CNS: ventrikelsystemet

Question 1

hur många ventriklar har vi?

Answer 1

4

2 sidoventriklar
3:e ventrikel och 4:e

Question 2

var finns sidoventriklarna?

Answer 2

i storhjärnan

Question 3

var finns 3:e ventrikeln

Answer 3

i diencephalon

Question 4

var finns 4:e ventrikeln

Answer 4

mellan hjärnstam och lillhjärnan

Question 5

hur binds sidoventriklarna ihop

Answer 5

via foramina interventrikularis

Question 6

hur binds 3:e och 4:e ventrikeln samman?

Answer 6

via aqvudukten!

Question 7

var tömmer sig 4:e ventrikeln?

Answer 7

i subarachnoidalrummet, via de laterala och mediala apperturen.

Question 8

vilka är de trånga rummen i ventrikelsystemet?

Answer 8

i passagerna!

foramina interventrikularis
Akveduktus cerebri
Mediala och laterala apperturerna
Blir det stopp här → vätska produceras ovanför som inte kan dräneras.

Question 9

vad består sidoventrikeln av?

Answer 9

Sen har vi i sidoventrikeln 3 st förstoringar som kallas för horn.
Cornu anterior
Cornu posterior
Cornu inferior

(cornu frontalis/occipitalis/temporalis kan användas som begrepp).

Question 10

vilken struktur ligger nära frontalhornet?

Answer 10

nucleus caudatus

Question 11

vilken struktur ligger nära occipitalhornet?

Answer 11

occipitalloben

Question 12

vilken struktur ligger nära temporalhornet

Answer 12

hippocampus

Question 13

vad kan “förstorad” temporalhorn egentligen bero på?

Answer 13

Om hjärnan börjar atrofiera (ex pga ålder/demens).
Hippocampus kan bli jättetunn → då kan temporalhornet “falskt” se förstorat ut. Det är inte stort på grund av en hydrocephalus, utan det är stort pga vävnad runtom brytits ned.

Question 14

vad kallas den del som producerar likvor i ventrikelsystemet?

Answer 14

plexus choroideus

Question 15

var finns plexus choroideus

Answer 15

i alla 4 ventriklar

Question 16

hur mkt cerebrosprinalvätska producerar plexus choroideus varje dag

Answer 16

upp till en halv liter

Question 17

var töms CSF sen?

Answer 17

från sidoventriklarna –> tredje ventrikeln –> fjärde ventrikeln –> subarachnoidala rummet

Question 18

var kommer CSF befinna sig när det tar sig ut t subarachnoidala rummet

Answer 18

Lägger sig sen runt hela hjärna och hjärnstam

Question 19

hur tar CSF sig vidare från subarachnoidala rummet?

Answer 19

töms vidare till sinus durae matris (spec sinus sagittalis superior).

Question 20

vad är arachnoidala villi

Answer 20

Den struktur som går fr subarachnoidalrummet till just sinus sagittalis superior → det är utbuktningarna av arachnoidea. De heter arachnoidala villi.

Question 21

vad kan orsaka stopp i ventrikelsystemet?

Answer 21

ex i trångt passage, eller i dräneringen.

Question 22

vad händer när det blir stopp i ventrikelsystemet?

Answer 22

då kommer det produceras mer vätska än vad som töms ut och då vidgas ventriklarna. Man drabbas av det som heter vattenskalle, hydrocephalus.

Question 23

vad medför hydrocefalus hos barnet?

Answer 23

skallen kommer att växa

Question 24

vad medför hydrocefalus hos vuxna?

Answer 24

skallen kommer vara fast, och hjärnan kommer att komprimeras

Question 25

hur kommer en långsamväxande hydrocefalus att arta sig?

Answer 25

Om det går långsamt → tilltagande demens och motoriska besvär. Veckor/mån/år

Question 26

hur kommer en akut hydrocefalus att arta sig?

Answer 26

Om det går fort → man blir medvetslös. Timmar/dagar

Question 27

vad kan orsaka stopp i foramina interventrikularis?

Answer 27

tumör/slemsäck i foramina interventrikularis --> sidoventriklar kan ej tömma sig.

Question 28

vad kan stoppa i akvudukten bero på?

Answer 28

allmän trängsel akvuduktusstenos tumör i mesencefalon tumör i tallkottkörtel som trycker på kollikulus sup bakifrån och komprimerar akvudukten. 3:e ventrikeln och sidoventriklarna blir vidgade, 4:e fungerar som den ska.

Question 29

vad sker vid tumör i fjärde ventrikeln!

Answer 29

Då kan likvor inte tömmas ut från fjärde till subarachnoidalrummet, och då blir det stort, både fjärde ventrikel, tredje och sido.

Question 30

när kan stoppet sitta i själva arachnoidalvilli

Answer 30

ex hjärnhinneinflamamtion eller subarachnoidalblödning, då kommer det ligga bakterieskräp/blodskräp i subarachnoidalrummet

Question 31

vad sker då om det blir stopp i arachnoidalvilli

Answer 31

täpper till arachnoidalvilli under sin tömning t sinus sagittalis superior → utveckling av sekundär hydrocephalus!

Question 32

vilka 2 metoder används för att behandla hydrocefalus?

Answer 32

Ventriculoperitoneal (VP) shunt och Indoskopi

Question 33

beskriv VP-shunt

Answer 33

Ventriculoperitoneal (VP) shunt Slang rätt in i ventrikelsystemet och låt vätskan tömmas igenom den slangen. vanligaste behandlingen. dvs skapa ett nytt hål.

Question 34

beskriv indoskopi

Answer 34

Indoskopi: Skapa ett hål ex från tredje ventrikeln direkt ut t subarachnoidalrummet. Då går man in med ett skop, passerar frontallob, gå igenom sidoventrikeln, genom foramina interventrikularis, där gör man ett hål i botten av tredje ventrikeln så att likvor kan flöda direkt ut till de basala cisternerna i subarachnoidalrummet. Då har man bypassat akvudukten och fjärde ventrikeln.