IBI 1 : Prostaglandiner och systemiska svar Flashcards
vad är prostagladiner och leukotriner?
viktigaste?
Prostaglandiner och leukotriner kommer båda ifrån linolsyra och är med i många av kroppens reaktioner vid inflammation. De är PGE2 som t.ex. påverkar feber mm.
PG har en kort halveringstid och verkar därför lokalt, eftersom den inte ”hinner” åka iväg och verkar systemiskt. Dock finns de undantag och PG kan påverka många av våra organ.
PG är även mycket potenta – vilket gör att en låg dos verkar kraftigt.
Viktigaste PG är PGE2, och där efter PGI2 och PGD2.
när bildas prostaglinder och hur?
När bildas de?
Prostaglandiner bildas på beställning och lagras inte – detta gör att de tar lite längre tid innan de verkar (jämfört med t.ex. histamin).
PAMPs aktivera immunceller som själva kan producera PG – vilket är snabbaste sättet men inte de största. Mest PG produceras istället via immunceller è cytokiner è prostaglandiner.
Syntes
Fosfolipider finns i cellen och uppkommer ifrån Linolsyra. De blir till PG genom:
- Fosfolipid == FosfolipasA2 => arakidonsyra
- Aktiviteten ökar via proinfammtoriska sytokiner
- Minskar via antiinfammoriksa
- Arakidonsyra kan även bildas via enzymer MAGL
- Arakidonsyra kan sedan bli till olika saker beroende på enzymer
- Prostagladiner
- Prostacylin
- Thromboxane
- Leukotriner
Vad är de som gör att AA blir olika saker?
- AA blir först PGG2 via COX1/2
- PGG2 blir sedan PGH2 via COX1/2
- PGH2 kan sedan blir olika saker beroende på olika enzym:
- TxA2
- PGE2
- PGD2
- Prostacylin
vad har COX1 och COX 2 med prostagladiner att göra?
Det som verkar i två steg för att bilda PGH2. COX 1 och COX 2 är väldigt lika – men har ändå tillräckligt stor skillnad för att olika LM ska kunna verkar olika på dem. En stor skillnad är:
- COX1 – ligger ungefär stabilt på samma mängd
- COX2 – ändras kraftigt vid infammation och ökar från lågt till väldigt högt
Så vid normaltillstånd har vi stabil mängd COX1 och låga nivåer av olika PG: När infammation sker så ökar COX2 =è enzymet mPEGES-1 ökar è PGE2 ökar kraftigt.
vad sker när vi hämmar COX?
Hämning av COX2
Många LM verkar genom att hämma COX2 è vilket minskar inflammationen lite, men främst de inflammatoriska symtomen. Om LMet bara går på COX2 (specifikt) eller om de går på både COX1/2 påverkar biverkningarna av LMet mycket.
- Selektiv = dålig för hjärtat och bra för magen
- Oselektiv = bra för hjärtat och dålig för magen
De olika biverkningarna beror på att om vi endast hämmar COX2 så kommer syntesskalan skjutas över till ett svar som ger TxA2 è koagulation ökar è risk för agina och infarkt ökar.
Bästa LM för hjärtat är Aspirin då den är mest oselektiv.
Vad är NSIAD?
Icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID från engelskans non-steroidal anti-inflammatory drug) är en grupp läkemedel med inflammationsdämpande, smärtlindrande och febernedsättande verkan.
Den för NSAID-preparaten gemensamma verkningsmekanismen är att de hämmar enzymerna cyklooxygenas (COX), vars funktion är att omvandla arakidonsyra till prostaglandiner som både medverkar till inflammation och smärtsignalering. NSAID-preparat har sin huvudsakliga verkan på COX-enzymerna, COX-1 och COX-2.
Biverkningar:
Då NSAID genom framförallt COX-1-hämning, påverkar slemhinnan i magtarmkanalen, kan i synnerhet längre tids användning orsaka eller förvärra magkatarr och magsår. Selektiva COX-2-hämmare har mindre risk för gastrointestinala biverkningar.
Vissa astmatiker (cirka 10 %) kan drabbas av något som kallas ASA-astma om de använder acetylsalicylsyra (ASA) eller NSAID-preparat.
produktuer:
ASA = Aspirin
Ibuprofen = Ipren
hur verkar prstoagldiner på en oliak delar av kroppen
Förstärker cytokiner-svaret – verkar genom att sätta sig på EP-receptor på immunceller och öka dess utsöndring av cytokiner, så som IL-6 från mf.
Attrahera immunceller – leder indirekt till att immunceller kommer till platsen då de påverkar övriga celler (så som endotel) att skicka ut kemokiner
Minskar anti-inflammatoriska cytokiner – genom att påverka celler att minska TNF, IL-14
Vasodilation och ökad kärlpermeabilitet – vilket ger lokal rodnad och ömhet
Ökar smärtkänsligheten – genom att påverka nerver så smärta känns mer
vilka olika symstiksa svar finns på infammation?
Olika systemiska svar på inflammation
- Akutfasreatkion
- Metabol omställning
- Centralnervöst svar:
- Feber
- Aptitlöshet
- HPA-axel aktivering
- Trötthet/håglöshet/obehag
- Hyperalgesi
vad är en akutfasreaktion?
Akutfasreaktion kan ske när lever nås av TNF-alfa, IL-1 och IL-6 (i den ordningen). Hepatocyterna nås av dessa ökar då sin frisättning av:
-
CRP – vilket används kliniskt då den är basalt låg och ökar sedan kraftigt.
- IL-6 som ses vid bakterier i kroppen ger kraftigare svar
- IFN ökar vid virus och ger mildare CRP svar
- Fibriongen som påverkar koagulation
- Komplement så som C3
- Hepcidin – vilket kan ge anemi då de påverkar järnet
Saker kan även minska – så som albumin.
hur uppstår feber?
varför vill kroppen göra det och vad är grejen med febernedsättnade lm?
arför vill kroppen göra det?
Man tror att immuncellerna lättare aktiveras i denna temp och att vissa bakterier inte trivs in den heller.
Är det bra att ta febernedsättande LM?
Svar: Ja – inget tyder på att de blir värre / går saktare att bli frisk med em. De är primärt för symtomkänslan och sekundärt så minskar de inflammationen.
Hur fungera feber?
Kroppen sätter en ny ”temp den vill ha” som svar på PG. När denna är satt så fryser vi fram till kroppen har högt sin temp. Detta är tydligt då man sedan ta LM och svettas då nya ”temp den vill ha” sjunker och vi behöver svalka oss för de.
På signalnivå – vad händer?
Cytokiner när hjärnan och binder till endocellceller och bildar där PGE2.
I hjärnan finns de ett värmecentrum som skickar singaler till WS neuron som hela tiden hämmar neuron som påverkar vasokonstriktion, brunt fett och hutrande.
PGE2 binder tillEP3R och hämmar dessa WS neuron i preoptiska hypptalmausè som hämmar de hämmande neuronen è vasokonstrion sker, aktiverar brunt fett och hutrande sker è kroppstemp ökar.
hur verkar stress på immunsystemet?
Akut pyskogen stress ger förhöjda cytokinhalter i blodet och ökar aktivitet hos immunceller
Kronisk stress ger istället en avflackade kortisol-nivåer – vilket påverkar immunsvaret negativt och även ger sämre signalering av immunsystemet
- Stress på hjärnan
- HPA aktiveras
- Kortison ökar
- Immunceller ökar
Negativa effekter på kroppen
