IBI 2 : SLE Flashcards
hur sker utmågnadet av t-celler i tymus?
För att förstå allt är de bra att veta utmognad av naiva T-celler i tymus?
”Self”-antigen presenteras på HLA-molekyler för pre-T-celler (thymocyter) som uttrycker både CD4 och CD8 i thymus. Endast tymocyter där TCR har affinitet för HLA+”self” antigen kommer att överleva, positiv selektion. Om tymocytens TCR har affinitet för HLA klass II kommer uttrycket av CD8 att nedregleras och den blir en CD4+ T-cell. Tyymocyter som binder alltför kraftigt till HLA+”sefl”- antigen kommer att gå i apoptos, negativ selektion.
vad är SLE?
SLE, Ststemisk Lupus Erythematosus, är en autoimmun sjukdom som påverkar flera organ genom typ III hyperreaktion och ger oftast hudproblem.
En sjukdom i familjen
SLE är en av fem sjukdomar i gruppen Lups erythemotosus. Men den viktigast
e
riskfaktoer SLE?
Sjukdomsorsaken är okänd, men man har sett många saker spelar in – så som:
Genetiska faktorer, främst gener associerade till HLA klass II komplexet (HLA-DR 2 och 3), men också polymorfism i komplement- och TNF gener.
Miljöfaktorer så som:
- Vissa LM ökar chansen
- Solljus via UV-strålning
- Kvinnliga könshormoner som östrogen och progesteron
- Rökning
- Virus – så som EBV
Hur påverkar hormonen?
Kvinnor i fertil ålder har 10-20 gånger större chans för SLE än män. Endast 2 gånger större före/efter fertil ålder.
patogens SLE?
Viktigt att förstå att SLE beror på både gener och miljö. Exempelvis så kan en person ha ”muterade gener” så som fel i HLA klass II, och sedan blir hen utsatt för starkt UV-ljus è SLE utvecklas.
Man kan för enkelheten dela upp patogenesen i olika delar:
- Skadande av celler
- Immunceller med mutation reagerar på dem
- I lymfnoden
- Typ III-reaktion
- Ytligare skada
Skadande av celler
Kroppens egna celler skadas pga. yttre faktorer så som UV-ljus. Solljuset gör så stor skada på DNA att cellen går i apoptos.
När cellen dör i apoptos så släpps dsDNA, histoner, Sm mm.
Immunceller reagerar
Tack före APC cellerna har defekta-gener så tror de att de apoptotiska celldelarna är främmade APC tar upp dem.
Defekten i generna gör också att ”städningen” av aopototiska rester är sämre – detta främst genom defekt i komplementsystemets opsonisering.
APC till lymfnoden
APC åker till lymfnoder och träffar på CD4+ celler è vilken via IL-4 signalering gör TH1 celler.
Th1 aktivera B-celler att bli plasmaceller och minnesceller è skicka ut antikroppar mot de apoptotiska delarna – dessa kallas för ANA (antinukleära antikroppar, antikroppar som är riktade mot antigen i cellkärnan, t.ex. antikroppar mot DNA).
Typ III reaktion
ANA kan åka med blodet till alla organ i kroppen. De kan binda till antigen och göra immunkomplex è vilka fäster till vävnader, t.ex. Fc-receptorn på immunceller och gör där med inflammation.
Ytterligare skada
Cytokiner från inflammation gör mer skada vilket ger mer apoptotiska celler och antigen som ANA och defekta APC kan reagera på
vadå on / off vid sle?
Immunförsvaret kommer att regleras och inflammationen kommer sjunka. Så trots att SLE är en kronsik sjukdom så betyder de inte att man hela tiden har symtom. Man får istället sk. skov.
Hur uppkommer ett skov?
Eftersom vi har skapat inte bara plasmaceller, utan också minnesceller så kan ett skov uppkomma så fort en triggers (så som UV, infektion, stress, kirurgi) ses.
symtom SLE
AT: feber, ångest, ljuskänslighet och viktminskning. Huvudvärk.
Nedansymtom bygger på ACR-kriterierna
Fjärilsutslag över näsa/kind (ansiktserytem) – ses hos 50% av alla patienter. Även utslag på hakan kan ses.
Sår/blåsor i mun
Lungan och Hjärta: Serositer (pleurit eller perikardit)
BT: ökat pga njuren
Njuren: nefrit i njuren via typ III reaktion
Blod: Anemi
Artrit – ses i många fall
Vita fingrar ses även pga. vasokonstriktion
vilka klinska kriteria kan en sle vissas som?
Kliniska kriterier:
- Akut kutan lupus (fjärilsexantem, bullös lupus, toxisk epidermal nekrolys, makulopapulös lupus, solutlöst dermatit eller subakut kutan lupus)
- Kronisk kutan lupus
- Orala sår
- Icke-ärrbildande alopeci
- Synovit (≥2 leder med svullnad eller ≥2 leder med ömhet och ≥30 minuters morgonstelhet)
- Serosit
- Nefrit
- Neurologisk påverkan (kramper, psykos, mononeurit, myelit, perifer/kranial neuropati, akut konfusion)
- Hemolytisk anemi
- Leuko/lymfopeni
- Trombocytopeni
vilak immulogiska och lab kriterier kan SLE vissas som?
Immunologiska kriterier:
- ANA
- Tas på VC vid SLE misstanke
- Anti-dsDNA
- Anti-Sm
- Fosfolipidantikroppar
- Låga komplementnivåer
- Positivt direkt Coombs test
- Första va vid misstanke om autoimmun hemolytisk anemi
Lab:
- SR högt och CRP lite högt
- Albumin lågt (eftersom de är negativ akutfasreaktant)
- ANA
- Väldigt sensitivt, men inte så specifikt (då många andra sjukdomar har dem med)
- Anti-dsDNA
- Specifik för SLE
- Anti-Smith
- Mot Sm, vilket är från RNA
- Specifikt för SLE
- Proteinuri/hematrui – för njuren
- C3/C4 nivået (ofta låga)
- Blodstatus (för att kolla anemi, tromboctipeni)
- Anti-fosfolipider
- Inte så specifik för SLE
- Kardiolipin och Beta-2-glykoportein är exempel. (Beta-2 kan även ses vid missfall)
vad är ANA och när bestlls de?
Vad är ANA?
Antikroppar mot många olika antigener i cellkärnor så som t.ex. DNA, och används ofta vid misstanke om systemisk bindvävssjukdomar.
När ska ANA beställas?
Vid misstanke om infammatorisk systemsjudkom (autoimmun från 2 olika organsystem) eller utredning av oklar leverpåverkan.
hur fungera en analys av ana? när är de postivti?
Hur fungera analys av ANA?
Det vanligaste är att man använder IF-mikroskopi, men även andra så som ELISA och blot går att använda.
IF går till så att man tillsätter spätt patient-serum med ANA till objektglas med odlade humana epitelceller på. FITC anti-humant IgG fäster till detta och genom ljus och mikroskop ses flurusens mönster.
Positiv ANA – när förekommer de?
Vid 95% av alla SLE. Vid sjögrens syndrom, sklerodermi och kronsik aktiv hepatit kan ANA ses i 50% av fallen. Samt ca 30% av RA.
hur vissas de olika mönsterna på ANA?
Olika florusens mönster
När man gör IF kan man se olika mönster – sk. olika ANA-mönster. De olika är:
-
Homogena hittar kromatin-associerade antigerner så som ddDNA, histoner och nuklesomer.
- Ses vid SLE men förekommer också vid MCTD, sklerodermi och andra inflammatoriska systemsjukdomar
-
Koriga hittar extrakromosomala kärantingen så som snRNP
- Ses vid SLE men också vid andra inflammatoriska systemsjukdomar.
-
Nuklelära hittar ex. RNA polymeras
- Är vanligast hos patienter med sklerodermi.
-
Anti-centro hittar kromsomla peptider
- Förekommer i hög frekvens vid begränsad sklerodermi
behadnling SLE
Undvika triggers så som UV-ljus. Även minska rökning mm.
Mindre skov: behövs inte behandlas på sjukhus, utan kortisonsteroider som Prednisolon kan ges.
Vid större skov: sker på slutenvård och ledas ar reumatologen. Hög dos kortison, men även cytostika i from av Cyklofosfamid.
