homeostas hunger

Question 1

korttidsreglering

Answer 1

detektion av näringsämnen stimulerar endokrina celler som kan påverka systemet

• endokrint
• vagusterminaler aktiveras både av hormon och synaptiskt via glutamat

distention/volym
- aktivering av stretchrecetporer som leds via vagus till NTS

Question 2

Glukostransport

Answer 2

SGLT; Na och glukos kotransport (sekundärt aktiv) tas in i cellen. GLUT2 uttransport
(obs för fruktos GLUT5 in)

glukos påverkar glukoskinas som aktiverar ATP beroende K-kanaler, vilket leder till depolarisation av cellen och exocytos av vesiklar med hormon

Question 3

Aminosyratransport

Answer 3

Na kotransport

Di/tri peptider; H+ kotransport

aromatiska aminosyror; CaSR –> IP3 –> ca stiger –> exocytos

Question 4

fettsyror

Answer 4

LCFA: FFAR1,4
SCFA: FFAR2
–> IP3

FA: GRP119

Question 5

Celltyp; Ghrenlin?

Answer 5

P/D1

Question 6

Celltyp; 5-HT

Answer 6

enterokromaffin

Question 7

Celltyp: GLP och PYY

Answer 7

L-celler

Question 8

Celltyp: Leptin

Answer 8

P-cell, dock stor mängd från fettceller

Question 9

Celltyp: CCK

Answer 9

I-cell

Question 10

vilka hormon stimulerar mättad?

Answer 10

CCK
GLP-1
PYY

Question 11

vilka hormon stimulerar hunger?

Answer 11

Ghrelin

Question 12

vilken del av CNS styr korttids vs långdtidsreglering av hunger/mättad?

Answer 12

Hjärnstamm: korttid

hypotalamus: Lång tid

Question 13

Beskriv funktion av Ghrelin

Answer 13

frisätts av P/D celler i fundus. Sekretion ökar cykliskt innan måltid och sjunker sedan efter matintag. Vid fasta ökar koncentrationen. Det är ff.a. innehåll i tarmen som styr sekretion. Effekten är ökad aptit på allt, mat, sex, social interaktion etc…

intragerar med

• vagus
• hypotalamus
• belöningssystemet

Question 14

Beskriv funktion av CCK

Answer 14

Frisättning från I-celler i duodenum efter stimuli från nutrientinnehåll

• hämmad ventrikeltömning
• frisättning av galla via kontraktion av vesica biliaris
• exokrina pankreas (HCO3 och enzym)

Aptithämmande via n. vagus samt indirekt pga minskad ventrikeltömning

Question 15

Beskriv funktion av PYY

Answer 15

L-celler i kolon och tunntarm, ökad sekretion vid födointag. Minskar aptit via vagus och hypotalamus, samt har en effekt på intestinofugala neuron varpå “ileal brake” slås på med minskad ventrikeltömning (sympaticus)

Question 16

Beskriv funktion av GLP-1

Answer 16

inkretin, dvs peptid som ökar insulinutsöndring som svar på glukos. Sekretion ökar efter födointag, varpå aptit och ventrikeltömning hämmas

Question 17

beskriv signalkretsen för korttidsreglering

Answer 17

neutrienter stimulerar frisättning av CCK och serotonin som kan stimulera NTS endokrint eller via vagus. Likaså stretchreceptorer bidrar till afferent signalering till NTS. I detta område finns neuroendokrina celler som frisätter delvis samma hormon som finns i GI.

GLP-1 och CCK stimulerar PVH i hypotalamus vilket ger mättnadskänsla

noradrenalin och CCK går via LBPN till amygdala som styr “meal termination”, dvs broms för matintag med illamående om man äter för mycket

Question 18

beskriv hur insulin och glukos reglerar aptit?

Answer 18

Insulin produceras av B-celler i pankreas och kan hämma aptiten, passage via BBB ger effekt på delar av CNS.

Glukos kan detekteras av lever och hjärnan i sig själv, och spelar troligen en större roll för signalering vid långvarig fasta och patologi, dvs då man har mycket låga/höga nivåer. Dvs, “lågt blodsocker” är troligen något annat som signalerar

Question 19

Lipostat-teorin

Answer 19

återkoppling från fettvävnad via leptin påverkar aptit och metabolism. Tydligt exempel vid svält och bantnong där kroppen hittar tillbaka till “normalvikt” igen

Leptin minskar aptit och ökar basalmetabolism, ff.a. via TSH och sympaticuspåslag

Question 20

vilka delar av hjärnan styr aptit?

Answer 20

Mättnad

• ventromediala hypotalamus
• PVH

Hunger
LH

Nukleus arcuate i botten på 3e ventrikeln medierar både hunger och mättnadskänsla genom vidarekoppling av signaler

Question 21

Beskriv regleringen i hypotalamus kärnor

Answer 21

Arcuate nucleus kommer ta emot signaler från olika hormon. Leptin stimulerar POMC Neuron i detta område som frisätter alfa-MSH, som binder till sin MC3/4R vilket stimulerar hungercentrat i PVH, vilket kommer leda till endokrin och autonoma funktioner som slutar i frisättning av TRH och CRH, vilket ökar energikonsumtion via thyroideahormon och HPA-axeln. På samma gång ges hämningar av AgRP neuron så att båda systemen inte samkörs.

Vid fasta när leptin är lågt kommer istället AgRP neuron stimuleras. Dessa får även stimulus från Ghrelin och inhibering via PYY. Dessa neuron kommer via AgRP hämma alfa-MSHs aktivering av PVH. Hämning av PVH hungercentra ges via NPY framförallt med även GABA.

Question 22

vilka mutationer är kopplade till övervikt

Answer 22

MC4R

Question 23

vad händer vid mättnad/energiövertag?

Answer 23

Man får då höga nivåer av leptin, GLP-1, CCK, glukos, vilket aktiverar nucleus arcuates POMC neuron varpå alfa-MSH produktion kommer igång.

• PVH stimuleras vilket ger mättnadskänsla och ökad basalmetabolism
• hämning av LH (hungercentra) vilket styr beteende
• stimulerad frisättning från adenohypofysen med CRH och TSH –> HPA axeln stimuleras
• aktivering av hjärnstammen och preganglionära neuron i sympaticus –> HPA-axeln

Question 24

Vad händer vid fasta/energibrist?

Answer 24

Låga nivåer av leptin och ghrelin.
Aktivering av AgRP neuron sker istället, vilket hämmar PVH. Stimulering av LH ger hungersignaler varpå man “söker efter mat”, minskad sekretion av TSH och ACTH från hypofysen varpå man får lägre basalmetabolism

Question 25

vad är andra reglerande mekanismer för vikt?

Answer 25

gravitostas i ben, detektionsmekanismer via osteocyter som ger signaler till hjärnan om “tyngd”

Question 26

Vad händer vid fetma?

Answer 26

• Insulinresistens uppstår varpå man inte får samma hungersänkande effekt.
• leptinresistens i CNS.
• Ghrelin faller inte efter måltider
• låggradig inflammation i vävnader

Vårat återkopplingssystem fungerar inte, varken via perifera eller centrala mekanismer

Question 27

Hur sker man på andra aspekter av aptit?

Answer 27

Homeostas är ett inre driv för att behålla kroppsliga funktioner, medan belömning är en extern pull som styrs av en kognitiv drift. Dock kan den interna pushen påverka hur man svarar på extern stimuli. T.ex. är mat mer motiverande om man är hungrig

• vanor, livsstil
• kultur, värderingar, uppväxt
• kirkadisk rytm
• smak, lukt, konsistens, utseende
• Tillgänglighet
• Social kontext superviktig

Question 28

krets för belöning i samband med apitt

Answer 28

VTA (ventrala tegment området) i ventrala striatum påverkas direkt av hormoner som Ghrelin, GLP-1, inulin och leptin samt av vagus. Härifrån går sedan signaler till flera områden, bl.a. nucleus accumbens, amygdala, hippocampus och PFC via frisättning av dopamin. Även hypotalamus kärnor kommer påverka VTA, med effekt att man får reward signaler koppla till matintag.

Amygdala: bra känsla
Hippocampus: minne
n.acumbens; kontroll av motorfunktion –> äta mer
PFC: fokus

Question 29

krets för nödbröms vid intag av farligt ämne; AVERSION

Answer 29

vagal signal med SOS-signal ges till NTS, som stimulerar PBN i pons. Stimuli ges på NMDAR och signalen leds vidare till amgydala som förmedlar anorexi