Klaffel

Question 1

Vilket är det vanligaste klaffelet?

Answer 1

Aortastenos

Question 2

Riskfaktorer för aortastenos

Answer 2

wear and tear
Medfödda defekter, ex bikuspid klass

Endokardit -> bildas vegetationer (onormal tilläxt) av trombotiskt debris och organismer samt ofta nedbrytning av underliggande hjärtvävnad.

Question 3

4 orsaker till aortastenos

Answer 3

1. Förkalkning
   Vanligaste orsaken, ffa pga wear and tear/stor mekanisk stress men även pga inflammation av klaffen.
2. Medfödd bikuspid klaff.
   1-2% av födslar. Ger ökad mekanisk stress. Vanligt med kalkinlagring i raphe.
3. Reumatisk feber.
   Ger fusion av commminsuerer
4. Proplaps

Question 4

Vad sker vid aortastenos?

Answer 4

Ökat afterload i aorta -> ökat v.k.tryck -> koncentrisk hypertrofi -> v.k. svikt

Question 5

Symtom vid aortastenos

Answer 5

Angina pectoris
Hjärtsvikt
Yrsel
Synkope

Först ses symtom vid ansträngning

Question 6

Diagnostik vid aortastsenos

• Palpation
• Auskultation

Answer 6

Systoliskt fremissement över dx I2.
Långsamt stigande alt. liten carotispuls.

Lågfrekvent, systoliskt blåsljud över förträngda klaffen. Blåsmax dx I2.

Question 7

Behandling vid aortastenos

Answer 7

Kirurgiskt är förstahandsval - klaffbyte.

Question 8

Skillnad mellan mekanisk och biologisk klaff

Answer 8

Mekanisk
Lång hållbarhet
Ger inte laminärt flöde -> kan ge turubulens -> ökar risken för trombbildning.
Kräver antikoagulantia behandling -> ökad risk för blödning.

Biologisk
Kortare hållbarhet (15 år)
Kräver ingen antikoagulantia
Används därmed vid högre ålder.

Question 9

3 möjliga orsaker till aortainsufficiens

Answer 9

Sjukdomar i klaffen (vanligast endokardit - reumatisk feber är mer sällsynt).

DIlatation av klaffen vid v.k. dilatation

Vidgning av aortaroten (aorta ascendens). Ex pga bikuspida aortaklaffar, dissekerande aortaanaerysm, stödjevävnaddegenererande sjukdom.

Question 10

Vad sker vid aortainsufficiens?

Patofysiologi

Answer 10

Läckage tillbaka in i v.k. under diastole -> mer blod måste pumpas ut i systole.
Volymbelastning av v.k. -> dilatation av v.k. -> hypertrofi av v-k -> -> v.k. svikt

Diastoliska trycket sjunker -> minskad perfusion av hjärtat

Kan ge mitralisstenos.

Question 11

Symtom vid aorta insufficiens

Answer 11

Länga symtomfria.

Symtom pga v.k. svikt.
Hjärtat dunkar pga v.k. hypertrofi
Angina pectoris
Dyspné

Question 12

Diagnostik vid aortainsufficiens
Inspektion
Palpation
Auskultation

Answer 12

Tydliga halspulsationer.
Dyspné

Stor carotispuls
Hävande + lateralförskjuten iktus.
Diastoliskt fremissement vänster sida.

Högfrekvent, diastoliskt biljud.
Hörs bäst under utandning I3-4

Question 13

Behandling vid aortainsufficens

Answer 13

Kirurigisk behandling - klaffprotes (mekanisk eller biologisk).
Utvidgad aortarot kan ersättas med graft.

Question 14

Vanligaste orsaken till mitralisstenos?

Answer 14

Reumatisk feber
streptokockinfektion med angrepp som gör att kommisurerna växer samman samt kalkinlagring Kollagen i endo-, myo- och perikard samt ledkapslar angrips då immunförsvaret bildar antikroppar mot klaffens glykoprotein (liknar bakteriens).

Question 15

Patofysiologi vid mitralisinstenos

Answer 15

Stenosen gör det sårare för v.f att tömma sig i v.k. -> ökat tryck i v.f. -> hypertrofi och dilatation av v.f.

Påverkar vidare lungkretslopper och till slut ökad belastning på höger hjärthalva.

Question 16

Symtom vid mitralisstenos

Answer 16

ffa symtom fr lungcirkulationen (dyspné).

Ansträngningssymto

Efter hand tecken på låg hjärtminutvolym: trötthet, hög ateriovenös syrgasdifferens, cyanos, nedsatt njurperfusion.

Mitralisrosor.

Question 17

Mitralisstenos
Diagnostik och utredning
- auskultation
- EKG

Answer 17

accentuerad förstaton.
Tidig diastolisk extraton - opening snap.
Lågfrekvent distoliskt blåsljud.

Förmakshypertrofi - bifasisk P-våg (P-mitrale).
Förmaksflimmer vnaligt.

Question 18

Behandling vid mitralisstenos

Answer 18

vid tät stenos (<1,5) + symtom + komplikationsrisk.

PTMV (perkutan transvenös ballonvalvulotomi).
ballongkateter som blåses upp i mitralisostiet -> dilatation.

Question 19

Orsak till mitralisinsufficiens

Answer 19

Primär: sjukdom i själva klaffen som påverkar kammarfunktionen.
Sekundär: dysfunktion/dilatation i kammaren som påverkar klaffen.

Question 20

Patofysiologi vid mitralisinsufficiens

Answer 20

-> volymbelastning -> dilatation (v.f. kan tänjas mkt) -> hypertoni

Om akut insufficiens hinner ej dilatation ske -> akut lungödem.

Question 21

Symtom vid mitralisinsufficiens

Answer 21

Symtomfri en längre tid.
v.k. symtom

Andfåddhet
Trötthet

Förmaksflimmer vanligt vid förmaksdilatation.

Question 22

Diagnostik och utredning vid en mitralisinsufficiens

• Palpation
• Auskultation
• EKG

Answer 22

Laterlaförskjuten, breddökad, hävande iktus
Ökande pulsationer över apex
Ev minskad carotispuls pga backflöde av blod till förmaket.

Försvagad första ton.
Blåsljud i systole pga blod kommer vid kontraktion åka både ut i aorta oc in i v.f.

Hypertrofi i v.k. och v.f.

Question 23

Behandling vid mitralisinsufficiens

Answer 23

Reparation > klaffbyte

- lägre dödlighet, bättre reslutat på sikt