Mammae

Question 1

Vad utgörs bröstkörtel till stor del av?

Answer 1

fettvävnad

Question 2

var är bröstkörtelns fettvävnad belägen

Answer 2

ytligt om m pectoralis major. m pectoralis major täcks av sin fascia, och ytligt om den så finnsdenna fettkudden som bröstet utgör.

Question 3

hur sträcker sig bröstkörteln?

Answer 3

bröstkörteln sträcker sig oftast en bra bit upp mot axillen, i det som kallas processus axillaris. bröstkörtelvävnad kan förekomma långt upp mot armhålan, axillen.

Question 4

vad förhåller sig vissa typer av förändringar i bröstet till?

Answer 4

vissa typer av förändringar i bröst, ofta godartade, de följer menstruationscykeln och kan ge besvär på ett cykliskt sätt under vissa delar av månaden.

vissa kvinnor kan uppleva besvär upp i axillen på en sådan process, som är en del av bröstkörteln, och följer samma cykel som resten av bröstkörteln.

Question 5

vad kallas bröstvårtan på latin?

Answer 5

papilla mammae

Question 6

vad kallas det mer mörka pigmenterade området runt papilla mammae?

Answer 6

areola mammae

Question 7

var i bröstet kan bröstcancer växa?

Answer 7

bröstcancrar växer varhelst det finns körtelvävnad, en bröstcancer kan uppstår i proc axillaris.

Question 8

hur delar man in ytan av bröstet?

Answer 8

höger och vänster bröst.

med bröstvårtan i centrum, dela in bröstet i kvadranter. skillnad på höger och vänster bröst.

övre yttre kvadranten på höger och vänster bröst olika.

bröstcancer uppstår med olika frekvens i de olika kvadranterna.

Question 9

vanligaste lokalen för bröstcancer ?

Answer 9

bröstcancer uppstår med olika frekvens i de olika kvadranterna. vanligaste lokalen är den övre yttre kvadranten + processes axillaris. Men de uppstår i alla kvadranter.

Question 10

hur kan man beskriva läget mha klockan?

Answer 10

annat system: ange det efter klockan.
tumör belägen klockan 3 i höger bröst → den är belägen medialt i bröstet.
tumör belägen klockan 3 i vänster bröst → lateralt i bröstet.
beskriva det man palperar. man anger avståndet från urtavlans centrum från kanten på areola. “i den övre yttre kvadranten av vänster bröst palperas en ca 3 cm stor förhårdnad knöl, belägen klockan 1, 2 cm från areola”.

Question 11

vad kallas körtelvävnaden i bröstet?

Answer 11

glandula mammaria, bröstkörtelparenkymet.

Question 12

hur är bröstkörtelparenkymet uppdelat?

Answer 12

Det i sin tur är indelat i 15-20 st kägelformade körtellober. Bröstvävnaden där är uppbyggd som druvor på en druvklase. Hela druvklasen är körtelloben, och druvorna kallas för lobuli glandulae mammaria. Det är dessa små körtelelementen inom varje lob som tsms bildar loben.

Question 13

Beskriv ligamenten i bröstet?

Answer 13

Genom bröstkörteln så löper det kraftiga bindvävsligament. Coopers ligament/ligamentum suspensoria mammae (vita i bilden). Dessa löper genom bröstvävnaden och ger den stadga och fäster mot pectoralis fascia och mot huden.

Question 14

hur uppvisar sig en bröstcancer vid ligamenten?

Answer 14

Kliniskt viktigt för en bröstcancer som växer där, den kan komma och nappa och dra i dessa ligamenten och leda till att huden dras in, då uppstår det dragning i ligamenten. Det är en varningssignal!!

Question 15

Hur undersöks brösten?

Answer 15

Undersökning av brösten vid en misstänkt tumör det sker genom det som kallas trippeldiagnostik. I det ingår palpation. Man palperar och känner på bröstet. Där ingår mammografi. Och ultraljudsundersökning med punktion.

Question 16

lymfdränage fr bröstkörtlarna?

Answer 16

följer samma principer som vi talat om.

Ytliga lymfkärl → ytliga lymfkörtlar → djupt belägda lymfkörtlar → venvinklarna.

Question 17

var dräneras bröstkörtlarna i huvudsak?

Answer 17

till axillära lymfnoder.

Men de mediala delarna av bröstet till parasternala lymfnoder.

Question 18

var dräneras de mediala delarna av bröstet?

Answer 18

t parasternala lymfnoder

Question 19

var metastaserar bröstcancern?

Answer 19

Det innebär att eftersom en bröstcancer ofta är på övre yttre kvadranten så tenderar de att sprida sig och ge upphov till metastasering i axillära lymfnoder.

Question 20

hur letar man när man letar efter metastatisk spridning?

Answer 20

leta axillärt såväl som parasternalt för att hitta metastaser.

Question 21

nackdel med att operera bort stora mängder lymfnoder?

Answer 21

att operera bort stora mängder lymfnoder i axillen kan leda till ganska kraftig morbiditet, för man förstör ju då stora delar av lymfflödet från armen på den sidan.
dessa kvinnorna drabbades inte så sällan av svullnader i armen, tyngdkänsla, ödem och ganska stora besvär.

idag så utför man inte alls denna stora uttömningen av axillen.

Question 22

vilken teknik används idag?

Answer 22

sentinel nodes-tekniken.

Question 23

hur opererar man brösttumörer idag?

Answer 23

Mycket brösttumörer opereras på ett bröstsparande sätt, att man gör en sektorresektion, en tårtbit, där man opererar bort tumören med en del av omgivningen. Ibland så måste man fortfarande göra en masektomi och operera bort hela bröstet.

Question 24

beskriv sentinel node metoden?

Answer 24

Istället för att operera bort alla lymfnoder i axillen och leta och försöka hitta spridning så använder man nu det som kallas sentinel node teknik. det bygger på att man vill identifiera den första lymfnod som dränerar lymfa från tumören.

ex på typ av cancer dräneras inte till alla lymfnoder samtidigt, utan lymfan kommer först att dräneras t en av dem här lymfnoderna för att sedan flyta vidare till fler lymfnoder, djupare lymfnoder och tillbaka till venvinkel.

sentinal node teknik: man lokaliserar just den första lymfnod som dränerar denna tumören. Och den första lymfnoden kallas för “portvaktskörteln”. det blir också den lymfnod som cancerceller ev först kommer och sprider sig till. Så om man hittar spridning av cancer till portvaktskörteln, då finns det en risk att det även finns en spridning i flera lymfnoder, som kan motivera att man opererar bort fler. Men hittar man inget i den första, ja då är sannolikheten låg att det skulle växa i någon annan.

Question 25

hur hittar man denna nod?

Answer 25

Man kan använda olika tekniker.
det vanliga är att man sprutar in något i tumören, ett färgämne eller ofta även någon form av radioaktivt spårämne, låg stråldos, men följa vart aktiviteten tar vägen. Spruta in ofta blåa färgvätska + radioaktivt ämne. Väntar en liten stund. Sedan mha en prob detekterar man var radioaktiviteten finns. En sådan här prob som ger upphov till ett knattrande ljud. Man letar runt med proben tills man hittar där det knattrar riktigt intensivt, och det är den första/de första lymfnoderna som lymfan har tagit sig till. → portvaktskörtlar.

Då kan man göra ett ganska litet ingrepp, man tar bara bort dessa portvaktskörtlarna, man lyssnar med proben igen.

Lyssna så det inte knattrar ngn annan stans

tar dem t patologen

patologen ger svar under en pågående operation m fryssnittsteknik.

ger snabbt svar, ringer tbka t operationssvaret.

om vi ej ser spridning→ avsluta operationen och ta bort fler lymfnoder. ser man spridning → gå vidare och välja att operera bort fler lymfnoder.