Hjärt- kärl patologi Flashcards

1
Q

Hur ser en hypertensiv hjärtsjukdom ut histologiskt?

- vad är det som ger hypetrofi?

A
  • cellerna växer i bredd
  • cellkärnan blir större

Hjärtmuskulaturen genomgår hypertrofi pga ett ökat motstånd (ökat blodtryck)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Definiera vänstersidig och högersidig hypertensiv hjärtsjukdom

A

Vänstersidig

  • tecken på systemisk hypertension
  • hypertrofi i vänster kammare

Högersidig

  • pga cor pulmonale (akut eller kronisk lungpatologi) —> ökat tryck i lilla kretsloppet —> höger sida får jobba hårdare
  • ger hypertrofi och dilatering av höger kammare
  • dilaterade trabekelvärk (pga sträcks ut vid dilatation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Ge exempel på akut och kronisk cor pulmonalr

A

Akut

  • akut lungemobli
  • stora pneumonier
  • pneumothorax

Kronisk

  • KOL
  • kronisk lungembolism
  • vilka leder till pulmonell hypertension

Sammantaget - hindrat blodflöde i lilla kretsloppet ökar trycket mot höger kammare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vänsterkammarsvikt

  • orsak?
  • leder till? - symtom
A

Orsak

  • hypertension i systemkretslopp, hjärtinfarkt, klaffel, inlagring i hjärtmuskulatur
  • detta kan leda i kroniska fall till hypertensiv hjärtsjukdom som kan leda till svikt

Leder till slut till att hjärtat inte kan kompensera med ökad slagvolym –> sämre systolisk pumpfunktion

  • ökat tryck bak mot lunga –> lungödem
  • ger hypotension när hjärtat inte kan kompensera längre –> perifier cyanos
  • BIVENTRIKULÄR svikt - kan fås om vänstersidig svikt fortplantas bakåt till lungkretsloppet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad är detta?

A

Lungödem

  • transudat i alveoler
  • förtjockade alveolväggar pga stas
  • stasade blodkärl
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Högerkammarsvikt

  • mekanism?
  • orsak?
  • leder till? –> symtom på ökat tryck bakåt?
A

Ökat tryck bak mot höger kammare –> dilatation och hypertrofi av muskulaturen i kammaren –> sämre systolisk funktion —> sämre cirkulation till lunga

Leder till
- ökat tryck bakåt

Symtom

  • fyllda halsvener
  • subukutana ödem (pittingödem)
  • leverförstoring

Orsaker

  • vänsterkammarsvikt som fortplantats bakåt
  • kardiomyopatier
  • inlagringssjukdom
  • infarkt
  • lungssjukdom
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Orsaker till kronisk/akut ischemisk hjärtsjukdom

A

Akut

  • instabil angina pectoris
  • hjärtinfarkt
  • plötslig död

Kronisk

  • kronisk ischemisk hjärtsjukdom
  • stabil angina
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad innebär stabil angina?

  • symtom
  • histologi
A

Ateroskleros (stabila plack) i kononarkärl
- ger ischemiska bröstmärtor vid ansträngning

Histologi

  • mycket glatt muskulatur och fibros i fibrösa kapseln
  • liten organiserad lipidkärna
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är skillnaden på eccentrisk och koncentrisk plack?

A

Eccentrisk
- placket finns runt en del av kärlet

Koncentrisk
- placket finns i hela omkretsen av lumen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är risken med instabila plack?

A

Kan rupturera in mot lumen och orsaka trombos som kan ockludera lumen
- ger ischemisk bröstsmärta utan ansträning och leder i förlägningen till hjärtinfarkt.

Instabila plack kan rupturera när som helst utan förvarning

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är definiton på hjärtinfarkt?

A

Nekros av hjärtmuskelceller pga ischemi

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Hjärtinfarkter kan vara regionala eller generellt subendkoardiella. Vad beror detta på och vad definierard dessa?
- orsaker

A

Regional - vanligast.
- kan vara transmural eller subendokardiell

Transmural - komplett trombos som inte löses upp i tid leder till att hela väggen (transmuralt) går i nekros.

Subendokardiell - trombosen löses upp inom tid, vilket gör att endast nekros sker subendokardiellt

Generell subendkokardiell
- pga ateroskleros i flera koronarkärl vilket leder till ischemisk skada –> nekros subendokardiellt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Beskriv en hjärtinfarkt histologiskt

- färsk

A
  • döda myocyter som förlorar kärnteckning (pyknos) - ödem separerar döda myocyter (ser mer luckert ut)
  • akut inflammatoriskt infiltrat mellan myocyterna
  • kontraktionsband börjar komma
  • tvärstrimmighet börjar försinna (1-3 dagar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv en hjärtinfarkt histologiskt efter

  • 1-2 veckor
  • vilka immunceller börjar komma?
A
  • döda myocyter börjar försvinna (fagocyteras)
  • makrofager börjar komma (fagocyterar döda myocyter och neutrofiler)
  • granulationsvävnad börjar formas med mycket kapillärer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur lång tid tar det innan ett infarktområde i hjärtat har helt ersatts av fibrotisk vävnad?

A

2 månader och mer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

När är risken störst för en ruptur av hjärtmuskeln efter en infarkt och varför?
- vad kan ruptur leda till för dödligt tillstånd?

A

3-7 dagar efter infarkt

  • nekrotiska områden städas undan av markofager. Området i muskelväggen blir försvagat och kan inte hålla emot trycket
  • det tidiga bindväven av kollagen är inte stark.

Bilden - makrofager och helt bortstädade nekrotiska myocyter

RUPTUR KAN LEDA TILL
- hemoperikardium - blod läcker ut under perikardiet = tamponad = hjärtat kan inte slå pga utrymmesbrist

17
Q

Förutom ruptur, vilka andra tidiga komplikationer kan ske vid hjärtinfarkt?
- hur ser en perikardit ut makroskopiskt?

A
  • akut HV-svikt
  • arytmier
  • klaffpåverkan som kan leda till akut hjärtsvikt - ofta mitralis
  • tromber (kan embolisera till hjärnan)
  • perikardit (pga inflammatorisk process vid infakrtområde)

Perikardit
- fibrinintrådar under perikardium

18
Q

Vilka sena komplikationer kan komma av en hjärtinfarkt?

- 4 st

A
  • kronisk hjärtsvikt
  • kammaranerurysm - pga ärrvävnaden - kan leda till tromber som ansamlas som kan embolisera
  • dressler - perikardit (immunmedierad korsreaktion på myocyter, ovanligt)
  • reinfarkt
19
Q

Beskriv degenerativ sjukdom av klaffar

  • orsaker?
  • vilka 2 klaffar drabbas 2/3 av fallen vid FÖRVÄRVAD klaffsjukdom?
A

Nodulera Förklakningar (stenoser) på klaffarna kan leda till stel klaff som inte kan slutas eller öppnas helt. Leder till

  1. Inte slutas - blod sprutas tillbaka efter systole
  2. Inte öppnas - för lite blod passerar genom klaffen

Mitralisklaffen och aortaklaffen drabbas oftast —> klaffinsufficiens

20
Q

Vilka två klaffar drabbas vanligast av insufficiens pga

  • reumatisk feber
  • vad är orsaken till reumtaisk feber?
  • hur ser det ut makroskopiskt?
A

Streptokockinfektioner i t.ex. halsen, kan leda till fibrotisering av klaffar, perikardium eller myokardium - dvs bakterierna sätter sig på hjärtat.
- vanligen drabbas aorta eller mitralisklaffen

Makroskopiskt

  • nodulära vegetationer på klaffen —> orsakar fibrosbildning –> stenos på klaff
  • fuserade klaffblad
  • angiogenes
21
Q

Vad är en Aschkoff kropp?

A

Nekroskluster med associerade makrofager som orsakas av reumatisk feber, t.ex. på en klaff.

Bilden

  • nekros
  • pilen - makrofager
22
Q

Vilken är den vanligaste kongenitala klaffsjukdomen?

A

Biskupid aortaklaff

- två av bladen har då fuserat

23
Q

Vad är Barlow disease?

A

Degeneration av mitralisklaffen
- sura mykopolysackarider ersätter klaffvävnad –> blir svag och ballonerar upp (prolaps) i förmaket när kammaren kontraherar

24
Q

Vilka 4 huvudtyper av endokardit finns?

- hur ser de ut makroskopiskt?

A
  1. Akut reumatisk feber - nodulära vegetationer vid kanten av där klaffbladen stängs ihop (ofta mitralis)
  2. Infektiös endokardit - större destruerad vävnad som kan sträcka sig till chordae och myokardium
  3. icke bakteriell trombotisk endokardit - små-medelstora icke destruktiva vegetationer vid kanten där klaffen stängs.
  4. Libman - Sacks endokardit - små-medelstora vegetationer som kan finnas under och på klaffen. Dessa blir ärrvävnad
25
Q

Vad är definition på endokardit?

A

Inflammation på hjärtklaffar

26
Q

Bakteriell endokardit

  • predisponerande faktorer
  • vilken bakterie står för 60 % av fallen
  • vilken bakterie står för 20 % av fallen
A

Om man redan har en abnormalitet i klaffen är detta en riskfaktor för att drabbas

Vanligaste bakterien
- streptococcus viridans

Näst vanligast
- stafylococcus aerus (mer hos iv-missbrukare)

27
Q

Hur ser en bakteriell endokardit ut histologiskt?

A
  • vegetationer av fibrin och plättar
  • inflammatoriska celler
  • bakteriekolonier
28
Q

Vad är detta för symtom?

- vilken diagnos ska misstänkas om man ser detta + feber?

A

Septiska embolier som har fastnat ute i periferin (små kapillärbäddar)
- risk att det rör sig om en BAKTERIELL ENDOKARDIT som har emboliserat

28
Q

Nämn de vanligaste orsakerna till myokardit

- virus, icke-virala mikrober, icke infektiös

A

Virus
- Coxsackie A och B

Icke-virala mikrober

  • Trypanosoma cruzi
  • Borrelia Burgdorfi

Icke infektiös

  • autoimmun sjukdom (SLE)
  • eosinofil myokardit
  • läkemedel
29
Q

Symtom på myokardit

A

Ofta diffusa symtom

  • trötthet, nedsatt AT
  • diffus smärta i bröstet
  • andfådd
  • palpitationer (extraslag)
  • uttalad påverkan - akut hjärtsvikt
  • ST-höjningar
30
Q

Lymfocytär myokardit (virusorsakad)

- histologi vid aktiv inflammation

A
  • ödem mellan myocyter
  • interstitellt lymfocytinfiltrat
  • tecken på myocytskada
31
Q

Chagas myokardit

  • histologi
  • vilken patogen orsakar?
A

Parasiten trypanosoma cruzi (intracellulär parasit)

Histologi

  • parasiter i myocyter
  • lymfocyter
  • makrofager
  • eosinofiler
  • myocytskada
  • ödem
32
Q

Eosinofil (Loeffler myokardit)

  • histologi
  • orsak?
A

Orsak

  • icke infektiös
  • kan bero på systemsjukdom, överkänslighet

Histologi

  • eosinofiler massor
  • lymfocyter
  • makrofager
  • myocytskada
  • ödem
33
Q

Perikardit kan vara primär eller sekundär. Vilken är vanligast av dessa?
- orsaker?

A

Sekundär - följd av sjukdomar

Orsaker

  • akut myokardit
  • SLE, RA feber, kirurgi hjärta, infarkt, malignitet
34
Q

Symtom perikardit

A

Varierande klinisk bild - ofta symtomfattigt

  • bröstsmärta som är LÄGESBEROENDE. Vid tamponad vill pat sitta upp.
  • Smärta förvärras vid DJUPANDNING.
  • feber
  • arytmi
  • trött
  • dyspne
  • hosta
35
Q

Hur ser en perikardit ut histologiskt?

A

Mycket fibrin mellan perikardbladen