GNM3 : Diabetes typ 2 Flashcards
hur sker diabetes typ 2 översikligt?
koppla till insulinresitens, riskfaktor för IR, och Beta-cellerna
Insulinresistens
Det hela börjar med en insulinresistens – vilket betyder en nedsatt förmåga hos insulinet att effektivt utöva sin effekt på målorgan.
Detta leder till att b:glukos ökar då insulin inte kan aktivera transportprotein. Även insulinets påverkan på friafettsyror gör att glukset ökar.
Riskfaktorer för insulinresistens är:
- Gener
- Fetma
- Minskad träning
- Hypertention (högt bt)
- Inflammation
Hur svarar Beta-cellerna?
Då kroppens celler inte svarar på insulin så börjar beta-cellerna producera mer, detta genom att genomgå hypertrofi och hyperplasi. Detta ökar insulinutsöndring, men även amylasutsöndring.
Detta ger först ett insulinsvar som är tillräckligt, men efter ett tag så pallar inte beta-cellerna mer och de genomgår hypotrofy och hypoplasi + att amyloid inlagring sker.
Detta gör att beta-cellerna dör och insulin faller drastiskt è hyperglykemi ses.
Gör att vi går från glukostolerans
Hur bidrar fetma till utvecklandet av insulinresistens?
Beror olika saker så som:
Ökat fett è mer FAA è mer glukos
Ökad viceralt fett è cytokiner è IR
Ektopisk fettinlagring è DAGs è hämning av insulinreceptorn inverkan på GLUT4
vad är koppling mellan hyerglykei, ketoaciod och HbA1c vid typ2diabetes?
Hyperglykemi
Bristen på insulin ger hyperglykemi på olika sätt. Detta kan vara minskad aktivitet av GLUT4 eller ökad glukoneogenes. Detta kan ge:
- Permanenta hjärnskador och dödsfall
- Hjärtarytmier
- Uttorkning då glukoset drar ur all vätska med osmotisk gradient.
Ketoacidos
Sker mest i typ 1 diabetes. Uppstår när fettsyror metaboliseras till ketonkroppar è ger energi men också ändrat pH è ketoacidos. Detta kan påverka bland annat andningen.
Glykosylering av proteiner
Glukos kan fäste på Hb och då bli HbA1c. Eftersom blodkropparna lever i 107-120 dagar så ger detta en långtidsöverblick över glukoset i blodet.
Ju högre nivå av glukos man har i blodet, desto mer HbA1c kommer att bildas.
hur höger diabetes BT?
Ökat blodglukos leder till mer insulinutsöndring è vilket har en sympatikuspåverkan och även Na+ retention som ger höger blodtrycket. Även VLDL och aterosklerosbildning påverkar blodtrycket. Även de viseral fettet ger ett sympatikuspåslag.
Även de höga b-sockret ger vätskeretention.
hur gör diabetes att vi får vaskulra problem?
Vid diabetes uppstår vaskulära problem som sedan ger makro/mikrovaskulära komplikationer.
Det sker tre saker i dessa kärl:
- Ateroskleros
- Arterioskleros
- Inflammation
Detta beror på hyperglykemin och de höga lipiderna som påverkar kärlen – detta via:
- För mycket glukos è ROS
- ROS aktivera PKC som ger endoteltillväxt, plättansamling och NfKB
- NfKB ökar infammaitonen è permabilitet ökar och MF kommer in
- Permabiet gör att lipider (som de finns mer av) kommer in och MF blir skumceller è
- Aterosklerotisk plack som påverkar flödet
Även: så behöver glukos NADPH gör omvandling. Detta minskar NADPH, vilket gör att mindre NADPH kan används för gluation bildning è mer ROS.
vilka mikrovaskulära långtidkompliaktioner kan ske vid diabetes typ 2?
Retinopati – är en kärlförträning i ögat näthinna som ger t.ex. ödem. Förekommer vid diabetes och högt bt. Beror på att diabetesen minskar lumnen è mindre blod och högre tryck è mindre funktion, men även blödningar och ödem.
Nefropati – det höga blodsockret skadar blodkärlen i glomeruli och ger ärrväv è ger albuminuri och tillslut njursvikt.
Beror även på ökat tryck è ökat GFR è hypertofi av messigalceller è läckge och svikt genom glomeroskleros
Neuropati – vaskulära komplikationer ger degeneratin av axon och myelinskidor som där med ger sänkta nervledningshastigheter. Detta kan ge:
- Kuddkänsla under fötterna
- Neurogena ökad/minskad smärta
- Reflex minskar
- Urinfrekvens ökar
vilka makrovaskulära långtidskoplikationer kan ske vid diabetes?
långtidskomplikationer
Cerebrovaskulär sjukdom – kan vara stroke, sinustrombos, ischemi mm och är en konsekvens av diabetesen och högt blodtryck.
Koronar hjärtsjukdom – aterosklerotiska processens ger en misnakd kranskärlslummen è kan ge hjärtproblem.
Även de ökade blodtrycket + aterosklerosen ger större risk för tromber.
Erektil dysfunktion – i grunden en neuropati skada, men kan även bero på minskad blodflöde
Perifer kärlsjukdom – vilket kan ge sk. diabetisk fot. Detta är för att blodflödet är så lågt till foten att sår har svårt att läka och sämre immunförsvar è leder ofta till oläkta sår med infektion som kan behöva amputeras.
normla symtom vid diabetes t2?
Kliniskt
Normala symtom som ses är:
- Asymatiskt
- Ofta infektioner
- Trötthet
- Fotsår
- Dimmig syns
- Domning av hud
- Tre P:na
- Polyuri
- Polydipsi
- Polyfagi
vad ställs diagnos på för tester vid diabetes?
Diagnos kan ställs på många olika sätt och de är helt oberoende av varandra.
HbA1c ≥ 48 mmol/mol vid två tillfällen, eller 1 tillsammans med förhöjt P-glukos (fastande eller efter glukosbelastning)
fP-glukos (kapillärt el venöst) ≥ 7,0 mmol/l vid två tillfällen
Icke-fastande P-glukos (kapillärt el venöst) ≥ 11,1 mmol/l och symtom på hyperglykemi
Peroral glukosbelastning (mätt med oralt glukostoleranstest - OGTT) med 2h kapillärt värde ≥ 12,2 mmol/l, venöst värde ≥ 11,1 mmol/l. Peroral glukosbelastning utförs genom att man efter 12 timmars fasta tar ett kapillärt p-glukos på patienten. Därefter får patienten dricka 75 g glukos (beställs från apotek) löst i 250 – 350 ml vatten på högst 5 min. Efter 2 timmar tas ett nytt P-glukos.
Övriga tester (ej diagnos)
- Peptid C går att mäta
- Gentyping
- Satus med hjärta, BT, fot, ankeltryck, neurologi
vilka livstidföärnigngar kan göras vid behadnling av diabetes?
när sätts de in i förhållande till andra diabetes LM?
- Minskat kaloriintag
- Ökad motion – har positiv effekt på både typ 1 och 2. Cellernas insulingkänslighet och syreupptagning ökar, liksom HDL. LDL, TG och blodtryck minskar. Verkar mest genom att minska övervikten och där med sänka blodglukoset.
- Rökstopp
vad är metformin?
- Minskar glukosproduktion i levern och ökar glukosupptag i skelettmusklen
- Detta genom att aktivera AMP-kinase è vilket minskar ATP è glukognesen bromsas. AMPK ger även liponegensen minskning och fettsyra oxidation ökar. Även ökad glut 4 sker.
- Stimulera GLP-1 utsöndring, ger viss viktnedgång och inte hupglkemi
- Ges inte vid lever eller njurinsufficiens, samt alkoholism och kontraströntgen
- Metformin kan vid akut njursvikt resultera i laktacidos. Detta är en ovanlig biverkan men viktig att komma ihåg eftersom den kan vara potentiellt livshotande.
hur verkar sulfonylurea, gliatozoner och alfaglukosämmare?
Sulfonylurea
Blockera K+ kanalen i bete celler och ökar där med insulinprodiktionen
- Billigaste
Glitazoner
- PPAR-agonister och bindet till receptor i kärnan hos fettväv, lever och muskler. Styr där enzymet för metabolsim
- Ger:
- Minskad glukosfrisättning
- Sänkta TAG och ökad HDL
- Sänkt BT
- Används inte längre då farliga/dödliga biverkningar sågs
Alfaglukoshämmare
- Hämmar tunntarmens enzym som tar hand om nedbrytning av socker och även upptag av monosackarider.
Kan ge tarmbesvär
vad gör GLP-1?
Vad gör GLP-1?
Utsöndras från tarmens L-celler i samband med måltid och har följande uppgifter:
- Öka glukosberoende insulinsekretion från betacellerna
- Hämmar glukagonsekretioen från alfacellerna
- Även fördröjd ventrikel tömning, ökad mättnadskänsla och hämning av glukosproduktionen i levern
hur fungera:
- dpp4 hämmare?
- GLP-1 angonister
- SGLT2 hämmare?
DPP-4 hämmare
- GLP inaktiveras av DPP-4 = en hämmare gör att vi får mer aktivt GLP è mer insulin och mindre glukagon
- Få biverkningar och kan används vid nedsatt njurfunktion
GLP-1 angonsiter
- Är en DPP-4-resistenes GLP-analog som inte blir nedbruten è mer insulin och mindre glukagon
- Ges vid hjärtkärlsjukdom.
SGLT2 hämmare
- Kanalen SGLT2 tar upp ca 90% av allt glukos som finns i njurens tubuli è detta ger mindre glukos i urinet och mer i blodet
- En SGLT2-hämmare gör så att de blir mer glukos i urin och där med lägre blodsocker.
- Kan ge hypoglukemi vid LCHF kost
vilka olika insulin LM finns?
Vid typ-1 patienter ska alltid insulin ges. Men vid typ 2 försöker man först med livsstil, sedan LM och sist insulin.
Man vill ofta ge två typer av insulin:
- Basinsuliner – så som Glargin, vilka ger en stadig insulinnivå i över 24 timmar.
-
Snabbinsulin – vilka tas vid måltid för att höga insulinnivån för matchat behov.
- Även ultra -lång och -snabb mm
