticka längs överkanten på ett revben. Man kan sticka direkt i överkanten, men rikta nålen lite uppåt så man inte träffar de kollaterala kärlen som finns där.

Question 69

vilken funktion har interkostalnerverna?

Answer 69

Interkostalnerverna ger motorisk innervation till interkostalmusklerna, samt sensorisk information till huden på ett segmentellt sätt.

Question 70

vilka andra nerver är viktiga i thorax?

Answer 70

en på höger och vänster sida.

n phrenicus dx et sin.

Question 71

var utgår n phrenicus ifrån?

Answer 71

från nivå C3, C4, C5.

Question 72

hur löper nervus phrenicus?

Answer 72

löper som långa nerver igenom övre thoraxapperturen.

De löper lateralt i mediastinum, ner längst ytan på hjärtat på det här sättet, både hö och vä sida, ner t diafragma.

Question 73

vad kmr nervus frenicus innervera? nämn allt den innerverar!

Answer 73

Nervus phrenicus innerverar diafragma motoriskt och sensoriskt och tar sig även med små grenar igenom diafragma och innerverar diafragma från undersidan.

Ger också sensorisk innervation till den del av lungsäcksbladet pleura som vätter mot mediastinum.

Nervus phrenicus medierar sensorik från det yttersta bladet av hjärtsäcken, pericardium fibrosum, och från det yttre av de två inre serösa lagrena, det som kallas pericardium serosum lamina parietalis.

Question 74

kommer en skada under C5 påverka andningen?

Answer 74

nej! pga påverkar inte n phrenicus!

Question 75

vilka andra nerver finns i thorax?

Answer 75

jo autonoma nerver!

Question 76

vilka 2 komponenter har autonoma nervsystemet?

Answer 76

sympatikus och parasympatikus.

Question 77

vad är principen för autonoma nervsystemet.

Answer 77

att det är tvåneuronala system

Question 78

vad innebär tvåneuronalt system?

Answer 78

det finns ett preganglionärt neuron i ryggmärgen, det första neuronets cellkropp ligger i ryggmärgen.

sedan går det ut ett axon och det sker en synaps i ett ganglion.

Question 79

vad är ganglion?

Answer 79

ansamling av nervcellskroppar utanför CNS.

Question 80

vad har sympaticus för utflöde?

Answer 80

thoracolumbalt utflöde (första neuronen går ut från thorakala och övre lumbala ryggmärgsnivåer)

Question 81

sympatikus 2 alternativ. vilka?

Answer 81

1. aktivering via sympatiska gränssträngen

2. när postganglionära neuron ligger mer distalt, ffa vid sympatikusinnervation av bukhålans organ

Question 82

beskriv sympatikusinnervation via sympatiska gränssträngen

Answer 82

preganglionära neuronet –> axon går ut –> synaps sker nära ryggmärgen i ett ganglion som ligger alldeles vid sidan av ryggraden. Där ligger det en kedja av ganglier, ända upp till skallbasen och ner till sacrum. Denna kedja av ganglier kallas för den sympatiska gränssträngen (paravertebrala ganglier kallas de också).

I det här fallet har vi en synaps i sympatiska gränssträngen, och sedan går det ett postganglionärt neuron till målstrukturen och följer ofta m blodkärl på vägen dit.

Question 83

beskriv sympatikusinnervation av bukhålans organ

Answer 83

postganglionära neuron ligger mer distalt.

Fösta neuron i ryggmärgen → ett axon som i det här fallet går igenom sympatiska gränssträngen, inte har ngn synaps där, utan går som ett längre första neuron till ganglier som ligger närmare målorganet mer distalt. Många sådana ganglier ligger på framsidan av aorta. Aorta ligger ganska i medellinjen, så ganglierna ligger på framsidan av aortan. Det gör att de ligger i viss mån framför ryggraden, sk prevertebrala ganglier. Så här har vi synaps vid prevertebral ganglion, och då har vi ett kortare andra neuron, som ofta följer med kärl till målorganet.

Question 84

ge exempel på första alt, alltså med synaps i sympatiska gränssträngen?

Answer 84

ex. nervi cardiaci thoracici, de följer det första alternativet (m synaps i sympatiska gränssträngen, sen lite längre andra neuron t hjärtat).

Question 85

ge ex på andra alternativet

Answer 85

medan det mesta av den sympatiska innervationen t bukhålans organ där sker synapsen mellan det första och andra neuronet i prevertebrala ganglier! Dessa första neuronen, de kallas för nervis splanchnicus (major/minor).

Question 86

vilka andra namn har sympatiska gränssträngen?

Answer 86

Truncus sympatikus = sympatiska gränssträngen = paravertebrala ganglier

Question 87

vilket utflöde har parasympatikus?

Answer 87

kraniosakralt utflöde! har samma princip med två neuron.

En del av de första neuronen har sitt utflöde här på kraniella nivåer, och följer med kranialnerver (kranialnerv 3, 7, 9, 10). Och en andra del av sympatikus har sitt utflöde sakralt.

Question 88

hur förhåller sig det postganglionära neuronen till målorganet i parasympatikus?

Answer 88

till skillnad från sympatikus ligger de en bra bit ifrån!

Question 89

vilken nerv är den stora parasympatiska nerven för organ i thorax och bukhåla?

Answer 89

nervus vagus

Question 90

vilken information förmedlar nervus vagus

Answer 90

Den förmedlar parasympatisk information t organen i thorax, bukhålans alla organ, så om vi följer gastrointestinalkanalen, magsäcken, tunntarmar, tjocktarmar, ända ner t ungefär två tredjedelar av colon transversum.

Question 91

var får den mer distala delen av GI och organen i lilla bäckenet sin parasympatiska information?

Answer 91

från de sakrala parasympatiska nerverna.

Question 92

vad kallas de sakrala parasympatiska nerverna?

Answer 92

nervi splanchnici pelvini, som kommer från S2-S4 och ger innervation av distala colon och organ i lilla bäckenet.

Question 93

hur löper nervus splanchici

Answer 93

Från sympatiska gränssträngen så löper de långa fina nerverna ner genom diafragma. Det är de sk nervus splanchnisi (preganglionära sympatiska nervfibrer på väg ner mot bukhålan).

Question 94

vilken nerv är stor och går att se i thorax?

Answer 94

n vagus.

och n phrenicus går med att se!

Question 95

hur löper n vagus?

Answer 95

kommer ner vid sidan av trachea, för att sedan gå ner bakom lunghilus (område där bronker går in i lungan och kärl går in och ut), nervus vagus granar ut sig och löper dorsalt om lunghilus. . Här grenar n vagus ut sig i fläta, nervgrenvärk, som kallas för plexus esophagus.

Question 96

var kan man se n phrenicus?

Answer 96

N phrenicus är en annan stor nerv som kan ses. Löper framför lunghilus. Löper på hjärtats laterala yta ner mot diafragma.

Question 97

vilken sida kallas för den “blåa sidan”

Answer 97

högersidan,
pga här finns:

v cava sup et inf
interkostalkärl
vena azygos

Question 98

hur ser vena azygos ut

Answer 98

fr början ganska tunn men blir grövre och grövre när den tagit emot fler interkostalvener.

Slutligen kommer v azygos löpa i ventral riktning, fram över lunghilus och lungroten, och tömma sig i vena cava superior.

Question 99

vilken sida kallas för den “röda sidan”

Answer 99

vänstra sidan.
aorta dominerar.
arcus aorta, aorta descendens.

från varje kotnivå så avgår interkostalartär som löper i revbensinsterstitium.

Truncus sympatikus även på denna sida.

Splanchnici.

Här ser det ut som att interkostalnerverna kommer från sympatiska nervsträngen, de kommer ju från ryggmärgen!!

Men de har en nära relation t sympatiska nervsträngen.

På vänster sida så ser vi mer av n vagus. Den kommer ner genom övre thoraxapperturen, så kmr den överkorsta arcus aortae, och löpa ner dorsalt bakom lunghilus.

N phrenicus löper ner genom övre thoraxapperturen, löper lateralt på hjärtats yta/hjärtsäcken och ner mot diafragma.

Question 100

vad är kommunikationen nedåt (thorax)

Answer 100

Kommunikation nedåt, det som kallas nedre thoraxapperturen, som sluts till av diafragma

Question 101

vad är kommunikationen uppåt?

Answer 101

vi har den övre thoraxapperturen som begränsas av de första revbenen och manubrium och första thorakalkotan. Översta apperturen → kommunikation mot halsen och armarna.

Question 102

vad är apex pulmonis?

Answer 102

Cupula pleura → spetsen av lungsäcken, som ett tält tittar upp här ovanför första revbenet, och under cupula pleura så har vi spetsen på lungan, den kraniella spetsen som kallas för apex pulmonis.

Question 103

vilka kärl kommer gå upp/befinna sig vid övre thoraxapperturen?

Answer 103

Genom den övre thoraxapperturen kommer de stora artäravgångarna upp.

Här kommer truncus brachiocephalicus och ger a carotis communis och a subclavia på väg t armen.

V subclavia och v jugularis interna bildar v brachiocephalica på hö och vä sida.

Question 104

hur löper a subclavia?

Answer 104

a subclavia → under claviceln → når mammillen och byter namn t a axillaris.

Question 105

vilka stora nervstrukturer finns i övre thoraxapperturen?

Answer 105

1. Nervflätan plexus brachialis har en nära relation t första revbenet, och den övre delen av lungan. Det är nervflätan som ger nerver ut till de övre extremiteterna.
2. Truncus sympatikus kommer passera ner dorsalt vid sidan av kotkropparna.
3. Vi ser nervus vagus på hö och vä sida som går ner genom övre thorqaxapperturen, påväg ner i thorax och bukhålan, och vi ser även n phrenicus.
   N vagus avger en återvändande gren som kallas nervus laryngeus recurrens, som innerverar larynx.

Question 106

hur skulle sjukliga processer som drabbar övre thoraxapperturen arta sig?

Answer 106

Ex lungcancer som växer apikalt i lungan → pancoast syndrom. Komprimera både kärl och nerver i denna regionen. Kärlen kan komprimeras och man kan få svullnad av en arm. Men även nervstrukturer kan komprimeras → horners syndrom.

Question 107

vad ska man tänka på när man sticker i vena subclavia?

Answer 107

Viktigt att känna t a/v subclavias närhet till första revben, clavikeln, övre thoraxappertur, och nerhet t cupula pleura och apex pulmonis. Ibland måste man få tillgång t grövre kärl, ex injicera lkm → perifer venkateter → för att ge stora mänger kärl → då väljer man hellre stora kärl, central venkateter.

Question 108

genom vilket kärl kan man ta leverbiopsi?

Answer 108

subclavia –> v cava –> levervenerna

Question 109

hur göra för att se ifall man är nära på att punktera lungan när man sticker i v subclavia?

Answer 109

När man sticker i vena subclavia → man befinner sig nära lungan, kontrollröntga så man inte punkterat lungan (pneumothorax).

Question 110

vilka strukturer kommer diafragma att släppa igenom?

Answer 110

vena cava
esofagus
aorta

Question 111

vad i diafragma släpper igenom v cava?

Answer 111

I diafragma som centralt har en senliknande del, så finns det ett hål, foramen vena cava.

Question 112

vad i diafragma släpper igenom aorta?

Answer 112

Bakom diafragma finns det som en öppning för aorta, hiatus aorticus.

Question 113

vad i diafragma släpper igenom esofagus?

Answer 113

Och det finns öppning för esophagus, hiatus esphagus

Question 114

vad mer passerar genom diafragma?

Answer 114

n phrenicus samt truncus sympaticus samt n vagus + vena azygos

Question 115

hur passerar n phrenicus diafragma

Answer 115

Genom diafragma så passerar även nervus phrenicus på hö och vä sida, den innerverar ytan av diafragma både motoriskt och sensoriskt, både kraniella ytan men också den inferiora ytan genom att helt enkelt ta sig igenom diafragma.

Question 116

hur passerar truncus sympaticus diafragma

Answer 116

Slutligen ska även truncus sympaticus passera bakom diafragma och fortsätta ner längst kotkropparna i bukhålen.

Question 117

hur passerar vena azygos diafragma

Answer 117

passerar bakom diafragma

Question 118

vilka ytanatomiska landmärken finns i thorax

Answer 118

incisura jugularis –> halsgrop

angulus sterni –> ås mellan manubrium och corpus sterni

clavicula - höger och vänster; väl palpabla

arcus costalis

Question 119

vilken indelning i transversalplan är viktig i thorax?

Answer 119

Mellan thorakalkotnivå T4-T5. Den horistonella nivån kommer löpa genom angulus sterni. Gräns mellan övre och nedre mediastinum

T. IV/T. V-gränsen

Question 120

vad finns i T4-T5 gränsen?

Answer 120

Vid denna nivå som aorta ascendens slutar, och arcus aorta börjar som kröker sig åt höger men ffa bakåt, och når upp en bit bakom manubrium sterni. Sedan börjar den gå neråt, sen den övergår t aorta descendens.

Så arcus aorta ligger kraniellt om den horisontella nivån. Den ligger ganska högt kraniellt.

nivå där trachea delar sig höger och vä huvudbronk. Själva delningsstället har en broskbåg som kallas för carina. Också vid denna nivå som truncus pulmonalis som grenar sig vä och hö lungartär.

Question 121

beskriv medioclavikularlinjen

Answer 121

Vertikallinje → mittpunkt av clavicula → mediaclavikularlinjen

finns höger och vänster medioklavikularlinje

Använda det för att beskriva att ngt finns på hudytan, ex “3 cm till vänster om vänster medioklavikularlinje i nivå med bröstvårtan”.

Question 122

vad är medioaxillarlinje?

Answer 122

Den vertikala linje som löper rakt genom axillen → medioaxillarlinje.

Question 123

vad är främre och bakre axillarlinje

Answer 123

Främre och bakre axillarlinje. Främre axillarveck av m pectoralis, och ett bakre axillarveck. Vertikallinje av dessa, främre och bakre axillarlinje.

Question 124

vad är scapularlinjen?

Answer 124

går rakt igenom scapula

Question 125

vad kallas lungsäcken

Answer 125

pleura

Question 126

vilka blad består pleura av

Answer 126

pleura viscerale (mot lungans yta)
pleura parietale (ligger på insidan av thorax) 

men det är egentligen samma kontinuerliga “påse”

Question 127

vad kallas övergången där pleura viscerale övergår i pleura parietale

Answer 127

omslagsveck

Question 128

var finns cavum pleura

Answer 128

Cavum pleura, pleurahålan, det är det tunna slitsliknande spatiet mellan parietal och visceral pleura. Inget stort hålrum, utan är normalt så gott som helt utfyllt av lungan, bara litet lager av vätska så att bladen ska glida lätt mot varandra.

Question 129

man brukar ge pleura parietalis olika namn beroende på vilken del av insidan av thorax den bekläder. vilka namn?

Answer 129

pleura costalis

pleura diafragmatica

pleura mediastinalis

Question 130

vilken del bekläds av pleura costalis?

Answer 130

den del av pleura parietalis som ligger mot insidan av revbenen

Question 131

vilken del bekläds av pleura diafragmaticus

Answer 131

pleura går ner kaudalt och bekläda ovansidan av diafragma

Question 132

vilken del bekläds av pleura mediastinalis?

Answer 132

parietal pleura kommer bekläda den laterala ytan av mediastinum, området mellan lungorna.

Question 133

vad är hilum pulmonis?

Answer 133

Område där bronk går in i lungan, lungartärer går in i lungan, lungvener går ut från lungan. Denna ytan på lungans mediala del, där dessa strukturer går in och ut, kallas för hilum pulmonis. Oftast sägs lunghilus.

Question 134

vad är radix pulmonis?

Answer 134

Hela denna kvasten av strukturer, bronk och kärl, det kan man greppa runt, bildar som ett skaft → radix pulmonis, dvs lungroten.

Question 135

var kommer visceral pleura slå över vid parietal pleura?

Answer 135

vid lunghilus!

Question 136

var bildas recesser?

Answer 136

insidan av thorax.

Question 137

vilka recesser finns?

Answer 137

recessus costodiafragmaticus och recessus costomediastinalis

Question 138

var finns recessus costodiafragmaticus

Answer 138

i pleurasinus. djup ficka mellan revben och diafragma

Question 139

var finns recessus costomediastinalis

Answer 139

fickbildning mellan pleura costalis ochh pleura mediastinalis, längst sternum

mellan pleura costalis och pleura mediastinalis.

Question 140

vad är ligamentum pulmonale?

Answer 140

pleura hänger ner som en ligen flik, en flärp, kaudalt om lunghilus. Ska man ta ut lungan räcker det inte att skära av i lunghilus utan man måste fortsätta ner och skära av lig pulmonale.

under radix pulmonis!!

Question 141

beskriv varför recessus costodiafragmatikus bildas?

Answer 141

Pleura costalis går ner i djupa fickor innan den slår över på diafragmas yta och blir parietal pleura på diafragma.
Pleuran på diafragmans yta kommer vika över och bekläda mediastinums laterala begränsningar som pleura mediastinalis.

Question 142

annat ord för recessus costodiafragmatikus?

Answer 142

kallas oxå pleurasinus kliniskt.

Question 143

hur är recessus costodiafragmatikus relevant i patologin?

Answer 143

Vid patologiska processer, hjärtsvikt eller blödningar, så kan det ansamlas stora volymer vätska i cavum pleura, det kommer rinna ner i pleura sinus. Den kommer löpa runt hela lungan, ej glömma! Det finns inte bara lateralt, utan det finns runt hela lungan.

Question 144

hur ser det ut på röntgen om man har patologi som berör recessus costodiafragmatikus?

Answer 144

Syns på röntgen om man har fått utträde av vätska i cavum pleura. Potentiellt hålrum, kan ansamlas stora mängder av pleura. Vätska som gör att man i röntgen inte ser dessa spetsar.

Question 145

beskriv hur parietal pleura ligger i förhållande t hjärtsäckens yttre blad?

Answer 145

Parietal pleura kommer ligga nästan hopväxt med hjärtsäckens yttre blad. Sen har vi hjärtsäckens yttre fibrösa blad, perikardium fibrosum, och på insidan av det har vi det serösa bladet, pericardium serosum.

Question 146

har recessus costomediastinalis samma kliniska betydelse?

Answer 146

nej!

Om man har utfyllning av vätska och sen lägger sig på vänster sida → då kommer vätska pga gravitationen hamna här.

Question 147

vad finns normalt i cavum pleura

Answer 147

slutet potentiellt spatium där det normalt bara finns några ml vätska.

Question 148

hur är trycket i cavum pleura

Answer 148

normalt undertryck

Question 149

varför undertryck i cavum pleura?

Answer 149

för att hålla lungan spänd!

Question 150

om cavum pleura öppnas, vad sker?

Answer 150

undertrycket bryts och då faller lungan samman.

Question 151

hur gör man vid pneumothorax?

Answer 151

Då får man lägga in ett dränage, suga ut luft igen, och etablera ett undertryck och då kommer lungan expandera igen.

Question 152

vad är ventilpneumothorax?

Answer 152

Potentiellt farlig situation som kallas för ventilpneumothorax. Det är att luften kommer ut i cavum pleura, men det försvinner inte därifrån. När man andas in så kommer det ut luft i cavum pleura, men när man ska andas ut, då kan denna delen flärpa igen så att luften inte kommer ut igen. Då fylls det på med mer och mer luft i cavum pleura, lungan har fallit samman för att undertrycket har brytits, det kommer in mer och mer luft.

Question 153

vad är det farliga med ventilpneumothorax?

Answer 153

Till slut kommer hjärtat att skjutas över till andra sidan, sk överskjutning av mediastinum. Man kan få en kompression av de stora kärlen, cirkulatorisk kollaps. Ett akut livshotande tillstånd, kan leda till cirkulationsstillestånd. Snabbt få bort övertrycket genom att punktera cavum pleura, så att luften pyser ut och mediastinum återtar sin normala plats.

Question 154

hur sticka i cavum pleura?

Answer 154

Då sticker man i revbensinterstitier. Viktigt att sticka vid överkanten av ett revben. När man ska tappa lungan då sticker man ofta i medioaxillarlinjen, kanske i 5:e interstitiet. Man gör ett hål i huden, vidgar med peang, sker till att det sker rätt, som överkant av ett revben, för in i detta fallet en slang för att dränera ksk blod ur cavum pleura.

I mer akuta situationer sker det i medioaxillarlinjen. I lugna situationer → ex pat m hjärtsvikt → man kan även sticka från ryggsidan. Sticka igenom pleura parietale, komma ut i cavum pleura. Pleura kommer flärpa ihop igen pga fin nål.

Question 155

beskriv hur luftvägarna ser ut distalt?

Answer 155

Luftvägarna är ganska långt distalt ut omgivna av brosk, i trachea luftstrupen, C-formade ringbrosk, som blir mindre och mindre kontinuerliga ju mer distalt man kommer i lungorna. Till slut försvinner broskbeklädnaden helt.

Question 156

hur löper luftstrupen

Answer 156

luftstrupe –> trachea –> höger och vänster huvudbrosk

Question 157

vad heter huvudbronk?

Answer 157

broncos principalis dx/sin

Question 158

vad kallas själva delningsstrället i trachea?

Answer 158

bifurcatio trachea

Question 159

var finns bifurcatio trachea?

Answer 159

i nivån angulus sterni

Question 160

vad är carina trachea?

Answer 160

Om man tittar ner i trachea vid bronkoskopi m en kamera så ser man själva delningsstället här. Här finns en broskås och den kallas för carina trachea. Vanligt använt uttryck, ex säga att ngt är i “carina nivå”

Question 161

hur avgår höger huvudbronk i förhållande till vänster?

Answer 161

Höger huvudbronk avgår lite brantare med mindre vinkel än vänster huvudbronk. Så aspirerade föremål → de tenderar lättare att ramla ner i hö huvudbronk än vänster pga de löper mer vertikalt.

Question 162

hur kommer huvudbronkerna delas upp sen?

Answer 162

till lobbronker

Question 163

vad menas m lobbronker

Answer 163

varje lob i lungan får en bronk

Question 164

vad heter lobbronker

Answer 164

bronki lobares

Question 165

hur delar man ytterligare in varje lunglob?

Answer 165

i ett flertal segment!

Question 166

vad kallas lungsegmenten

Answer 166

bronki segmentales.

varje segment har ett namn.

Question 167

vad är viktigt att veta kliniskt om lungsegmenten.

Answer 167

segmenten är de minsta kirurgiskt recesserbara segmenterna. Operera bort ett lungsegment utan att störa cirkulationen till andra segment. Kan i viss mån utnyttjas kliniskt.

Question 168

vad kallas spetsen/toppen i lungan?

Answer 168

apex pulmonis

Question 169

vad kallas basen?

Answer 169

basis pulmonis

Question 170

hur ser basis pulmonis ut?

Answer 170

ej platt! Underifrån finns diafragma och trycker upp.

Question 171

vad kallas lungornas lober?

Answer 171

Höger lunga: lobus sup, med, inf.

Vä: lob sup+inf.

Question 172

vad kallas fissurerna i lungan?

Answer 172

fissura obliqa och fisura horisontalis

Question 173

beskriv var fissura obliquus finns

Answer 173

gräns mellan ovanlob och underlob i vä lunga, finns på hö lunga med.

Question 174

beskriv var fissura horisontalis finns

Answer 174

på höger lob → avgränsar mellanlob från lobus superior.

Question 175

vad finns på lungans yta

Answer 175

pleura visceralis

Question 176

beskriv hur pleura visceralis löper på lungans yta!

Answer 176

Denna pleura följer med på ytan av lungan djupt inne i dessa fissurer och ut på ytan av nästa lob. Hos en del människor är fissurerna väldigt djupa, hos en del är dem grunda, nästan sammanväxta.

Question 177

vad menas med lingula?

Answer 177

På vänster lunga finns en liten flärp, ventralt på lobus superior som kallas för lingula, och ligger nära hjärtat.

Question 178

hur lång ner sitter lungan resp pleura parietalis i medioklavikularlinjen?

Answer 178

lunga –> 6:e revben

pleura –> 8:e revben

Question 179

hur lång ner sitter lungan resp pleura parietalis i medioaxillarlinjen

Answer 179

lunga: 8e revben
pleura: 12 revben

Question 180

var finns fissura horisontalis ytligt

Answer 180

löper längs fjärde revbenet

Question 181

var lyssnar man på lobus medius?

Answer 181

man måste lyssna ventralt med stetoskopet, ungefär vid mammillen under fjärde revbenet eller ut mot axillen.

Question 182

beskriv relation mellan esofagus, trachea och stora kärl

Answer 182

Mest dorsalt har vi esophagus. Framför esophagus har vi trachea, uppochnervänt Y, med höger och vänster huvudbronk. Från höger kammare kommer truncus pulmonalis, grenar ut sig i arteria pulmonalis dx och a pulmonalis sinister, som ett T. Här kommer även de korta lungvenerna på väg in i vänster förmak. Slutligen kommer aorta kröka över vänster huvudbronk, över a pulmonalis sin. Arcus aorta kommer kröka sig bakåt, och löper från höger till vänster.

Question 183

vad är rami bronkialis?

Answer 183

små kärl som försörjer lungans egna bronker m arteriellt blod.

Question 184

var kommer bronkialartärerna ifrån på vänster sida?

Answer 184

arcus aorta och aorta descendens!

Question 185

var kommer bronkialartärerna ifrån på höger sida?

Answer 185

från interkostalartärter. varierar tho.

Question 186

vad hittar man på lungans mediala ytor?

Answer 186

hilum pulmonis; där lungartärer går in och lungvener kommer ut.

själva strukturerna som bildas som ett skaft som går in eller ut ur lungan –> radix pulmonis.

Question 187

vad hänger alltså lungan i ?

Answer 187

radix pulmonis!!

Question 188

var finns hjärtat?

Answer 188

i nedre mediastinum, nedanför planet mellan angulus sterni och thorakalkota 4-5.

Hjärtat är beläget i mellersta mediastinum, mediastinum medius.

hjärtat beklätt av hjärtsäck.

ganska centralt i thorax, bakom corpus sterni, och står och vilar med sin undre yta på diafragma.

Question 189

vad sker i höger förmak?

Answer 189

v cava sup et inf tömmer blod i höger förmak.

Question 190

vad heter flärpen på höger förmak + funktion hos denna

Answer 190

Höger förmak har en liten flärp som löper fram framför aorta som kallas aurikula dx. Förmaket kallas för atrium dexter.

Question 191

vad heter höger förmak

Answer 191

atrium dexter

Question 192

vad heter vänster förmak

Answer 192

atrium sinister

Question 193

var finns atrium sinister beläget?

Answer 193

på hjärtats baksida, dorsalt om hjärtat.

Question 194

vad ser man av atrium sinister om man kollar på hjärtat framifrån?

Answer 194

man ser bara auricula sinister, liten del som tittar fram mot lungartären.

Question 195

vad utgörs framsidan av hjärtat av?

Answer 195

Framsidan av hjärtat utgörs av ventriklarna, kamrarna

Question 196

ventralt på hjärtat, vad ser du då?

Answer 196

ffa höger ventrikel som bildar framsidan av hjärtat.

Question 197

vänster sida, ventralt på hjärtat, vad ser du då

Answer 197

vänster kammare som löper bakåt.

Question 198

vad kallas fåran mellan förmaken och kamrarna

Answer 198

sulcus coronarius

Question 199

hur löper sulcus coronarius

Answer 199

den löper runt hjärtat, löper in på baksidan av hjärtat i planet mellan förmak och kammare.

Question 200

vad löper i sulcus coronarius?

Answer 200

I sulcus coronarius så löper vissa av coronarartärerna, coronarkärl.

Question 201

vad kallas den lite mer grundare fåran på framsidan av hjärtat?

Answer 201

sulcus interventricularis anterior.

Question 202

vad kallas sulcus interventrikularis motsvarande fåra på undersidan och baksidan av hjärtat

Answer 202

sulcus interventricularis posterior

Question 203

vad löper i interventrikularfårorna?

Answer 203

viktiga kranskärl, ffa den främre nedåtstigande delen av vänster kranskärl.

Question 204

vad är det sulcus interventrikularis ant et post markerat?

Answer 204

Sulcusinterventricularis anterior och posterior markerar var hjärtseptum, vägg mellan höger kammare och vänster kammare är belägen

Question 205

vad heter hjärtspetsen

Answer 205

apex cordi, spets av vänster hjärtkammare

Question 206

vad heter vänster kammare

Answer 206

ventriculus sinister

Question 207

vad är basen av hjärtat?

Answer 207

basis cordis. baksidan av hjärtat mot basis cordis där vi har vänster förmak.

Question 208

vad sker hos de människor där ductus arteriosus inte slutits?

Answer 208

Hos en del barn så sluts inte ductus arteriosus, och då kan venöst blod (syrefattigt blod som ska t lungorna) shuntas över t aorta så att man får en blandning av syresatt och icke syresatt blod. Barn som är dåligt syresatt.

Question 209

vad bildas hjärtats högra kontur av?

Answer 209

höger förmak?

Question 210

vad bildas hjärtats nedre kontur av?

Answer 210

ffa underkanten av höger kammare, litegrann av vänster kammare.

mot diafragma är nedre kanten.

Question 211

vad bildas hjärtats vänstra kontur av?

Answer 211

vänster hjärtkammare –> tjockare muskulatur.

Question 212

vad bildas den övre konturen av hjärtat av?

Answer 212

övergången av hjärtmuskulatur och de stora kärlen.

Question 213

framsidan av hjärtat?

Answer 213

väggen t höger kammare

Question 214

basen av hjärtat

Answer 214

vänster förmak

Question 215

vart går tricuspidalklaffen?

Answer 215

–> höger kammare

Question 216

vad bildar den största delen av framsidan av hjärtat?

Answer 216

väggen av högerkammaren

Question 217

var är vänster förmak beläget?

Answer 217

i hjärtbasen. alltså dorsalt. baksidan av hjärtat.

Question 218

vad sker vid vänster förmak?

Answer 218

här kommer lungvenerna in

Question 219

vad heter väggarna mellan förmaken?

Answer 219

septum interatriale

Question 220

vad heter väggarna mellan kamrarna?

Answer 220

septum interventrikulare

Question 221

vilket hjärtrum ligger nära esofagus?

Answer 221

vänster förmak ligger dorsalt och ligger alldeles nära esofagus, matstrupen. Mycket kort avstånd mellan esofagus lumen och vänster förmak.

Question 222

vad medför vänstra förmakets nära relation till esofagus rent kliniskt?

Answer 222

Man kan undersöka hjärtat från esofagus för att få bättre bild, EKG, som avspeglar de bakre delarna, basen av hjärtat.

Question 223

hur undersöker man vänster förmak mha ultraljud?

Answer 223

Ultraljud: UCG: då sätter man en transfuser på framsidan av thoraxväggen och tittar in mot hjärtat för att se hjärtrummen. Mycket i vägen som gör att det är svårt att se vänster förmak. Då kan man föra ner ultraljudstransfuser i esofagus → då kommer man mkt nära vänster förmak och kan titta in från esofagus.

Question 224

hur undersöker man vänster förmak mha EKG

Answer 224

På samma sätt kan man göra EKG från esofagus, genom att pat sväljer ned en EKG-elektrod som man för ner mot baksidan av hjärtat genom esofagus för att få en elektrisk avledning nära,och som bättre speglar vänster förmak. Det kan vara bra för att skilja vissa arytmiska störningar från varandra.

Question 225

vad kallas den hjärtsäcken som omsluter hjärtat?

Answer 225

pericardium

Question 226

vilket ytterligare skikt har hjärtat?

Answer 226

ett yttersta skikt som kallas för pericardium fibrosum.

Question 227

vad är pericardium fibrosum?

Answer 227

ganska styv bindvävspåse runt hjärtat som går upp en bit, längs de stora kärlen.

Question 228

vad finns innanför pericardium fibrosum

Answer 228

där har vi pericardium serosum

Question 229

vad består pericardium serosum av?

Answer 229

2 blad.

pericardium serosum lamina parietalis

pericardium serosum lamina visceralis

Question 230

var finns pericardium serosum lamina visceralis? sen lamina parietalis?

Answer 230

blad som ligger alldeles an klastrat mot hjärtats yta. övergår i det blad som ligger på insidan av det fibrösa pericardiet, sk lamina parietalis.

Question 231

vad kallas lamina visceralis mer?

Answer 231

epicardium! synonymt!!

Question 232

vad kallas utrymmet mellan pericardium serosum lamina visceralis och lamina parietalis?

Answer 232

det kallas för cavum perikardi

Question 233

vad finns i cavum perikardi

Answer 233

smalt utrymme, finns bara ngra ml vätska som gör att hjärtat när det kontraherar kan röra sig friktionsfritt.

Question 234

vilken typ av patologi kan påverka cavum perikardi och vad kan ske då?

Answer 234

Vid hjärtssvikt eller vid punktion kan cavum pericardi fyllas m vätska, t.ex. vid hjärtinfarkt.

Då kan motståndet för hjärtat att utvidga sig och dra ihop sig bli så stort att hjärtat inte förmås att pumpa.

Förr kallades detta tillstånd för elektromekanisk dissosiation.

Man har EKG-aktivitet, men trycket utanför är så stort att det inte blir mekanisk aktivitet. Nuförtiden kallas det pulslös-elektrisk-aktivitet: PEA.

Question 235

vad kallas själva hjärtmuskeln?

Answer 235

myokardium

Question 236

vad kallas lagret m endotelet på insidan mot blodet?

Answer 236

endokardium

Question 237

vilken nerv innerverar stor del av hjärtsäcken?

Answer 237

n phrenicus.

löper alldeles utanför hjärtsäcken. n frenicus kmr innervera perikardium fibrosum. och perikardium serosum lamina parietalis.

sensorisk innervation.

Question 238

sensorisk innervation från det viscerala bladet?

Answer 238

löper med visceral afferens.

Det är känselfibrer från inre organ, de löper ofta tsms med nervfibrer i det autonoma nervsystemet. Och de ger sensorik till det viscerala bladet.

Question 239

hur ter sig smärta som förmedlas av visceral afferens?

Answer 239

Smärta som förmedlas av visceral afferens → dåligt lokaliserad → molande. De stimuli som utlöser visceral smärta det är framförallt uttäjning eller ischemi.

Question 240

vilka kärl i hjärtat har omslagsveck

Answer 240

inflödeskärlen och utflödeskärlen

Question 241

beskriv inflödeskärlens omslagsveck i hjärtat

Answer 241

dessa inflödeskärl (vena cava sup/inf, lungvenerna höger/vänster) omges av ett och samma omslagsveck, där visceralt perikardium på hjärtats yta övergår och blir parietalt perikardium

Question 242

beskriv utflödeskärlens omslagsveck i hjärtat

Answer 242

utflödeskärlen: aorta och truncus pulmonalis.

de omges båda av ett omslagsveck där visceralt perikardium på hjärtats yta övergår till parietalt perikardium.

Question 243

vad kallas de fickbildningar som pericardiet bildar ?

Answer 243

sinus transversus och sinus obliquus

Question 244

beskriv sinus obliquus

Answer 244

uppstår mellan inflödeskärlen och utflödeskärlen.

Om man har öppnat det fibrösa perikardiet och därefter också skurit igenom lamina parietalis, där man är inne i hjärtsäcken. Hjärtat hänger då fritt i sina kärl. Det är beklätt av det viscerala bladet av perikardiet. Då kan man glida upp med handen på baksidan tills det tar stopp, då är man i omslagsvecket på baksidan, denna fickan på baksidan kallas för sinus obliqus.

Question 245

beskriv sinus transversus

Answer 245

Man kan komma in med fingret i fickbildningen mellan utflödes-kärlen och inflödeskärlen: sk sinus transversus. Denna är viktig för att om man för igenom fingret eller en kateter, då kan man komma runt utflödeskärlet och helt stänga av dem, helt stänga av utflödet från hjärtat. Detta gör man i början av en operation då pat ska gå på hjärt-lung-maskin.

Question 246

vad sker om det som i normalfallet bara är lite vätska i cavum perikardi, blir det ökade mängder vätska?

Answer 246

För mkt vätska → hjärttamponad → så stort motstånd att hjärtat inte kan kontrahera och relaxera på normalt sätt och inte kunna ge normalt slagvolym. Livshotande tillstånd: då måste man punktera hjärtsäcken; cavum perikardi för att tömma denna vätskan.

Kan göras blint men undvika !! Mkt säkrare att ha en ultraljudsapparat så man ser var spetsen är osv.

Question 247

vart ska man sticka om man ska göra hål i cavum perikardi?

Answer 247

⇒ Man kan sticka alldeles under processus xiphoideus och snett upp mot vänster axel, då sticker man genom diafragma och genom perikardium fibrosum och in i cavum perikardi.

Man kan också sticka mellan revben och då föredrar man oftast att sticka på vänster sida, pga mindre lunga, når inte ända fram till sternum; finns litet fönster där pleura inte vätter mot thoraxväggen där kan man också sticka in i hjärtat.

Question 248

vad heter hjärtöra

Answer 248

aurikula

Question 249

hur är hjärtörat kliniskt relevant?

Answer 249

förmaken har tunn vägg, just i hjärtöronen, så flödet är ganska tubrulent där det kan bildas tromber, ex i hjärtflimmer.

Question 250

vad innebär paradoxal embolusering?

Answer 250

Under normala tryckförhållanden så uppstår ingen shuntning av blod från höger t vänster sida, pga fliken pga högre tryck på vänstersidan, så kmr fliken tryckas mot hålet och täta till där. Men om pat drabbas av ex djup ventrombos → embolus → höger förmak → höger kammare → truncus pulmonalis → lungorna, lungemboli. Om man skulle ha ett öppetstående foramen ovale eller ett hål där då kan det i vanliga fall ske att ett embolus tar sig över i vänster förmak, kommer ut i vänster kammare ut i aorta och ger en artärembolus som i olika fall kan gå upp i hjärnan. Kan ge paradoxal embolusering.

Question 251

vad kallas venen på baksidan av hjärtat

Answer 251

sinus coronarius

Question 252

funktion hos sinus coronarius

Answer 252

dränerar det venösa blodet från själva hjärtmuskeln

Question 253

var finns öppningen för sinus coronarius

Answer 253

i höger förmak, ganska nära mynningen för vena cava inferior.

Question 254

vilken klaff mellan höger förmak och höger kammare?

Answer 254

tricuspidalis

Question 255

hur löser man kirurgiskt problemet m öppetstående foramen ovale?

Answer 255

Då kan man behöva sluta foramen ovale kirurgiskt. Tidigare var detta stor kirurgi.
Nu gör man ofta att man går in med en kateter, ledare, genom ven, ex vena femoralis → v cava inferior → höger förmak. Föra ledaren genom hålet in i vänster förmak. Man blåser upp vad som blir som ett nätparaply, sen drar man katetern tills detta nätparaplyet tätar hålet, då blåser man upp ett annat paraply som tätar från andra hålet. Detta kallas för endovaskulär slutning av en förmaksseptumdefekt

Question 256

hur ser väggen mm ut hos höger kammare

Answer 256

väggen oregelbunden.

finns papillarmuskler.

Question 257

hur ser papillarmusklerna i höger kammare ut?

Answer 257

I papillarmusklerna sitter det bindvävstrådarna som kallas chordae tendindea

Question 258

vad har chordae tendinea som sitter på papillarmusklerna för funktion?

Answer 258

dessa förankrar, håller fast valva tricuspidalis

Question 259

vad hade skett utan chorda tendinea?

Answer 259

Om inte dessa fanns → vid kammarsystole skulle blodet flyta tillbaka in i förmaket för klaffarna skulle bara flärpa tbka upp i förmaket igen.

Men iom att klaffarna sitter fast i papillarmusklerna så kommer klaffarna att sluta tätt vid kammarsystole.

Question 260

vad för klaff efter höger kammare

Answer 260

valva trunci pulmonalis

pulmonliaklaffen

Question 261

hur ser väggarna i förmaket i vä förmak ut?

Answer 261

Titta in i atrium sinister, som har ett hjärtöra, auricula sinister. Väggarna i förmaket är ganska släta förutom i hjärtörat där de är trabekulerade, de har valkar av muskulatur.

Question 262

klaffen mellan vänster förmak och väger kammare

Answer 262

valva mitralis

Question 263

funktion i vänster förmak?

Answer 263

in flödar lungvenerna. högre lungvenen från höger lunga. vänster från vänster lunga.

Question 264

funktion hos papillarmusklerna i vänster kammare?

Answer 264

r, corda tendinea, som håller bladen av valva mitralis på plats så inte klaffbladen trycks in i förmaken vid kammarsystole.

Question 265

klaff t aorta?

Answer 265

valva aorta

Question 266

vad är det som omger klaffarna?

Answer 266

anulus fibrosus

Question 267

vad är anulus fibrosus

Answer 267

kraftiga bindvävsstråk. omger pulmonalisklaff

Question 268

funktion hos anulus fibrosus?

Answer 268

Det utgör förankringen för klaffapparaten. Men det utgör också en elektrisk isolering mellan förmak och kammare.

Question 269

beskriv hur förmaken isoleras elektriskt från kamrarna och varför!

Answer 269

Man vill ju inte att depolarisationen i förmaken på ett okontrollerat sätt går ner i kamrarna, utan polarisationsvågen måste passera genom de atrioventrikulära retledningsfibrerna, det som kallas för Hiska bunten. På detta sätt isoleras förmaken elektriskt från kamrarna så att depolarisationen bara kan ta den här vägen. Angulus fibrosus kallas det här bindvävskslettet som förankrar klaffapparaten.

Question 270

hur försörjs hjärtat

Answer 270

egen blodförsörjning. myokardiet försörjs.

coronarkärlen, ffa coronarartärerna!

Question 271

var finns sulcus coronarius

Answer 271

mellan förmak och kamrarna, där finns fåran sulcus coronarius. där löper de viktiga kranskärlen

Question 272

vilka kranskärl finns?

Answer 272

RCA (a coronaria dx) och LCA (a coronaria sin)

Question 273

vad är a coronaria dx

Answer 273

höger kranskärl

Question 274

var finns RCA

Answer 274

alldeles ovanför aortaklaffen, löper i sulcus coronarius, ner på högersidan av hjärtat

Question 275

vad kommer RCA att försörja

Answer 275

stor del av högerhjärtat, höger förmak och höger kammare

Question 276

vilken gren kommer RCA avge

Answer 276

ramus interventrikularis posterior, PDA

fortsätter längs högersidan och kommer ner längs undersidan av hjärtat: där avger den en slutgren på undersidan av hjärtat, som löper i sulcus interventrikularis posterior

Question 277

var löper ramus interventrikularis posterior

Answer 277

löper i sulcus interventrikularis posterior.

Den löper i fåran på undersidan av hjärtat mellan höger och vänster kammare. Det är slutgrenen av a coronaria dx.

Question 278

var finns LCA

Answer 278

alldeles ovanför aortaklaffen på vänster sida på aorta, där avgår LCA. Den kmr löpa bakom truncus pulmonalis och komma ut i sulcus coronarius, mellan vänster förmak och vänster kammare.

Question 279

hur kommer LCA löpa efter den avgått från aorta?

Answer 279

snabbt dela sig i två kärl; LAD (ramus interventrikularis anterior) och LCX (ramus cirkumflexus)

Question 280

beskriv LAD

Answer 280

går ner på framsidan av hjärtats yta och försörjer en stor del av framväggen av hjärtat

Question 281

beskriv LCX

Answer 281

fortsätter i sulcus coronarius, mot vänstersidan och ner mot baksidan av hjärtat.

Question 282

vilken kransartär drabbas ofta av propp?

Answer 282

LAD, ramus interventrikularis anterior.

Question 283

vad är skillnaden på marginaler och diagonaler?

Answer 283

Marginaler: smågrenarna som går ut från höger kranskärl, från a coronaria dx.

Diagonaler: smågrenarna som avgår från LAD.

Question 284

är kranskärlsanatomin statisk?

Answer 284

nej! den varierar mkt hos olika människor.

högerdominant vs vänsterdominant coronarcirkulation

Question 285

vad menas med högerdominant coronarcirkulation?

Answer 285

när ramus interventrikularis posterior avgår från arteria coronaria dx. Då kommer höger kranskärl att försörja stor del av höger förmak och ffa stor del av höger kammare och delar av septim interventrikulare.

Question 286

vad menas med vänsterdominant coronascirkulation

Answer 286

ramus interventrikularis posterior ist avgår från ramus cirkumflexum.

Då kommer a coronaria sinister att kärlförsörja väldigt stor del av hjärtat, septum, även en del av högerkammaren och undersidan av hjärtat.

Question 287

risk vid vänsterdominant coronarcirkulation?

Answer 287

Om ma har en vänsterdominant coronarcirkulation och får en propp i början av a coronaria sinister, då blir en stor del av hjärtat ischemiskt och man riskerar att dö.

Question 288

vad är ACB

Answer 288

aortocoronary bypass.

koppla förbi ett kärl där det är stopp.

Question 289

varför gör man bypass

Answer 289

pga för trångt i ex a coronaria dx.

Question 290

hur gör man bypass vanligen?

Answer 290

Det vanliga är att man tar en vengraft, ven från underbenet, vänder på den så inte klaffarna stoppar blodflödet, och syr ena änden mot aorta och andra distalt om området där det är stopp så blodet kan flyta förbi där och komma ut t de distala kärlen.

Question 291

varför sker restenosering?

Answer 291

Det finns alltid en risk att det med tiden blir trångt just där anastomoserna, alltså där sömmen har gjorts kirurgiskt, att man får restenosering där.

Question 292

beskriv hur man kan göra bypass

Answer 292

Ett alt som man nu använder är att man dissikerar loss a thoracica interna på vänster sida, man tar av den hit, och syr in den distala änden distala om ett trångt område. Det kallas för mammaria-graft, eller LIMA-graft. Det fina med detta är att man använder en artär för bypassningen, ett kärl som faktiskt är gjort för höga flöden. Man behöver bara göra en anastomos distalt om stoppet.

Question 293

hur är hjärtats venösa dränage

Answer 293

venerna följer i all väsentlighet artärerna

Question 294

hjärtats venösa dränage

Answer 294

finns ex en ven som löper i sulcus interventricularis anterior.

venerna i hjärtat samlar ihop sig t en stor ven som löper på baksidan av hjärtat som kallas sinus coronarius, den stora venen som samlar ihop all venöst blod från hjärtat

Question 295

var kommer sinus coronarius tömma sig?

Answer 295

i höger förmak, vid öppningen

Question 296

vad heter öppningen för sinus coronarius

Answer 296

ostium sinus coronarius

Question 297

vad är hjärtats pacemaker

Answer 297

nodus sinoatrialis, sinusknuta, SA-knutan.

Question 298

vad gör sinusknutan

Answer 298

hjärtats pacemaker, sätter den högsta takten. den ger en depolarisationsvåg genom förmaken. som når nodus atrioventrikularis, AV-noden.

Question 299

var sitter SA-noden

Answer 299

högt upp i förmaken

Question 300

var finns AV-noden

Answer 300

nära ostium sinus coronarius

Question 301

hur kommer depolarisationsvågen ta sig igenom förmak och kammare?

Answer 301

Det finns en elektrisk isolering mellan förmak och kammare, så depolarisationsvågen måste sen följa hjärtats retlendingssystem genom planet mellan förmak och kammare. Det gör den genom fascikukuls atrioventrikularis. Egentligen är det nog hela resten av retledningssystemet, distalt om AV-noden. Men just denna delen som går igenom den elektriska isoleringen, den brukar man kalla truncus fascuulus atrioventrikularis: Hiska bunden, från AV-knutan t kamrarna. Därefter grenar sig hiska bunten i det som kallas crus dx och crus sin. Höger och vänster skänkel.

Question 302

vad kan hända med retledningssystemet vid en infarkt?

Answer 302

Om man har fått en infarkt så att den del av väggen dött så dör också retledningsystemet, då kan det uppstå ett retledningshinder. Det man kallarhögersidigt eller vänstersidigt skänkelblock/grenblock.

Question 303

hur kommer vänster skänkel att ytterligare dela sig?

Answer 303

Vänster skänkel/crus sinister delar sig sedan i en främre och en bakre fascikel. På vänstersidan finns mer muskel att försörja och ksk därför det behövs 2 st fasciklar.

Question 304

vad kan hända m de främre och bakre fasciklarna vid en infarkt?

Answer 304

Även dem kan sluta fungera, ex vid infarkt. Ger då fascikelblock/hemiblock.

När man får ett retledningshinder i fasciklarna då talar man om hemiblock. Left anterior hemiblock eller left posterior hemiblock.

Question 305

ytanatomiskt: vart når hjärtapex?

Answer 305

fram till medioclavikularlinjen på vänster sida, ungefär vid det 5:e revbenet och ligger ganska nära mamillen (på män).

Question 306

var finns hjärtats högra kontur?

Answer 306

når precis lateralt om corpus sterni, det är då höger förmak som når alldeles lateralt därav

Question 307

vad lyssnar man på vid auskultation?

Answer 307

flödet över klaffarna som man är särskilt intresserad

Question 308

var finns aortaklaffen?

Answer 308

Alldeles under corpus sterni finns aortaklaffen. övriga klaffar syns med.

Question 309

var hör man klaffljuden bäst?

Answer 309

en bit bort från ljudets flödesriktning

Question 310

var hör man tricuspidalklaffen bäst?

Answer 310

man hör tricuspidalklaffen bäst ungefär i det sjätte interkostalrummet till vänster om sternum.
man kan även höra det på högersidan.

Question 311

var hör man aortaklaffen bäst?

Answer 311

Aortaklaffen hörs bäst i det andra interkostalrummet på höger sida, alldeles lateralt om corpus sterni.

Question 312

var hör man pulmonalisklaffen bäst?

Answer 312

Pulmonalisklaffen till höger om sternum, i det andra interkostalrummet.

Question 313

var hör man mitralklaffen bäst?

Answer 313

Mitralklaffen där blodet kommer från vänster förmak ner till vänster kammare, bäst hör man i det 5:e interkostalrummet, nära hjärtapex, ungefär i medioclavikularlinjen.

Question 314

hur kommer tymus att förändras med åren?

Answer 314

Tymus är ett viktigt organ i övre mediastinum. Stor hos barn. Blir mindre och mindre med åren hos vuxna. Hos äldre kan man knappt se den.

Question 315

var finns tymys brässen på barn?

Answer 315

i övre mediastinum, bakom sternum.

Question 316

vilka övriga strukturer har vi i övre mediastinum?

Answer 316

I övre mediastinum har vi v brachiocephalica sin et dx. Vi har vena subclavia och vena jugularis interna från höger och vänster sida som alldleles bakom clavikelhuvudet löper ihop till vena brachiocephalica dx och vena brachiocephalica sinister, som något till höger om medellinjen flyter ihop till vena cava superior och ner till hjärtat till höger förmak.

I övre mediastinum har vi också arcus aortae, och vi har de tre stora kärlavgångarna härifrån. Truncus brachioocephalicus, på högersidan som delar sig i arteria subclavia och arteria carotis communis. Där de på vänstersidan avgår separat, som a carotis communis sinister och a subclavia sinister.

Question 317

vad finns mer dorsalt i övre mediastinum?

Answer 317

Mer dorsalt i övre mediastinum så har vi trachea och esophagus.

Samt nerverna som går ner, n phrenicus och n vagus på vardera sida.

Question 318

hur många ställen är trånga i esofagus?

Answer 318

3 ställen

Question 319

vilket är esofagus första trånga ställe?

Answer 319

16 cm från övre tandraden.

trångt pga i höjd med trachea

Question 320

vilket är esofagus andra trånga ställe?

Answer 320

Blir trångt efter 23 cm pga arcus aorta går över här mot vänstersidan och i viss mån komprimerar esophagus.

Question 321

vad är esofagus tredje trånga ställe?

Answer 321

Trångt efter 38-39 cm där esofagus går igenom diafragma.

Question 322

tänka på angående dessa siffror om esofagus trånga ställen

Answer 322

varierar hos olika människor.

dessa är väl standard för en man på 180 cm :))

Question 323

tänka på vid införande av ventrikelssond?

Answer 323

Det viktiga är att ventrikelsonden hamnar nere i ventrikeln. För det är lätt hänt att den ist kommer ner i trachea. Om det är en vaken pat så kommer den protestera, för det är obehagligt när sonden passerar stämbandsplanet och pat börjar hosta och protestera. Men om man lägger V-sond på sövd pat så får man ingen signal från patienten, så då måste man kontrollera så att sonden verkligen ligger i ventrikeln innan man ger näringslösning.

Näringslösning i trahcea → lungorna → stor aspiration → pneumonit.

Man kan röntga och se var ventrikelspetsen ligger, och man brukar också sätta spruta på sonden och blåsa in luft och då hör man med stetoskopen att det bubblar över när man vet att ventrikeln finns och sonden ligger rätt.

Question 324

hur löper vagusnerverna?

Answer 324

Vagusnerverna går bakom lunghilus. Runt esofagus så grenar de ut sig i det som kallas plexus esofagus, ett nätverk av autonoma nerver, innan dem går igenom diafragma så samlar de ihop sig till lite grövre vagusgrenar igen på framsidan och baksidan av esofagus. Och i plexus esofagus där kommer det väva in sig andra autonoma nervfibrer från sympatikus.