IBI 1 : Hud Flashcards
hur är huden översikltigt uppbygg?
Uppbyggnad
Huden består av tre lager – vilka är:
- Epidermis – vilket är ett flerskitat hornbildande skivepitel
- Dermis – består av bindväv, blodkärl och nerver. Är viktigt för rörlighet
- Subcutis – vilken är viktigt för att hålla värme med mycket fett och bindväv
Cellerna görs längst ner i basal membranet och vandrar sedan uppåt och går i apoptos.
vad gör epidermis?
Epidermis är stratifierad epithel som är ca 0.1 mm – men kan vara 0.8–1,4 på t.ex. händerna. Största funktion är: att agera som en barriär. Den har tre särskilda celltyper – vilka är:
- Keratinocyter
- Vilka gör keratin
- Melanocyter
- Langerhans’ celler
Epidermis har även 5 lager där cell mognad i steg av keratin som görs av keratinocyter. Dessa steg är:
- Stratum basale
- Består mest av keratinocyter, vilka antigen delas eller inte.
- Gör även antimictobiala peptider som skyddar emot bakterier
- 5-10% är melanocytes, vilka gör melanin.
- Även merkel celler hittas här
- fungerar som receptor för tryck för att sända vidare sådana intryck till nervutskott.
- Består mest av keratinocyter, vilka antigen delas eller inte.
- Strum spinosum
- Dotterceller ifrån basle vandrar uppåt och gör detta lagret
- Har celler som är sammanläkande med desmosomer
- Langehanska celler hittas mycket i detta lager
- Är dendritiska celler
- Stratum granulosum
- Celler blir mer platta här och förlorar sin kärna
- Finns granula här, vilket ses som små korn
- Strum lucidum
- Ett lager med taggiga celler
- Är 3-5 döda celler
- Statum corneum
- Är slutsteget för för keratinocyternas mognad.
- Är överlappade celler
- Celler hålls ihop med lipid-lim
vad är dermis och subcutis?
Är en seg/stark städjande vävnad under epidermis som innehåller speciella strukturer. Varier i tjocklek ifrån 0,6 mm på ögonlocken till 3 mm eller mer på ryggen. Det består av bindväv av fibroblaster som gör:
- Kollagen
- 70% av dermis
- Ger styrka och seghet
- Elastin
- Sitter i alla riktningar och ger elasticitet
- GAGs
- Vilket gör så strukturer kan röra på sig
Inträng i dermis är också blodkärl som för bort avfallsämnen, och tillsätter syre. Dessa blodkärl är också viktiga för att vi ska kunna hålla en jämn kroppstemperatur
Man kan även dela dermis i två delar histologisk, vilka är:
- Det papillära skiktet
- Delen mellan gränsar till Epidermis
- Rikt på kapillärer, nervandorgan och elastisk bindväv
- Förser epidermis
- Det retikulära skiktet
- Delen som gränsar till Subcutis
- Innehåller svettkörtlar, hårfolikar och små blodkärl samt nervbanor
Subcutis
Är upp till 3 mm på vissa ställen. Består mest av fett och stödjevävnad. Tack vare fettlagret fungerar den som:
- kroppens energireserv
- skyddar dessutom mot kyla
Insprängt i fettet finns mindre blodkärl och nervbanor som går vidare till över- och läderhuden.
hur kopplar cellerna i huden samman?
- Desmosomer
- Består av keratin och håller ihop cellerna
- Adherence junction
- Den utgörs av extracellulära bindningsproteiner, cadheriner, som förbinder celler med varandra, genom att fästa mot andra cellers cadheriner. Cadherinerna är i sin tur transmembrana, och fäster i cellens cytosol mot en speciell del av cytoskelettet som utgörs av ett “bälte” av aktin och myosinfilament via adapterproteiner.
- Viktig för den medierar information om cellkontakt till cellen, vilket styr delning och apoptos.
- Fokaladhesioner
- Fokaladhesioner är stora proteinaggregat som förbinder cytoskelettet hos celler till extracellulärt matrix. I hudens fall cytoskelettet till basalmembranet via aktin som binder genom kollagen
- Fokaladhesioner bygger på att transmembrana proteiner, integriner, binder till det extracellulära matrix som finns runt omkring alla vävnadsceller. Integriner fungerar dessutom som receptorer, när de binder in till extracellulärt matrix så genereras olika signalvägar.
- Gap junction
- Kanalr för olika ämnen mellan cellerna
- Tight junctions
- Håller det tätt mellan cellerna så inte vatten kan rinner in
- Hemidesosom
- Kopplar epitelceller till det underliggande basalmembranet med hjälp av proteinbindningar så som:
- Keratin och intergin binder till laminin och kollagen
- (Intergrin binder mellan cell och vävnaden och är viktigaste receptorn här mellan)
- Kopplar epitelceller till det underliggande basalmembranet med hjälp av proteinbindningar så som:
(hemidesosom och fokaladhesion gör nästan samma sak fast den ena har aktin och andra keratin)
vad är keratocyter?
Keratinocyt, cell som finns i överhudens (epidermis) alla lager, och som innehåller keratin. Den vandrar uppåt och går i apoptos i stratum corneum, det vill säga programmerad celldöd, och bildar det yttre döda cellagret på kroppen. Keratinocyter på statum aslae kallas ibland basel celler.
Funktion
Huvudsakliga funktion är att skapa en barriär emot:
- Bakterier, parasiter, virus, svamp
- Värme
- UV-strålar
- Vattenförlust
vad är melanocyter och merkelceller?
Melonocyter
Finns i statrum basale och skickar ut sina utskott upp till stratum spinosum. Har som funktion att produserar melanin, som paketeras i granules och flyttas med dendriter till närliggande keratinocyter.
Melanin skyddar oss emot UV-stålar igenom att absorbera UV-ljud och ger oss en brun färg när vi solar. UV-strålningen ökar tyrosinasaktiviteten och ger pigmentering. Flera melanosomer, vilka är veskilarna med melanin, bildas och vi får efter ett dygn en ändring i pigmentet.
Antalet melanocyter och dess densitet är samam i olika hudfärger – utan de som skilljer åt är melanosomernas storlek.
Hormoner
MSH utsöndras av hypofysen och fäster på melanocyter och stimulerar den att producera mer melanin.
Merkelcell
Finns i stratum basal och har en neuroendokrin funktion där den verkar som receptor för tryck och skickar sedan vidare signal via nervutskott.
vad har huden för funktion?
Funktion
Huden har många funktioner – så som:
- Skydd mot UV och utorkning
- Utbyte med omgivning med värme och svett
- Sensoriska engenskapet
- Vätska och energiförråd
En av hudens viktigaste uppgifter är att skydda oss – detta gör den igenom:
- Epidermis – som verkar som en fysisk barriär, vilken kan försvagas med t.ex. sår
- Hudens pH skyddar
- AMPs – vilka krenocyterna producera för att döda microberna
- Kroppens immunförsvar
vilka immunceller finns i huden och vad gör dem?
Immunceller
Langerhans celler – en nyckelspelare
Langerhanska celler, dendritiska hud celer, finns i stratum sinosum och har utskott upp uppåt. Dess funktion är att:
- Verka som APC och fånga upp antigen och vissa upp dem för T-celler
Detta går till följande:
- De sker någon form av skada på huden (kan vara UV, trauma, infektion av baktierer eller bara irritation). Detta gör cytokiner som aktiverade langerhans celler.
- Den aktiverade Langerhans som känner av PAMP på bakterier och o Utsöndrar inflatoriska cytokiner o Åker till lymfnoden där de verkar som APC och visar upp antigen för T-celler.
Neutrofiler
Blod-immunceller (netrofiler balnd annat) finns inte normalt i huden men kommer hit vid inflamation och cytokiner.
T-celler
De finns mycket T-celler normalt i huden – främst i dermis där vi har många T-hjälpar celler. Detta går till följande:
- Dendtiska cellen känner av Antigen via TLR och tar upp via endocytos
- Vandrar sedan till lymfknutan och visar upp för omogen T-cell
- Leder till att T-celler bildas och åker ut till huden igenom
- Dessa celler har fått CLA på sig, vilket tillsammans med kemokiner hjälper till att hitta inflamtionen.
Mastceller
Har en frisättning av histamin och prostaglandiner vilken bidrar till inflammationen.
Makrofager
- Tar upp patogener, känner igen dem och förstör dem
- Använder TLRs och komplement receptorer
Aktivering triggar cytokinfrisättning
hur delar man upp de olika grupperna av dermatologi?
Viktigt att skilja på venerologi och dermatologi – där skillanden är:
- Venerologi handlar om: STD
- Dermatolig handlar om: hudtumörer och dermatoser (hudsjukdomar)
Vererologi kan delas upp i:
- Bakteriella infektioner med ex klamydia
- Virusinfektioner med ex herpes
- Svampar
- Övriga
Hudtumörer kan delas in i:
- Beninga
- Malingna – där basalcellcancer och skivepitelcancer är två viktiga
Dermatologin går även att dela upp på otroligt många sätt: men de som fokus kommer ligga på här är: Överkänslighetsreaktioner
vad är urtikaria? vilka vilka symtom kan de ge?
Även kallas nässelfeber och är en hudreaktion som definieras följande:
”är en grupp av mastcellassocierade sjukdomar som har ett gemensamt karakterisitik reaktionsmönster i huden: utveckling av klåda och kvaddlar och/eller angioödem”
Men vad är kvaddel och angioödem?
- Kvaddel – yttlig svulland av dermis oftast med erytem. Klåda och brännande känsla och kan försvinna och åka upp på sig till olika ställen på kroppen.
- Angioödem – en djupare hudfärgad svullnad i dermis och subcutis. Ingen brinnande känsla utan istället, ibland, smärta. Ofta i slemhinnor och tar längre tid till symtom avtar.
hur delar man upp urtikare i oliak grupper efter orsak?
Det går att dela upp Urtikaria på tre olika sätt med olika undergrupper i dem – de är:
-
Idiopatisk
- Med akut vid symtom under 6 veckor
- Och kronisk med symtom över 6 veckor
-
Fysikaliska
- Pga. köld, tryck, värme och ljus
- Rekommendera att undika dessa
-
Andra
- Vatten och kontakt
vad skiljer akut, kronsik och kontrakt utrikaria?
Akut urtikaria
- Ca 50% av utikarien är akut och går över inom 6 veckor – detta gör att man även inte gör någon rutinmässig diagnos.
- Vanligaste orsakerna är övre luftvägsinfektion och LM tagna mot andra infektioner (så som mot hepatit). Även penicillin är en vanlig orsak till detta.
- Är en IgE-förmedlad allergi av typ 1.
Kronisk urtikaria
- När de föregår i över 6 veckor och noggrann diagnostisk göras för att hitta. Detta innebär lång anamnes, blodundersökning, dermografism-test mm. Dock finner man ingen orsak i 50% av fallen
- Är mest sannolikt INTE en allergisk åkomma, utan ev en icke-allergisk överkäsnlighet
Kontakturtikaria
Under gruppen ”andra urtikariatyper” finns de något som heter kontakturtikaria. Denna går sedan att dela in i två undergrupper – vilka är:
-
Allergisk (typ 1 reaktion)
- Främst mot födoämnen, men kan även vara mot t.ex. djurhår
- Man gör pricktest
- Kan ge anafylaxi
-
Icke-allergisk
- Främst mot kosmetika och LM, men även mot brännässlor
De två vägarna har olika reaktionsväggar som båda slutar i histamin och samma symtom. De olika är:
symtom, utredning och beadhnling av urtikaria?
Symtom: klåda och kvaddlar och/eller angioödem
Utredning: hitta utlösande faktor. Pricktest.
Behandling: för akut ges antihistamin (även om den är självbegränsande). Och för andra typer ska man först ta bort triggers och sedan ge LM mot symtome
vad är eksem= hur delar amn upp dem?
Eksem är en allergisk hudreaktion som finns i många olika sorter och definieras följande:
”en hetrogen grupp av ytliga inflammationer i huden med typisk morfologi. Patogenerna är exogen, endogen eller kombination. Får inte växlar ihop dermatit som innefattar en större grupp sjukdom”
Klassificering
De går att klassificera eksem på många olika sätt – de kan vara efter:
Tid – med följande:
- Akut med erytem, fjällning, huden ofta ödematös och vätskande. Även klåda
- Subakut
- Kroniskt med kläda, förtjockning och fjällning.
Efter patogenesen – med följande:
- Atopisk
- Kontakteksem
- Torreksem mm
Och efter lokalisation och morfologi
vad är atopiskt exem?
- pato
- kliniskt
- behadnling
Ca 15% av alla barn i Sverige drabbas av detta, men kan även komma i vuxen ålder. Ger klåda och rodnad med torr hud.
Patofysiologi: torr hud med bristande barriär pga mutation i profilering som leder till mindre keratin och fuktighetsbevarande i ytliga epidermis och dermis.
Kliniskt: klåda, rodnad och torr hud. Patienten river sönder huden och sekundärinfektion uppstår
Behandling: Steroider, mjukgörande och antihistamin.
vad är kontaktexem?
olika typer
behadnling
Def: klassiska typen av exogent eksem och är framkallad av icke infektiös, immunologiskt eller kemiskt agens. Finns två typer 1) allergisk pga. typ IV reaktion, och 2) icke-allergisk, s.k. irritativt. Kliniskt är de svårt att skilja på dessa.
Allergisk typ: kan komma från nickel, PPD i hårgärg och gummi mm. Det kan ta år innan man blir allergisk och då blir de en typ-IV-reaktion. Påverkar ofta händer och armar och frisörer är ett extra utsatt yrke.
Utredning: kräver lång sjukhistoria för att hitta va de är. Man gör även s.k. Epikutantest aka. Lapptest
Icke-allergiskt-kontakteksem: ifrån t.ex. tvättmedel och vatten. Kräver långvarigt och uppred exponering av svagt toxiska ämnen i omgivningen. Hudbarriären skadas. Drabbar underarmar och händer
Behadning
- Eliminera / undvika triggers
- Lokalbehandling med kortisonkräm
- Mjukgörande för att återsälla huden
