IBI 1 : Virus i övre luftväg Flashcards

1
Q

hur skyddar kroppen sig i mot virus i luftvägarna?

A
  • Ospecifikt skydd*
  • Lägre temp i övre luftvägarna för att virus trivs där och får inte ner i lungan, viket är bra
  • Bägarceller i luftvägarna producerar slem som spelar en viktig roll då de blockerar viruset från inträde till målcellen. De slem som ha partiklar förs tillbaka mot övre svalget med ciliernas rörelse.
  • Antimiktibella peptider som skadar
  • Hostning

Specifikt svar

  • Antikroppar och makrofager
  • T celler
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur påverkar de hur långt ner viruset hamanr i luftvägen?

A

Eftersom de ”djupa luftvägarna” inte har så väl kontakt med resten av kroppen så krävs en ”övre luftvägs infektion” för att viruset ska få spridning.

De flesta inflensavirus hos fåglar kan i endast stora mängder infektera lungorna. Anpassning av viruset så de kan infektera övre luftvägar är därför mycket väsentligt för att orsaka en pendemi.

Övre luftvägsinfektioner

Ger sinusit, bihålleinflamtion, och även farygit, ont i svalget

Nedre luftvägsinfektion

Blir värre desto längre ner vi går Kan ge: Bronkit, bronkiolit och pneumi – vilket kan leda till så mycket vätska i lungorna att man drunknar i den.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad finns att säga om mässling?

vad ger det för symtom? finns det vaccin? varför multiorgan sjukdom?

A

Är en luftburen mycket smittsam sjukdom som ger akut insjuknade med hög feber, ögonirritation och torrhosta. Efter några dagar utslag på kroppen.

Ungefär 20% som får sjukdomen drabbas av andra komplikation som öroninflammation, lunginflammation, diarré eller bihåleinflammation. En mycket mindre andel får hjärninfammaton eller dödlig.

Det finns idag ett vaccin, MRP-vacinet, som ges i två doser – först när barnet är 18 månader. Stora problem kan ske när folk inte vaccinera sig – likt i södra Europa.

Viruset binder till CD46 och kan försöka sig i epitellcelelr, T och B celler. Eftersom receptorn finns på många olika celler kan sjukdom sprida sig till flertal organ.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur smittar luftvägsvirusen?

och vilka oliak finns till de övre luftvägaran?

A

Virus smittar ofta under vinterhalvåret. Detta för att då är luften torr och kall – vilket gör att partiklar och aerosol ligger kvar i luften och sväva i upp till timmar. Man befinner sig även mycket inomhus under denna tiden vilket gör att man kommer i kontakt med mer folk och mer sjukdomar.

Under sommaren är luften istället varm och fuktig. Värmen gör att partiklar rör sig snabbare och fuktigheten gör att partiklarna blir tyngre och sjunker è mindre smitta.

För ex. inflensa så har majoriteten av folk blivit smittade utan att vissa symtom, de kan dock ändå föra sjukdomen viddare

Virus kan även smitta via kontakt, så som att någon rör vi ett handtag och någon sedan tar i det.

Virus som primärt orsakar övre luftvägsinfektioner:

  • Influensa A/B/C
  • Parainfluensa 1-4
  • Respiratoriskt syncytievirus (RSV),
  • Metapneumovirus
  • Coronavirus
  • Adenovirus
  • Rhinovirus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad heter infulensa? vilka släkte finns och hur är dess struktur översiktligt?

A

Familjenamn: Ortomyxoviridae

Släkten: Finns A, B, C och D. A och B orsakar epidemier, medan C endast ger mildare sjukdom. D brukar inte räknas med då den bara hos boskap.

Struktur och genom

  • Helikalt
  • Höljebärande
  • Enkelsträngar negativt RNA (-ssRNA)
  • RNA-Segmentet är speciella
    • Släkte A och B har 8 RNA-segment medan inflensa C har segement 7
    • Varje segment har egna kapsider och plolymeraser
  • Har olika hölje protein
    • H, H0, M2, N, NS1 och PB2
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad gör Ha och Na vid insulensa?

A

Hemagglution – Ha

På ytan av inflensa finns olika sorter av hemaggluatuon, H, som brukas benämnas som H1, H2 och H3 hos människan. Deras uppgift är att fästa på siacylsyra på cellytor och där med komma in i målcellen.

När de sitter på ytan så klyvs de till subenheter som också också heter H1 och H2 vilka sedan används. Före de kylvs kallas de H0. Längre H pariklar gör att klyvning med större chans sker. De är clara-linkande enzymer i luftvägsepitelet som klyver.

Neuraminidas - Na

När nytt virus lämnar målcellen som måste Na klyva av Ha så att viruset lossnar – detta gör den genom att försröa sialinreseptorn.

  • Olika inflenser kan ha olika sorters H och N. Detta ger olika sorters inflensa virus – vilket gör att även om man är immun mot en typ av inflensa ett år, så kan man fortfarande få inflensan nästa år.*
  • Långa N och H, samt att de är anpassa för varandra gör inflensaviruset optimalt.*
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad förutom Ha och Na är viktigt för olika sorters kraftiga infuelsa virus?

A

NS1 – non structral 1

Influensa viruset har även NS1 vilket den använder för att hindra cellen att skicka ut interferoner, vilket gör att den sämre tillkallar sig ett immunförsvaret. Interfroner kan även åka till andra närliggande celler och sätta igenom ett förberedde skydd för dem – detta inhiberas nu.

Detta går till så att NS1 blockera singalvägen som inducerar IFN, detta genom att blockera PKR som stoppar prtoinsyntes och även IRF som stoppar transport in i kärnan.

Olika influenser har olika bra NS1.

PB2

Är de RNA-beroende RNA-polymeraset som viruset tar med sig. Om de är bra kan viruset med mycket större effektivitet producera nya virus.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

hur sker influensa replikation?

A
  1. Viruset fäster med H till sialinsyran på ytan och viruset bjuds in i en endocytblåsa.
  2. Endocytblåsans pH sjunker med hjälp av M2-jonkalaner som viruset har è gör att den spricker och genom tas sig fritt in genom imfort in i kärnan
  3. Inflensa viruset är det enda RNA-viruset som replikeras sitt genom inne i cellkärnan
  4. vRNA blir till mRNA genom att polyA och capping sätts på i syfta att ribosomerna ska tro att de är humant
  5. mRNAt åker ut och translation sker
  6. Avknoppning sker där Na klyver sialinsyrabidningen och vriuset frigörs
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är patogenesen av inflensa? och hur reagera immunförsvaret på detta?

A

När vi andras in influensaviruset så ger den en övre luftvägsinfektion genom att gå på epitelceller som ger:

  • Slem hypersektreiton
    • Ger en rinnade nästa och tungt i bröstet
  • Plasma läckage ökar från kärl
  • Cytokiner frisätts vilket gör så immunceller kommer dit
    • Kan göra så vi får en cytokinstorm, vilket är en överreagens
  • Nervaktivering sker

Detta ger:

  • Infalmmaterade luftväg som krypmer i dimater
  • Slem som minskar diametern
  • En cell till cell spridning viruset där även bronkiala/alverolär epital kan drabbas.
  • Ciller försvinner och de blir ett avklätt epitel som kan skapa komplikationer då bakterie nu lättare fäster – där de vanligaste är:
    • Streptococcus pneumoniae
    • Haemophilis inflenzae
    • Staphylcoccus aureus

Immunförsvar

  • DC i lungan tar upp viruset via deras TLR och tar med dem till lymfkörlarna
  • DC går till B celler och T-celler i lymfkörtlarna och gör ett cellulärt svar
  • T-hjälparceller
    • Th1 och Th17 hjälper celler att producera cytokiner som dämpar infektionen
    • Tc1 och Tc17 dödar inflensaaktiverade celller
  • Humoralt immunsvar
    • Gör att vi får ett skydd mot reinfektion – detta genom främst IgA och sedan IgG. Även Ab som känner igenon främst Ha, men även Na är viktiga
    • De bästa är de nutraliserade antikropparna som fäster på H och och gör att de inte kan fästa till cellerna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

symtom, diff och komplkationer med infulensa?

A

Symtom

  • Feber (normalt hög)
  • Huvudvärk
  • Ont i halsen
  • Rinnade och täppt näsa
  • Torrhosta
  • Extremt trott
  • Ömmade muskler
  • Magproblem

Detta beror dock på IFN och T-cellsvaret, samt hur stor dos virus de finns i kroppen.

Diffdiagnoser

Bakteriella luftvägsinfektioner

Andra viroser i luftvägarna, t ex: - RS-virus - Rhino- och coronavirus - Parainfluensa - Adenovirus.

Komplikationer som kan ske

  • Bihåleinflammation, öroninflammation*
  • Lunginflammation*

Debuterar ofta efter flera dagars influensasjukdom. Antibiotika som har effekt mot både pneumokocker och stafylokocker rekommenderas hos svårt sjuka patienter med lunginflammation i samband med influensa.

Influensapneumonit

Debuterar ofta tidigt i sjukdomsförloppet. Ger problem med syresättning av blodet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är skillnad på epiderminer och pandeminer?

A

Inflensaviruset är egentligen ett fågelvirus och kan inte fästa på människan, förutom i de nedre delarna av lungan. De krävs därför en stor mängd virus för att fågelviruset ska smitta och så länge de övre luftvägarna in infekteras så sker igen pandemi.

Antigen drift

Som andra RNA-virus kan inflensa inte korrekturläsa nygjort RNA och fel sker hela tiden. Mutationer i H gör att epitoperna (en lilla del av ett antigen som specifikt känns igen av ett immunoglobulin eller en T-cellsreceptor) ändras så att antikroppar inte längre känner igen det. Detta kallas antigen drift och sker hela tiden i både inflensa A och B. Detta är anledningen till att man varje år måste vaccinera sig mot influensan då nya varianter av H hela tiden uppstår.

Kan även ske drift i neutramindas – detta också pga. mutationer. Viktigt att komma ihåg vid drift r att bara ett litet fragment byts ut.

Är alltid punktmutationer.

Antigen shift

En cell kan infekteras av flera influensavirus. Eftersom viruset är segmenterar så kan varje segement bytas ut om en cell blir infekterad av flera subtyper.

Exempel så kan en gris smittas av både ett humant virus och ett fågel influensa-virus. Grisen kan sedan göra shift och segment bytts ut è vilket gör att vi nu har ett djur-inflensavius som kan fästa humat. Detta skappar pandemier så som Spanska sjukan.

Pandemier är speciella då de är i varje land. Många av dessa virus är också väldigt bra på ”att vara virus” och hade t.ex. starka NS1.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad för tidsaspekt och dinagotisk används vid influensa?

A

Tidsaspekt

  • Inkubationstid 1-4 dagar
  • Sjukdomstid oftast 7-10 dagar, med feber i 3-5
  • Smittar en dag före och flera dagar efter, mest stört smittrisk första dagarna

Diagnostik

  • Pinnprov i nasopharynx och svlag för att sedan göra PCR är vanligast
  • Antiproppstest kan i efterhand vara av värde
  • CRP och EPK är ofta normala eller lätt förhöjda vid lindrig influensa. Vid svår influensa kan CRP stiga upp mot 50-100 mg/L, vilket kan försvåra differentialdiagnostiken mot bakteriella infektioner.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hur verkar vaccin och behadnling mot inflensa?

A

Vaccin

Vaccinets skyddseffekt är ca 60-70 % och denna uppnås ca 2 veckor efter vaccinering och kvarstår ca 6-12 månader.

Men vilka ska få vaccin? Jo följande:

  • De över 65 år
  • De med underliggande kronsik sjukdom så som t.ex.
    • Hjärt och lung
    • Svårt astma
  • Alla gravida rekommenderas att ta
  • Sjukvårdpersonal

De finns dock komplikationer och de är att tack vare antigenic drift så kommer nya sorters inflensa varje år. Man måste därför med kvalicierade gissninar leta upp de inflensavaccin man tror kommer behövs denna säsongen

Behandling – dessa droger är anti-virala droger

Oseltamivir hämar neuramind och blockera utsöndringen av virus (både inflensa A och B) från cellen. Detta kan misnak sjukdomtiden med 1.5 dagar om de tas 48 yimmar från symtomsttart.

Eftersom influensa har ett hölje av lipider så kan tvål och andra fettlösande ämnen inaktivera den.

Det finns även äldre LM så som Amantandine som blockera M2 (hos A) så viruset inte kan frigörs från endsomen. Dock finns de mycket biverkningar med detta så som depretion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad är paramyxoviruset?

A

Först lite om Paramyxoviruset

Är en stor familj som finns oss de flesta djurarter. De viktigaste att ha koll på härifrån är:

  • Påssjukan
  • Mässling
  • RSV
  • Humat metapneumovirus

Viruset kan orsak alltifrån lidrigare övre luftvägsinfektioner till dödlig hjärnhinneinfektion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är Respiratorisk Syncytialvirus? familj och struktur, samt intag i cellen

A

Familj: är ett paramyxovirus (likt parainflenza, mässlig och påssjuka) som har två subrgrupper: A och B – vilka båda cirkulerar i samhället och för att få immunitet mot viruset måste man infekteras av båda.

Struktur

  • -ssRNA
    • Ligger som helikal och har polymeras-komplex med sig
  • Höljevrius av lipider
  • F och G-gkyloprotiner spikar
    • G som fastnar på cellreceptorer
    • F för fusernade med cellers membran

Intag i cellen

  1. G-glykprotienet fastnar på Cx3cr1 på cellen
  2. F-proteiner åstakommer fustion med cellmembranet
    1. Kan ske med TLRr eller Necleolin
  3. Viruset kommer in som -ssRNA och görs till mRNA
  4. Viruspariklar görs med translation
  5. Viruset tar med sig lipider då den knoppar av och bildar ett hölje

Virusets egna skydd är att viruset har NS-1 och NS-2 vilket verkar (som influensa) genom att blockera IFN svaret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

epidemoligi och patognees av RSV

A

Epidemilogi – hur smittar de?

  • Droppspridning (aersol)
    • Mest under vintertid
  • Inkubitionstid på 4-5 dagar, men går på nedre luftvägar dag 5-7 vilket gör att man kan få känslan av en ”andra sjukdomsvåg”
  • Viruset utsöndrar från en i 1-3 veckor
  • Sprider sig lätt på neonatl-avdelingar
  • Mycket smittsamt

Patogenes

Viruset ger svullna slemhinnor och ökad slemproduktion som ger cellskada hos epitelcellerna. Detta sker i övre luftvägarna, men med cell till cell överfröing av virus via cell-fusion mellan cellerna så kan den sprida sig till nedre luftvägar och bildar ”jätteceller” – syncytia – vilket är dålig tecken då cellerna förlor sin funktion

Små är extra utsatta för:

  • Dålig hostning som gör att viruset åker längre ner och immunförsvaret drar igång è ger en större skada
  • Även mindre luftvägar som gör att de lättare täpps igen av t.ex. slemet

Då viruset skadar cellerna så dör de och lossnar vilket ger angreppspunkt för bakterier, vilket aldrig är bra.

17
Q

vad behöver man tänka på klinskt vid RSV? olika åldrar, symtom och hur de lurar immunförsvaret

A

Kan vara mycket svår sjukdom för barn och äldre, med till och med dödlighet vid akut LVI hos bebisar. Hur farligt de blir beror mycket på åldern där:

  • Över 3 år får enklare övre luftvägsinfektion eller vanlig förkyldning
  • Småbarn på 0-1 år får allvarligare nedre luftvägsinfektioner med:
    • Bronkiloit 50-90%
    • Bronkopneumoni i 5-40%
    • Krupp i ca 10 %

Om man får de under 1 år kan man även få följdsjukdomar så som: öroninflammation

Symtom att leta efter ä:

  • Feber
  • Vässande anding
  • Nässviftning
  • Cyanos

Att lura immunsystemet

Viruset lyckas att lura immunsystmet att istället för att få ett Tc svar så skickar cellerna ut IL-10 och vi får ett B-cellsvar som viruset bättre kan hantera.

Kroppen behöver båda antikroppar och T-cellsvar och vi får ingen fullbordat immunitet, utan får reinfektioner hela livet

18
Q

vad är parainfulsenaviruset? släkte och struktur

A

Släkte: tillhör också Paramyxoviruset och är näst vanligaste orsaken till luftvägsinfektion hos små barn (RSV är vanligast)

Struktur:

  • -ssRNA med bara en sträng
  • Hölje
  • Finns fem olika serotyper (är ett sätt att dela in mikroorganismer efter vilka strukturer som finns på yta)
    • 1 ger krupp i barn
    • 2 ger mildare symtom av 1
    • 3 ger bronkiolit och pneumoni
    • 4a och b ger mildare sjukdom
19
Q

Parainflensaviruset: patogense och klisnkti (allstså vad ger de för sjukdom)

A

Patogenes

  • Gå på nesofaryx och sprider sig till nedre luftvägar inom 1-3 dagar
  • Virusproduktion sker i upp till en vecka
  • Många är infekterade men asymtomatisk (men ändå kan de smitta)
  • Återinfektion kan ske hela livet
  • Är mycket höginfektiöst virus som smittar via aerosol, men kan även leva på ytor upp till 10 timmar
  • Går att döda med tvål och vatten
  • De flesta har haft primärinfektion innan 5 år

Kliniskt

  • Krupp (laryngotrakeobronkit) är vanligaste symtomet (vilket man även kan få av inflensa och RSV) och är infektion som gör att insidan av halsen svullnar och stör normal andning
  • Bronkiolit och lunginflammation kan även ske
20
Q

vad finns att säga om rhinovirset?

  • virus
  • patolgi
  • fäste
  • klsinkt
  • symtom
A

Viruset: Ett picornavirus som är +ssRNA utan hölje

Patologiskt: Vanligaste orsaken till ”vanlig förkyling”

Fäste till cell: Genom dess ICAM-1 så binder den till celler

Kliniskt: Smittsamt via luften och sprids med nysningar, hosta eller handkontakt med ögon, näsa och ansikte. Ger inkubitionstid på 1-3 dagar

Symtom: vanlig förkylning med rinnade näsa, täppt, nysningar och oftast ingen feber

21
Q

vad finns att säga om adenoviruset?

  • virus
  • symtom
  • patogens
  • spridning och replikation
  • immunitet
A

Viruset: ett mastodenovirus med dsDNA och icke höljande.

Ger många kliniska symtom: så som luftvägssjukdomar, gastroenterit och aldvarlig luftväsinfektioner. Konjunktivit (ögonsjukdom)

Patogenes: Kan ge lytisk och latent infektion i kroppen.

Sprids via: Aerosol, närkontakt eller fekalt-orlat. Går att undvika med handhygien. Eftersom viruset är mycket stabilt kan de leva länge utanför kroppen

Replikation: Gillar epitelceller och tillverkar sedan nya virus via kärnan i värdcellen.

Imunitet: viruset ger ett långvarit skydd mot reinfektion. Normalt så återhämtar man sig helt, men barn kan dock utveckla KOL