Bukhålan

Question 1

vad begränsas bukhålan av?

Answer 1

Bukhålan är det utrymme som kraniellt begränsas av diafragma, och som kaudalt, inferiort är kontinuerligt med lilla bäckenet.

Väggarna av bukhålan i den kraniella delen det blir bröstkorgsväggen. Diafragman når nästan upp till mamillnivå. Fler av bukorganen kommer skyddas av revbenen.

Nedanför revbensbågen så utgörsväggarna av bukmuskulaturen, m obliquus externus, m obliquus internus, m transversus abdominis.

Ventralt gränsas bukhålan av den raka bukmuskulaturen, muskulus recus abdominis.
Dorsalt så blir en del av väggen m qvadratus lumborum som begränsar bukhålan dorsalt.

Question 2

vilka olika sätt kan organ i bukhålan förhålla sig på?

Answer 2

intraperotenialt eller retroperitonealt, definieras av deras förhållande till bukhinnan.

Question 3

vad kallas bukhinnan?

Answer 3

peritoneum

Question 4

beskriv hur bukviscera kommer finnas?

Answer 4

1. upphängda inne i bukhålan, i sk mesenterier (intraperitoneala organ)
2. belägna mellan bukhålan och dess muskuloskeletala vägg (retroperitoneala organ)

Question 5

vad kommer bukhinnan bekläda?

Answer 5

Bukhinna som bekläder insidan av bukhålan. Går över njuren. Blir sedan som en stjälk, bukhinnan löper framåt, runt tarmröret och tbka t bakre bukväggen.

Question 6

hur ser stjälken som tarmröret hänger i ut?

Answer 6

dubbelskikt av peritoneum

Question 7

vad finns mellan dubbelskiktet i tarmstjälken?

Answer 7

fettvävnad, blodkärl kommer till röret mellan peritonealbladen i mesenteriet.

Question 8

definiera intraperitoneala organ

Answer 8

⇒ intraperitoneala organ: organ som är upphängda på det här sättet, som helst omges av peritoneum, bukhinna, och är infästa mot bukväggen i ett mesenterium

Question 9

definiera retroperitoneala organ

Answer 9

⇒ retroperitoneala organ: organ som inte är upphängda i ett mesenterie, och vars yta bara delvist är beklädda av peritoneum, eller inte alls av peritoneum, som ligger djupare, de kallas för retroperitoneala organ.

Question 10

hur kan man dela upp bukviscera i olika funktionella organsystemet?

Answer 10

Gastrointestinala organsystemet

Lymfohematopoetiska organ

urogenitala organ

endokrina organ

neurala

cirkulationssystemet

Question 11

ex på GI-organ?

Answer 11

magsäck, tolvfingertarm, tunntarm, tjocktarm, accessoriska körtlar (bukspott, lever)

Question 12

ex på lymfohematopoetiska organ?

Answer 12

mjälten

Question 13

ex på urogenitala organ?

Answer 13

njurarna, urinrör

Question 14

ex på endokrina organ?

Answer 14

binjurar, de delar av pancreas som är endokrina (langerhanska cellöarna)

Question 15

vad är mesenterie

Answer 15

2 lager av peritoneum bildar ett mesenterium, en stjälk. bukhinna omger helt en tarmslynga.

Question 16

varför är alla organen så tätt packade t varann?

Answer 16

mellan bladen av peritoneum i mesenterier, där finns det ofta rikligt av fettvävnad, vilket gör att organen kommer ligga mkt nära varandra.

Question 17

vart når diafragman?

Answer 17

4:e interkostalrummet, mamillnivå.

Question 18

hur löper duodenum?

Answer 18

som är som ett C, riktat åt vänster. I kröken av duodenum ligger huvudet av pancreas.

Question 19

var är pancreas belägen?

Answer 19

dorsalt om ventrikeln

Question 20

hur löper pancreas?

Answer 20

Pancreas svans går långt åt vänster, mot den övre vänstra kvadranten i bukhålan, och når nästan upp till mjälten, som ligger i den övre vänstra kvadranten, alldeles under diafragmakupolen, och skyddas av revbenen.

Question 21

var finns levern

Answer 21

högersidan, precis under diafragma, tittar lite i utrymmet som avgränsas av revbensbågen, “maggrop/epigastriet”.

Question 22

hur är magsäcken belägen

Answer 22

långt ventralt i bukhålan.

Question 23

var finns pancreashuvudet

Answer 23

nära tolvfingertarmen, vid kurvaturen

Question 24

var finns pancreassvansen

Answer 24

sträcker sig upp mot vänster, skyddas av revbenen och når ända upp mot mjälten som ligger alldeles under diafragma. ligger ner mot ryggsidan.

Question 25

vilka organ ligger närmast ryggsidan

Answer 25

njurarna. vänster och höger njure. ligger alldeles vid sidan om ryggraden.

Question 26

är njurarna palpabla?

Answer 26

ej palpabla i allmänhet pga de stora muskler som finns i vägen.

Question 27

i vilken revbensnivå finns njurarna?

Answer 27

delvist under det 11:e och 12:e

Question 28

vad finns kraniellt om njurarna ?

Answer 28

binjurarna

Question 29

hur löper urinledaren?

Answer 29

uretären löper längs kotpelaren, och hela vägen ned till urinblåsan.

Question 30

vad är det första man ser när man öppnar bukhålan?

Answer 30

omentum majus, sk omentet.

Question 31

vad är omentum majus

Answer 31

hänger som förkläde och skymmer tarmarna. är fria skikt av fett. det är av 4 lager av peritoneum som smält ihop och bildat omentum majus. 2 duplikaturer av peritoneum, som växt ihop och smält ihop.

Question 32

hur sitter omentum majus fast

Answer 32

hänger ner som ett förkläde och skymmer tarmarna. fria skikt av fett är de. det sitter fast kraniellt mot kolon transversum som ligger under där, och mot magsäcken. har en fri nedre kant, går att ta tag i och lyfta upp omentum majus.

Question 33

var kommer leverns kant titta fram?

Answer 33

alldeles kaudalt om arcus costalis.

Question 34

var hittar man gallblåsan

Answer 34

vid kaudala kanten av levern. På baksidan av levern och tittandes fram nedanför den nedre kanten på levern → gallblåsan (vesica biliaris).

Question 35

vad heter gallblåsan

Answer 35

vesica biliaris

Question 36

var ser man magsäcken när man öppnar upp bukhålan?

Answer 36

I övre delen av bukhålan, delsvis bakom levern, skymd av levern, till stor del upp mot vänster, delvist skyddad av revbenen, där har vi magsäcken.

Question 37

vilka 2 namn har magsäcken?

Answer 37

gaster och ventrikulus

Question 38

vad ser man när man lyfter upp omentum majus?

Answer 38

tunntarm och tjocktarm

Question 39

vad kommer hänga med när man lyfter upp omentum majus?

Answer 39

Colon transversum hänger med upp när man lyfter omentum majus, eftersom omentum majus sitter fästat i colon transversum.

Question 40

vilka delar består colon av?

Answer 40

colon ascendens colon transversum colon descendens skymd av tunntarmar colon signmoideum → innan colon övergår i rectum

Question 41

vad är colon transversum för typ av visceralt organ?

Answer 41

intraperitonealt organ.

Question 42

vad är colon transversum upphängt i?

Answer 42

colon transversum är upphängt i ett mesenterium, sk mesocolon transversum.

Question 43

vad ser man medialt och kaudalt om tjocktarmen?

Answer 43

där ser man slyngor av tunntarm.

Question 44

vad kallas de proximala delarna av tunntarmen?

Answer 44

de proximala delarna av tunntarmen kallas för jejunum.

Question 45

vad kallas de distala delarna av tunntarmen?

Answer 45

och de distala delarna av tunntarmen kallas för ileum.

Question 46

vad finns mellan magsäck, ventrikel och lever?

Answer 46

tunt dubbelskikt av bukhinna.

Question 47

vad kallas det tunna dubbelskiktet av bukhinna som finns mellan magsäck, ventrikel och lever?

Answer 47

det kallas för omentum minus.

Question 48

var finns mjälten?

Answer 48

mot vänster, alldeles under diafragma, nära revbenen, där ligger mjälten. ligger som en mössa på den kraniella delen av ventrikeln, alldeles under diafragma.

Question 49

vad heter mjälten

Answer 49

splen/lien

Question 50

vad kallas det där colon ascendens övergår till colon transversum?

Answer 50

flexura coli dx, eller flexura hepatica

Question 51

vad är flexura coli dx/flexura hepatica?

Answer 51

den krök som bildas där colon ascendens övergår t colon transversum

Question 52

på vänster sida finns en till skarp krök. vad heter den?

Answer 52

flexura coli sinistra, eller flexura lienalis.

Question 53

vad sker i flexura coli dexter/flexura hepatica

Answer 53

där övergår colon transversum till colon descendens

Question 54

hur skära loss ventrikeln?

Answer 54

skär vid curvatura major för att lossa omentum majus + skär för att ta tag i ventrikeln och lyfta den uppåt.

Question 55

vad heter binjuren?

Answer 55

glandula suprarenalis; ej kunna se hos personer som inte är skinny bitches.

Question 56

vad ligger dorsalt om ventrikeln?

Answer 56

pancreas! | Huvudet av pancreas ligger som inbäddad mot duodenum, och svansen sträcker sig upp mot mjälten.

Question 57

vad kallas utrymmet dorsalt om ventrikeln ?

Answer 57

bursa omentalis

Question 58

hur försörjs bukorganen ända ned till övre delen av rectum?

Answer 58

försörjs av tre st opatiga artärer som avgår ventralt ifrån aorta

Question 59

den första artären som avgår från aorta abdominalis?

Answer 59

truncus coeliacus!

Question 60

vad kommer truncus coeliacus att försörja?

Answer 60

levern, ventrikeln + halva duodenum

Question 61

den andra artären som avgår från aorta abdominalis?

Answer 61

a mesenterica superior

Question 62

vad kmr a mesenterica superior att försörja?

Answer 62

halva duodenum, tunntarm, tjocktarm, + 2/3 av colon transversum

Question 63

den tredje artären av avgår fr aorta abdominalis?

Answer 63

a mesenterica inferior

Question 64

vad kmr a mesenterica inferior att försörja?

Answer 64

den mest distala delen av colon! resterande av colon + övre rectum.

Question 65

var kommer aorta abdominalis dela sig?

Answer 65

ungefär i nivå med naveln.

Question 66

vad kallas aorta abdominalis delningsställe?

Answer 66

bifurcatio aorta

Question 67

vilka två grenar är resultatet av bifurcatio aorta?

Answer 67

1. a iliaca communis dx | 2. a iliaca communis sin

Question 68

hur kommer a iliaca communis dx et sin att dela sig sen?

Answer 68

a iliaca interna och a iliaca externa

Question 69

vart går a iliaca interna?

Answer 69

går ner till organen i lilla bäckenet på höger och vänster sida

Question 70

vart går a iliaca externa?

Answer 70

går ner under lig inguinale och blir a femonalis

Question 71

vad gäller för venerna i buken?

Answer 71

v iliaca communis flyter ihop t v cava inferior och tar sig igenom diafragma in i höger förmak.

Question 72

vilka är de pariga avgångarna från aorta abdominalis

Answer 72

vänster njurartär + höger njuartär

Question 73

var finns höger njurartär?

Answer 73

blir skymd för att den löper bakom vena cava inferior

Question 74

var avgår artärerna som ska ner t ovarierna eller längre ner (scrotum)

Answer 74

högt upp från aorta abdominalis!

Question 75

varför är kärlen till och från testiklarna och ovarierna så långa?

Answer 75

pga gonaderna först låg högt upp men sen vandrat ned t lilla bäckenet/scrotum

Question 76

vad är portasystemet

Answer 76

GI-kanalens venösa dränage

Question 77

beskriv portasystemet?

Answer 77

allt blod fr GI-organen kmr löpa ihop i vena porta, som går in i levern. där kmr dessa venerna att grena ut sig i sinusoiderna, och sedan kmr blodet att samlas ihop igent grövre levervener och tömma sig tbka t vena cava inferior.

Question 78

hur kommer vena porta att bildas?

Answer 78

av - vena mesenterica sup som flyter ihop m v splenica. - innan vena splenica konfluerar m v mesenterica superior, så kommer v mesenterica inferior att ansluta sig t vena splenica. så m andra ord v mes inf + v splen + v mes sup --> v porta!

Question 79

så beskriv hur blodet löper genom levern

Answer 79

Tillsammans bildas dessa alltså vena porta → grenar sig i levern i sinusoider → levercellerna tar upp näringen → sen kommer grövre och grövre vener att bildas och tömma tbka blodet t vena cava inferior.

Question 80

vad sker om motståndet m blodflödet i levern blir alldeles för högt?

Answer 80

då får blodet i vena porta svårt att ta sig i levern. blodet försöker hitta andra vägar för att komma tbka t vena cava inf. fel riktning i mindre vener, i anslutning t ex esofagus. tar sig t små tunna vener som tömmer sig i vena cava. det finns några regioner där blodet kan smita över fr portasystemet t vena cava

Question 81

vilka är de regioner dit blodet kan smita över från portasystemet t vena cava ifall blodflödets motstånd i levern blir för högt?

Answer 81

runt distala esofagus samt runt rectum, runt naveln.

Question 82

vilka andra delar i kroppen kan blodet ta sig ifall motståndet blir för högt i levern?

Answer 82

blodet kan flyta bakvägen genom vener ned mot rectum och runt rectum där det finns nära kontakt mellan vener som normalt ska t portasystemet, och vener som normalt går direkt t cava-systemet. Då kommer blod som skulle gått t vena porta att försöka smita över till vena cava direkt, och inte passera levern.

Question 83

vad är portocava anastomoser

Answer 83

de områden där det är möjligt för blod att ta sig direkt över t v cava pga

Question 84

beskriv hur varicer uppstår

Answer 84

Dessa små vener är inte gjorda för att ta emot så stora blodvolymer. Så då kommer dessa små vener att dilatera kraftigt (de är tunnväggiga), stor risk för att de brister → stora blödningar. Detta kallas för varicer, man talar om esofagusvaricer eller varicer runt rectum. Ffa esofagusvaricer är viktiga, för de riskerar att blöda, att rupturera och man får då en stor blödning, in i esofagus. Potentiellt livshotande tillstånd, en blödning som måste stoppas omedelbart.

Question 85

hur sker passage genom diafragma?

Answer 85

antingen igenom eller bakom diafragma!

Question 86

hur är kommunikationen mellan bukhålan och lilla bäckenet

Answer 86

fri kommunikation pga ingen barriär. tarmslungor kan hänga långt ner i lilla bäckenet.

Question 87

vad menas med bäckeningång

Answer 87

som en ring som begränsas av skelettmuskulatur

Question 88

beskriv kommunikationen mellan bukhålan och nedre extremiteten?

Answer 88

Finns kommunikation mellan bukhålan och nedre extremiteten, iaf retroperitoneum och nedre extremiteten. Under lig inguinale. Det utrymme som finns bakom bukhinnan (retroperitoneum) kommer att kommunicera under inguinalligamentet m nedre extremiteten.

Question 89

hur kommunicerar buk m scrotum och labia majora?

Answer 89

genom kanalis inguinalis

Question 90

vad finns centralt i diafragma?

Answer 90

sena som kallas centrum tendineum

Question 91

vad finns i centrum tendineum

Answer 91

foramen vena cava

Question 92

var i diafragma löper esofagus?

Answer 92

genom hiatus esofagus som finns mellan diafragma och kotkropparna.

Question 93

vilka vener löper igenom/förbi diafragma?

Answer 93

v hemiazygos och v azygos

Question 94

hur löper v hemiazygos och v azygos igenom diafragma?

Answer 94

löper dorsalt i torax nära kotkropparna. de tar sig oxå igenom diafragma här.

Question 95

vad är ductus thoracicus?

Answer 95

det största lymfkärlet! tar m sig lymfa från hela nedre kroppshalva.

Question 96

hur löper ductus thoracicus genom diafragma

Answer 96

löper ventralt om kotkropparna, men bakom diafragma. upp mot thorax.

Question 97

hur kommer nervus phrenicus förhålla sig t diafragman

Answer 97

löper ner genom thorax, för att innervera diafragma både sensoriskt och motorisk + innervera hjärtsäcken. Nervus phrenicus tar sig genom diafragma, och grenar ut sig för att innervera den nerifrån.

Question 98

hur tar sig nervus vagus ut genom diafragma?

Answer 98

den följer med esofagus, den löper på väggen av esofagus!

Question 99

vilka övriga nerver måste ta sig igenom diafragma?

Answer 99

de preganglionära sympatiska nerverna. sympatiska gränssträngen bakom diafragma upp mot thorax.

Question 100

vad tar sig från retroperitoneum till nedre extremiteten?

Answer 100

I retroperitoneum där löper aorta, vena cava, och dessa kärlen de tar sig ner under inguinalligamentet, ned till nedre extremiteten.

Question 101

hur får man ytanatomiskt 4 kvadranter

Answer 101

4 kvadranter, om man drar en vertikallinje alldeles i medellinje, sen en horistonal linje genom naveln: transumbilikalt, då får man 4 kvadranter.

Question 102

vilka är dessa 4 kvadranter (ytanatomi)

Answer 102

Höger och vänster övre kvadrant, höger och vänster nedre kvadrant.

Question 103

beskriv vad som går att hitta i den övre vänstra kvadranten?

Answer 103

gaster, vi har mjälten som ligger under diafragma, och svansen av pancreas som sträcker sig upp mot mjälten. + colon transvers + descendens + tunntarmslyngor.

Question 104

beskriv vad som går att hitta i den övre högra kvadranten?

Answer 104

levern, gallblåsan, den sista delen av magsäcken, den största delen av 12-fingertarmen, och huvudet av caput pancreatis, samt en del av colon ascendens och colon transversum

Question 105

vad finns i de nedre kvadranten?

Answer 105

ffa tarmar, tunn och tjock. Viktigt att komma ihåg att vänster nedre kvadrant finns blindtarmens maskformiga bihang. Men djupt ner i de nedre kvadranterna där finns de inre genitalia organen hos kvinnor.

Question 106

vilket annat sätt förutom 4 kvadranter kan man dela in bukens ytanatomi på?

Answer 106

i 9 regioner vertikala linjer genom claviklar: medioklavikularplanet horistonallinje: alldeles i nederkanten av revbensbågen och en vid SIAS.

Question 107

vad heter magens 9 olika kvadranter?

Answer 107

regio epigastrica, regio hypokondrium dx/sin, regio paraumbilicis, regio lumbalis dx/sin, regio suprapubicum, regio inguinalis dx/sin

Question 108

beskriv regio epigastrica

Answer 108

maggropen. magsäcken + pancreas

Question 109

beskriv hypokondrium dx/sin

Answer 109

mjälten ligger i sinister

Question 110

beskriv regio paraumbilicalis

Answer 110

region runt naveln

Question 111

beskriv regio lumbalis dx/sin

Answer 111

flanken kallas det på svenska. finns ffa tarmslungor. njurstenssmärta.

Question 112

beskriv regio suprapubicum

Answer 112

suprapubiska regionen

Question 113

beskriv regio inguinalis dx/sin

Answer 113

höger och vänster fossa. blindtarmens maskformiga bihang nära relation t ovarier, tuba uterina

Question 114

var ligger abdominal aorta bifurcatio rent ytanatomiskt?

Answer 114

strax nedanför transumbilicalplanet

Question 115

vad är transpyloriska planet?

Answer 115

horisontell plan halvvägs mellan proc xiphoideus och umbilicus.

Question 116

vad är subcostalplan?

Answer 116

längs nederkanten av arcus costalis, 9-fältsindelning.

Question 117

vad är suprakristalplan?

Answer 117

översta kanten av crista iliaca

Question 118

vad kommer transpyrloriska planet löpa igenom? (struktur)

Answer 118

pylorus (nedre magmunnen) så planet kmr löpa genom den nedre magmunnen.

Question 119

vad finns bakom ventrikeln som är viktig vid transpyloriska planet?

Answer 119

bakom ventrikeln --> pancreashuvudet finns här

Question 120

vad löper alldeles ovanför transpyloriska planet?

Answer 120

där avgår truncus coeliacus

Question 121

vad finns alldeles nedanför det transpyloriska planet?

Answer 121

a mesenterica superior

Question 122

vilken viktig struktur kommer bildas vid det transpyloriska planet?

Answer 122

v porta!

Question 123

vilka viktiga organ kommer transpyloriska planet löpa tvärs igenom

Answer 123

njurarna

Question 124

vad kan organposition i bukhålan bero på?

Answer 124

- lägesberoende | - beroende på habitus, kroppsbyggnad

Question 125

hur är ventrikeln belägen på tjocka människor?

Answer 125

ventrikeln ligger högt upp under revbensbågen

Question 126

hur är ventrikeln belägen på smala människor?

Answer 126

ventrikeln kan hänga ganska långt ner i bukhålan, ibland hela vägen ned t bäckenet i extremare fall.

Question 127

vilka lager ser du vid tvärsnitt genom bukväggen?

Answer 127

``` huden subcutis muskulaturen, bekläds av fascior m obliquus externus, sedan fascia innan nästa muskel som är m obliquus internus, fascia igen, m transversum abdominis. ```

Question 128

hur är lagret innan m transversum abdominis?

Answer 128

förstärkt fasciaplan, tätare bindväv som kallas för fascia transversalis.

Question 129

vad finns under fascia transversalis

Answer 129

mindre eller större mängder av fett: sk extraperitonealt fett, dvs fettvävnad som finns utanför bukhålan.

Question 130

vad blir det innersta skiktet i ett tvärsnitt genom bukväggen?

Answer 130

peritoneum parietale

Question 131

vad är scarpas fascia?

Answer 131

djupa membranösa skiktet. har med den subcutana fettvävnaden att göra. så det är en djup membranöst lager av subcutana lagret.

Question 132

hur ser den subcutana vävnaden ut nedom

Answer 132

den har 2 tydligare lager. 1. ytlig fettrikt skikt som ser ut som fettvävnad på andra ställen: campers fascia 2. djupt i den subcutana fettvävnaden, där uppstår det ett membranöst skikt nedanför naveln --> kraftigare bindvävsskikt --> scarpas fascia.

Question 133

vad är ytliga fascior?

Answer 133

bindvävslager som förbinder huden med mjukdelarna

Question 134

vad är djupa fascior?

Answer 134

muskelfascior

Question 135

hur kommer scarpas fascia löpa ?

Answer 135

kontinuerligt med kraftiga fascior som täcker scrotum, tunica dartos. Den övergår helt i kraftig fascia runt scrotum tunica dartos. Det som kallas för colles fascia, fascia i perineum, alltså området dorsalt om penis och runt och dorsalt om vaginalöppningen.

Question 136

vad är fortsättningen av scarpas fascia i nedre extremiteten + genitalia?

Answer 136

fascia lata. täcker låret. Scarpas fascia fäster i lig inguinale och fortsättningen här sedan blir fascia lata. Så där sitter scarpas fascia fast längst inguinalligamenten och fortsätter i fascior runt yttre genitalia och perineum mellangården.

Question 137

vilken klinisk betydelse får det att scarpas fascia övergår t fascia i ben + underliv?

Answer 137

får man en blödning under scarpas fascia t.ex. vid operation eller sårskada, då tenderar blod att sjunka ner av gravitationen. blåmärke av en operation sjunker neråt, mot låret. Men om blodet ligger under scarpas fascia, då sitter fascian fast i inguinalligamentet, då kommer blodet mer eller mindre stanna där. Men det kan fortsätta ner under fasciorna runt yttre genitalia.

Question 138

beskriv potentiella rummet som scarpas fascia är m å bildar?

Answer 138

under scarpas fascia , eller innanför, så har vi m obliquus externus, och mellan scarpas fascia och muskelfascian, där finns ett potentiellt utrymme. Där kan blod eller annan vätska dissikera och leta sig fram och av gravitationen fortsätta ner i det här utrymmet.

Question 139

fallexempel: person m uretraruptur vid ex. mc-olycka.

Answer 139

Urin från blåsan som normalt ska ut genom penis, läcker ut där i perineum, pga ruptur, hål i uretra. Då hamnar urinen under colles fascia och kan dissikera sig upp i det här utrymmet, under scarpas fascia, upp på den främre bukväggen mot navelplanet ungefär. Samma sak med blödning. Tar stopp i proximala låret pga fast i inguinalligament,men blodetkan omge yttre genitalia och perineum.

Question 140

hur ser bukhinnan ut?

Answer 140

peritoneum parietale och peritoneum viscerale.

Question 141

funktion hos peritoneum parietale?

Answer 141

bekläder insidan av bukhålan/bukväggen

Question 142

funktion hos peritoneum viscerale?

Answer 142

omger ytan av inre organ

Question 143

vad kallas bukhålan för ngt?

Answer 143

cavum peritoneum

Question 144

hur skiljer sig bukhålan för män och kvinnor?

Answer 144

hos mannen --> slutet rum | hos kvinnan --> teoretisk passage ut genom bukhålan

Question 145

hur innerveras peritoneum parietale?

Answer 145

somatosensoriskt, alltså via vanliga spinalrotsnervers sensorik på dorsalrotsganglier m interkostalnerver vid nivå 7 till 12

Question 146

beskriv förloppet hos de spinalrotnerver som innerverar peritoneum parietale?

Answer 146

De har ett förlopp som går snett nedåt, och kommer komma ut mellan revben och de övre delarna av bukväggen. Då kommer de också förmedla sensorik från peritoneum parietale, den del av bukhinnan som finns på insidan av bukväggen.

Question 147

vad för smärta förmedlas genom peritoneum parietale

Answer 147

somatosensorisk smärta.

Question 148

beskriv somatosensorisk smärta

Answer 148

skarp och lokaliserad. processer som ger upphov t smärta i peritoneum parietale kmr kunna lokaliseras, vara medveten och skarp.

Question 149

vad för smärta förmedlas genom peritoneum viscerale?

Answer 149

sensorisk afferens m visceral afferens.

Question 150

beskriv sensorisk afferens

Answer 150

Viscerala afferenta nervfibrer som ofta följer med förloppet för autonoma nervfibrer.

Question 151

vad kan utlösa smärta hos peritoneum parietale?

Answer 151

är smärtkänsligt för vanliga smärtstimuli, på samma sätt som smärta stimuleras på huden, ex skära i den

Question 152

vad utlöser smärta hos peritoneum viscerale?

Answer 152

ischemi, uttänjning.

Question 153

hur upplevs visceral smärta?

Answer 153

Den viscerala afferensen kan man inte riktigt lokalisera, vagt lokaliserad, ofta centralt i buken.

Question 154

hur upplevs smärta vid inflammation i väggen av blindtarmsbihanget?

Answer 154

Kan komma att irritera och ge upphov till smärtstimuli från visceralt peritoneum på ytan av appendix vermiformis. Dov smärta, svår att lokalisera, läggs ofta centralt i buken, runt naveln.

Question 155

vad sker med smärtan ifall inflammationen går vidare från visceralt peritoneum på ytan av appendix vermiformis, och ist når peritoneum parietale?

Answer 155

Om inflammationen sen går vidare, man kanske tom får en ruptur på appendix vermiformis, inflammatoriskt materialt läcker ut, retar peritoneum parietale → smärta som är distinkt och kan lokaliseras till området där retningen uppkommer, ofta nere i höger fossa iliaca. Detta kallar vi för smärtvandring! Avspeglar det faktum att peritoneum parietale är somatosensoriskt innerverad, medan peritoneum viscerale är innerverad m visceral afferens.

Question 156

är njurarna retro eller intra?

Answer 156

retroperitonealt

Question 157

är aorta abdominalis retro eller intra?

Answer 157

retroperitonealt

Question 158

beskriv vad som menas m dorsalt resp ventralt mesenterium

Answer 158

Det finns ett dorsalt mesenterium längs systemets hela längd embryonalt. Men det finns också ett ventralt mesenterium längs systemets proximala del, ungefär till början av duodenum.

Question 159

vad är peritonealduplikatur och var har man denna?

Answer 159

Från den främre bukväggen bildas det också en peritonealduplikatur, så om man kommer från främre bukväggen, man har peritoneum, det kommer vika av, bekläder tarmröret, och fortsätta till den bakre bukväggen. På det sättet uppstår ett dubbelskikt av peritoneum ventralt om tarmröret, i tarmrörets proximala del.

Question 160

vilket organ kommer knoppas ut och utvecklas från det ventrala mesenteriet

Answer 160

där kommer från tarmrören mellan båda de här peritonealbladen där kommer levern att knoppa ut och utvecklas.

Question 161

vad menas med sekundär retroperitoneala organ?

Answer 161

från början de var intraperitoneala men blev sen retroperitoneala

Question 162

ex på sekundär retroperitoneala organ?

Answer 162

pancreas, colon ascendens och descendens.

Question 163

hur tar sig de opariga GI-försörjande kärlen till sina resp organ?

Answer 163

de avgår fr aorta och artärgrenarna går mellan peritonealbladen i mesenterierna ut t organen. ut t lever t.ex. tarmrör, ventrikel, mjälte.

Question 164

vad kmr njuren försörjas av?

Answer 164

pariga kärl som kmr fr aorta bakom bukhinnan, t de retroperitonealt belägna njurarna

Question 165

hur kommer bukväggen kärlförsörjas?

Answer 165

a thoracica interna a epigastrica inferior som kommer uppåtstigande kärl. Från sidan så kommer interkostalartärer och fortsätter ut över de laterala delarna av bukväggen, och försörjer dem arteriellt.

Question 166

nämn två dermatom!

Answer 166

T4 --> mammillnivå | T10 --> naveln

Question 167

hur kommer bukväggen innerveras?

Answer 167

segmentell innervation! grenar av spinalnerver innerverar bukväggen?

Question 168

vad är det som innerverar de mer kraniella delarna av bukväggen?

Answer 168

fortsättningen på interkostalnerver som går fram över bukväggen och innerverar huden och peritoneum parietale.

Question 169

vad kommer thorakala och lumbala spinalnerver att innervera?

Answer 169

Låga thorakala och lumbala spinalnerver kommer och innerverar bukväggen och peritoneum parietale.

Question 170

hur förmedlas visceral smärta?

Answer 170

inre organ + peritoneum viscerale → förmedlas tillsammans med autonoma nerver. Det som kallas för visceral afferens. Det är nervfibrer som löper tillsammans med autonoma nerver.

Question 171

hur förmedlas somatisk smärta?

Answer 171

peritoneum parietale, huden → förmedlas av somatiska nerver, spinalnerver.

Question 172

beskriv referred pain?

Answer 172

Den viscerala smärtan som förmedlas tillsammans med autonoma nerver, kommer in i ryggmärgen på en viss nivå. På samma nivå kommer det in smärtfibrer som förmedlar somatisk smärta. Dessa kopplar teoretiskt till samma intraneuron innan signalen går till hjärnan. Då tenderar hjärnan att tolka smärtsignalen, att den viscerala smärtan tolkas som att den kommer från somatiska nerver som går in på samma nivå i ryggmärgen. Så smärtan kommer att förläggas, inte till det viscerala organ som inte kan lokaliseras, utan till det dermatom, det område som innerveras sensoriskt av en somatisk nerv som går in på samma nivå i ryggmärgen som den viscerala afferensen.

Question 173

var upplevs smärtan om smärta i gallblåsan bara engagerar gallblåsan?

Answer 173

dov smärta under ung arcus

Question 174

beskriv vad som sker m smärtupplevelsen om smärtan griper över på undersidan av diafragman?

Answer 174

då kommer smärtan förmedlas med nervus frenikus, som är en somatisk nerv som innerverar undersidan av diafragma, då kommer smärtimpulsen att gå in på höga cervikala nivåer ist.C3,4,5. Då tolkar hjärnan det som att smärtan som egentligen uppstår nere, har alltså uppstått i de dermatom som innerveras av dessa höga cervikala nivåerna, då kan smärtan förläggas i axel, skulderregionerna.

Question 175

hur skiljer sig inguinalkanalen hos män vs kvinnor

Answer 175

hos mannen: testis tar sig ned i scrotum --> förbindelse genom sädesledaren. hos kvinnan: inguinalkanalen innehåller ist ett ligament, ligamentum rotundum, som tar sig ned mot scrotum analog, labia majora.

Question 176

i vilket rum anläggs testis/ovarier

Answer 176

i det extraperitoneala rummet, utanför peritoneum parietale

Question 177

vad är processus vaginalis?

Answer 177

Under den embryonala utvecklingen så uppstår ett utskott, en ficka av peritoneum som fördjupas, sk proc vaginalis.

Question 178

vad händer m processus vaginalis under utvecklingen?

Answer 178

Den kommer bli djupare och djupare, och den kommer att skjuta alla vägglagren i bukväggen framför sig. Då bildas en struktur som i det här fallet är scrotum.

Question 179

vad kommer proc vaginalis att skapa

Answer 179

den skapar inguinalkanalen! den drar m sig delar av bukväggens begränsningar. ibland som mer intakta skikt, ibland som bara enstaka och knappt identifierbara fibrer!

Question 180

vad menas med testis hyllen?

Answer 180

De här vägglagren som den skjuter framför sig, kommer utgöra det som kallas testis hyllen, vägglagren som finns runt testis och utgör delar av scrotums vägg.

Question 181

hur kommer testis ta sig t scrotum?

Answer 181

Testis som finns i det här extraperitoneala fascian/rummet, den kommer att glida ner längst en väg som proc vaginalis har banat. Den följer med längs proc vaginalis, ner i scrotum.

Question 182

hur kommer sen testis ligga i scrotum?

Answer 182

Den kommer sen omges av alla de vägglager som processus vaginalis har skjutit framför sig och banat väg. Testis ligger inte inuti processus vaginalis, utan testis ligger i sidan av processus vaginalis, och glider ner längst en väg som den har skapat. Normalt så kommer processus vaginalis att avsnöras. Sen kommer peritoneum växa ihop, och proc vaginalis blir som en avsnörd liten påse som ligger framför testis.

Question 183

hur glider testis i förhållande till processus vaginalis?

Answer 183

Processus vaginalis är en ficka av peritoneum som har tryckt alla vägglager av bukmuskulaturen framför sig och ned mot scrotum. Testis har glidit vid sidan av detta. Hos den vuxna har peritoneum växt ihop igen, så vi ser inte processus vaginalis.

Question 184

är proc vaginalis sluten hos alla?

Answer 184

Det är viktigt att proc vaginalis växer ihop där, för annars så finns det ju en passage från bukhålan och ända ner t scrotum/labia majora, som tarmslyngor kan ta sig ner igenom, och då uppstår ett indirekt bråck. På nyfödda barn så är inte sällan proc vaginalis öppetstående, men den kommer sluta sig sedan under tidig barndom.

Question 185

beskriv alla vägglager som proc vaginalis skjutit framför sig?

Answer 185

först stöter den på fascia transversalis osm den trycker framför sig, och sen blir det allra yttersta lagret. Innanför de så har vi m transversus abdominis. Den ger ett väldigt litet bidrag, så man ser knappt att den följer med, ser nästan ut som ett hål i muskel. Nästa lager: m obliquus internus. Där följer muskelväggen med ner t scrotum/labia majora som m cremaster, muskelfibrer som dras med ner. M obliquus externus, som ger medialt aponeurotiskt som en sena. Framför proc vaginalis så trycks delar av aponeurosen med ner och då blir det yttersta lagret fascia spermatica externa.

Question 186

vad kommer fascia transversalis kallas i inguinalkanalen?

Answer 186

fascia spermatica interna

Question 187

vad kommer m obliquus internus kallas i inguinalkanalen?

Answer 187

fascia cremasterica

Question 188

vad kommer m obliquus externus, aponeurosen, kallas i inguinalkanalen?

Answer 188

fascia spermatica externa

Question 189

vad är funiculus spermaticus?

Answer 189

den sträng av strukturer som passerar mellan bukhålan och testis och de beklädande lagrena runtomkring den.

Question 190

vad innehåller funiculus spermaticus?

Answer 190

ductus deferens (sädesledaren), a testicularis, venplexa (fr testis).

Question 191

vad kallas venplexat som finns i funiculus spermaticus

Answer 191

plexus pampiniformis

Question 192

temperatur i testis för optimal spermiebildning? hur upprätthålls denna temp?

Answer 192

lägre än kroppstemperaturen. uppnås delvist av att testis ligger nära hudytan och kyls på så sätt. Kärlarrangemanget ger en sorts värmeväxlare, så det varma arteriella blodet som kommer ner i testis, det kommer att kylas av venplexat som ligger runt om och som för tbka något svalare.

Question 193

vad är den djupa inguinalringen?

Answer 193

Djup inguinalring → början på tunneln. in hit går ductus deferens, a testicularis och venplexat kmr tbka.

Question 194

vad finns medialt om den djupa inguinalringen?

Answer 194

Alldeles medialt om den djupa inguinalringen, där har vi arteria epigastrica och vena epigastrica inferior.

Question 195

klinisk relevans av kärlen medialt om inguinalringen?

Answer 195

Bråck kan uppstå medialt om kärlen, men också lateralt om kärlen.

Question 196

vad är en konsekvens av embryogenesen och det faktum att testis och ovarier har anlagts embryonalt högt uppe i bukhålan, och sedan vandrat ner i scrotum, längst en väg som processus vaginalis har banat?

Answer 196

dem drar med sig sin kärlförsörjning.

Question 197

hur löper artärerna t testis resp ovarierna?

Answer 197

a testicularis, avgår högt uppifrån aorta, har ett långt slingrigt förlopp, och går ner genom inguinalkanalen och ner t testiklarna. På samma sätt så går hos kvinnan a ovarica högt upp ifrån aorta, och ner mot ovarierna som har stannat lite högre upp i lilla bäckenet.

Question 198

hur löper v testicularis dexter?

Answer 198

direkt i vena cava

Question 199

hur löper v testicularis sinister

Answer 199

i v renalis sinister, som i sin tur mynnar i v cava inferior

Question 200

hur skiljer sig vinkeln där det venösa blodet ska komma tbka på vänster vs höger sida?

Answer 200

Det blir en skarpare vinkel på vänster sida.

Question 201

vilken klinisk betydelse har det att vinkeln är skarpare sida där venösa blodet kmr tbka på vänster

Answer 201

Det venösa återflödet kan möjligen va sämre på vänstersidan, och det kan vara orsaken till varför män kan utveckla åderbråck, varicoceler, oftaste på vänster sida än på höger sida.

Question 202

vad gäller för lymfkärlens position efter embryogenesen?

Answer 202

gonaderna drar m sig sina lymfkärl högt uppe ifrån bukhålan, och ner till sin slutliga position där ovarierna är och där testiklarna är.

Question 203

vad har det för klinisk betydelse att gonaderna dragit m sig lymfkärl så lång?

Answer 203

viktig klinisk konsekvens, ffa vad gäller testiklarna och den unge mannens testikelcancer. Cancerceller från testiklar kan ta sig in i lymfkärl, sprida sig och sätta metastaser , dottertumörer i lymfnoder. Testis lymfatiska dränage följer med lymfkärl genom inguinalkanalen, och tömmer sig i lymfnoder högt uppe, på framsidan av aorta, eller vid sidan av aorta. Medan huden runt scrotum, där kommer de ytliga lymfkärlen, som annan hud, att tömma sig till närliggande regionala lymfnoder, som ligger i ljumsken i det här fallet.

Question 204

så vad sker om man får en inflammation i huden i scrotum?

Answer 204

Det innebär att om man får en inflammation i huden i scrotum, då får man en reaktion i lymfnoder, och då blir det dem inguinala lymfnoderna som reagerar och blir förstorade. Medan om man får metastas av testiscancer, då kommer metastaser att sätta sig i lymfnoder högt uppe längs aorta. Testiscancer var tidigare farligt, mkt hög mortalitet. Nästan alla av dessa unga männen dog. Men med nya cytostatika som kom på 80-talet, så har överlevnaden blivit nästan 100% för den vanligaste testikelcancern, seminom, även om den har spridit sig via lymfnodsmetastaser.

Question 205

vad är viktigt att veta angående förstorade lymfnoder i ljumsken?

Answer 205

ej testiscancer

Question 206

vad är det kluriga m ovarialcancer?

Answer 206

Ovarialcancer sprider sig också till lymfnoder på det här sättet. Problemet är att ovarierna ligger alldeles under peritoneum, och cancerceller tenderar att sprida sig rakt ut i bukhålan, diffust i bukhålan.

Question 207

var finns bursa omentalis?

Answer 207

bursa omentalis är ett utrymme som till mestadels finns bakom magsäcken.

Question 208

hur kommer man in i bursa omentalis?

Answer 208

stoppa in fingret bakom en fri kant och komma in i utrymmet bakom magsäcken. stoppar man in sitt finger där skulle man med fingret framåt känna baksidan av ventrikeln, och bakåt känna pancreas och andra strukturer som finns dorsalt om magsäcken.

Question 209

hur skära för att ta sig t bursa omentalis?

Answer 209

skär loss omentum majus vid gasters curvatura major och sen lyfta upp. magsäcken sitter fortfarande fast i esofagus och i duodenum.

Question 210

vad finns i bursa omentalis?

Answer 210

- pancreas, som ligger där som ett retroperitonealt organ, med peritoneum bara på delar av sin framsidan. lite av höger njure syns skymtar vänster njure och vänster binjure man ser aorta, första avgången truncus coeliacus + vi kan ana v cava inferior.

Question 211

var finns omentum minus?

Answer 211

löper mellan ventrikeln och leverns baksida.

Question 212

vad kommer man se om man tar bort omentum minus och en del fettvävnad.

Answer 212

Då ser man aorta och v cava inferior. Man kan också se vena porta.V porta löper väldigt nära artären t levern, a hepatica propria, och den stora gallgången, ductus choludochus.

Question 213

hur kommer truncus coeliacus dela sig?

Answer 213

delar omedelbart upp sig i flera artärgrenar.

Question 214

vilka grenas avges fr truncus coeliacus?

Answer 214

a gastrica sinister a hepatica communis a splenica

Question 215

beskriv a gastrica sinister

Answer 215

avges, går t ventrikeln och börjar bilda en slags kärlbåge längs curvatura minor.

Question 216

beskriv a hepatica communis

Answer 216

fortsättningen av a hepatica communis → a hepatica propria. Ger arteriellt blod t levern. Men a hepatica communis avger också grenar mot duodenum och pancreas

Question 217

beskriv a splenica?

Answer 217

stor gren från truncus coeliacus. Kommer förlöpa dorsalt om magsäcken. Är kringlig och krokig. Arteriell försörjning t mjälten.

Question 218

vad finns dorsalt om pancreas?

Answer 218

vänster njure!

Question 219

vad finns lateralt om duodenum?

Answer 219

höger njure

Question 220

vad är aortans nästa stora avgång?

Answer 220

a mesenterica sup.

Question 221

vad kommer a mesenterica sup försörja

Answer 221

halva duodenum jejunum ilium colon, till 2 /3 colon transversum.

Question 222

var kmr v mesenterica sup löpa?

Answer 222

Den dyker in här och kommer löpa bakom pancreas

Question 223

vad kommer ske m v mesenterica sup sedan?

Answer 223

Bakom pancreas så kommer v splenica från mjälten att löpa ihop m v mesenterica superior och tsms bilda v porta.

Question 224

vad gäller angående dessa bakre kärl

Answer 224

Svåråtkomliga Ligger i nära relation och delvist bakom pancreas.

Question 225

vad är det svårta med pancreastumörer?

Answer 225

pga stora kärlavgångar fr aorta, som avgår bakom pancreas. --> kan ha en benägenhet att växa över på de här kärlen, växa på ytan av kärlen → svåra att operera bort.

Question 226

beskriv hur levern kommer bildas embryonalt?

Answer 226

Den proximala delen av det embryonala tarmröret, ungefär till början av duodenum, den har även ett ventralt mesenterium. Den delen av tarmröret sitter fast i den främre bukväggen, med ett mesenterium. Levern kommer knoppa ut och utvecklas mellan peritonealbladen i det ventrala mesenteriet. Mjälten och pancreas kommer knoppa ut mellan bladen i det dorsala mesenteriet.

Question 227

beskriv hur pancreas bildas embryonalt?

Answer 227

Embryonala tarmröret. Tarmröret är i hela sin längd upphängt i dorsalt mesenterium. Proximala delen → upphöjt i ett ventralt mesenterium. Där knoppar även den ventrala pancreaskroppen ut. Pancreas anläggs embryonalt som 2 st anlag, ett ventralt och ett dorsalt anlag som sedan kommer att fusera. Redan här kommer man se att mellan främre bukväggen och det som kommer bli levern, så finns det kvar en bit av det ventrala mesenteriet. Mellan baksidan av levern och ventrikeln, där fortsätter det som finns kvar av det ventrala mesenteriet, det som inte upptas av levern som växer ut där.

Question 228

beskriv hur mjälten bildas embryonalt?

Answer 228

Mellan bladen i det dorsala mesenteriet börjar mjälten bildas. I ventrala mesenteriet, det hänger bara upp den kraniella delen av tarmröret. Medför att i det ventrala mesenteriet kommer det då finnas en fri nedre kant.

Question 229

hur bildas ligamentum falciforme embryonalt?

Answer 229

Det ventrala mesenteriet mellan främre bukväggen och levern, det som kommer att bli ligamentum falciforme.

Question 230

hur bildas lig hepatis embryonalt?

Answer 230

Och den fria nedre kanten kommer att bli kraftig och kallas för lig teres hepatis. Det är resten av umbilicalvenen som löper i den här fria nedre kanten av det främre mesenteriet.

Question 231

vad händer längre fram med embryogenesen för levern?

Answer 231

Lite längre fram i embryoutvecklingen → levern har tillväxt i storlek. Levern växer inom ventrala mesenteriet som löper från främre bukväggen till tarmröret. Då ser man att det faktum att levern växer ut här mellan bladen, det gör att det ventrala mesenteriet kommer att få en del som löper från bukväggen fram till levern, till leverns framsida, och en del som fortsätter från leverns baksida till ventrikeln. Levern är nu ännu större. Det som är kvar mellan ventrala mesenteriet mellan leverns ventralsida och bukväggen, och levers dorsalsida och ventrikeln.

Question 232

vad händer längre fram med embryogenesen för mjälten?

Answer 232

Det dorsala mesenteriet syns, där mjälten ökat i storlek. Magsäcken börjar på sin form. Vi ser en fri nedre kant i det ventrala mesenteriet där umbilicalvenen löper.

Question 233

hur kommer tarmarna bildas? längre fram i embryogenesen

Answer 233

Tarmarna har förlängts och börjar rotera. Levern börjar bli mer lokaliserad åt höger sida, och magsäcken åt vänster sida.

Question 234

berätta det du behöver veta om omentum majus

Answer 234

omentum majus är flera lager av peritoneum, med fettlager däremellan, som hänger ned som en haklapp framför tarmarna, och är fäst i ventrikelns curvatura major och i colon transversum. 2 st dubbellager av peritoneum

Question 235

hur kommer omentum minus uppstå?

Answer 235

Den delen av det ventrala mesenteriet som löper mellan levern och ventrikeln, det kallas för omentum minus.

Question 236

vad kallas fickan som uppstår bakom magsäcken och hur uppstår den

Answer 236

bursa omentalis. Levern ligger nu mer åt höger, ventrikeln åt vänster, mjälten åt vänster (befinner sig mellan bladen i det bakre mesenteriet, från magsäcken och baktill bak i bukväggen). Bursa omentalis, utrymme. Genom att levern har flyttats över åt höger sida, och ventrikeln och vänster sida, då har det uppstått ett utrymme bakom ventrikeln och det är det som är bursa omentalis.

Question 237

hur är hela tarmröret embryonalt upphängt?

Answer 237

i ett dorsalt mesenterium!

Question 238

vad sker m colon transversum under embryogenesen?

Answer 238

Colon transversum förbli upphängt i ett mesenterium, och det kallas för mesocolon transversum. Det är alltså colon transversums mesenterium som gör att det är upphängt mot bakre bukväggen.

Question 239

vad är colon transversum för organ?

Answer 239

Colon transversum → intraperitonealt organ.

Question 240

hur är colon sigmoideum upphängd?

Answer 240

i ett mesenterium, mesocolon sigmoideum, och då kommer den med vara intraperitoneal

Question 241

vad sker med colon ascendens och descendens under embryogenesen?

Answer 241

Colon ascendens och descendens; från att ha varit intraperitoneala kommer de växa fast i den bakre bukväggen,och bara de främre ytorna av tarmen kommer va täckt av peritoneum viscerale → retroperitonealt organ, sekundärt retroperitoneala.

Question 242

var kommer det finnas kvar mesenterier efter embryogenesen?

Answer 242

⇒ Det kommer finnas kvar korta mesenterier mellan: ventrikel och mjälte, samt mjälte och bakre bukvägg.

Question 243

berätta vad som finns kvar av det ventrala mesenteriet!

Answer 243

det ventrala mesenteriet har funnits mellan det som blivit ventrikel och främre bukvägg. Det finns kvar lite av det ventrala mesenteriet mellan främre bukvägg och leverns ventrala yta. det finns kvar lite av detta mesenteriet mellan leverns dorsala yta och ventrikeln.

Question 244

berätta vad som finns kvar av det dorsala mesenteriet?

Answer 244

dorsala mesenteriet, lite av det,kmr finnas kvar mellan ventrikel och mjälte, och mellan mjälte och bakre bukvägg väldigt nära vänster njure.

Question 245

vad har de ventrala vs dorsala mesenterierna fått för namn nu?

Answer 245

ligamentum falciforme, omentum minus, ligamentum gastrosplenica/gastrolienale, ligamentum splenorenale/lienorenale

Question 246

var finns lig falciforme?

Answer 246

Delen av det ventrala mesenteriet som förankrar levern i främre bukväggen.

Question 247

var finns omentum minus?

Answer 247

Delen av det ventrala mesenteriet som löper mellan leverns baksida och ventrikeln

Question 248

var finns lig gastrosplenica/gastrolienale?

Answer 248

Mellan ventrikeln och mjälten

Question 249

var finns lig splenorenale/lienorenale?

Answer 249

mellan mjälten och bakre bukväggen.

Question 250

hur ser lig falciforme ut?

Answer 250

den har en fibrös fri kant, som kallas för lig teres hepatis.

Question 251

vad är lig teres hepatic

Answer 251

resten av umbilicalvenen som blivit fibroserad.

Question 252

hur delar man in omentum minus?

Answer 252

ligamentum hepatogastricum och ligamentum hepatodudodenale

Question 253

vad är lig hepatogastricum

Answer 253

den delen av omentum minus som är som genomskinlig plastfolie

Question 254

vad är lig hepatoduodenale?

Answer 254

fibröst förstärkta kanten, viktig för där löper viktiga strukturer!

Question 255

hur kan man komma in till bursa omentalis

Answer 255

m fingret bakom den fria kanten, bakom lig hepatoduodenale. Där kan man med fingret, eller med ett instrument komma in i bursa omentalis, bakom magsäcken.

Question 256

vad kallas öppningen till bursa omentalis?

Answer 256

foramen epiploidum (foramen Winslow).

Question 257

om man stoppar in fingret i bursa omentalis, vad känner man när man känner framåt?

Answer 257

då känner man ventrikeln

Question 258

vad når man om man stoppar in fingret tillräckligt långt in åt vänster? (bursa omentalis

Answer 258

då kommer ligamentet ta emot och då är man nästan framme i mjälten.

Question 259

vad känner man i dorsal riktning i bursa omentalis?

Answer 259

pancreas, som finns bakom ventrikeln!

Question 260

vilka viktiga strukturer löper i lig hepatoduodenale?

Answer 260

ductus choledochus, v porta, a hepatica

Question 261

vad är ductus choledochus?

Answer 261

den stora gallgången galla från levern kommer rinvna här, gå ner och tömma sig i duodenum

Question 262

var löper v porta?

Answer 262

löper här, bakom pancreas, på djupet, går upp i den här fria kanten på omentum minus för att ta sig till levern.

Question 263

var löper a hepatica?

Answer 263

arteriellt blod t levern

Question 264

vad är pringle manoeuvre

Answer 264

när man snörar av ligamentum hepatoduodenale, då snör man av v porta och a hepatica propria. Då stryper man all blodtillförsel t levern. sen kan man åtgärda skada i levern.

Question 265

finns kommunikation mellan övre och nedre bukhåla?

Answer 265

Det finns ingen egentlig passage uppifrån och ned. Det finns fri kommunikation framför levern och ventrikeln. Från curvatura major hänger omentum majus ner, den fäster i curvatura major och längs colon transversum. Barriär mellan övre och nedre bukhålan, bursa omentalis.

Question 266

hur är omentum majus vid tumörspridning?

Answer 266

vid tumörer i nedre bukhålan, ex kvinna m ovarialcancer, då sätter sig ofta metastaser i omentum majus som knottror. inte en funktion, men man kommer kliniskt i kontakt med detta och opererar bort omentum majus.

Question 267

teori om vrf omentum majus finns?

Answer 267

teori: inflammation? Avgränsa en perforation? växa fast, och täppa till i områden där det tidigare funnits inflammation/perforation?

Question 268

är tunntarmen intra eller retro? hur ser tunntarmen ut?

Answer 268

intraperitoneal, upphängd i bakre buken i ett mesenterium. upphängd i bakre bukvägg längs kort sträcka på ksk 20 cm. Kringligt/krokigt. Så mesenteriet som har kort infästningssträcka sedan skärmar som en solfjäder för att omsluta den långa tunntarmen.

Question 269

vad heter roten av mesenteriet, som sitter fast mot bakre bukväggen?

Answer 269

radix mesenterii.

Question 270

är 12-fingertarmen intra eller retro?

Answer 270

retro. bara framsidan är täckt av peritoneum

Question 271

är tunntarmen intra eller retro?

Answer 271

intraperitoneala.

Question 272

vad kommer löpa igenom radix mesenteri?

Answer 272

a mesenterica superior, ger arteriell försörjning t tunntarmarna

Question 273

vad är den första delen av colon?

Answer 273

blindtarmen, caecum.

Question 274

är caecum intra eller retro?

Answer 274

intraperitoneal

Question 275

är colon ascendens intra eller retro?

Answer 275

retroperitoneal

Question 276

är colon transversum intra eller retro?

Answer 276

intraperitoneal

Question 277

är colon sigmoideum intra eller retro?

Answer 277

intraperitoneal

Question 278

vad kan hända om stjälken roterar?

Answer 278

På småbarn kan det hända att colon sigmoideum som är upphängd i den här stjälken mesocolon sigmoideum, kommer att rotera runt stjälken → tjocktarmen avsnörs → ileus, tarmvred. På samma sätt så kan tunntarmspaketet komma att rotera runt radix mesenterii, ovanligt hos mkt mkt små barn.

Question 279

vad är testistorsion?

Answer 279

Det handlar inte om mesenterier, men testis, testikeln, hänger upphängd i en stjälk, den kan också rotera runt stjälken → testistorsion.

Question 280

hur sker kärlförsörjningen till de intraperitoneala organen?

Answer 280

ut via mesenterierna. kärlen kmr ut mellan peritonealbladen i mesenteriet. Så a mesenterica superior kommer ut mellan peritonealbladen i radix mesenterii, samma sak t colon sigmoideum

Question 281

hur sker kärlförsörjningen t de retroperitoneala organen?

Answer 281

så som colon ascendens och colon descendens, där har vi a mesenterica inferior, grenarna där kommer gå bakom peritoneum parietale för att nå fram till de retroperitoneala organen, Samma sak m colon ascendens, grenar från a mesenterica superior, kommer löpa bakom peritoneum för att kärlförsörja organen.

Question 282

vad menas med watershed areas?

Answer 282

Områderna som ligger längst ut mellan kärlområdens terrirorier. Gränsen, de mest distala delarna från dessa kärlen. → watershed area → pga mest distala → lite sämre cirkulation. Om cirkulatioen blir ännu sämre, ex genom blödning, choch osv → områdena kan drabbas, gå i nekros och bli ischemiska. Även i duodenum finns watershedområde på gränsen mellan försörjningsområde för truncus coeliacus och a mesentarica superior.

Question 283

hur känslig är vänster colonflexur för nekros?

Answer 283

Av ngn anledning rent kliniskt så är det ffa vid vänster colonflexur som man ibland ser nekroser efter mkt långvariga operationer eller stora blödningar. Man kan bli tvungen av recessera och operera bort delar av flexuren där.

Question 284

var börjar och slutar ventrikeln?

Answer 284

Börjar iom övergången fr esofagus,och avslutas iom övergången t duodenum.

Question 285

hur delar man anatomiskt in ventrikeln?

Answer 285

cardia (där esofagus övergår t ventrikeln), fundus, corpus.

Question 286

likheter mellan corpus och fundus?

Answer 286

funktionellt och histologiskt helt lika. samma slemhinna m saltsyreproducerande parietalceller. Fundus är helt enkelt en benämning på den del av ventrikeln som är kraniell om esofagus inmynning.

Question 287

vad kallas den mer avsmalnande delen av ventrikeln?

Answer 287

pars pylorica. hela den strutformade delen är pars pylorica.

Question 288

vad är antrum pylorica?

Answer 288

Den första lite vidare delen av tratten kallas antrum pyloricum och kallas för antrum i vanlig sjukhussvenska.

Question 289

vad är canalis pyloricus?

Answer 289

Den mest distala rörformade cylindriskt avsmalnande delen → canalis pyloricus. Brukar kallas för “pylorus”.

Question 290

vad avslutar pyloris?

Answer 290

Avslutas med ringmuskeln m sphincter pyloris som reglerar uttömning av magssäcksinnehåll i duodenum. Histologiskt och funktionellt en distinkt del av magsäcken, med en annan histologi och delvis annan cellsammansättning. Gastrinproducerande celler finns här.

Question 291

vad kallas kurvorna i ventrikeln?

Answer 291

curvatura major, curvatura minor

Question 292

var finns cardia av ventrikeln normalt i förhållande till diafragma?

Answer 292

Normalt finns cardia nedanför diafragma. Esofagus har bara en ytterst kort del nedanför diafragma innan den övergår i ventrikeln.

Question 293

vad är hiatushernia

Answer 293

En del av magsäcken glider upp genom diafragma och upp i thorax.

Question 294

varför uppstår hiatushernia?

Answer 294

Den vanligaste formen är ett glidbråck. Det finns då en muskulär förslappning i diafragma som gör att en del av ventrikeln glider upp vid ökat buktryck upp i thoax. Kan ibland vara ganska stor del av magsäcken som puttats upp i thorax, i form av ett glidbråck.

Question 295

vad gör ett glidbråck?

Answer 295

Ett glidbråck glider fram och tillbaka.

Question 296

vad leder hiaturhernia till?

Answer 296

Iom att en del av ventrikeln glidit upp så försvinner den normala sfinkterfunktionen som finns där vid cardia och distala esofagus. Och det finns ökad risk för reflux, att magsäcksinnehåll backa upp i esofagus.

Question 297

vad är ett paraesofagealt bråck?

Answer 297

En annan typ av bråck: paraesofagealt bråck, dvs att en del av ventrikeln tränger sig upp vid sidan av esofagus, vid sidan av esofagus, genom diafragma, upp i thorax. Större risk att en sådant här trångt part snörs av och blir dåligt cirkulerat.

Question 298

hur kommer ventrikeln att kärlförsörjas?

Answer 298

Flera olika kärl bidrar till att bilda två st kärlarkader, en arkad av kärl längs kurvatura minor och en kärlarkad längs kurvatura major. Var och en skickar in små kärl över ventrikelns yta.

Question 299

var kommer ventrikelns arteriella försörjning i sin helhet ifrån?

Answer 299

truncus coeliacuts,

Question 300

vilka artärer kmr försörja ventrikeln?

Answer 300

a gastrica sinistra, a hepatica communis,a gastroduocenale (a splenica), a gastroomentalis dextra (a gastroduodenale)

Question 301

vad kallas de korta artärer som avgår från kärlbågarna?

Answer 301

aa gastricae breves

Question 302

beskriv hur a gastrica sinistra försörjer

Answer 302

bildar en stor del av kärlarkaden/bågen längs kurvatura minor.

Question 303

beskriv hur a hepatica communis --> a hepatica propria försörjer

Answer 303

En annan stor avgång från truncus coeliacus är a hepatica communis, som fortsätter som a hepatica propria. Men från a hepatica communis som avgår även a gastrica dextra, den bidrar till kärlbågen längs kurvatura minor.

Question 304

vilken artär löper bakom ventrikeln?

Answer 304

a splenica löper t mjälten. krokig och slingrig.

Question 305

vilket kärl avgår från a splenica?

Answer 305

a gastroomentalis sinistra.

Question 306

vad kommer a gastroomentalis sinistra försörja?

Answer 306

bildar kärlbåge längs kurvatura major

Question 307

vad är a gastroduodenale ?

Answer 307

gren från a hepatica communis?

Question 308

vad gör gastroduodenale?

Answer 308

går ner mot duodenum och pancreas, men den avger också en artär a gastoomentalis dextra. Den ger också bidrag t kärlbågen längs kurvatura major.

Question 309

hur ligger ventrikeln i förhållande till mjälten?

Answer 309

Mycket nära ventrikeln finns mjälten, den ligger nära corpusdelen, lite mer dorsalt, ut mot vänster sida alldeles under diafragma och skyddas t stor del av revbenen.

Question 310

vad finns dorsalt om ventrikeln?

Answer 310

Alldeles dorsalt om ventrikeln så har vi pancreas. Pancreassvansen sträcker sig upp t mjälten.

Question 311

vad finns dorsalt om pancreas?

Answer 311

Dorsalt om pancreas löper a splenica och v splenica. När man tar bort pancreassvansen så ser man också bättre att vänster njure finns dorsalt om pancreassvansen, också i nära relation till ventrikeln.

Question 312

vilken del av levern finns nära ventrikeln?

Answer 312

Nära ventrikeln finns också levern, där delar av vänster leverlob, hänger ner delvis framför ventrikeln.

Question 313

i vilken kvadrant ligger ventrikeln?

Answer 313

Ventrikeln kommer ligga högt upp i den övre vänstra kvadranten, och sträcka sig i epigastriet, en bit in i den övre högra kvadranten.

Question 314

vad kommer stora delav av ventrikeln skyddas av?

Answer 314

arcus costalis

Question 315

vilken form av duodenum?

Answer 315

C-form, m sin mindre kurvatur åt vänster

Question 316

vilka delar delas duodenum in i?

Answer 316

bulbus duodenum, pars superior, pars descendens, pars horizontalis, pars ascendens.

Question 317

beskriv bulbus duodenum

Answer 317

Distalt om pylorus är duodenum expanderad. Och den här expanderade första delen av duodenum kallas för: bulbus duodenum.

Question 318

vad är pars superior

Answer 318

övre del av duodenum

Question 319

vad är pars descendens

Answer 319

pars sup övergår i denna nedåtstigande delen

Question 320

vad är pars horizontalis?

Answer 320

horisontala delen

Question 321

vad är pars ascendens

Answer 321

sista del innan duodenum övergår i jejunum.

Question 322

hur ser slemhinnan ut i duodenum?

Answer 322

veckad av cirkulära veck

Question 323

hur ligger duodenum i förhållande till pancreas?

Answer 323

Mycket nära duodenuom finns pancreas. Pancreashuvudet ligger instoppad i curvaturen av duodenum. Pancreassvansen sträcker sig upp mot mjälten.

Question 324

var utsöndras galla?

Answer 324

levern

Question 325

hur kommer gallan ta sig vidare fr levern?

Answer 325

som kommer rinna i den stora gallgången, bakom den första delen av duodenum, delvis igenom pancreas, för att tömma sig i duodenum.

Question 326

pancreas tillverkar ju även exokrina enzymer. hur löper dessa?

Answer 326

de utsöndras också i duodenum genom den stora pancreasgången.

Question 327

så vad kommer tömma sig i duodenum?

Answer 327

Så både ductus choledochus och den stora pancreasgången, ductus pancreaticus, kommer att tömma sig i duodenum. Så när man tittar in i duodenum, då kommer man kunna se en liten knopp, ett litet hål, som är mynningen för de här två uförsgångarna.

Question 328

vad kallas knoppen som är mynningen till de här 2 utförsgångarna?

Answer 328

papilla duodeni major (papilla Vateri)

Question 329

hur kommer pancreas anläggas? | Vad kommer detta medföra för pancreas anatomi? Vilka variationer finns det?

Answer 329

: ett ventralt och ett dorsalt. Varje pancreasdel har sin egen utförsgång t duodenum. De brukar sedan konfluera till en enda gemensam utförsgång. Men ibland så finns det kvar en rest av det ventrala pancreasanlagets lilla utförsgång, och en paipilla duodeni minor (en liten papill).

Question 330

hur ser det ut precis där duodenum övergår i jejunum?

Answer 330

en krök finns där!

Question 331

vad kallas kröken vid duodenum --> jejunum?

Answer 331

flexura duodenojejunalis.

Question 332

hur är pancreas belägen i förhållande till de stora kärlen?

Answer 332

pancreas omsluter delvis a mesenterica superior och v mesenterica superior. de kommer löpa delvis genom och bakom pancreas. bakom pancreas kommer v spleica som löper upp m v mesenterica superior och bildar vena portae.

Question 333

vad betyder ulcus?

Answer 333

sår!

Question 334

vad är de flesta av patientens "magsår" belägna?

Answer 334

i bulbus duodeni!

Question 335

i vilket plan finns pyloris?

Answer 335

i det transpyloriska planet

Question 336

duodenum - intra eller retro?

Answer 336

retroperitonealt!

Question 337

vad kallas ligamentet vid flexura duodenojejunalis?

Answer 337

ligamentum treitz

Question 338

hur löper ligamentum treitz?

Answer 338

går från flexuren (flexura duodenojejunalis) och upp mot diafragma

Question 339

var finns gränsen mellan övre och nedre GI?

Answer 339

vid ligamentum treitz.

Question 340

vad har man för användning av lig treitz

Answer 340

Om man opererat bort tarm, ange hur långt ifrån lig treitz. Referenspunkt för att ange var i tunntarmen man gjort ett ingrepp.

Question 341

vad är pancreas för typ av visceralt organ?

Answer 341

sekundärt retroperitonealt organ.

Question 342

vilket kärl avgår alldeles kraniellt om pancreas?

Answer 342

truncus coeliacus

Question 343

vilket kärl avgår alldeles kaudalt om pancreas?

Answer 343

a mesenterica superior. Den kmr avgå alldeles dorsalt om pancreas, och sedan titta fram något på framsidan av pancreas huvud.

Question 344

hur kommer v mesenterica superior att löpa?

Answer 344

liknande som dess artär. kmr delvist löpa dorsalt om pancreas.

Question 345

hur delas pancreas upp=

Answer 345

i 3 eller 4 delar. - caput pancreatis - corpus pancreatis - cauda pancreatis - proc uncinatus

Question 346

var finns capus pancreatis?

Answer 346

mkt nära duodenum

Question 347

var finns corpus pancreatis?

Answer 347

pancreaskroppen som sträcker sig t vänster

Question 348

var finns cauda pancreatis?

Answer 348

svansen som sträcker sig upp mot mjälten.

Question 349

vad har pancreatis för form?

Answer 349

ej helt platt form. mesenterica superiorkärlen kommer ligga ventralt om en liten del av pancreashuvudet. Sedan sticker de ner och går dorsalt bakom pancreaskroppen. Pancreas blir lite om ett C som fortsätter. men det här C.et ligger inte i ett och samma frontalplan. Den här delen ligger lite mer dorsalt och ligger bakom kärlen. De här delarna ligger lite mer ventralt, framför kärlen.

Question 350

vad är processus uncinatus?

Answer 350

del av pancreas som ligger bakom mesenterialkärlen

Question 351

var kmr v portae att uppstå?

Answer 351

bakom pancreas

Question 352

vart löper v porta?

Answer 352

i lig hepatoduodenale upp t levern.

Question 353

hur kommer pancreaskroppen och svansen löpa?

Answer 353

Pancreaskroppen och pancreassvansen kommer löpa ventralt om vänster njure, och ofta nå ända upp t mjälten.

Question 354

hur kommer man åt pancreas?

Answer 354

Ett sätt kan vara att lossa ventrikeln längs kurvatura major, längs infästningen av omentum majus, lyfta upp ventrikeln, komma in i bursa omentalis, och få tillgång till pancreaskroppen (corpus pancreatis och cauda pancreatis). Men man kommer inte riktigt åt pancreashuvudet.

Question 355

hur ska man göra för att kirurgiskt komma åt pancreashuvudet?

Answer 355

göra en kocherlösning!

Question 356

hur gör man en kocher-lösning?

Answer 356

Man lösgör duodenum längs dess laterala rand. Man skär igenom peritoneum och dissikerar loss duodenum så man kan vika duodenum åt vänster. Då får man åtkomst åt pancreashuvudet, och pancreashuvudets dorsala del.

Question 357

vad finns bakom duodenum?

Answer 357

Bakom duodenum löper v cava inferior. Höger njurven. Höger njurartär. Pancreashuvudet. Ductus choleodochus.

Question 358

vilka utförsgångar t pancreas?

Answer 358

ductus pancreaticus ductus pancreaticus accessorius ductus hepatopancreaticus

Question 359

beskriv utförsgångarnas (pankreas) funktion

Answer 359

Den stora utförsgången, ductus pancreaticus, den tömmer ut de exokrina produkterna från pancreas, enzymerna i duodenum. Den brukar på slutet löpa ihop med ductus choleodochus allra sista del. Denna gemensamma utförsgång → ductus hepatopancreaticus.

Question 360

var mynnar ductus hepatopancreaticus

Answer 360

Den mynnar sedan i paipilla duodeni major

Question 361

vad är ductus pancreaticus accessorius?

Answer 361

Ibland finns det en ductus pancreaticus accesorius, resultat av att det funnits 2 pancreasanlag → mynnar i en liten papill.

Question 362

vad kallas muskeln som finns runt mynningen?

Answer 362

Runt mynningen finns en ringmuskel som kallas för m sphincter hepatopancreaticus= sphincter oddi. Ringmuskel som kan sluta till där.

Question 363

beskriv hur det kan bli stopp nära papilla duodeni major

Answer 363

Inte ovanligt att det blir stopp nära papilla duodeni major, om man har en gallsten/många gallstenar, så kan en gallsten komma ut i ductus choleodocus och fastna där

Question 364

hur drar man ut gallstenar fr duodeni?

Answer 364

. Då kan man ta sig ner med ett gastroskop som är lite modifierat så att man tar sig ut i duodenum, och ner i duodenum, så man ser papilla duodeni major. Man går in med en liten ledare, man ser vad man gör i kameran. Man går med en ledare, genom papilla duodeni major, kommer in i ductus choleodocus, och då kan man med instrument få fatt på en sådan sten, dra ut den och samtidigt dilatera vad som kan ha varit ett trångt parti. Detta kallas ERCP.

Question 365

ingrepp man gör för att gallstenar ska passera ut enklare?

Answer 365

Sfinktertomi → skära av sfinkter oddi så att ev nya gallstenar ska passera ut enklare.

Question 366

vad mer utöver stenar kan fastna och täppta till utförsgången

Answer 366

tumörer som växer i pancreashvuudet kan växa obstruerande, och obstruera ductus hepatopancreaticus. Mkt farligare orsak t obstruktion.

Question 367

pat m pancreascancer?

Answer 367

Hos en patient som har blivit gul, som inte har ett gallavflöde, då måste man tänka på möjligheterna på en tumör i pancreashuvudet. Pancreascancer har dålig prognos, m låg 5-årsöverlednad.

Question 368

vad är whipplekirurgi?

Answer 368

Man kan inte skala ut tumören, utan man måste ta bort större delar där för att ha möjlighet till radikalitet, att operera bort all cancer. Man opererar bort stor del av pancreas, all duodenum, och en del av proximala jejunum och en del av ventrikeln.

Question 369

hur gör man efter man tagit bort vävnaden vid whipplekirurgi?

Answer 369

Efter kirurgi så måste man på ngt sätt koppla in det som blir kvar av ductus choleodochus t tarm. Så man drar upp det som återstår av tarm, och syr in ductus choleodochus mot den så att galla kan tömma sig. Man syr fast pancreassvansen som blir kvar mot ändan av tarmen där, så pancreasenzymerna kan tömma sig. Och man syr fast magsäcken mot sidan av tarmen, så att magsäcken kan tömma sig också.

Question 370

hur kan anatomin vid pancreas utförsgångar variera?

Answer 370

Det vanligaste är att ductus choleodocus och ductus pancreaticus flyter ihop t en gemensam ductus hepatopancreaticus. Men hos en del pat så kan de mynnas separat, som två separata utförsgångar vid papilla duodeni major.

Question 371

hur blir pancreas kärlförsörjd?

Answer 371

Pancreas ligger på gränsen mellan foregut och midgut, så den får kärlförsörjning både från truncus coeliacus och a mesenterica superior. Principiellt så i anslutning t pancreashuvudet som bildas två st kärlbågar, från truncus coeliacus och från a mesenterica superior Det bildas nästan en sammanhängande kärlbåge på framsidan av pancreashuvudet. Och en likadan kärlbåge bildas av det här kärlet på baksidan av pancreashuvudet.

Question 372

hur försörjs pancreas av a splenica?

Answer 372

Från truncus coeliacus går a splenica t mjälten. Och den ger grenar som försörjer corpus pancreatis och cauda pancreatis.

Question 373

beskriv hur kärlbågen löper topograftiskt? (pancreas)

Answer 373

Bidraget till den här kärlbågen den kommer löpa alldeles bakom bulbus duodeni.

Question 374

vad innebär det att kärlbågen löper precis bakom bulbus duodeni, ex vid ulcus i bulbus duodeni?

Answer 374

Det gör att ett ulcus i bulbus duodeni; om det sitter i den främre delen av bulben, perforation, innehåll läcker ut i bukhåla, retning av peritoneum, bukhinneinflammation, peritonit. Ett uncus som sitter i bakväggen av bulbus duodeni kan äta sig igenom och omedelbart dorsalt därom, där ligger kärl till pancreas. I synnerhet a pancreaticoduodenale sup. I värsta fall kan såret äta sig in i kärlet, och man får stor blödning.

Question 375

var finns levern?

Answer 375

Levern är belägen högt upp i bukhålan, alldeles under diafragman. Stort organ. Täcks till stor del av arcus costalis. Bara den nedersta delen av levern som tittar fram under arcus costalis på höger sida. Lever sträcker sig ut i epigastriet och ut mot den vänstra övre kvadranten.

Question 376

hur är levern fäst?

Answer 376

Levern är fäst mot främre bukväggen i resten av det främre mesenteriet under embryogenesen. Hos den vuxna kallas det för ligamentum falciforme. Dubbelskikt av peritoneum som fäster leverns ventrala yta i den främre bukväggen.

Question 377

beskriv det ventrala mesenteriets funktion i levern post-embryonalt?

Answer 377

Det ventrala mesenteriet embryonalt har en fri nedre kant, det syns även i den adulta strukturen i ligamentum falciforme. Denna fria nedre kanten är tjockare och utgörs av den fibrösa resten av v umbilicalis, kallas hos den vuxna för ligamentum teres hepatis.

Question 378

vad kallas den yta av levern som ligger i kontakt m mot diafragma?

Answer 378

facies diafragmatica.

Question 379

vad kallas leverns ytor som ligger i kontakt mot övriga organen i bukhålan?

Answer 379

facies visceralis.

Question 380

vad kallas det trånga utrymmet mellan diafragma och leverns kraniella yta?

Answer 380

spaltliknande vik, recess. kallas för recessus subphrenicus.

Question 381

funktion hos recessus subphrenicus dx et sin?

Answer 381

Recessus subphrenicus dx et sin pga skiljevägg däremellan i form av ligamentum falciforme.

Question 382

vad kallas fickan/recessen som bildas bakom levern mot höger njure?

Answer 382

recessus hepatorenalis

Question 383

hur är recessus subphrenicus dx et sin kliniskt viktig?

Answer 383

Recessus subphrenicus dx et sin är kliniskt viktiga. om det kommit bakterier/var i bukhålan, så tenderar infektiösa produkter att ibland kunna sprida sig upp i dessa trånga recesser. Bakterier gillar ju ofta denna typen av trånga avstängda miljöer, och då kan det bildas det som kallas för subfreniska abscess, en varhärd i subfreniska recesser. De kan man behöver punktera och dränera så man får en kommunikation och kan läka ut det.

Question 384

hur delar man in levern?

Answer 384

i lober!

Question 385

hur kommer lig falciforme dela upp levern?

Answer 385

Ligamentum falciforme bildar gränsen mellan det man kallar lobus dexter och lobus sinister anatomiskt. Det är anatomiska lober, inte funktionella.

Question 386

vad kallas den kaudala kanten på levern?

Answer 386

margo inferior hepatis?

Question 387

vad finns precis under margo inferior ?

Answer 387

gallblåsans fundusdel titta fram

Question 388

vad ser man i leverns dorsala del?

Answer 388

Det vi ser är vena cava inferior som löper i nära relation till levern.

Question 389

var tömmer sig levervenerna?

Answer 389

i v cava inferior.

Question 390

vad kallas ytan där strukturer går in och ut i levern?

Answer 390

leverhilus

Question 391

vad betingas leverns lobindelning av?

Answer 391

Den här lobindelningen betingas av att ligamentum falciforme är så tydligt och lober som bildas av närliggande strukturer där och avgränsar dem.

Question 392

indelning av levern funktionell?

Answer 392

Funktionellt består levern av 8 st segment (vi behöver ej memorera skiten).

Question 393

beskriv hur ett leversegment fungerar?

Answer 393

Leversegmentet är en del av lever som försörjs av grenar av vena portae, a hepatica, och som lämnar ifrån sig en gren av ductus cholodochus, som kan skäras av utan att man stör kärlförsörjningen till andra leversegment.

Question 394

hur kan man operera lever?

Answer 394

operera bort segment utan prob. På motsvarande sätt så löper en gren, v hepatica, till v cava inferior, som kan delas utan att man stör återflödet från närliggande segment. Kirurgiskt minsta recesserbara enheten.

Question 395

hur göra om man ska ta bort levern i sin helhet?

Answer 395

Om man ska ta ut levern i sin helhet, så måste man skära av det peritoneala omslagsvecket på undersidan av diafragma. Där har vi peritoneum parietale som övergår och blir peritoneum viscerale på leverns yta. Man har skurit av alldeles i övergången från det ena till det andra omslagsvecket för att kunna plocka ut levern. Så levern är även upphängd i bukhinna upp mot undersida i diafragma. Leverytan är beklädd av peritoneum viscerale som övergår i peritoneum parietale på insidan/undersidan av diafragman, och man har skurit av alldeles i övergången däremellan för att få loss levern.

Question 396

vad är ligamentum coronarium

Answer 396

Hela detta systemet av omslagsveck som hänger upp levern mot diafragmas undersida, kallas för ligamentum coronarium.

Question 397

hur delas lig coronarium upp?

Answer 397

Man ger olika flikar av systemet olika namn, ex. lig triagunale osv. Men tsms kallas de lig coronarium.

Question 398

vad kallas den yta som ligger diafragmas undersida (alltså själva ytan) och varför?

Answer 398

Det gör att en del av levern kommer att ligga direkt mot diafragmas undersida, utan något peritoneum, utan bukhinna emellan. Detta kallas: area nudea.

Question 399

var löper vena porta?

Answer 399

Vena porta är alltså den venen som löper i den fria kanten i omentum minus, ligamentum hepatoduodenale.

Question 400

var går gränsen för huruvida vener töms direkt t vena cava eller ex vena porta?

Answer 400

Från nedre delen av rectum så kommer det venösa blodet att föras t v iliaca och direkt tbka t v cava inf ist. Ngnstans vid distala esofagus kmr det oxå gå en gräns, där vener där kommer att dräneras t v porta, men lite mer kraniellt belägna vener de kmr dräneras direkt t v cava ist.

Question 401

vid vilka områden kan det uppst kommunikation mellan portasystem och cavasystemet?

Answer 401

sk portocavala anastomoser. distala esofagus, kring rectum, kring navel

Question 402

hur bildas esofagusvaricer, hemorrojder och caput medusae?

Answer 402

om flödesmotståndet blir för stort i lever, ex leverchirrhos → blodet kan ej flyta genom levern → blodet söker andra vägar → vid portocavala anastomoser → blodet tar bakvägen → flyttar sig t små kärlen som kommer tömma sig i v cava → rectum, distala esofagus → små kärl, kmr dilatera → esofagusvaricer, en sorts hemorrojder, caput medusae.

Question 403

hur sticka i buken för att ta biopsi?

Answer 403

Leverbiopsi, om man inte siktar på ngn särskilt del, medioaxillarlinjen eller främre axillarlinjen stickar man helst i, ksk 6:e, 7:e interstitiet. Det är ganska lätt att man sticker in i lungsäcken, pleura, innan levern. Blind biopsering gör man inte längre. Ultraljud!!

Question 404

var bildas galla?

Answer 404

Levercellerna bildar galla som kommer i grövre och grövre gallgångar flytta ut i det extrahepatiska gallgångarna, de gallgångar som finns utanför levern.

Question 405

vad kan galla lagras?

Answer 405

i gallblåsan, vesica biliaris.

Question 406

vad finns i gallan?

Answer 406

I gallan finns annat utöver bilirubin, bla enzymer som hjälper till att bryta ned fett.

Question 407

så vad gör gallblåsan efter ex fettrik måltid?

Answer 407

gallblåsa tömmer sitt innehåll i ductus choleodochus.

Question 408

hur bildas de extrahepatiska gallgångarna?

Answer 408

De extrahepatiska gallgångarna bildas av höger och vänster gallgång, ductus hepaticus dx resp sin, som flyter ihop till ductus hepaticus communis. Gallblåsan, vesica biliaris, övergår i ductus cysticus, som konfluerar m ductus hepaticus communis och tsms så bildar de den stora gallgången ductus choleodochus. I den sista delen kommer ductus choleodochus att konfluera med ductus pancreaticus, t en gemensam utförsgång, ductus hepatopancreaticus, som mynnar i papilla duodeni major.

Question 409

hur delar man in gallblåsan?

Answer 409

fundusdel, toppen av gallblåsan. corpus, större delen collum, avsmalnande delen, som övergår i ductus cysticus.

Question 410

vad för artär går till gallblåsan?

Answer 410

Från a hepatica propria, så går det en liten artär, a cystica, till gallblåsan.

Question 411

hur görs gallblåsekirurgi?

Answer 411

Tidigare så var gallblåsekirurgi (vanligt ingrepp, operera bort gallblåsan pga inflammation, kroniska gallstenar), förr i tiden var det öppen kirurgi alltid. Nu görs det i allmänhet laparoskopiskt m titthålskirurgi. Mindre operationsområde. Vitkigt att identifiera de extrahepatiska gångarna korrekt. Kan vara svårt att skilja a cystica från ductus cysticus, osv.

Question 412

vad är en oönskad komplikation vid gallblåseoperation och hur motverkas denna?

Answer 412

En mkt oönskad komplikation → när man opererar bort gallblåsan så måste man sätta på ett metallklipp på ductus cysticus för att stänga av den. Man sätter två st klipp och så klipper man av däremellan. Och man sätter två st klipp på a cystikus och klipper av däremellan. Man vill inte sätta metalkippsen på annan struktur, yani misstolkar anatomin och sätter på dem på ductus choleodochus ist och klipper av den, eller misstag ductus hepaticus communis på a cystica och sätter klips där och skär av den eller annan struktur. Vid laparoskopisk gallkirurgi brukar man sticka in en nål i gallblåsan och spruta kontrast, titta m röntgengenomlysning, titta var kontrasten tar vägen och då ser man de strukturer där man satt klipp innan man stänger dem om de verkligen är ductus cysticus.

Question 413

hur löper ductus choleodochus i förhållande till pancreashuvudet?

Answer 413

Ductus choleodochus löper i väldigt nära relation t pancreashuvudet. Löper bakom, delsvist genom pancreashuvudet för att sen mynna i papilla duodeni major. En av de produkter som utsöndras m galla → bilirubin.

Question 414

om man drabbas av tumör i pancreashuvudet, hur kan detta påverka galla?

Answer 414

Om man drabbas av tumör i pancreashuvudet som stänger av ductus choleodochus → då kan inte galla och bilirubin utsöndras i duodenom och utsöndras med feces → utan då kommer bilirubin ansamlas i blodet hos patienter. Då drabbas patienten av ikterus → man blir gul, märks tidigt i sclera. Feces blir avfärgad, blek. Det kan finnas flera skäl till att det är stopp för gallaavflödet: gallsten som kilat in där differentialdiagnos → PANCREASCANCER!!

Question 415

var ligger mjälten?

Answer 415

Mjälten ligger upp under diafragmakupolen på vänster sida och skyddas av revbenen oi thoraxväggen på vänstersida. Nära ventrikeln, nära relation t curvatura major och fundusdelen av ventrikeln.

Question 416

funktion hos mjälten?

Answer 416

Immunologiska funktioner. Erytrocyter bryts ned.

Question 417

hur växer mjälten ut embryologiskt?

Answer 417

Mjälten växer ut genom det embryonalt dorsala mesenteriet.

Question 418

hur är mjälten fäst?

Answer 418

2 st ligament som fäster mjälten mot ventrikeln resp bakre bukväggen, nära vänster njure. ligamentum gastrolienale (mellan mjälte och ventrikel) och lig lienorenale (mellan mjälte och bakre bukvägg)

Question 419

vad utgör den laterala begränsningen åt vänster i bursa omentalis om man sticker in handen i bursa omentalis?

Answer 419

lig gastrolienale och lig lienorenale!

Question 420

är mjältens storlek och form statisk hos alla människor?

Answer 420

nej den kan variera!

Question 421

hur är mjälten?

Answer 421

Mjälten är som en blodfylld säck, den har en kraftig kapsel och är ganska mjuk i konsistensen.

Question 422

var är mjälten belägen?

Answer 422

Mjälten ligger belägen något dorsalt om medioaxillarlinjen, och täcks av 8/9/10 revbenen ffa.

Question 423

hur kan ett sår bildas i mjälten?

Answer 423

Våld mot thorax med flera revbensfrakturer → spetsig fraktur kan sticka in och punktera mjälten. Göra ett sår i mjälten.

Question 424

vad är mjälthilus

Answer 424

den yta på mjälten där artärer kmr in och vener kmr ut. dit kmr pancreaskroppen och pancreassvansen nå

Question 425

varifrån får splen sin blodförsörjning?

Answer 425

fr truncus coeliacus, en gren därifrån är a splenica. mkt kraftig, grov, slingrig gren som går upp t mjälthilum. hilum splenica. stort blodflöde till och från mjälten.

Question 426

vad avgår från a splenica?

Answer 426

a gastroomentalis sinister. aa gastricae breves.

Question 427

farligt m mjältruptur?

Answer 427

stora blödningar --> blödningschock. + splenektomi måste göras.

Question 428

hur görs splenektomi?

Answer 428

Relativt okomplicerat ingrepp, tar bort ligamenten mellan mjälte och ventrikel och mjälte och bukvägg, ligerar av kärlen och tar ut mjälten.

Question 429

gräns mellan ileum och jejenum?

Answer 429

Ingen distinkt gräns, utan gradvis förändring av tarmväggens struktur. Från proximal del i jejunum till distal del i ileum.

Question 430

hur är väggen i jejunum i förhållande t ileum?

Answer 430

tjockare i jejunum. Slemhinnan är veckad i jejunum. Slemhinneytan blir gradvis allt plattare, och i ileum så är den platt som typ i colon.

Question 431

tunntarmarnas blodförsörjning?

Answer 431

Tunntarmarna är upphängda i sitt mesenterium och på så sätt får sin kärlförsörjning genom grenar från a mesenterica superior. Dessa artärer som går ut i mesenteriet, de bildar kärlslyngor, kärlarkader.

Question 432

hur är arkaderna i jejunum vs ileum?

Answer 432

I jejunum är dessa arkader ganska långa och lite glesare, medan i ileum så är de kortare och mer förgrenade och mer kärlrika.

Question 433

fett i mesenteriet?

Answer 433

Det finns mer fett i mesenteriet i jejunum och mindre fett i mesenteriet i ileum.

Question 434

hur upphängs tarmarna?

Answer 434

Upphängningen sker längs det diagonala avsnittet på den bakre bukväggen där mesenteriet är fäst längst en ganska kort sträcka men är krokrigt på det här sättet.

Question 435

vad kallas roten i mesenteriet i tunntarmen?

Answer 435

radix mesenteri. Mellan peritonealbladen är radix mesenteri i tunntarmsmesenteriet, där kommer grenar från a mesenterica superior ut: aa jejunalis och aa ileales. Venöst blod dräneras tillbaka t v mesenterica superior.

Question 436

vad kmr terminala ileum terminera i?

Answer 436

colon

Question 437

beskriv de två flexurerna i tjocktarmen!

Answer 437

Flexura coli dextra, skarpa kröken. Övergång i colon transversum , upphängd i mesocolon transversum. Flexura coli sinister, belägen lite mer kraniellt. Övergången till colon descendens

Question 438

vad kommer colon descendens övergå till?

Answer 438

colon sigmoideum, sen S-formade delen, som övergår i rectum.

Question 439

vad sker efter colon övergått i rectum?

Answer 439

När rectum kommer ner t bäckenbotten t canalis analis, som passerar bäckenbotten.

Question 440

vilka delar av colon är retroperitoneala?

Answer 440

colon ascendens och colon descendens. de saknar mesenterier och har bara peritoneum parietale på sina framsidor.

Question 441

vilka delar av colon är intraperitoneala?

Answer 441

colon transversum och colon sigmoideum. de är upphöjda i mesocolon transversum resp mesocolon sigmoideum.

Question 442

vad kallas de mesenterier som colon transversum resp colon sigmoideum är upphängda i?

Answer 442

de är upphöjda i mesocolon transversum resp mesocolon sigmoideum.

Question 443

vad kan denna upphängning av colon innebära kliniskt för ffa barn?

Answer 443

Upphängningen i mesenterier gör att ffa colon sigmoideum på vissa barn men också vuxna kan ibland rotera runt i denna upphängningsstjälken. Då snörs tarmen av, man får tarmvred i det som kallas för ileus.

Question 444

varför kan matrial centralt i buken (ex infektion eller tumör) nå övre bukhålan?

Answer 444

pga tak i form av mesocolon transversum.

Question 445

beskriv vad som menas med rännor?

Answer 445

Däremot så finns det rännor vid sidan lateralt, vid sidan lateralt om colon ascendens och lateralt om colon descendens. Mellan den laterala delen av tarmen och bukväggen, där finns det som en slits, en djup ficka. På motsvarande sätt på vänster sida finns det som en djup långsträckt ficka där, lateralt om tarmen, innanför bukväggen. Man kan lägga handen på colons yta och glida ned med handen i denna slitsen, som ger möjlighet till passage från nedre delen av bukhålan i den här slitsen och mot övre delen av bukhålan. Och andra vägen också.

Question 446

vad kallas dessa rännor i kolon?

Answer 446

parakoliska rännor.

Question 447

vad kommer parakoliska rännor ge möjlighet till?

Answer 447

Dessa ger möjlighet till passage av material, spridning av material, mellan övre och nedre delen av bukhålan.

Question 448

hur gör man när man ska operera bort kolon?

Answer 448

Det finns inga större blodkärl vid de parakoliska rännorna. Så när man ska operera bort kolon, då börjar man oftast att tas in lateralt ifrån, från de parakoliska rännorna och börja lösgöra colon därifrån innan man kommer frammåt större kärl, och ha bättre kontroll på så vis.

Question 449

var finns caecum?

Answer 449

terminala ileum mynnar sig i colon. den del av colon som är belägen kaudalt om inmynningen kallas för → caecum (blindtarmen). Från blindtarmen så utgår det maskformiga bihanget appendix vermiformis.

Question 450

benämn övriga delar av colon?

Answer 450

Därpå följer colon ascendens, flexura hepatica, colon transversum, flexura splenica, colon descendens, colon sigmoideum, rectum med sin expanderade del ampulla recti, och canalis analis som tar sig igenom bäckenbotten.

Question 451

hur gör man för att se skillnad på tunn- och tjocktarm.

Answer 451

→ ett av dem är taenia coli. Långa band av glatt muskulatur, som löper längs colon, 3 st. En mot framsidan och 2 lite mer mot baksidans laterala del och mediala del.

Question 452

beskriv tarmrörets yttre muskelskikt! hur skiljer sig detta i tunn- resp tjocktarm.

Answer 452

Hela tarmröret har ett yttre muskelskikt som är itudelat, lamina muscularis propria, som har ett inre cirkulärt lager och ett yttre longitudinellt lager. Det yttre longitudinella lagret är helt kontinuerligt längs tunntarmen, men på tjocktarmen mot dess yta, så tunnar det ut och koncentreras till 3 st längsgående tjockare band av muskulatur, taena coli. Detta ser man på tjocktarmens yta men inte på tunntarm.

Question 453

hur kan man hitta appendix vermiformis?

Answer 453

När taenia coli, om man följer den i proximal riktning, då kommer man till slut att komma fram till appendix vermiformis.

Question 454

hur kmr tarmen se ut när taenia kontraherar sig?

Answer 454

När taenia kontraherar sig, då kommer colon att bli lite utbuktande i sin struktur.

Question 455

vad kallas utbuktningarna som skapas av taenia coli?

Answer 455

Dessa utbuktningar brukar kallas för haustra coli, en haustra och flera haustre coli. Man säger att colon är haustrerad. Det ser man just på tjocktarm och inte på tunntarm.

Question 456

vad är appendices epiploicae?

Answer 456

Längs colon, nära taeniorna, finns små flikar som kallas för appendices epiploicae. Några sådana fettflikar finns inte på tunntarmsytan.

Question 457

så hur skiljer man på tjocktarm och tunntarm?

Answer 457

Så haustra, taenior och appendices epilpoices → identifiera tjockistarm från skinnytarm.

Question 458

vad är caecum?

Answer 458

där terminala ileum mynnar i tjocktarmen. Den första delen av tjocktarmen som ligger kaudalt, inferiort om inmynningen av ileum, den kallas caecum. Detta är blindtarmen, blir som en blick ficka av tjocktarmen.

Question 459

vad avgår fr caecum?

Answer 459

maskformiga bihang, appendix vermiformis. Det är vanligt m inflammation i appendix vermiformis, det som kallas för appendicit.

Question 460

vad kallas själva mynningen; övergången mellan terminala ileum och dess inmynning i colon?

Answer 460

valva ileocaecalis (valva Bauhini). Caecum är alltså den blinda fickan av colon, nedanför valva Bauhini.

Question 461

vad händer med appendix ju äldre man blir?

Answer 461

Här finns en mynning när man är yngre, och när man blir äldre så blir appendix mer och mer fibroserad, och mynningen täpps igen.

Question 462

hur hänger appendix i bukhålan?

Answer 462

Appendix vermiformis är intraperitoneal, och upphöjd i ett litet mesenterium, mesenteriolum appendicis = mesoappendix.

Question 463

hur göra när man opererar bort appendix?

Answer 463

Man måste ta av mesoappendix när man opererar bort appendix vermiformis.

Question 464

hur ser det ut på insidan av caecum?

Answer 464

På insidan av caecum och början av colon så finns det glesa, lite cirkulära veck här.

Question 465

hur är position för appendix vermiformis ?

Answer 465

Positionen för spetsen och själva appendix vermiformis kan vara väldigt varierande. Vanligast att den ligger uppvikt på baksidan av caecum, retrocaekalt.

Question 466

beskriv tarmens kärlförsörjning?

Answer 466

av 2 st artäravgångar från aorta. - a mesenterica inferior ger grenar som går ut i ileum och jejenum, aa jejunales och aa ileales, de går ut i radix mesenteri. - a mesenterica sup -->de försörjer colon, fram till 2 / 3 av colon transversum. Wut?? Fel, första r också a mesenterica inferior?? kolla upp vrf mina anteckningar är fuckade

Question 467

vad är a iliocolica?

Answer 467

Det finns en gren där som kallas a iliocolika, som går ner mot terminala ileum, och de första delarna, de proximala delarna av colon.

Question 468

vad försörjs colon ascdens + colon transversum mer av?

Answer 468

En gren som kallas för a colica dextra som försörjer colon ascendens, och en större gren som kallas för a colika media som försörjer delar av ascendens och delar av colon transversum.

Question 469

hur kommer a mesenterica inferior försörja

Answer 469

försörjs av a mesenterica inferior, som avgår längre ner, mer distalt från aortas ventrala yta.

Question 470

vad gör a colica sinistra?

Answer 470

A mesenterica inferior avger en a colika sinistra, som försörjer den sista delen av colon transversum och colon descendens. Den avger a sigmoidae grenar som går till colon sigmoideum, och a rectalis superior som försörjer övre delen av rectum.

Question 471

hur är det venösa dränaget i tarmen?

Answer 471

Det venösa dränaget följer samma territorier, men anatomin är lite annorlunda, så att de delar som försörjs av a mesenterica superior, de dräneras till en v mesenterica superior. De delar som försörjs av a mesenterica inferior, de dräneras t v mesenterica inferior.

Question 472

vilken del dräneras av v mesenterica inferior?

Answer 472

övre delen av rectum, så att övre delen av rectum dräneras t v porta

Question 473

vad kommer nedre delen av rectum dräneras av?

Answer 473

dräneras till vena cava inferior.

Question 474

vart kommer mellersta och nedersta delen av rectum och analis canalis dräneras till?

Answer 474

vena cava via rectalis media, och vena rectalis inferior till v cava inferior

Question 475

beskriv hur hemorrojder kan bildas?

Answer 475

Här finns möjlighet till portocavala anastomoser. Ovanligt med portal hypertension och flödesmotstånd i levern. Det är däremot ganska vanligt att venerna här i sig buktar ut och dilaterar lite, som hemorrojder. Men hemorrojder kan också vara slemhinneflikar i analkanalen.

Question 476

hur övergår rectum i canalis analis?

Answer 476

Man kan säga att rectum övergår i canalis analis där bäckenbotten, där rectum börjar passera bäckenbotten. Den är som en skål, och det finns ett hål som släpper igenom tarmröret, och där rectum börjar gå igenom bäckenbotten, där kan man säga att den övergår i canalis analis.

Question 477

vad är canalis analis omgiven av?

Answer 477

sphinctrar, inre sphincter och yttre sphincter

Question 478

hur är slemhinnan vid övergången mellan rectum och analis canalis?

Answer 478

För att slemhinnan bildar ett antal kolumner, små pelare, som sträcker sig kraniellt, de kallas för columnae anales. Mellan de här vecken så finns det små fickor, sinus anales. I en del kirurgisk litteratur så räknar man gränsen för anus vid överkanten av dessa kolumna anales. I en del annan anatomisk litteratur så räknar man gränsen däremellan vid den distala delen av columna anales.

Question 479

vad är linea anorectalis?

Answer 479

Där columna anales försvinner i kraniell riktning kallas linea anorectalis, det är en kirurgisk gräns för anus.

Question 480

vad är linea pectinea?

Answer 480

Linjen som uppstår där columna anales börjar, där bildas det också en ganska tydlig linje som kallas för linea pectinea, och det brukar räknas som den anatomiska gränsen för anus och canalis analis.

Question 481

vad är linea anocutanea?

Answer 481

Lite mer distalt så finns en tredje linje som kallas för linea anocutanea. Histologisk linje, där cylinderepitel övergår i skivepitel.

Question 482

bra att veta när man tittar in i rectum m ett rektoskop?

Answer 482

När man tittar in i rectum med ett rektoskop så kan det vara bra att veta atten bit upp i rektum så finns det några stycken, ofta 3, kraftiga veck som kallas för plicae transversales recti.

Question 483

vrf är linea pectinea en "sann" gräns?

Answer 483

Anatomiskt kan man säga att linea pectinea är en sann gräns. Detta pga det finns en skillnad på det som finns här ovanför och det som finns nedanför.

Question 484

hur försörjs det nedanför linea pectina? venösa dränaget?

Answer 484

arteriell försörjning från a iliaca interna. t vena cava

Question 485

hur försörjs det kraniellt om linea pectina? venösa dränaget

Answer 485

a mesenterica inferior. vena portae.

Question 486

hur är innerveringen nedanför och kraniellt om linea pectinea?

Answer 486

Nedanför denna gränsen så har vi en somatosensorik, medveten skarpt lokaliserad sensorik och smärta. Medan kraniellt om den har vi en visceral afferens, som ger dov smärta. Så nyper man nedanför linea pectinea så gör det jätteont. Medan slemhinnan kraniellt om denna är inte känslig så mkt för nyp, men om man tänjer och drar i den, + ischemi kan smärta.

Question 487

vad kallas sphinctrarna? (anal)

Answer 487

m. sphincter ani externus | m. sphincter ani internus

Question 488

vad utöver sphincrarna bidrar till kontinensen?

Answer 488

Det är inte bara sphinktrarna som är viktiga för kontinensen. En del av bäckenbotten, m puborectalis, löper som en slynga runt gränsen mellan rectum och anus och det gör att det uppstår en vinkel. Den anorektala vinkel. Den bidrar till fekal kontinens.

Question 489

vad sker vid defekation?

Answer 489

Vid defekation, då slappnar man av i musklerna, bland annat puborectalis. Vinkeln rätas och och defekationen blir enklare.

Question 490

hur får njurarna sin arteriella försörjning?

Answer 490

Njurarna får sin arteriella försörjning genom pariga kärl, a renalis, njurartärerna. a renalis sin → till vänster njure a renalis dx syns inte för den löper dorsalt om v cava inferior.

Question 491

funktion v renalis dx?

Answer 491

kort. dränerar höger njure venöst i v cava inf

Question 492

funktion v renalis sin?

Answer 492

löper ventralt om aorta, över medellinjen, och t v cava inferior. längre

Question 493

hur förhåller sig a mesenterica superior till v renalis sinister?

Answer 493

a mesenterica superior avgår precis kraniellt om där v renalis sinister korsar över aorta. Så v mesenterica superior klykar över där.

Question 494

beskriv kärlen till gonaderna?

Answer 494

a ovarica och a testicularis. Avgår högt uppifrån aorta. Venerna från ovarier eller testis som på hö sida mynnar in i v cava inferior och på vänster sida in i v renalis sinister.

Question 495

hur löper uretären fr njurar?

Answer 495

Från njurarna så går de långa uretärerna ned i lilla bäckenet, för att ansluta till urinblåsan.

Question 496

berätta vad den högra resp vänstra njuren ligger nära?

Answer 496

Den högra njuren ligger nära duodenum och nära höger flexur. Den vänstra njuren nära vänstra colonflexur och nära mjälten. Den vänstra njuren överkorsas av pancreassvansen.

Question 497

vad omsluts njurens yta av?

Answer 497

Capsula fibrosa är den fibrösa kapseln på njurens yta, den som är lite gråaktig.

Question 498

vad finns utanför capsula fibrosa?

Answer 498

Utanför den finns en fettkapsel som kallas för capsula adiposa.

Question 499

vad kallas det som finns runt njuren?

Answer 499

Alldeles runt njuren finns det som kallas perirenalit, eller perinefritisk fettvävnad.

Question 500

var finns fascia renalis?

Answer 500

Och utanför denna, finns fascia renalis. En bindvävsförstärkning. Den kallas också för Gerotas fascia.

Question 501

vad är pararenalt fettvävnad

Answer 501

Utanför denna så har vi retroperitonealt fett under peritoneum, som man nära njuren kallas för pararenal eller paranefritisk fettvävnad.

Question 502

hur är njurarna på ex svältande`?

Answer 502

Svältande: njurarna hänger längre ned pga omgivande fett försvinner.

Question 503

hur ser njuren ut?

Answer 503

Njuren är bönformad, och medialt i den tvärskurna njuren så finns hålrum här som kallas för sinus renalis. Det är utfyllt av njurbäckenet, pelvis renalis.

Question 504

funktion hos njuren?

Answer 504

Det vitaktiga är det som samlar upp urinen. Urinen som bildas genom filtrationen, den töms i njurbäckenet. Njurbäckenet kmr utfylla sinus renalis.

Question 505

vad är njurpyramider?

Answer 505

njurpyramider, där spetsarna av dessa pyramider tömmer sig i njurbäckenet.

Question 506

vad är calyx minor?

Answer 506

Njurbäckenet har formen av ett korall/horn. Där finns det små trattar som omger njurpyramidernas papiller, och fångar upp urinen. Det kallar man för calyx minor.

Question 507

hur kommer calyx minor löpa?

Answer 507

flera calyx minor kommer löpa till calyx major.

Question 508

vad kallas den mer expanderande terminala delen av njurbäckenet?

Answer 508

pelvis renalis. --> övergår sen i urinledaren, ureter.

Question 509

vilka strukturer finns på njurens mediala yta?

Answer 509

På njurens mediala yta så går a renalis in och förgrenar sig ut i njuren, och v renalis träder ut. Likaså så kommer uretären att lämna njuren i det här medialt belägna området.

Question 510

vad kallas denna mediala yta på njuren dit kärl går ut och in?

Answer 510

hilus renalis! njurhilus.

Question 511

var finns ureter + hur löper den?

Answer 511

2 st, en på vänster och en på höger. fr njure till urinblåsan. löper längs kotpelaren, tar sig ned i lilla bäckenet, genom att löpa över bifurkationen av a iliaca. tar sig ned längs den laterala väggen i lilla bäckenet, och ner i urinblåsans bakvägg.

Question 512

vad är pyelogram

Answer 512

pat dricker kontrastmedel, och man ser kontrastmedlet i urin. Om man har stopp för urinflödet → kontrastutfyllnad i hela ureter → inte normalt.

Question 513

njurstenar i ureter?

Answer 513

Några trånga passager i ureter. Njurstenar kan bildas i pelvis renalis i njurbäckenet, och njurstenar kan ta sig i ureter.

Question 514

beskriv det första trånga stället i ureter?

Answer 514

Det första trånga stället är just övergången mellan pelvis renalis och ureter. Där kan en sten fastna.

Question 515

beskriv andra trånga stället i ureter?

Answer 515

Nästa trånga ställe är där ureter överkorsar a iliaca.

Question 516

beskriv tredje trånga ställe

Answer 516

där ureter inträder i blåsans bakvägg

Question 517

vanligaste typen av organtransplantation?

Answer 517

njurtransplantation!

Question 518

vad menas med att njurtransplantationen görs heterotropt?

Answer 518

"på annan plats" Man sätter alltså inte in den nya njuren på samma ställe där den gamla satt, utan man placerar transplantatet ner mot fossa iliaca ist. Mycket lättare att komma åt där. Man suturerar a renalis mot a iliaca. V renalis sutureras också mot v iliaca. Och ureter mot urinblåsan. Enklare operation och njuren också mer åtkomlig.

Question 519

hur kommer njurarna projiceras ytanatomiskt?

Answer 519

mot kroppens dorsalsida. belägna paravertebralt.

Question 520

vilken njure är mer kraniellt belägen än den andra?

Answer 520

Vänster njure är något mer kraniellt belägen än höger njure.

Question 521

vad täcks halva njuren av? var finns de nedre njurpolerna?

Answer 521

Ungefär halva njurarna täcks av de nedersta revbenen (11 och 12 på vänster sida och 12 på höger sida). Det är de nedre njurpolerna som tittar fram kaudalt om 12:e revbenet.