IBI 2 : Bakterier i luftvägarna Flashcards

1
Q

vad är en pneumoni och hur delar man enkelt upp den?

A

Vad är en pneumoni?
Det är en infektion som ger inflammation i nedre luftvägar. Detta ska skiljas mot bronkit som ger inflammation i större luftvägar.

Man kan dela upp pneumonier i många olika grupper – så som:

Tidsspektra / ”hårdhet”

  • Akut - snabb
  • Fulminant – snabb och våldsam
  • Kroniskt – så som tuberculosis

Var i lungan

  • Bronkopneumoni - Uppstår när mikroorganismen infekterat bronker och bronkioler för att sedan sprida sig genom deras väggar ut i lungparenkymet. Detta ger en fläckvist spridd inflammation som ofta påverkar fler än en lob.
  • Lobulär pneumoni - Uppstår då alla eller en stor del av luftutrymmena i en lob kontinuerligt fyllts med exsudat.
    • S.pneumoniae vanligast
  • Interstitial pneumoni -

Var i samhället

  • Samhällsförvärvade – med s.pneumoniae vanligast, följt av H. influenzae, s.aureus och K.pneumoniae
    • Går att dela in typiska och atypiska
  • Nosokomiella (sjukhusförvärvade) – med främst gram negativa, så som Myocplasma pneumoniae
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

hur är kroppens skydd mot baktierial luftvgssjudkomar?

A

vissa delar så som lugna och tarm måste komma i kontakt med omvärlden, och där behövs annat försvar. Vi delar upp de i:

Mekaniskt

  • Slem
  • Bronkocillär transport
  • Nasofaynx mukoscillär ich näshår
  • Hostreflexen
  • Skarpa kurvor i delningar av bronker

Kemiskt

  • IgA-sekretion i slemhinnor
  • Alveolära makrofager som gör fagocytos
  • AMP
  • Cytokiner
  • Alveolär vätska med sufektant, komplement mm

Adaptiva svaret

  • IgA går över luftvägarna epitel – gör att bakterierna inte fäster på epitelt
  • Antigen vissas upp på MHCII för T-celler è aktiverar B-celler è gör antikroppssvar
  • IgG och IgM i alverolerna som gör komplement och opsonisering
  • T-celler kontrollera infektionen

Nedsatt cellmedieratförsvar leder till ökat antal infektioner med t.ex. mycobakterier och herpes.

Cigarettrök förstör den mukocililära barriären, och alkohol inhiberar host- och epiglottisrefelxen, samt stör neutrofilmoblisering och kemotaxin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är sreptoccocus pneumonia för faktoer? vad har den för virulsens mm?

A

Svarar totalt för 50 % av samhällsförvärvade pneumonier. Mest äldre patienter. Underliggande sjukdom vanligt, speciellt Ig-brist.

Om bakterien:

  • Gram + streptokock
  • Kapsel – viktig till tenta?
    • den viktigaste virulensfaktorn
    • Antifagocytär genom att inte bli opsoninerad av C3b
  • Alfahemolytisk streptokock
  • Ej katals
  • Kan delas in i olika serotyper beroende på olika polysackarider som bygger upp kapsel
  • Virulensfaktorer – så som:
    • Kapsel
    • Tekionsyra och lipotekionyta som aktiverar inflammaton
    • PspA som gör adhesion
    • Skickar ut pneumolysin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

hur sprider sig pneomikoken i kroppen?

vilka drabbas av detta?

A
  1. Sprider sig med droppsmitta eller direktkontakt è och binder till nasofarynx där de koloniseras
  2. Från nasofarynx kan de sprida sig till och ge öroninfammation, sinuti i bihåller eller till nedre luftvägar och ge lunginfalmation
  3. I 20-30% av fallen så ger den även bakteriemi eller sepsis è vilken även kan passerar blod-hjärnbarriären och ge meningit

Vilka drabbas oftast?
Bakterien drabbar ofta en person i dessa tre grupper – vilka är:

  • Har underliggande kronisk sjukdom så som KOL, hjärtsvikt eller diabetes
  • Har en Ig-defekt
  • Har en minskad mjältfunktion, t.ex av skickle-cell-sjukdom eller splenektiomi.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

klinskit av pnemokocken?

  • symtom
  • diangositk
  • behadnling
  • komplikaioner
A

Kliniskt

  • Höger feber med frossa
  • Hosta med expektorat som ofta är rostfärgar/blodfärgar
  • Andnöd
  • Andningskorrelerad bröstsmärta
  • Sat ev låg
  • Bronkiellt adningsljud med hårda rassel över den sjuka lungan

pulm-rtg kan inflitrat ses efter några dagar. Bakteriemi är vanligt, så blododling ska göras. Odling på sputum med gramfärgning och PCR är också bra. Både CRP och LPK ör högt.

Behandling
Behandling med Bensylpenicillin – vilken binder till PBP och gör så cellväggens-syntes inte fungera.

Komplikationer
Ofta går pneumonin över, men de kan dock ske olika komplikationer – så som:

  • Vävnadsdestruktion med abscessbildning
  • Ackumulering vilket ger empysem
  • Fibrotisering
  • Vidare vandring av bakterien vilken ge meningt mm

Hur sker vävnadsdestruktionen?
Tekionsyra och peptidglykanfragment som frisätts vid lys aktivera komplement via C5a. Pneumlysin frisätts och aktivare komplement och ger inflammation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad är leginella pneumophila?

om bakiteriern

A

En bakterie man oftast får efter man varit på hotell utomlands.

Om bakterien

  • Gram neg stav
  • Obligat aerob
  • Kräver cystin och järn
  • Fakultativit intracellulär parasit som lever i amöbor i naturen och i mf, monocyter och alvelört epitel i infekterade värdar.
  • Finns i vattenledningar, pooler mm – men dör vid över 63 grader
  • Virulensfaktorer
    • Adherensprotinerin och pili
    • Järntransportörer
    • Flageller
    • Skeretionssytem
    • Toxiner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur relikera sig leginella i makrofagker?

A

Bakterien lever naturligt i amöbor i vatten, men i vår kropp lever den istället i makrofager. Det går till på följande sätt:

  1. Legionella fagocyternas
  2. Mf vill döda den, men fusering med lysosmen misslyckas
  3. Fusering med lysomen misslyckas för att bakterien binder till mitokondiride och ER.
  4. Inne i bakterien förökar sig bakterien med tillgång till cystin och järn
  5. Fagosomen rupterar
  6. Cellen lyser och bakterien frigörs och flagelerande L.pneumophila söker nya värdar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

klisnkt leginella. p?

A
  • Går vanligast på patienter med sjukdomar på njure och immunförsvar
  • Allmän sjukdomskänsla
  • Huvudvärk, muskelvärk
  • Stigande feber
  • Bröstmärta
  • Andingsnöd och rethösta
  • Illamående, buksmärta och diarre kan förekomma

Obehandlad legionärsjuka kan ge cebral påverkan med chock och död.

Diagnostik

  • Antigentest i urin
  • PCR på luftvägssekret
  • Lab med högt ALAT och krea, lågt Na.
  • Färgas dåligt med gramfärg
  • Svår att odla
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är hemophullus inflensa?

baktiern och hur den ger infammation

A

Drabbar främst patienter med KOL och ger oftast succesivt ökad hosta.

Bakterien

  • Gramnegativ kort stav
  • Fakultativt anerob
  • LPS med endotoxin i cellvggen
  • Har kapsel med 6 antigena serotyper (a-f)

Hur ger den inflammation?

  • Pili adhestion som ger kolonisering i orofarynx
  • LPS och glkuopeptider hindrar cilliärfunktion
  • Främsta virulensfaktr är dess antifagocytära polysakaridkapsel
  • Kan translokera till blodet och ge bakteremi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka är riskgruppen för haemophullis inflensa? hur pvåerkaas barn?

dinaogisk, symtom och vacin

A

Hos barn
H. infenzae koloniserar de övre luftvägarna i nästan alla männskor under fösta månaderna i livet. Den kan sedan spridas och ge öroninfalmmation, sinus och pneumoni.

Riskgrupper
De patienter som är i riskgrupp är de med KOL, kronisk bronkit och cystisk fibros. è är vanligaste orsaken till akut försämrad KOL

Diagnostik

  • Odling på sputum
  • Graminfärning
  • Bronkiella andningsljud och rassel, ofta generella rhonki.

Symtom
Akut exacerbation av KOL, tilltagnade hosta, måttlig feber med högt CRP.

Vaccin
Finns ett Hib-vaccin som erbjuda alla barn under 6 månader.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur ger s. aureus lungsjukdom? diagositk och status mm

drabbar vem?

A

Drabbar mest? – gamala och nedgågna patienter. Kan även ge sjukhusförvärvad pneumoni.

Vanligaste orsaken till sekundär pneumoni hos barn och friska vuxna (efter mässling hos barn och efter influensa hos vuxna)

Status? - Plötsligt insjuknade med påverkar AT, nedsatt andningsljud med rassel .

Kan ge komplikationer med lungabscess och varfyllnad.

Diagnostik – odling och direktmikroskopi med gramifärning. Lab med högt LPK och CRP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

vad är skillnad mellan atypisk och typisk pnemomi?

vilka baktieri är valiga och vad ger de för symtom, behadnling?

A

Skillnad mot typiska?
Pneumonier som ger tydligt mindre sputum och saknar ofta fysiska tecken. Medelhög LPK och avsaknad av alveolär exudat.

Varför är de bra att läsa om?
Vanligt bland unga personer där Mycoplasma pneumoniae är den vanligaste sorten i denna gruppen. Ger ofta lokala epidemier på t.ex. skolor.

Morfologi – hur påverkas lungorna?

  • Histologisk ses inflammation i alveolväggen
  • Rtg vissar ofta sprida förändingar, oftast intersitiella och bilaterala

Vilka kliniska symtom syns oftast?

  • Successivt insjuknande
  • Måttlig eller ingen feber
  • Oftast hudvudvärk och trötthet
  • Sällan svårare AT-påverkan
  • Envis och hård torrhosta – ingen/liten mängd sputum
  • Avsaknaden av auskultatoiska fynd
  • Rtg som ovan
  • Labprover visar höga LPK

Behandling – penicillin i första hand vid primär pneumoni. Vid misstanke om Mycoplasma-infektion ges makroid eller tetracyklin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är mycoplasma pneumi för baktier och vad ger de för sjukdom?

A

Om bakterien

  • Liten bakterie
  • Saknar cellvägg – vilket gör den resitent mot peniciliner och andra Beta-laktamantiobiotika.
  • Binder till cilierade celler, vilket gör att ciliefunktionen i bronkerna påverkas negativt.
  • Har ett komplex adhehionsproten likt en organell.
  • Obligat intracellulär – alltså den måst in i en annan cell.

Lite om sjukdomen

  • 5-25% av samhällsförvärvad pneumoni.
  • 10% av de infekterade får pneumoni.
  • Upp till hälften av alla pneumonier hos ungdomar / unga vuxna.
  • Ger måttligt svår pneumoni.
  • Ger ofta små epidemier i t.ex. familjer. Mycket smittsam.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

patologi, klinskti oc diangosikt vid mycoplasma pneumona?

A
  1. Vi får i hos patogenen när vi andas
  2. Den hamnar i övre luftvägen där den binder till epitelet
  3. Cilierna försöker få bort den, men om de är för mycket / dåliga pga. t.ex. rökning så fastnar den
  4. Bakterien hämmar cilierna via proteinet P1
  5. Ger en slemsamling som ger näring för bakterien. Även hosta och smärta
  6. Cilierna och cellerna dör sedan och spridning neråt sker
  7. Lunginflammation utvecklas

Kliniskt
Barn med ÖVL får en enviss torrhosta. Ger feber och svår huvudvärk. Successivt insjuknade.

Diagnos

  • Seroligi med IgM och IgG
  • PCR
  • Högt SR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är clamydia pneumna? hur vekrar dess livscykel?

A

Om bakterien

  • Gramnegativ
  • Obligat intracellulär
  • Unik livscykel
  • Svårodlad

Hur fungera clamydias unika livcykel?

  1. Den infektiösa formen, elementarkroppen (EB) infekter
  2. EB insulter sig i en vakuol och där sker omvanligt till retikulärkroppar (RB)
  3. Binär delning av RB sker till flera
  4. RB och de omvanlads till EB
  5. Utsläpp av tusentals EB sker efter 48 timmar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vilka riskgrupper, spridning, och klinsk kan man säga om clamydia pneomia?

A

Riskgrupper

  • Barn – ger ofta primärinfektion i lägre skolår, dock sällan pneumonier
  • Vuxna – primärinfektionen ger allvarliga symtom med pneumonier

Sprids med – droppsmitta och har inkubationstiden på 2-3 veckor.

Kan ge – rinit, faryngit, brnikit, sinuit och pneumoni med feber och AT-symtom som huvudvärk.

Pneumonin startar som faryngit med måttlig feber och heshet, förbättring under en vecka, fortsättning med tilltagande hosta och ökad feber.

Diagnos – PCR. Odling mycket svår. Antikroppar mot IgM och IgG. Högt SR

Behandling – med erytomyclin eller doxycyklin

17
Q

vilka prover och testr tas vid pnemockoer?

A
  • Odling sputum och blod och nasofarynx
    • Resistent och art
  • Hb och LPK och CRP,tpk. Även venös diffrentialräkning för poly
    • LPK även väldigt högt
  • PCR - ofta extretm högt!
  • För lungans funktion
    • SAT
    • Artärblodgas
    • Hb
  • Temp
  • Även pneumokock-agningen i urin
    • På de svårtas sjuka

CRP

  • Bildas i lever
  • Är en akut fasreatant
  • Binder till fosfokolin och känner ingen kolhydraten C hos pnumonkcoken och även skadade scelle
  • Kan akiva komplentsymet mycket
  • Kort anamnes tyder på lågt CRP. Om man tar de senare så kan de har stiget mycket
    • Top på 25 timmar

PCT

  • Är ett mycket dyrare prov
  • Är snabbare i sin kinetik så man hittar infektionen tidigare med top från 10 timmar

Venösa diffen

18
Q

vad är en venös diff?

A

Venösa diffen

Cellerna tillverkas ifrån benmärg och skickar sedan ut både bandformade och segementare celler, där de segmenterade neutrofilerna är de bästa.

Om man har svår infektion så skickar benmärgen i panik ut omogna former som svar på hjälp-rop

  • Detta kallas en vänsterförskjurten diff
  • Vid s. pinomini ser man ofta
    • Leukocytos höga
    • Neutrofiler är många
    • Vänsterförsjukten diff

Räkningar: venös räkning i dator som räknar

Artägas tas även arätblodgas

  • pCo2 sänker och även Po2 sänker
  • Viktigt vid spesis och pneomkcoker
  • Vid sepsis ser man att BE sjunker, kan man inte överväga denna med respiratorisk ==> ph sjunker och även co2

Kapilär diff är istället en människa som sitter och kollar på micro och räknar

19
Q

vad är tuberkulos och vilka blir smittade? hur?

A

Den mest sprida infektionssjukdomen i världen och man räknar med att ca två miljarder människor är bärare.

Globalt drabbar den barn och yngre vuxna. I Sverige har de under lång tid varit en minskning i insjuknade, men de har ökar senaste åren.

Smittspridning

Svenskfödda – få nya fall och de som drabbas är oftast äldre som fick smittan i början på nittonhundratalet. Tuberkulos hos personer födda i Sverige är nu så ovanligt att risken är stor att diagnosen inte övervägs.

Utlandsfödda – löper sen större risk att bli smittade. Även hemlösa.

Fattiga länder – TBC blomstra i fattiga och folkrika länder. Särskilt om de finns:

  • Äldre med sämre immunförsvar
  • HIV-infektioner
  • Bakteriestammar med resistent mot LM
  • KOL, njursvikt, alkolism och immunsupprimerade.

Många av ovanstående sjukdomar har gemensamt att de har en sänkt förmåga att utveckla/upprätthålla T-celler.

Sprider sig med: Person till person kontakt, exponering för kontaminerade sekretioner av infekterade personer och inhalation av infektiösa arrosoler.

20
Q

vad känneteckninar tuberkulos-baktierin?

A

Inom släktet Mycobacterium finns mer än 70 olika arter – vilka är:

  • Mycobacterium-tuberculosis-komplex
    • Ger upphov till tuberkulos
    • M. tuberculosis är den sorta som i 99% av fallen ger sjukdomen
  • Mycobarterium leprae
    • Ger upphov till sjukdomen lepra
  • Icke-tuberkulösa mykobakterier
    • Ger tuberkulosliknade sjukdom hos främst immunsupprierade

Viktiga kännetecken

  • Aeroba
  • Ickerörliga
  • Stavar
  • Lipidrik cellvägg (vaxyta) med ett extra hölje
  • Räknas som gramposetiva, dock gör lipidrika väggen att de inte går att gramfärgas.
    • Använder syrafastheten istället
  • Delar sig mycket långsam
  • Motstår desinfektionsmedel och kan överleva i torra mijöer i flera veckor pga. fettrik cellvägg
  • Virulens
    • ESAT-6 vilken gör att fagolysomen spricket och att värdcellen där med går i nekros è infammation
    • Lipoarabinomannan – vilken sätter sig i värdens membran och hindrar mognad av fagocytomen.
21
Q

vilka två steg delar man upp tuberkulos patogenesen i?

A

Av de två miljarder som är smittade så är alla inte sjuka – utan för ca 90% ligger viruset latent. De ligger latent för att immunförsvaret lyckas hålla den i ”schack”.

Om patienten blir immunsvag med t.ex. HIV eller gammal och svag så kan sjukdomen gå från latent till aktiv – och där med smitta.

Man skiljer på primär och sekundär TBC

  • Primär är första gången patienten blir infekterad av bakterien. Ostignekros bildas och minnesceller skapas
  • Sekundär är om patienten har bekämpat TBC/den ligger latent och kroppen blir på något sätt immunsupprimerad è reaktivering av TBC sker vilket är mycket alvarlig sjukdom
22
Q

vad sker i primär tuberkulos patogenes?

A
  1. Det börjar med att vi inhalera M-tuberculosis och bakiterin åker ner till alveolära makrofager
  2. Genom TBCs mannostäckta glykolipid så kan den fästa till mf-mannos-rec och är med tas in i makrofagerna via fagosytos.
  3. Normalt skulle makrofagen smälta samman fagosomen med lysomen och där med döda baktierin. Men TBC undergår detta genom:
    1. Skicka ut ATP- och GTP-aser som ger modnadstopp
  4. Då bakiterien inte dör med lysomen så kan okontrollerad bakterieproliferation ske
  5. En primär infektion ske och vi kan känna en mild inflensalik sjukdom, men även helt asymtomatiskt.
    1. Om patient är immunsupresiv så kan en Primärprogressiv TB ske, vilket ger en allvarlig TB. Ovalingt!
  6. Efter tre veckor så har de cellulära svaret kikat igång och vi är påväg att bilda en granlom. Det börjar med att antigen når lymfnoderna där de presenteras av mf för MHCII för CD4+.
    1. Även minnesceller görs
  7. CD4+ blir Th1 som sedan skickar ut IFN-gamma
  8. IFN-gamma gör två saker:
    1. Ökar TNF vilken gör så monoyter rekrytera
    2. Ökar iNOS, vilken dödar baktier i mf och även att vävnadsdeskruktion sker
  9. De ökade antalet moncyter och övriga celler gör så att vi får en ostig nekros i ett granulom.
    1. Detta sker främst i nedre lober
    2. I granulomet kan levande bakterier leva i åratal och sedan komma tillbaka vid sekundär.
    3. De är inte bara kroppen som vill kapsla in i granulom som försvar, utan bakterien verkar också bilja detta då den får en bra miljö och möjlighet att sprida sig
23
Q

vad sker sekundär i tuberkulos patogenesen?

A

Bakterien kan nu ligga ”latent” inuti granulomet. Den kan överleva här länge. Om patienten blir immunsupresiv så kan infektionen ”blossa upp” igen. Exemepl är gammal eller HIV-infektion è gör att TBC börjar sprida sig i lungan. Ofta sprider sig TBC upp till övre lungloberna då de tror finns mer syre där (den är aeorb).

Eftersom kroppen har minnesceller så aktiveras snabbt cytokiner som försvar. Detta ger mer ostig nekros, med undantaget att denna kan ”kavitera” och där med spridas vidare. Den kan spridas till:

  • Andra delar av lungan
  • Vaskulära system till andra organ så som:
    • Njuren
    • Hjärnan – meningt
    • Sköldkörtlen
    • Levern – hepatit
24
Q

symtom, diff och beahdling vid tuberkulos

A

Symtom

  • Långvarig hosta med slem
  • Blodhosta
  • Subfebrilitet (oftast ända symtomet hos barn)
  • Nattsvettningar
  • Avmagring
  • Symtom från organ som TBC spridit sig till
  • Barn får ofta feber och svullna lymfkörtlar. I synnerhet kan små barn drabbas av allvarlig sjukdom såsom meningit och miliär tuberkulos (primärprogressiv)

Viktigt att fråga om: varit utomland? Immundefekt? Vaccinerad? Va man kommer från? Exponerad?

Diff-diagnoser

  • Vid lungtuberkulos – andra pulmonella infektioner eller lugcancer
  • Vid lymfkörtel – malignitet
  • Vid meningit – andra meningitorskaer

Behandling: Behandlingen inleds med fyra preparat om resistensmönstret inte är känt/inte förväntas innebära resistens för mer än högst ett läkemedel:

  • Isoniazid
  • Rifampicin
  • Pyrazinamid
  • Etambutol - sätts efter svar på resistensbestämning förutsatt känslig stam

Vaccin – BCG, vilket är försvagad bovin tuberkulosstam.

Glöm ej: kolla så pat tar sin medcin. Kolla smittspårning. Smittanmällning.

25
Q

oliak diagnostika metoder för att hitta tuberkulos?

A

Vid misstänkt lungtuberkulos rekommenderas i första hand sputumprover, minst 2-3 stycken, helst morgonsputum. Patienten bör instrueras noggrant så att provet kommer från de djupa luftvägarna. Om patienten inte kan producera sputum eller om mikroskopi och PCR är negativa bör man gå vidare med ventrikelsköljvätska och/eller bronkoskopi.

Rtg-pulm: Vid lungsymtom, såsom långvarig hosta, är lungröntgen essentiell. Vid tuberkulos kan, förutom lunginfiltrat och eventuellt kaverner, som i typiska fall är lokaliserade till ovanloberna, även svullna intrathorakala lymfkörtlar ses på röntgen. Dessa fynd är dock ofta inte specifika och bakteriologisk diagnostik är nödvändig.

PPD: Ofta används ett hudtest som innebär att tuberkulosantigenet PPD (purifierat proteinderivat) injiceras intrakutant. Om patienten tidigare har varit i kontakt med tuberkulosbakterier och har cellulär immunitet bildas en kvaddel vars storlek i mm mäts med linjal 3 dygn efter injektionen. Detta är ett väl beprövat test som dock har nackdelen att man behöver två besök. Specificiteten är heller inte optimal då det korsreagerar med BCG-vaccinet och vissa icke-tuberkulösa mykobakterier som är vanliga i miljön.

Odling: man odlar bakterien för art och resistensbestämning. De tar lång tid (6 veckor). Man kan göra de på sputom inducerat – vilket är när man inahlera NaCl för att få upp mer.

Mikroskopi: Mikroskopi med rätt infärgning så man få syra stavar är en snabb, enkel och säker metod. Om man hittar så vet man att de är Mycoacterium, men ej säker på att de är TBC. Man sätter i isolering om man hittar här.

PCR: med PCR kan TBC påvisas. Går mycket snabbt och man kan påvisa vilken serotyp av TBC de är. Man kan även se om de är andra bakterier som också ger sjukdomen TBC.

IGRA: Endast ett blodprov behövs. Principen är att man in vitro stimulerar patientens leukocyter med specifika tuberkulosantigen. Om patienten har varit i kontakt med tuberkulosbakterier producerar leukocyterna interferon-gamma som man kan mäta. Dessa tester kräver bara ett blodprov och är mer specifika än hudtestet