Hjärt- kärl patologi Flashcards
Hur ser en hypertensiv hjärtsjukdom ut histologiskt?
- vad är det som ger hypetrofi?
- cellerna växer i bredd
- cellkärnan blir större
Hjärtmuskulaturen genomgår hypertrofi pga ett ökat motstånd (ökat blodtryck)
Definiera vänstersidig och högersidig hypertensiv hjärtsjukdom
Vänstersidig
- tecken på systemisk hypertension
- hypertrofi i vänster kammare
Högersidig
- pga cor pulmonale (akut eller kronisk lungpatologi) —> ökat tryck i lilla kretsloppet —> höger sida får jobba hårdare
- ger hypertrofi och dilatering av höger kammare
- dilaterade trabekelvärk (pga sträcks ut vid dilatation
Ge exempel på akut och kronisk cor pulmonalr
Akut
- akut lungemobli
- stora pneumonier
- pneumothorax
Kronisk
- KOL
- kronisk lungembolism
- vilka leder till pulmonell hypertension
Sammantaget - hindrat blodflöde i lilla kretsloppet ökar trycket mot höger kammare
Vänsterkammarsvikt
- orsak?
- leder till? - symtom
Orsak
- hypertension i systemkretslopp, hjärtinfarkt, klaffel, inlagring i hjärtmuskulatur
- detta kan leda i kroniska fall till hypertensiv hjärtsjukdom som kan leda till svikt
Leder till slut till att hjärtat inte kan kompensera med ökad slagvolym –> sämre systolisk pumpfunktion
- ökat tryck bak mot lunga –> lungödem
- ger hypotension när hjärtat inte kan kompensera längre –> perifier cyanos
- BIVENTRIKULÄR svikt - kan fås om vänstersidig svikt fortplantas bakåt till lungkretsloppet
Vad är detta?
Lungödem
- transudat i alveoler
- förtjockade alveolväggar pga stas
- stasade blodkärl
Högerkammarsvikt
- mekanism?
- orsak?
- leder till? –> symtom på ökat tryck bakåt?
Ökat tryck bak mot höger kammare –> dilatation och hypertrofi av muskulaturen i kammaren –> sämre systolisk funktion —> sämre cirkulation till lunga
Leder till
- ökat tryck bakåt
Symtom
- fyllda halsvener
- subukutana ödem (pittingödem)
- leverförstoring
Orsaker
- vänsterkammarsvikt som fortplantats bakåt
- kardiomyopatier
- inlagringssjukdom
- infarkt
- lungssjukdom
Orsaker till kronisk/akut ischemisk hjärtsjukdom
Akut
- instabil angina pectoris
- hjärtinfarkt
- plötslig död
Kronisk
- kronisk ischemisk hjärtsjukdom
- stabil angina
Vad innebär stabil angina?
- symtom
- histologi
Ateroskleros (stabila plack) i kononarkärl
- ger ischemiska bröstmärtor vid ansträngning
Histologi
- mycket glatt muskulatur och fibros i fibrösa kapseln
- liten organiserad lipidkärna
Vad är skillnaden på eccentrisk och koncentrisk plack?
Eccentrisk
- placket finns runt en del av kärlet
Koncentrisk
- placket finns i hela omkretsen av lumen.
Vad är risken med instabila plack?
Kan rupturera in mot lumen och orsaka trombos som kan ockludera lumen
- ger ischemisk bröstsmärta utan ansträning och leder i förlägningen till hjärtinfarkt.
Instabila plack kan rupturera när som helst utan förvarning
Vad är definiton på hjärtinfarkt?
Nekros av hjärtmuskelceller pga ischemi
Hjärtinfarkter kan vara regionala eller generellt subendkoardiella. Vad beror detta på och vad definierard dessa?
- orsaker
Regional - vanligast.
- kan vara transmural eller subendokardiell
Transmural - komplett trombos som inte löses upp i tid leder till att hela väggen (transmuralt) går i nekros.
Subendokardiell - trombosen löses upp inom tid, vilket gör att endast nekros sker subendokardiellt
Generell subendkokardiell
- pga ateroskleros i flera koronarkärl vilket leder till ischemisk skada –> nekros subendokardiellt
Beskriv en hjärtinfarkt histologiskt
- färsk
- döda myocyter som förlorar kärnteckning (pyknos) - ödem separerar döda myocyter (ser mer luckert ut)
- akut inflammatoriskt infiltrat mellan myocyterna
- kontraktionsband börjar komma
- tvärstrimmighet börjar försinna (1-3 dagar)
Beskriv en hjärtinfarkt histologiskt efter
- 1-2 veckor
- vilka immunceller börjar komma?
- döda myocyter börjar försvinna (fagocyteras)
- makrofager börjar komma (fagocyterar döda myocyter och neutrofiler)
- granulationsvävnad börjar formas med mycket kapillärer
Hur lång tid tar det innan ett infarktområde i hjärtat har helt ersatts av fibrotisk vävnad?
2 månader och mer
När är risken störst för en ruptur av hjärtmuskeln efter en infarkt och varför?
- vad kan ruptur leda till för dödligt tillstånd?
3-7 dagar efter infarkt
- nekrotiska områden städas undan av markofager. Området i muskelväggen blir försvagat och kan inte hålla emot trycket
- det tidiga bindväven av kollagen är inte stark.
Bilden - makrofager och helt bortstädade nekrotiska myocyter
RUPTUR KAN LEDA TILL
- hemoperikardium - blod läcker ut under perikardiet = tamponad = hjärtat kan inte slå pga utrymmesbrist
Förutom ruptur, vilka andra tidiga komplikationer kan ske vid hjärtinfarkt?
- hur ser en perikardit ut makroskopiskt?
- akut HV-svikt
- arytmier
- klaffpåverkan som kan leda till akut hjärtsvikt - ofta mitralis
- tromber (kan embolisera till hjärnan)
- perikardit (pga inflammatorisk process vid infakrtområde)
Perikardit
- fibrinintrådar under perikardium
Vilka sena komplikationer kan komma av en hjärtinfarkt?
- 4 st
- kronisk hjärtsvikt
- kammaranerurysm - pga ärrvävnaden - kan leda till tromber som ansamlas som kan embolisera
- dressler - perikardit (immunmedierad korsreaktion på myocyter, ovanligt)
- reinfarkt
Beskriv degenerativ sjukdom av klaffar
- orsaker?
- vilka 2 klaffar drabbas 2/3 av fallen vid FÖRVÄRVAD klaffsjukdom?
Nodulera Förklakningar (stenoser) på klaffarna kan leda till stel klaff som inte kan slutas eller öppnas helt. Leder till
- Inte slutas - blod sprutas tillbaka efter systole
- Inte öppnas - för lite blod passerar genom klaffen
Mitralisklaffen och aortaklaffen drabbas oftast —> klaffinsufficiens
Vilka två klaffar drabbas vanligast av insufficiens pga
- reumatisk feber
- vad är orsaken till reumtaisk feber?
- hur ser det ut makroskopiskt?
Streptokockinfektioner i t.ex. halsen, kan leda till fibrotisering av klaffar, perikardium eller myokardium - dvs bakterierna sätter sig på hjärtat.
- vanligen drabbas aorta eller mitralisklaffen
Makroskopiskt
- nodulära vegetationer på klaffen —> orsakar fibrosbildning –> stenos på klaff
- fuserade klaffblad
- angiogenes
Vad är en Aschkoff kropp?
Nekroskluster med associerade makrofager som orsakas av reumatisk feber, t.ex. på en klaff.
Bilden
- nekros
- pilen - makrofager
Vilken är den vanligaste kongenitala klaffsjukdomen?
Biskupid aortaklaff
- två av bladen har då fuserat
Vad är Barlow disease?
Degeneration av mitralisklaffen
- sura mykopolysackarider ersätter klaffvävnad –> blir svag och ballonerar upp (prolaps) i förmaket när kammaren kontraherar
Vilka 4 huvudtyper av endokardit finns?
- hur ser de ut makroskopiskt?
- Akut reumatisk feber - nodulära vegetationer vid kanten av där klaffbladen stängs ihop (ofta mitralis)
- Infektiös endokardit - större destruerad vävnad som kan sträcka sig till chordae och myokardium
- icke bakteriell trombotisk endokardit - små-medelstora icke destruktiva vegetationer vid kanten där klaffen stängs.
- Libman - Sacks endokardit - små-medelstora vegetationer som kan finnas under och på klaffen. Dessa blir ärrvävnad
Vad är definition på endokardit?
Inflammation på hjärtklaffar
Bakteriell endokardit
- predisponerande faktorer
- vilken bakterie står för 60 % av fallen
- vilken bakterie står för 20 % av fallen
Om man redan har en abnormalitet i klaffen är detta en riskfaktor för att drabbas
Vanligaste bakterien
- streptococcus viridans
Näst vanligast
- stafylococcus aerus (mer hos iv-missbrukare)
Hur ser en bakteriell endokardit ut histologiskt?
- vegetationer av fibrin och plättar
- inflammatoriska celler
- bakteriekolonier
Vad är detta för symtom?
- vilken diagnos ska misstänkas om man ser detta + feber?
Septiska embolier som har fastnat ute i periferin (små kapillärbäddar)
- risk att det rör sig om en BAKTERIELL ENDOKARDIT som har emboliserat
Nämn de vanligaste orsakerna till myokardit
- virus, icke-virala mikrober, icke infektiös
Virus
- Coxsackie A och B
Icke-virala mikrober
- Trypanosoma cruzi
- Borrelia Burgdorfi
Icke infektiös
- autoimmun sjukdom (SLE)
- eosinofil myokardit
- läkemedel
Symtom på myokardit
Ofta diffusa symtom
- trötthet, nedsatt AT
- diffus smärta i bröstet
- andfådd
- palpitationer (extraslag)
- uttalad påverkan - akut hjärtsvikt
- ST-höjningar
Lymfocytär myokardit (virusorsakad)
- histologi vid aktiv inflammation
- ödem mellan myocyter
- interstitellt lymfocytinfiltrat
- tecken på myocytskada
Chagas myokardit
- histologi
- vilken patogen orsakar?
Parasiten trypanosoma cruzi (intracellulär parasit)
Histologi
- parasiter i myocyter
- lymfocyter
- makrofager
- eosinofiler
- myocytskada
- ödem
Eosinofil (Loeffler myokardit)
- histologi
- orsak?
Orsak
- icke infektiös
- kan bero på systemsjukdom, överkänslighet
Histologi
- eosinofiler massor
- lymfocyter
- makrofager
- myocytskada
- ödem
Perikardit kan vara primär eller sekundär. Vilken är vanligast av dessa?
- orsaker?
Sekundär - följd av sjukdomar
Orsaker
- akut myokardit
- SLE, RA feber, kirurgi hjärta, infarkt, malignitet
Symtom perikardit
Varierande klinisk bild - ofta symtomfattigt
- bröstsmärta som är LÄGESBEROENDE. Vid tamponad vill pat sitta upp.
- Smärta förvärras vid DJUPANDNING.
- feber
- arytmi
- trött
- dyspne
- hosta
Hur ser en perikardit ut histologiskt?
Mycket fibrin mellan perikardbladen
