Huvud hals: kärl mm Flashcards

1
Q

Vilket stort kärl avger nästan alla kärl till huvudhalsområdet?

A

carotiskärlen!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

var kommer carotiskärlen ifrån?

A

arcus aorta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

hur många carotis communis finns?

A

en höger och en vänster

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad avgår det vänstra carotiskärlet ifrån?

A

avgår direkt fr aortabågen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad avgår det högra carotiskärlet ifrån?

A

fr truncus brachiocephalicus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur förgrenar sig carotis communis?

A

i a carotis interna och a carotis externa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad kallas den del där carotis communis delar upp sig?

A

det kallas bifurcatio carotis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

i nivå med vad ligger carotisbifurkationen?

A

i nivå med cartilago thyroideas övre kant. på vissa kan den tom tyckas ligga närmare os hyoideum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur kan man orsaka vasovagal reflex?

A

genom att palpera vid carotisbifurkationen där sinus caroticus finns –> inducera bradykardi och personen kan då svimma.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad innebär carotismassage och varför ?

A

Det testar man faktiskt vid takyarytmier, när hjärtat klappar för fort. Man kan då utföra carotismassage så att n. glossopharyngeus (IX) stimuleras som i sin tur kommer reducera hjärtats frekvens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka artärer försörjer hjärnan?

A

4 artärer försörjer hjärnan. Pariga.

  • a carotis interna
  • a vertebralis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

var kommer a vertebralis ifrån?

A

a subclavia träder upp genom den bakre scalenusluckan. .

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

var kommer a vertebralis att löpa?

A

från den kmr a vertebralis som går löpandes uppåt i tvärutskott (proc transversus) som finns på varje ryggkota.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad kallas det hål som finns i proc transversum

A

foramen transversarium

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad löper genom foramen transversarium

A

a vertebralis hela vägen upp.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur kommer a vertebralis att ta sig in i skollen?

A

Den artären kommer leta sig upp i denna canalis vertebralis (spinalkanalen) och gå in i skalen via foramen magnum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

vad sker med vertebralartärerna när de väl kommer in t skallen?

A

de fuserar till en gemensam medellinjenliggande artär, a basilaris, som sedan försörjer hjärnan med blod

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

hur kommer a carotis interna att löpa?

A

löpa obruten upp på halsens lateralsida för att sedan gå in i kraniet genom en kanal som kallas canalis caroticus som ligger i pars petrosa i os temporale.

de mynnar i mellersta skallgropen där den sedan grenar upp sig.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

nämn 7 artär till ansiktet och hals som kommer från carotis externa

A
  1. a tyreoidea inferior
  2. a lingualis
  3. a facialis
  4. a maxillaris
  5. a temporalis superficialis
  6. a auricularis posterior
  7. a occipitalis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

vilka artärgrenar löper fr a facialis?

A

a labialis superior et inferior

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

vilka artärgrenar löper från a maxillaris?

A

a meningea media och a sphenopalatina

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

vilka artärer till ansiktet och hals kommer från a subclavia?

A

a thyroidea inferior och a vertebralis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

ange kärlen i den ordning de kommer från, carotis externa?

A
  1. a tyreoidea inferior
  2. a lingualis
  3. a facialis
  4. a maxillaris
  5. a temporalis superficialis
  6. a auricularis posterior
  7. a occipitalis
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

beskriv var a carotis communis ligger topografiskt!

A

Esophagus ligger bakom trachea. Omedelbart lateralt om thyroidealoberna finns de stora kärlen på halsen, alltså a. carotis communis som ligger mer medialt, samt v. jugularis interna som ligger mer lateralt i vagina carotica där även nervus vagus finns. V. jugularis interna är det större kärlet volymsmässigt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Så vilka tre strukturer ska man vara försiktig för när man opererar nära tyroidea?

A

a carotis communis, v jugularis interna + nervus vagus.

innanför thyreoidealoberna finner man nervus laryngues recurrens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

var hittar man laryngeus recurrens?

A

innanför thyreoidealoberna finner man nervus laryngues recurrens.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

var finner man truncus sympaticus?

A

medialt om a carotis i höjd med thyroidea finns truncus sympaticus

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

var kommer a thyroidea inferior att avgå från ?

A

thyrocervical trunk som i sin tur kommer från a subclavia.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

var kommer a thyroidea superior att avgå från?

A

det försa kärlet som avgår från a carotis externa efter bifurkationen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

så hur är förhållandet mellan loberna i tyroidea samt thyroideakärlen?

A

varje lob har 2 hyggligt stora artärer som kommer till sig

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

när kan man höra blåsljud över tyroidea?

A

vid giftstruma, pga kraftig cirkulation. Thyroidea är rikligt vaskulariserad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

vad heter den extra artären som vissa kan ha fr thyroidea?

A

a thyroidea ima, avgår fr a subclavia

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

hur löper a facialis

A

går mot mandibeln och går upp mot ansiktet och löper mot ögat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

hur löper a occipitalis?

A

avgår åt motsatt håll jämfört m a facialis och går mot nacken

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

hur löper a auricularis posterior

A

kärl som löper nära örat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

hur avgår a maxillaris?

A

a maxillaris avgår ventralt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

vad är a temporalis superficialis

A

ändgren är denna!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Berätta var dessa ovannämnda ansiktskärl kommer löpa till?

A

de kmr gå upp mot skaplens kärlnätverk

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q

beskriv kärlnätverket i skalpen, var får det blod ifrån?

A

kärlnätverket får tillflöde av blod från alla håll och kanter. Längs bak kommer det grenar från a occipitalis. Från sidan kommer a auricularis posterior och sedan a temporalis superficialis lite längre fram.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

vart kmr a supraorbitalis ifrån?

A

det är en gren från a ophtalmica som löper i canalis opticus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

vad har a supraorbitalis för funktion?

A

ingår också i kärlträdet

passerat på ovansidan av orbita och gått mot övre delen av ansiktet och vidare mot skalpen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

vad är det speciella med var a ophtalmica kommer ifrån?

A

det är det enda kärlet som kommer inifrån skallen (intrakraniella kärlträdet) och försörjer ansiktet.

a carotis interna har obrutet gått upp igenom skallen, avgivit en gren till mellersta skallgropen som blivit a ophtalmica.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q

vad kommer a ophtalmica att blodförsörja?

A

orbita och ögonbulben.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

vad kommer hända med skalpens kärl vid kyla

A

de har ej samma reglering som andra kärl, de konstrigerar inte mha sympaticus på samma sätt. så vid kyla –> kmr normalt kärl att konstrigera för att minska värmeavgivningen, men dessa kärl kmr va dilaterade och kmr därför avge mkt värme. Det är därför man använder mössa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Vilken mer risk kan denna egenskap hos skalpens kärl medföra?

A

vid blödning –> stor blödning!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
46
Q

vilka palperbara kärl finns det?

A

a carotis
a facialis
a temporalis superficialis

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
47
Q

var kommer a facialis ifrån?

A

det är en tidig gren från a carotis externa.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
48
Q

var finns a facialis? hur löper den?

A

innanför glandula submandibularis och mandibeln. det glider över corpus mandibulae, och upp mot mungipan och vidare mot näsvingen. Denna sträcker sig mot mediala ögonvrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
49
Q

var kan man palpera a facialis?

A

Det är här på lägre delen av ansiktet som man kan palpera a facialis och det är även här det finns störst risk för skada.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
50
Q

vilka grenar avger a facialis?

A

a labialis superior et inferior kommer den avge nära munnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
51
Q

hur kmr a lingualis att löpa?

A

den träder in i tungan.
den avgår före a facialis men går djupare än denna.
tungan får alltså sin blodförsörjning underifrån.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
52
Q

vad mer förutom till tungan kommer a lingualis försörja?

A

a lingualis avger även grenar upp mot tonsillaområdet mellan gombågarna som får kärlförsörjning från många håll.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
53
Q

hur blir tonsillen försörjd

A

förutom a lingualis, så finns det även grenar från maxillaris och carotis externa som löper nära tonsillen. tonsillen får alltså kärlförsörjning av många kärl. ligger nära carotis huvudstam.

54
Q

vad är risken vid tonsillektomi?

A

(ta bort tonsillen)

–> allvarlig blödning till följd av att man skadat stora kärl i närheten.

55
Q

hur löper a maxillaris

A

löper väldigt djupt i ansiktet innanför mandibeln. den har många grenar

56
Q

kan man nå a maxillaris?

A

nej, den kan man aldrig nå såvida man inte tar bort mandibeln.

57
Q

var finns a maxillaris, beskriv topografin!

A

i fossa infratemporalis som är området innanför ramus mandibulae.

där ligger pterygoideusmusklerna.

a carotis externa kommer avge sin gren a maxillaris i denna fossa.

Ovanför kmr arcus zygomaticus gå och det är därför den kallas för en fossa.

svårnått och svåropererbart område.

58
Q

hur blodförsörjs näshålan

A

näshlan, septum nasi, och lateralväggen m concherna får sitt blod från många håll. v

59
Q

vad är locus kiessebachi?

A

ett område som finns i nässkiljeväggen. i septumdelen. främre näsblödning. här finns lättblödande kärl, som kan ge glödning.

60
Q

vilka typer av näsblödningar finns?

A

främre eller bakre.

61
Q

hur många % är främre näsblödningar?

A

90-95%.

62
Q

vad kan man göra vid främre näsblödning?

A

etsa kärl, enda stället man kan göra det på.

63
Q

Vad är en bakre näsblödning

A

går ej att nå. de blöder mer.

64
Q

vilken artär är oftast boven i bakre näsblödning

A

det är a sphenopalatina (gren från maxillarisartären). ganska stort kärl i lateralväggen.

egentligen kan bakre bäsblödningar gå både fr mediala och laterala sidan.

65
Q

hur stoppar man en bakre näsblödning?

A

det kan man göra genom att ge mottryck, så man tamponerar näsan, mha gasbinda.

man kan ge lkm för att stilla blödningen.

66
Q

var avgår a auricularis posterior? hur löper den?

A

i nivå med m digasticus och sträcker sig superiort och posteriort upp mot ytterörat och proc mastoideus. sedan upp längs os temporale.

Aurocularis posterior är det sista kärl som avgår från carotis externa innan kärlet delar sig i två terminala grenar:
A temporalis superificialis
A maxillaris

67
Q

vad kommer a auricularis posterior att blodförsörja?

A

öronmusslan (auricula), mellanörat samt muskler som ligger posteriort om öronmusslan.

68
Q

beskriv förloppet hos a meningea media

A

En gren från arteria maxillaris, avgår i kraniell riktning och letar sig in i kraniet via ett hål, foramen spinosum.Går in i kraniet från utsidan, carotis externa försörjer intrakraniellt område. Kärlet löper på insidan av kraniet.

69
Q

vad kommer a meningea att försörja

A

Försörjer både kraniet inifrån och duran som ligger dikt an mot kraniet därinne.

70
Q

hur är a meningea media kliniskt relevant?

A

Kärlet löper på ett ställe intrakraniellt, temporalt, som har risk att frakturera → våld mot huvud → skallfraktur → temporala benet är tunnt → risk att skada kärlet → intrakraniell blödning, epiduralhematom (mellan skallbenet och duran (utanför duran)). Ett hotfullt tillstånd! Indirekt påverkan på hjärnans funktion → medvetslöshet/död till följd av högt intrakraniellt tryck.

71
Q

hur åtgärdas ett epiduralt hematom?

A

Akut åtgärd krävs, hål i skallen för att evakuera hematomet, sker temporalt, in i huden, dela temporalismuskeln och sedan borra sig in och därmed kan blödningen evakueras och trycket minska.

72
Q

när ska man misstänka epiduralt hematom?

A

Medvetslöhet + förändrad ljusreflex.

73
Q

vad är truncus thyreoidea inferior?
hur löper det?
vad försörjer det?

A

A. thyreoidea inferior = gren på truncus thyrocervicalis. Löper superiort och medialt bakom carotis communis och v. jugularis interna. Kärlet och dess förgreningar försörjer tyreoidea (tillsammans med a. thyreoidea superior) samt intilliggande delar av esophagus och larynx.

74
Q

var kommer allt blod från hjärnan att dräneras?

A

v jugularis interna

75
Q

var kommer v jugularis interna passera?

A

genom foramen jugulare

76
Q

hur kommer v jugularis löpa?

A

ned längst halsen och bildar venvinkeln tsms m v subclavia. De löper ihop t v brachiocephalica. Båda sidors v brachiocephalica löper ihop t v cava superior.

77
Q

hur ser det ut topografiskt där v jugularis interna finns?

A

v jugularis interna löper relativt djupt och täcks av SCM under stora delar av dess förlopp.

Den löper alltså ganska parallellt med sternocleidomastoideus men djupt om den.

78
Q

var finns det ytliga vensystemet?

A

På ytligt om m. sternocleidomastoideus kommer istället det ytliga vensystemet att löpa.

79
Q

var finns v jugularis externa?

A

V. jugularis externa löper också där, snett över m. sternocleidomastoideus under käkvinkeln och ner mot clavicula medialt för att sedan tömma sig i den proximala delen av v. subclavia.

80
Q

beskriv v jugularis externa s funktion

A

V. jugularis externa är ett mindre kärl men ändå stort. Det tar emot venöst dränage från det aurikulära området och halsområdet.

81
Q

hur löper de ytliga venerna och hur är de nämnda?

A

De ytliga kärlen löper bredvid varandra och delar namn - artärerna och venerna har alltså motsvarande namn. V. facialis löper längs med artären med samma namn.

82
Q

vad är v retromandibularis för ven?

A

ytlig m speciellt namn.

den får venöst flöde fr olika håll och det är från den som v jugularis externa har sitt ursprung.

v retromandibularis tar emot blod fr flera små vener innan den delar sig i 2 grenar.

83
Q

vrf är v retromandibularis kliniskt viktig?

A

då den inspekteras för att bedöma om man har en stassituation pga hjärtsvikt.

I liggande position hos friska individer kommer det vara en venstas i huvud-hals. Man kan i sittande/stående läge skapa en konstgjord stas och visualisera venen. En halsvenstas i upprätt tillstånd är alltså ett patologiskt tecken.

84
Q

var finns v jugularis anterior

A

löper framifrån. löper likt v jugularis externa subcutant.

85
Q

var finns v lingualis? + var tömmer den sig

A

ven som löper längs a. lingualis och tömmer sig i jugularis interna

86
Q

vad är v facialis?

A

ven som ligger bakom a. facialis i ansiktet. Börjar vid näsroten och tar emot blod från flera mindre vener i ansiktet. Löper posteriort & lateralt för att tömma sig i jugularis interna strax inferiort om angulus mandibulae

87
Q

vilka 2 grenar kommer v retromandibularis dela upp sig i?

A

*anterior gren och *posterior gren.

88
Q

beskriv v retromandibularis anteriora gren

A

löper framåt och går ihop med v. facialis → bildar v. facialis communis som tömmer sig i jugularis interna

89
Q

beskriv v retromandibularis posteriora gren

A

går ihop med v. auricularis posterior inuti glandula parotis → bildar v. jugularis externa. Jugularis externa är en relativt stor ven som löper nedåt i halsen från angulus mandibulae till clavicula. Kärlet löper ytligt om m. sternocleidomastoideus och tömmer sig i v. subclavia

90
Q

vad är v subclavia?

A

bilateral, stor ven med en diameter på ca 1-2 cm som tar emot blod från övre extremiteter inklusive huvud och hals. Är en fortsättning på v. axillaris (samlar blod från thorax, axilla och armar) som löper medialt från första revbenet till m. scalenus anterior → går samman med v. jugularis interna till v. brachiocephalica

91
Q

beskriv v brachiocephalica?

A

bilateral, stor ven som genereras där jugularis interna och subclavia går samman. Vänstra brachiocephalica är oftast längre än den högra. Venerna går samman i vena cava superior → tömmer sig hjärtats högra förmak

92
Q

beskriv v vertebralis

A

ven som utgår från regionen kring nackrosetten och löper nedåt genom hål i transversalutskotten i den cervikala delen av kotpelaren till och med C6 → tömmer sig i brachiocephalica

93
Q

vad menas med venvinkeln

A

förbindelse mellan jugularis interna och subclavia på båda sidor av nacken.

  • Vänster venvinkel tar emot lymfa från ductus thoracicus (kroppens största lymfkärl)
  • Höger venvinkel tar emot lymfa från truncus lymphaticus
94
Q

vilka lymfnoder finns i skalpen?

A

Kuggfråga!! Det finns inga lymfnoder i skalpen

inte i ansiktet heller, förutom i ansiktets buccala region och kring glandula parotis.

95
Q

hur ser venerna ut i huvud hals området till skillnad från övriga delar av kroppen?

A

inga klaffar !

96
Q

vad är sinus cavernosus ?

A

Det finns en möjlighet för venöst blod att ta sig bakåt in i orbitas bakvägg och vidare in i mellersta skallgropen in till sinus cavernosus som är en venös bassäng runt hypofysen. Sinus cavernosus ligger perihypofysealt. Till denna kommer flera intrakraniella sinussystem kommunicera som sinus sagittalis superior/inferior och andra sinusar. Så småningom tömmer sig dessa till v. jugularis interna.

97
Q

vad kommer löpa i sinus cavernosus vägg?

A

Sinus cavernosus är en venös struktur och i dess vägg löper exempelvis ögonmuskelnerverna (III, IV och VI) samt sensoriska nerver som n. ophtalmicus och n. maxillaris.

98
Q

vad kommer löpa rakt igenom sinus cavernosus?

A

Rakt igenom sinus cavernosus löper även a. carotis interna. Det möjliggör att infektioner kan sprida sig i blodbanan via orbita.

99
Q

varför är sinus carvernosus kliniskt relevant?

A

Infektioner i ett triangulärt område från mungipan mot näsvingarna, till mediala canthus kommer kunna sprida sig in till det intrakraniella rummet.

På grund av infektionen kan man få en trombos i sinus cavernosus (sinus cavernosus trombos).

Det innebär en venstas som stoppar blodflödet och det trycker på omgivande nerver, kanske även a. carotis interna, med fatalt resultat.

Symptom på en sådan trombos är att man får oftalmoplegi, att ögonmuskelnerverna upphör att fungera. Man får då en total paralys av extrabulbär muskulatur samt andra symptom.

100
Q

hur kommer lymfdränage fr huvud-hals att ske?

A

Lymfa från skalpen, ansiktet och halsen dräneras primärt i ytliga lymfnoder, vilket är en grupp lymfnoder som ligger arrangerade i en ringformation mellan hakan och posteriora delen av huvudet.

101
Q

hur ser lymfkärlen som dränerar ansiktet ut topografiskt?

A

Lymfkärlen som dränerar ansiktet ligger i anslutning till andra kärl i området. Ytliga lymfkärl ligger i anslutning till vener, medan djupa lymfkärl ligger i anslutning till artärer.

102
Q

vad kommer alla lymfkärl från huvud-halsområdet att dräneras i?

A

nll cervicales profundi –> djup lymfnod som ligger längs v jugularis interna i nacken. lymfa från dessa djupa lymfnoder passerar till truncus jugularis.

103
Q

var tömmer sig vänster resp höger truncus jugularis?

A

Vänster truncus jugularis tömmer sig i ducuts thoracicus

Höger truncus jugularis tömmer sig i v. brachiocephalica i venvinkeln

104
Q

vad kallas lymfnoden precis i käkvinkeln?

A

jugulodigastricus. I mjukvävnaden under angulus mandibularis kommer denna hittas och den kan palperas om den är inflammerad.

105
Q

vad heter svalgringen

A

waldeyers lymfring.

106
Q

vad är waldeyers lymfring?

A

är en ring av tonsillerna som ligger faryngealt.

det är tonsillerna i huvud-halsområdet som dräneras till lymfnodsstationerna och vidare till venvinklarna för att tömma sig till blodbanan.

ex kan tonsilla
lingualis dräneras till submentala noder.

Tonsilla pharyngea dräneras till retrofaryngeala noder. Vi halsfluss kommer dess lymfnoder svälla upp.

107
Q

vart dräneras tonsilla lingualis?

A

t submentala noder

108
Q

vart dräneras tonsilla pharyngea?

A

t retrofaryngeala noder

109
Q

vad kmr ske m lymfnoderna vid halsfluss?

A

lymfnoderna kmr svälla upp

110
Q

vad kan tyda på tumörsjukdom?

A

Cancer i huvud-halsområdet är svårvärderat. Om en specifik lymfnod är svullen under en längre tid och det ofta är samma lymfnod tyder det på en tumörsjukdom. En ömmande lymfnod tyder på infektion medan en förstorad men icke-ömmande lymfnod tyder på cancer. Det gäller särskilt om det är en hård lymfnod. Det kan även vara en lymfnod som varit förstorad under mycket lång tid.

111
Q

hur är lymfnoderna belägna längre ned på halsen?

A

det finns lymfnoder längs kärl och kring trachea (pretracheala noder och paratracheala noder). de kan ibland kallas mediala eller laterala cervikala lymfnoder.

112
Q

hur sprider sig papillär thyroideacancer?

A

Vid papillär thyroideacancer kommer denna sprida sig till de mediala lymfnoderna först och sedan mot de laterala lymfnoderna.

113
Q

benämn ngra viktiga ytanatomiska regioner i huvud-halsområdet

A

regio colli lateralis

fossa supraclavicularis

trigonum submandibulare

trigonum caroticum

114
Q

hur definieras regio colli/cervikalis lateralis?

A

Regio colli/cervicalis lateralis definieras som den triangulära ytanatomiska region som avgränsas lateralt av trapezius mediala kant och medialt av den laterala kanten av sternocleidomastoideus. Caudalt kommer den begränsas av clavicula men egentligen är det m. omohyoideus som är den caudala avgränsningen.

115
Q

vad kommer man hitta i regio colli lateralis?

A

plexus cervicalis som träder ut mer ytligt genom bakre scalenusluckan tillsammans med a. subclavia. A. subclavia kan man palpera i området ner mot clavicula i detta område.

116
Q

var finns fossa supraclavicularis minor

A

Fossa supraclavicularis minor finns mellan huvudena/fästena till m. sternocleidomastoideus.

117
Q

var finns fossa supraclavicularis major

A

Fossa supraclavicularis major ligger ovanför clavicula lateralt om regio colli lateralis.

Där palperar man efter supraclaviculära lymfnoder som normalt inte kan kännas förutom vid sjukdom.

118
Q

var finns området trigonum submandibulare?

A

Trigonum submandibulare finns submandibulärt om corpus mandibulae och avgränsas dessutom av m. digastricus två muskelbukar. Man kan ibland skönja detta område från huden.

119
Q

vad finns i trigonum submandibulare?

A

Här ligger gl. submandibularis som är palpabel.

120
Q

hur avgränsas trigonum caroticum?

A

Trigonum caroticum avgränsas av den mediala kanten av sternocleidomastoideus och av m. digastricus bakre buk samt ventralt och inferiort av m. omohyoideus (del av infrahyoidala muskulaturen). Man kan egentligen inte palpera m. omohyoideus men den ingår.

121
Q

vad finns i trigonum caroticum?

A

I trigonum caroticum kommer a. carotis fram. Tidigare har den löpt under sternocleidomastoideus men dyker nu upp. Bifurkationen av a. carotis communis sägs vara i nivå med cartilago thyroideas övre del.

122
Q

vilka vener kan man använda sig av för utföra en halsvenspunktion?

A

v subclavia eller v jugularis interna

123
Q

varför är v jugularis interna svår att komma åt

A

pga SCM ligger framför, df man sätter in den när pat ligger ned och är stasad

124
Q

hur kan man hitta v jugularis interna?

A

V. jugularis interna finner man lateralt om a. carotis interna. Genom att palpera a. carotis interna kan man komma in med nål in i det som ligger lateralt om pulsationerna. I fossa supraclavicularis minor kommer man sticka in. Venen ligger lateralt.

125
Q

var är risken med att utföra en halsvenspunktion?

A

Pleurakupolen kommer dock sticka upp här och det finns därför risk att man punkterar pleuran och lungan och man iatrogent orsakar pneumothorax.

126
Q

var finns spatium retrofaryngeum?

A

Spatium retropharyngeum ligger mellan farynx och cervikala kotpelaren. Detta rum är normalt slutet där strukturerna ligger dikt an mot varandra.

127
Q

när kan retrofaryngeal abscess bildas?

A

. Om det finns en infektion kan den ta plats och dissekera sig - det kan då bli en retrofaryngeal abscess bakom svalgväggen, framför kotpelaren

128
Q

symtom orsakade av retrofaryngeal abscess?

A

Denna abscess kommer förskjuta svalgväggen framåt. Patienten upplever ont i halsen, sväljningssvårigheter samt har feber och mår dåligt.

129
Q

faran med retrofaryngeal abscess?

A

En retrofaryngeal abscess kan vara livshotande då den kan dissekera sig ned till mediastinum.

Retropharyngeala abscesser är vanligare hos barn men inte hos vuxna.

Man ska därför vara försiktig med att undersöka barn som inte vill sitta stilla eftersom abscessen som sagt påverkar kotpelaren.

130
Q

vad är fascia alaria?

A

Fascia alaria kommer utgöra gränsen mellan dessa två compartments.