Arterioskleros + hemodynamiska rubbingar Flashcards

1
Q

Vilka tre faktorer påverkar hemodynamik?

A

Blodtryck, frekvens, och volym

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilket av de tre lagrena i artärer är tjockare än motsvarande lager på vensidan?

A

Media

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Beskriv kärlets cellulära struktur

A
Intima
- endotelceller, basalmemrban, bindväv
Media
- glatt muskulatur, bindväv, elastisk vävnad
Adventitia 
- firboblaster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är

  • hyperemi
  • stas

Definition och kliniska symtom.

A

Hyperemi - artärblod

ökad blodvolym pga ökat inflöde från arteriellt blod - ger röd och varm vävnad.
- kan ses t.ex. vid iflammation

Stas - venöst blod
= blodstockning. pga minskat utflöde av venöst blod, systemiskt eller lokalt.
- ger cyanos (blå-röd och kall vävnad.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Stas kan leda till…

A

… nekros och fibros t.ex. vid blodpropp

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka är de 4 principiella orsakerna till uppkomst av ödem?

A
  • Ökad hydrostatiskt blodtryck (ex H svikt, perikardit, venös obstruktion)
  • Ökad plasmavolym (natriumretention) - diet eller njursvikt
  • Lymfatisk obstruktion
  • Minskat osmotiskt tryck (hypoproteinemi)
  • t.ex. levercirros, undernäring, glomerulopati
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur många liter lymfa töms varje dag tillbaka i venblodet?

A

4 L

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad kallas ödem i

  • lungsäck
  • hjärtsäck
  • bukhåla

Är detta exudat eller transudat?

A

Lungsäck - hydrothorax
Hjärtsäck - hyperperikardium
Bukhåla - ascites

Transudat - proteinfattig genomskinlig vätska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad är anascara?

- vanligaste orsaken?

A

svår form av generaliserat ödem i underhud och kroppens hålrum

Ofta pga leversvikt

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Beskriv Steg 1/4 i hemostas

A

Endotelskada –> Vasokonstriktion –> stoppat blodflöde.

Endotelin produceras av endotelceller och verkar på glatta muskelceller som svarar med kontraktion

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv steg 2/4 i hemostasen

- vilket protein binder trombocyten till vWF med?

A

Aktivering och aggregering av trombocyter

  1. Basalmembran exponerat pga skada. vWF finns på basalmembranet. Trombocyter binder till BM med von Willebrand factor, som är en mellanlänk mellan trombocyt och kollagen i BM
  2. Trombocyterna aktiveras vid inbindning. Blir större och släpper ut granula som underlättar aggregering. Ämnen i granula rekryterar nya trombocyter.
    - Tromboxane A2 och ADP

Trombocyten binder till vWF med Gp1b

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv steg 3/4 i hemostasen

- vilket protein binder trombocyter till fibrinogen med?

A

Steg 2: Trombocyter har aktiverats och börjat aggregera.

Steg 3
1. Tissue factor produceras av glatt muskulatur i media och av leukocyter. TF binder till Factor 7 (extrinsic pathway) —> leder till aktivering av faktor 10 —> —> pro-trombin blir trombin

  1. Trombin klyver fibrinogen till fibrin

= trombocyter och fibrin bildar primär koagel

Trombocyter binder till fibrinogen med GP11b-111a - underlättar aggregation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Mutationer i
- vWF, GpB1 eller Gp11b-111a

Vad leder detta till för sjukdom?

A

Hemofili (blödningssjukdomar)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Beskriv vilka funktioner trombin har.

A
  1. Klyver fibrinogen
  2. aktiverar neut, monoc, lymfoc, och endotel
  3. aggregerar trombocyter
  4. aktiverar glatta muskelceller indirekt genom
    - att trombin påverkar monocyter att producera PDGF som påverkar glatt muskulatur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Beskriv steg 4/4 i hemostas

A

Färskt koagel löses upp

  1. t-PA (tissue plasminogen activator) aktiverar plasminogen –> plasmin
  2. Plasmin är ett enzym som klyver fibrin och löser upp koaglet.

Trombomodulin binder upp trombin, som därefter aktivrrar Protein C till APC som i sin tur klyver F5 och F8 till inaktiva former för att stoppa fortsatt koagulation

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Faktor 2 i koagulationskaskaden är…

A

pro-trombin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är

  • anti-trombin 3
  • TFPI
A

Serin-proteas inhibitor
- inaktiverar många koagulationsfaktorer

TFPI = tissue factor pathway inhibitor
- inhiberar TF och andra koagulationsfaktorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad är

  • trombomodulin
  • prostaglandin E2
  • t-plasminogen activator?
A

Trombomodulin
- binder trombin och aktiverar APC som klyver F5a och F8a

PGE2
- inhiberar trombocytaggregation

tPA
- aktiverar plasmin (fibrinolys)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hypokoagulation kan ge petekier, purpura eller eckymos, samt större blödningar i kroppens hålrum som kan leda till hemorragisk chock

Vad är definitionen på blödningarna?

A

Petekier - mm stora blödningar
Purpura - blödning under hud som inte bleknar vid tryck - patologiskt
Eckymos - blåmäkre = blödning i hud pga skada

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

En genetisk och som är ganska vanlig är Leiden-mutation. Vilken sjukdom ökar denna risken för?

  • hur vanlig är mutationen hos dessa med denna sjukdom?
  • hur mycket ökar risken för homozygoter av mutationen?
A

En mutation i faktor V där glycin–> alanin i en aminosyra

Stark genetisk riskfaktor för DVT (sekundärt lungembolier). 60 % av pat med DVT är heterozygota. Dessa individer är känsligare för livsstilsrelaterade riskfaktorer för DVT.

Homozygoter löper 50 % ökad risk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Nämn starka riskfaktorer förtuom Leiden mutation, för DVT.

A
  • stillasittande/liggande under lång tid
  • hjärtinfarkt
  • flimmer
  • cancer
  • heparininducerad trombocytopeni
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Nämn några milda riskfaktorer för att utveckla DVT

A
  • rökning
  • kardiomyopati
  • preventivmedel
  • sickelcellsanemi
23
Q

Vad är Virchows triad?

A
  1. Endotelskada (dysfunktion, rubbing, aktivering)
  2. Onormalt blodflöde
  3. hyperkoagulation

= trombos.

  • Endotelskada kan ge onormalt flöde och vice versa
  • Onormalt flöde och endotelskada kan båda enskilt ge huperkoagulation.
  • alla 3 faktorer bidrar till trombos.
24
Q

På vilket sätt blir endotelet aktiverat av turbulent flöde, som främjar trombos?

A

Genuttryck
1. Förändrat genuttryck som leder till nedsatt uttryck av anti-koagulantia som trombomodulin.

  1. Ökat uttryck av PAI som är anti-fibrinolytiskt enzym (plasminogen activator inhibitor) (pro-koagulatoriska faktorer)

Blodceller kommer i kontakt med endotel pga turbulent flöde
- flödeshastighet går ner vid tuurbulens och bloceller får då kontakt med endotel

Hindrat blodflöde = hindrat inflöde av anti-koagulantia

25
Q

Vad är det som stör (några exempel) endotelet förutom flödesrubbningar, och vad leder det till för 3 saker som leder till aktivering av endotel?

A

Ändrar metabolism och ämnen i blodet
- cytokiner, advanced glycation end products (diabetes), hypoxi, cigarettrök

—> inflammation i endotel, adhesion av blodceller och ökad koagulation –> aktiverat endotel

26
Q

Var i kärlsystemet uppstår tubrulent flöde

  • fysiologiskt
  • patologiskt
A

Uppstår vid förgreningspunkter, men också t.ex. vid plack.

27
Q

Tromber

  • var uppstår dem i artärer
  • var uppstår dem i vener
  • hur byggs en tromb? (morfologi)
A

Tromber i artärer uppstår vid sätet vid ENDOTELSKADA och ATEROSKLEROS

Ventromber
- uppstår vid sätet för stas

Tromben - skiktade lager av trombocyter och fibrin

  • byggs i riktning mot hjärtat oavsett artär eller ven
  • central del av tromb förankras i underlaget
  • växande del av tromb löst förankrad mot hjärtat och kan lossna och bli embolier
28
Q

Hur skiljer sig cellinnehållet i en venös vs arteriell tromb?

A

Venös
- erytrocytrika (röd tromb)

Artär
- trombocytrika

29
Q

Vilken är största faran med venösa tromber?

- behandling?

A

Embolisering

  • sker ofta från tromboser i djupa vensystem i benen.
  • emboliserar ofta till lungan

Venös tromb behandlas med anti-koagulantia

30
Q

Arteriella tromber

  • vad händer efter tromben i efterliggande vävnad?
  • var kan arteriella tromber bildas?
  • hur behandlas arteriella tromber?
A
  • Ocklusion efter tromb ger ischemisk skada i vävnaden som kärlet försörjer (största risken)
  • Arteriella tromber kan vara ARTERIELLA eller, INTRAMURALA (bildas i hjärtat t.ex. vid infarkt eller flimmer)
  • Embolier från arteriella trombi fastnas i mindre artärer och orsakar infarkt.

Behandling (emboli, tromb)

  • antikoagilantia
  • kirurgi
  • stent
31
Q

Vad är en viktig faktor vid ffa arteriella tromber som avgör om vävnaden kan “vänja” sig vid gradvis ischemi?

A

En organiserad tromb som växer långsamt, kan göra med tiden att kollateralkärl växer runt kärlet som är ockluderat - därmed kan vävnaden få bättre chans att klara sig. Dessutom kan en vävnad anpassa sig i viss mån till ischemi om den sker långsamt
- viktiga faktorn - hur snabbt man stänger av blodflödet

32
Q

Vad är samlingsnamnet för kärlförträngning?

A

Arterioskleros

33
Q

Vad är definition på följande kärlförträngningar

  1. arterioloskleros (2 former)
  2. ateroskleros
A
  1. små arterioler. Finns två former
    - Hyalin (mer hyalin) arterioloskleros, ger benign hypertension
    - Hypetplastisk (mer muskelceller) arterioloskleros, ger svår hypetension med kraftigt förtjockad kärlvägg
  2. Ateroskleros - åderförkalkning. Drabbar stor-medelstor artär. Förtjockade oelastiskakärl pga plack i intima
34
Q

Vad är definition på följande kärlförträngningar

  1. Möckenbergs medialskleros
  2. Fibromuskulär intimal hyperplasi
A
  1. kalciumdeposition i intima. Ger inget intrång i lumen och är därför inte kliniskt relevant
  2. ECM och SCM rik förtjockning av intima pga inflammation eller mekanisk stress på kärlet.
    - detta ses vid stentinsättning, ger inte intrång i lumen
35
Q

BT = SV x TPF

Högt BT är en hög riskfaktor för endotelcellsskada och i sin tur ateroskleros (åderförkalkning)

Vad är primär vs sekundär hypertension?

A

Primär
- genetiska och livsstilsfaktorer (essentiell orsak)

Sekundär
- njursjukdom

36
Q

Vilken är en STOR riskfaktor för ateroskleros?

A

Högt blodtryck
- pga leder till endotelskada

—> detta bygger på högt BT som en ond cirkel

37
Q

Vilka är dem huvudskakliga riskfaktorerna för ateroskleros?

A
  • högt LDL
  • ärftlighet
  • ålder
  • kön (män har högre risk)
  • pre-post menopaus
  • hypertoni
  • diabetes
  • rökning
38
Q

Vilka är dem huvudsakliga behandlingarna vid ateroskleros?

A

symtomatisk, och statiner som prevention. Livsstilsförändringar

39
Q

Beskriv hur ett aterosklerotiskt plack uppstår

A
  1. Endotelskada pga turbulent flöde, högt LDL, rökning (vanligaste faktorerna)
    - inte en traumatisk skada
  2. Endotelet blir mer permeabelt. Monocyter och trombocyter adhererar till endotelet. Monocyter migrerar in under intima.
  3. Glatta muskelceller migrera upp till intiman. Monocyterna aktiveras till makrofager som fagocyterar blodfetter som tar sig in genom intima. Blir foamcells. Även glatta muskelceller tar upp lipider. —> bildar fattystreaks.
  4. Detta leder till en kronisk inflammation (lymfocytinfiltrat). Fatty streaks växer och ett plack bildas. Under intima kommer kollagen bildas och bilda in fibrös kapsel under intima. Glatt muskulatur tar sig också in under intima.

Foam cells och glatt muskulatur går i nekros och fria lipider ansamlas och bildar en kärna av fet.

40
Q

Vad består det mogna placket av?

A

Fibrös kapsel

  • Glatt muskulatur
  • foam cells
  • immunceller
  • ECM (kollagen)
  • neo angiogenes (kollateraler)

Kärnan

  • intra och extracellulära lipider
  • kolesterolkristaller
  • kalcium
41
Q

Vilka är dem 3 riskerna med ett moget plack i den kliniska fasen?

A
  1. Aneurysm och ruptur
  2. Occlusion (trombos)
  3. Stenos (placket själv täpper till artären)
42
Q

Hur ser ett instabilt vs stabilt plack ut morfologiskt?

A

Instabilt

  • tunn kapsel
  • stor lipidkärna

Stabilt

  • Tjock kapsel
  • mindre och organiserad kärna
42
Q

Hur ser ett instabilt vs stabilt plack ut morfologiskt?

A

Instabilt

  • tunn kapsel
  • stor lipidkärna

Stabilt

  • Tjock kapsel
  • mindre och organiserad kärna
43
Q

Hur får endotelet “shear stress”.

  • vilka sensorer i endotelet känner av?
  • vad händer när dessa sensorer känner av tubrulent flöde?
A

Shear stress = endotel som stressas av turbulent flöde.

Sensorer

  • glykokalyx
  • molekyler på endotelytan
  • cytoskelett (cilier)

När sensorerna känner av turbulens

  1. shear stress påverkar cell-cellkontakter mellan endotelceller (adherens och tight junctions). Permeabiliteten störs
  2. Kontakterna blir instabila och otäta –> plasma och LDL läcker igenom kärlväggen
  3. LDL tas normalt upp av endotel med LDL-receptor (endocytos)
44
Q

Vilket enzym är hastighetsbegränande i kolesterolsyntesen?

A

HMG- Coa - reductas

45
Q

Vad är funktionen av LDL?

- hur kan man minska LDL?

A

Transportera kolesterol
- med statiner kan man minska kolesterolsyntesen och därigenom LDL i blodet.

Statiner hämmar HMG-coa-reductas

46
Q

Hur tas kolesterol normalt upp av endotelceller?

- vad händer med denna mekanism när LDL är för högt i blodet?

A
  1. Endotelcell har LDL-R. Denna binder LDL och tar in LDL med endocytos. Kolesterol behövs normalt för t.ex. cellmembranet
  2. LDL-R recyclas sedan

För högt LDL

  • endotelet får tillräckligt med kolesterol vilket gör att receptorn nedregleras, och kolesterolsyntes minskar i endotelcellen.
  • pga nedreglerad receptor –> minskat upptag LDL –> därmed ökar halten LDL i blodet.
47
Q

Vilken mutation kan man ha som ökar LDL (och kolesterol) i blodet?
- vilka läkemedel kan användas för att öka LDL-R?

A

LDL-R loss och function.
- minskat upptag av LDL-R –> ökat LDL nivåer i blodet –> hög risk att utveckla ateroskleros

Läkemedel

  • PCSK9- hämmare
  • PCSK9 är ett proteas som binder LDLR och stimulerar dess nedbrytning i lysosomer.
48
Q

Vad händer när LDL tar sig mellan endotelceller under intima?
- begrepp: makrofager, cytokiner, inflammasom

A
  1. LDL tas upp av makrofager av LDLR –> foamcells
  2. Detta aktiverar inflammation, då kolesterolkristaller bildas i makrofager. Inflammasomen aktiveras. Denna klyver pre-IL-1beta till aktiv form. Detta inducerar produtktion av TNF alfa, IL6 och PGE2
49
Q

Både plackruptur och plackerosion leder till att Tissue factor exponeras under endotelet vilket leder till trombos. Hur skiljer sig dessa två fenomen åt?
- vilket av dessa är vanligaste orsaken till död pga ateroskleros?

A

Ruptur
- exponering av nekrotisk kärna av placker.

Erosion

  • leder till lokal förlust av endotelceller –> trombocyter och neutrofiler rekryteras.
  • ECM under endotelet frisätter NETs.

Ruptur står för 60-80 % av mekanismen som leder till dödliga akuta symtom som trombos, embolier och infarkt.

50
Q

Abdominalt aorta aneurysm

  • medelålder för insjuknande?
  • viktigaste riskfaktorn?
  • andra riskfaktorer
  • vad kan det orsaka?
A

50 åriga män insjuknar med detta (kan vara asymtomatiskt)

Riskfaktorer

  • ateroskleros och högt BT viktigaste riskfaktorerna!!!
  • rökning
  • genetik

Orsakar
- emboli, ruptur, blödning, död

51
Q

Beskriv hur ett aneurysm bildas. (stora artärer, ff aorta drabbas)
- aneurysm är en MEDIA-sjukdom, inte INTIMA-sjukdom som ateroskleros

A
  1. Ateroskleros (intimasjukdomen) orsakar inflammation –> proteasaktivering.
  2. Dysfunktion i ECM och glatta muskelceller i median –> dålig syntes eller mycket degradering av ECM pga proteaser som stimuleras av t.ex. TNF-a –> svag media.
  3. Högt BT ökar risken då i sin tur för aneurysm som kan leda till ruptur direkt, eller dissektion (som också kan rupturera) (= blödning mellan intima och media)
52
Q

Vad är ett

  • äkta aneurysm
  • falskt aneurysm
  • dissekerande aneurysm
A
Äkta = utbuktning av kärlväggen 
Falsk = skadad endotelvägg och intima som släpper igenom blod som lägger sig under adventitia (hematombildning)
Dissekerande = blod läcker ut under intima och bryter upp ansamlas i en falsk lumen mellan intima media och i median