IBI 2 : Bakterier grund Flashcards

1
Q

vad finns att säga om bakiteriers DNA och cyoplasmamembran? samt även kapsel?

A

DNA
De flesta bakterier har EN kromosom som består av dubbelsträngat DNA packat till en nukleoid. Denna SAKNAR omgivande membran. Cellen är alltså haploid.

Till skillnad från eukaryto celler så saknar den histoner – men har istället histionlikande proteiner.

Eftersom kärnmmebran saknas så kan mRNA gå rakt igen.

Plasmid
Detta är helt unikt för bakterier och är en mindre extrakromsomal DNA-molekyl som kan innehålla gener. Denna replikerar oberoende av kromsomen och ligger ofta i cirkelform.

Cytoplasmamembran
Består av dubble fosfolipider. Eftersom bakterien saknar många organeller så sitter de mycket protienr här i som komplemerar, så som jonpumpar och enyzymer. Membranet är viktigt för:

  • Permeabilitet
  • Pritein-ankar
  • Energi

Kapsel
Vissa bakterier har inte bara en cellvägg utan även något av:

  • En kapsel
  • Eller ett mindre slemlager av glykkalyx
  • Elelr ett yttre hölje

Kapsel är ofta flera gånger större en bakiterin och hindrar fagocytos, men även skyddar mot toxiska molekyler.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är falgeller och pili?

A

Flageller
Bakteriers rörelseorgan. Kan utgå ifrån ena eller båda ändarna (heter då polär) eller finns runt hela (peritrika). Baktiern rör sig alltid emot stimuli där riktningen är slumpmässigt men tiden där rör sig är bestäm åt vilket håll stimuli är.

Pili
Är hårliknade utskott som sitter på bakiterien och har betydelse för infästning till andra celler då den binder till ex. sockermolkyler på värdceller.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är skillnad på gram neg oc gram postiv?

A

Detta grundar sig i bakterien cellvägg. Bakterien har inget cytoskelett – utan istället har den OFTAST en cellvägg utanför cytosplamsmebranet. Denna cellvägg skyddar emot osmotisk lys.

Baserat på cellväggens strukturer kan vi dela in bakterier i två huvudgrupper – grampositiva och gramnegativa. Kommer ifrån graminfärgning där de grampositiva efter kristallviolett inte kan avfärgas med aceton eller etanol – detta kan dock gramnegativa. För att göra det tydligt har man safranin också. Beror på att posetiva har tjockar vägg där färgen kvarhålls.

Grampositiva
Har en mycket tjcokare cellvägg än negativa, och den består mest av peptidoglykaner; men har även teikonsyra bundet i sig – vilken känns igen av immunsystemet.. Viktigt är också att den saknar lipopolysackarider. Även lipotekionsyra finns och gör bakiterin polärt med negativ yta.

Det tjocka peptidoglykanlagret gör att grampositiva celler är motståndskraftiga mot diverse miljöfaktorer, såsom uttorkning. Vad som gör peptidlagret så speciellt är dess ”vävda” struktur av NAG och NAM som ger en extra tjock och stark struktur.

De starka polära syralagret påverkar joniserade molekyler så lättare kan pentrera.

Gramnegativa
Har en mycket tunnare cellvägg utan tekionsyran. Har både ett cytoplasmamebran och ett yttremembran. Strukturen är mycket mer komplex och har t.ex:

  • Periplasmisk space, med enzymer och andre kompnenter
  • Lipopolysakarider, LPS, som har bytt hur många av de yttre fosfolipiderna. Dessa är viktiga då de utsöndrar små mänger av cytkokiner

Det finns även de som saknar cellvägg – och då kan inte gram + eller – uppdelning göras.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur delar man upp bakterier efter form och lagring?

A

Man kan dela upp baktier efter form och även lagringsform. De vanligaste formern är:

  • Kock – rund
  • Stav
  • Sprill – skruvform

Man kan även dela upp dem efter lagringsform – alltså hur de ligger till varandra. Exempel med kocker delar man upp de i:

  • Stafylokocker
  • Streptokocker
  • Diplokocker
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vilka tre sätt kan bakterier föra över dna mellan sig med?

A

Överföring av genetiskt material mellan bakterier kan ske på tre olika sätt: konjugation, transduktion och transformation.

Konjugation

  • Överförning igenom cell till cell kontrakt
  • Hos gramnegativa förmedlas kontakten mellan mottagaren med F-pili
    • Efteråt så dras bakterierna emot varandra och en kanal bildas mellan givare och mottager
    • Igenom kanalen åker DNA över i samband med replikation
    • Kan vara både igenom en hel kromosom (vilket dock inte är vanligt) utan oftast sker de igenom att plasmider åker över
  • Grampositiva binds samman med adhesionproteiner på ytan av cellväggen

Transduktion

  • Överföring av DNA från en bakterier till en annan via bakteriofager
  • I sammband med syntes av nya bakteriofager så bildas visa som har en bir av värdcellens DNA istälelt för fag-DNA.
  • Bakteriofagen kan fästa på annan cell och injicera sitt DNA med bakteriens DNA i.

Transformation

  • Genetisk omvandling när bakterien tar upp fritt (naket) DNA ifrån omgivningen.
  • Förmågan att ta upp DNA kalls för kompetens och varier mellan olika bakterier
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är en odlingskruva och hur kopplar olika bakiter till syre?

A
  • Lagfas – då baktierin inte ännu hunnit dela sig, menadapterar till att göra det
  • Logfas – detta är delningsfasen
  • Stationärfas – de slutar att delar sig och näring vs plats är i balans
  • Delikationsfas – baktieri där och lyserar

Koppling till syre

  • Strikt aerob – kräver syre
  • Obligat anaerob – dör vid närvaro av syre dör den saknar enxymer som kan göra om det

Fakulativa – kan leva i båda miljöerna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är en endospore?

hur bildas de?

A

För att överleva behöver bakterier näring, energi, lämplig temp. Men vissa bakterier har utvecklat system för att överleva ogynnsamma förhållande igenom att bildar sporer som är mycket motståndskraftiga emot:

  • Uttorkning
  • Kemikalier
  • Höga temperaturer
  • Total näringsbrist

Kända släkten som gör detta är Clostridum och Bacillus. Sker i vegetativa celler och går till på följande:

  1. Ogynnsamma förhållande startar allt •
  2. DNA delas upp och cellmembranet omsluts runt en del av DNA •
  3. Även cellvägg bildas runt sporen o Den har nästan inget vatten men höga halter kalcium bunder vilket gör den hård och motståndskraftig. •
  4. Cellen släpper ut sporen som överlever •
  5. Vid gynnsamma förhållande känner sporen av det och det är dags att återgå o Cellen återbildas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är normalflora och vilka valiga ställen finns den på?

hur påverkar ålder?

A

Bakterier har alltid funnits på jorden och vi lever därför i en symbios med dem – främst genom att baktierer lever på våra kroppsytor både invändigt och utvändigt. Sammanlagd viktigen av hela normalfloran tror vara 1-2 kg.

Om utbytet gynnar oss så kallar vi det symbios, men om organismen lever av hos kallar vi den parasit; samt om den ger oss skada så kallar vid den patogen.

Var finns den? – Finns på huden, främst den fuktiga så som i veck; även i magtramkanalen. Det finns MINDRE i luftvägarna så som larynx. Ögon har liten mängd medan vagina och nedre uretra har stor mängd – alltså varierar de mycket över kroppen

Man kan även ha ”fast flora”, vilken är den som vi hela tiden har; men även ”övergående flora” vilket är om man t.ex. är bärrare av en patogen baktierier.

Åldern påverkar: Normalfloran skiftar med åldern, klimat, personlig hygien och omgivningen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vilken normalflora finns på hud, mun, luftvägar och cervix,vagina och urinröret

A

Hud

  • Hudsakligt Gram +, detta där negativa hindars av antibakteriella peptider
    • Stafylokocker
    • Corynebakterer
  • Mycket mer på fuktiga ytor
  • Lever på körtel och svettskekret
  • Särkilt känslig vid sår – där S.aureus är farlig

Mun

  • Mycket stort antal bakterier
  • Främst i vävnads övergångar
  • Streptokocker mest

Övre luftvägar

  • Nasofarynx är steril från normalflora hos vuxna, men ej hos barn
    • Barnet kan ha pnemokocker och grupp A-streptiockjer utan klinska symtom här

Nedre luftvägar

  • Har ett mycket starkt försvar mot bakiter med AMP, mukos och cilier
  • è gör de nästan sterilt

Cervix och vagina

  • Cervix har bra skudd med slem, men har ändå corynebakiter, stafylocker och sreptokocker
  • Vagina har olika flora under / efter fertil period
  • Laktobaciller dominer

Urinröret

  • Mycket bra försvr med AMP och lågt pH
  • Hos kvinnor finns de första cm vacterpoides-arter, men även korynebakter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka olika testmetoder finns det vid baktier? hur gör man dem enklet? för och nackdel?

A

Man kan dela upp diagnostiska metoder i direkta och indirekt metoder. Direkta är de som man direkt ser va de är för något – så som microskop och odling; medan indirekta ser man att de varit något – så som seroligi.

De är viktigt att väga för/nackdelar när man pratar tester. De man kan tänka på är ”hur lätta de är” och ”hur specifika de är”:

  • Serologi
    • fördel: snabbt, biligt och enkelt
    • Nackdel: kontaminationer och gamla virus endast
  • Microskop
    • Bredaste metoden
    • Nackdel: behöver elktromicro för vrius och personal som kan
  • Odling
    • Fördel: starkt bevis för infektion
    • Nackdel: okänslig och tar lång tid

Mikroskopi – man kollar efter utsende så som gram +/- eller stav/kock och klasar eller diplo mmm

Odling – man tar först 2x2 flaksor med blod med 20 min mellanrum mellan de två första och två sista. Helst ska man ta vid en febertopp. Man sätter dessa i skåp och när man ser att de växer i något så läger man de på ageraplata. Har kan man testa mot:

  • Blod – t.ex. för hemolys
  • Chappman – då endast vissa stafylkocker kan leva där
  • Antibiotika – för resistens bestämmelse
  • DNas

Påvisand av antigen, toxin och nukleinsyra – man kan mäta toxiner direkt.

Serologi – man testar antikroppar. En indirekt metodik.

PCR – för att avgöra vad de är för något

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är etiolgisk tänkade och dingostik?

A

Vad är etiologisk tänkande?

Att man kan snäva ner antibiotika redan vid symtom och utan att ta tester. T.ex. om patient har stora kramp symtom är de med stor chans stelkramp och då behöver man inte vänta på tester innan man ger medicin.

Etiologiskt diagnostik = ej t.ex. rtg pulm, utan odling som vissar att de är t.ex. baktier och även vilken art.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är imummunflorenscen?

A

Antikropp fäster på cellen. Man fäster sedan florokromer på dessa. Till dem kan FITC fästa vilka lyser grönt i UV-ljus è man kan på de sättet påvissa att de finns antikroppar fästa till cellen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är flödescytemetri?

A

Tekniken räknar antal celler som uttrycker en viss antigen. Cellerna passerar genom en liten kanal där en laser lyser è de reflecteras och avböjer beroende på hur mycket granula de finns i cellen och hur stor den är (avböjningen). Man kan tillsätta antikroppar och mäta dessa och de celler de binder till – och där med räkna utt mängden protein och DNA mm.

Används vid hemtologiska sjukdomar, tumörer och kemoterapi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är elisa?

A

ELISA, enzyme-linked immunosorbent assay

Används för att kvantifiera och detektera en antikroppar eller antigen. Känsligt och enkelt.

  1. Antigenen binder till väggar/botten i brunnarna på mikrotitrerplatta.
  2. Ak tillsätts till brunnarna
  3. Enzymer som ger färg tillsätts och antigen upptäcks. Detta gör mängden ak budet till ag är proportinollt till mängden färg i slutproduktion

Används vid HIV, toxilogi, mycobacterium vid TBC, hepatiti mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är western blor?

A

Används för att karakterisera antigen i komplexa blandning. Protein sorteras över ett membran med elektrisk spänning. Man använder storlek för att hitta vad de är för protein.

Används vid HIV-test, galna kosjukan, Lyme-disase mm

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad är realtids-pcr?

A

Mäter PCR över tid och kan då inte bara detektera, utan även kvantifiera mängden virus. Är guldstrandar för flesta virus – dock väldigt dyr och känslig för kontamination.

Utföranden PCR

  1. Först lysera celler/virus/bakterier
  2. Rena fram nukleinsyor
  3. Tillföra primer, polymeras och dNTPS
  4. PCR i tre steg
    1. Öppnar i 96 grader
    2. Tillföra primers vid 45 grader
    3. Bygga på med polymeras och dNTPs vid 72 grader

Tre faser – och hur de används för att bestämma mängd i PCR
Finns tre faser, vilka är exponential, linjär och sedan platå. De går även att sätta ut en Threshold och sedan utifrån de Ct-värden. Ett CT-värde är hur mycket virus vi hade vi start – och med hjälp av kända virus-CT så kan man räkna ut hur mycket virus DNA de är i en vätska.

  • Om man har känd 10000 för 20 cyklar och en annan kommer upp på samma vid 19 cyklar så betyder de att man har dubbelt så mycket av faktor B

Finns många olika symtem, så som:

  • SYBR – vilken använder fluoroforsen
  • TaqMan – vilken använder flourorsen, fast igenom primeras som Tag sedan klipper bort