övre luftvägsinfektioner Flashcards
vilka patogener orsakar ÖLI
influenza
RSV
parainfluensa
coronavirus
basal infektionssteg virus
igenkänning adhesion invasion avklädning replikation, transkiption, translation assemmly egress
orala virus
herpes
papillom
respiratoriska
adeno
ortomyxo
paramyxo
corona
dermal
herpes, polyoma, papillom
GI
adeno astro calici picorna reo retro
genitalia
adeno
herpes
papillom
retro
orthomyxovirus, exempel och info
segmentella -ssRNA
influensa A-C
isa och thogotovirus
paramyxo
icke-segmentellt -ssRNA
- pneumovirus
- metapneumo
- morbilli=mässling
- RSV
- parainfluensa
vad ingår i medfödda immunitet mot viurs?
INF-1
NK
hur verkar IFN
det är ett system som är till för att förhindra spridning av virus, och det kommer dels att stärka cellens egna försvar mot virus samt uppreglera omgivande cellers förmåga så att de blir mer resistenta mot infektion.
PKR –> hämmar viral replikation
2,5 oligo A syntateas –> aktivering av RNAS s.a. det bryts ned
mxGTPas –> hämmar genuttryck av virus och assembly
man får även ökad immunfunktion av NK/CTLs, Th1-svar
Mer MHC-uttryck
och ökad känslighet mot intrinsic och extrinsic aptopts
hur kan virus undvika immunförsvaret?
förändra antigen s.a. immunförsvaret inte känner igen
inhibering av MHC-1, mindre avdödning av T-celler. Peptider som tystar ner NK
kompetetiva antagonister till cytokiner som ger minskad inflammation
PD-1 ligander –> tystar ner T-celler
avdödande av immunkompetenta celler
naturliga barriärer i respiratoriska slemhinnan
kall luft; 33 grader
mucus och cilier: uttransport av bakterier virus etc
hostningar vid retning
AMPs
alveolära makrofager, och vid sekundära infektioner finns specifikt försvar här med T-celler och AK
vilka patogener är viktiga för ÖLI
influensa A-C
parainfluensa
corona
RSV
vad ingår i ÖLI
rinit
sinusit
faryngit
vad ingår i NLI
bronkit
bronkiolit
pneumoni
parainfluenza
ger “falsk krupp” aka viral krupp
är mer genmoiskt stabilt jämfört med influenza.
Patogenes innebär att epitel i nasofarynx infekteras och spridning kommer ske till nedre luftvägar inom 1-3 dagar. Virusproduktion kan ske i 1 vecka, men längre om immunkompression föreligger. Många är asymtomatiska, men om symtom ges är det
- laryngotracheabronkit
- bronkiolit
- pneumoni
- förkyldning
Man får endast en tillfällig immunitet varpå smitta kan ske hela livet. Spridning sker via aersoler och fomites. Barn kan drabbas hårdare, mildare symtom med ökad ålder
RSV
Detta virus kommer ge bronkiolit, inflammation i nedre luftvägar, bronkopneumoni, krupp och i vissa fall otitis media. Symtomen är feber med insättande rinit, hosta och LRI efter 7-14 dagar, senare kommer öroninfektionen.
Barn < 1 år drabbas generellt hårdast medan äldre barn > 3 år och vuxna får mildare ÖLI. Barn drabbas hårdare då de har kvar neonatala regulatoriska B-celler som infekteras via CX3CRI och den producerar då IL-10 som nedreglerar immunförsvaret medierat av TH1 = bronkiolit. Riskfaktorer är att vara för tidigt född (inte tillräckligt IgG) eller att ha föräldrar som har astma då det kan förvärra symtomen.
Spridning sker via aerosol och infekterade celler bildar cyncyticum som ger cellulär spridning till NL.
Viktiga virulensfaktorer är protein G och F, G adherar till målcellen via TLR, heparinsulfat, CX3CRI etc och kan då tas upp via makropinocytos. F-cellen förmedlar fusion. I cellen aktiveras STAT, NfKB och IRF-3 som ger inflammatoriskt svar. Viruset har NSI1/2 som kan hämma IRF-3 svaret och alltså nedreglera interferon svaret.
- ger ingen immunitet
- IFN-gamma blockeras –> mer IgG
protein F –> neutraliserar T-celler
morbillivirus
mässlingen ger symtom efter 10-14 dagar i form av prodrome med feber hosta konjunktivit täppt näsa samt enanthem. Efter dessa kommer utslag uppträda som drabbar ansikte först och sedan sprids mot bröst och extremiteter. Detta beror på att man får immunsvar mot infekterade kapillärendotel och infiltrat av mononukleära celler. Utslagen sprids även via blodbanan och makrofager till lymfoida organ. Utslagen är det sista symtom som ges och markera således clearecne av virus. Virala proteiner kan finnas kvar i en månad.
virulensfaktorer
- VAP
- fusionsproteiner
- hölje
vilka virus kan ge “vanliga förkylningar”
adenovirus
coronavirus
rhinovirus
corona
30% av alla vanliga förkylningar
aerosol, fekal-oral
torrhosta, feber, huvudvärk, pneumoini
symtom stigande/återkommande vecka 2
- SARS – människa
- MERS – kameler, läskigt, nytt
rhino
picornaeviridae
ssRNA
orsakar 50% av alla förkylningar drygt (övre LVI). Sprids via aerosol och kontaktsmitta. Oftast ges vanliga förkylningsssymtom med avsaknad av feber, serologisk immunitet kan ges. Ibland kan komplikationer vara astma(CODP.
Viruset infekterar epitel genom ICAM-1
adeno
dsDNA, ikoshaedral naket (tåligt), epitel
virus som kan ge flera olika sjukdomar beroende på serotyp. Majoriteten har drabbats innan 10 års ålder
B/C=luftväg
B/D=konjunktivit
A/F=gastroenterit
allvarlig LVI
proteinsyntes delas in i tidig och sen. onkoproteiner E1 kan hämma proteiner som p53 och ge celldelning. Frisättning av virala partiklar via lys.
