GNM2 : IBS & Funktionell dyspepsi

Question 1

Vad är IBS?

Answer 1

Är en funktionell tarmrubbning som beror på flera olika saker så som både miljö och arv. Är tillsammans med funtkionell dysplasi den vanligaste tarmrubbningen i västvärden.

IBS = symtombaserad diagnos!

Vad är en funktionell magtarmsjukdom?
De är en grupp av sjukdomar som drabbar 1/3 av befolkning. Största gruppen här är funktionella tarmrubbningar, där IBS är en storsplare.

Question 2

Epidimologi och utlösande faktor IBS?

Answer 2

IBS är tillsammans med funktionell dyspepsi den vanligaste mag-tarmrubbningen i västvärlden. Prevalensen för IBS är cirka 15% för det fullt utvecklade syndromet medan betydligt fler har enstaka symtom av IBS. Av alla IBS-patienter har 80-90% samtidigt symtom från övre delen av mag-tarmkanalen, funktionell dyspepsi.

Colon irritabile debuterar vanligen mellan 10 och 40 års ålder. Det är ovanligt att colon irritabile debuterar efter 40 års ålder.

Utlösande faktorer:

• Genetik
• Kvnnligt kön
• Gastroenterit – med långdragen infektion
• Pyskolgiskt trauma
• Ångest/depression
• Stres
• Rökning

Även så finns de patofysoligksa faktorer som kan påverka – så som:

• Central modulering av afferenta signaler
• Minskad hämning av afferenta signaler
• Obalans i HPA axeln
• Autonom dysfunktion
• Mikrobiota
• Immunaktivering
• Serotonerg signalering
• Barriärfunktion

Question 3

vad är patologin bakom IBS?

Answer 3

För närvarande förklarar man uppkomsten av IBS med en komplex modell där symtom kan uppstå på flera olika sätt och ha olika relevans för olika patienter. Viktigt att förstå att IBS är en symtombaserad diagnos som beror på olika saker.

• Störningar i tarmens bakterieflora har påvisats men om dessa är primära patofysiologiska faktorer eller sekundära till gastroenteriter, förändrad livsstil eller tarmmotorik är okänt.
• Störningar i mag–tarmkanalens motorikmönster kan påvisas hos en del av patienterna med IBS.
• Störrningar i immunsystem som mastceller och lymfocyter.
• Singalering så som:
  
  • Obalans i HPA axlen
  • Minskad hämning av affenteta singaler
  • Central modulering av afferenta signaler

Question 4

symtom IBS?

Answer 4

Buksmärta: Smärtan vid IBS kan vara av knipka- raktär eller mera dov. Den är i regel lokaliserad någonstans längs kolons förlopp, ofta i nedre väns- tra kvadranten, men kan även vara lokaliserad till bukens övre del. Vanligen accentueras smärtan en stund efter måltid. Karakteristiskt är att smärtan avtar efter defekation eller gasavgång

Avföring: många patienter har omväxlande diarré och förstoppning medan andra kan ha huvudsakligen besvär med diarré.

Utspändhet eller uppkördhet i buken är också vanligt, liksom besvär av gaser i tarmen.

Flera typiska tarmsymtom:

• Bråttom till toaletten
  
  • Detta bero på hypersensivitet
• Känsla av ofullständig tömning
• Slem i avföringen

Question 5

vilka alarmsymtom finns vid tarmsjukdar?

Answer 5

• Oförklarad viktförlust (minskning med mer än 10% under 3 månader
• Blod i avförningen
  
  • Kan vara andra saker som hemmorider
• Symtom som väcker patienten på natten
• Feber
• Hereditet för colonrectal caner eller IBS

Question 6

vika subgrupper finns vid IBS?

Answer 6

För att kunna ge rätt LM i förhållade till biverkningar; samt för forskning, så delar man upp IBS i olika subrgrupper beroende på konsistens på avföriningen.

• IBS-C = förstoppning
• IBS-U = oklassificerbar
• IBS-M = växlande avföring
• IBS-D = diarré

Question 7

hur utreder man IBS? Vad är kritierna?

Answer 7

Det finns inga symtom, kliniska fynd eller laboratorieprover som kan användas för att med säkerhet fastställa diagnosen colon irritabile.

Diagnosen ställs genom att patientens besvär uppfyller ett antal symtomkriterier och att andra orsaker till besvären har kunnat uteslutas.

ROME-IV kriterier – för IBS (ROME IV är för alla olika funktiella tarmsjukdomar)
Återkommande besvär av buksmärta under minst 1 dag per vecka de senaste 3 månaderna, symtomdebut för minst 6 månader sedan och som uppvisar minst två av följande tre karaktäristika:

• Förändring med tarmtömning
• Association med förändrad avföringsfrekvens
• Association med förändrad avföringskonsistens

Övrig utredning

• Någon sjukhistoria med inriktning mot alvarliga symtom som viktnednång och gastrointestinal blödning
• Rektoskopi
• Barostat som med en ballong mäter viceral hypersenivitet.
• Enkla labprover med inriktning med blödning och infammation
  
  • Kalprotekin bra = ej IBD
  • Transgluatminas bra = ej celiaki
  • Ingen infammation = ej gastroentrit
• Patient över 40 år bör genomgå colonskopi – vid alarmsymtom.
• Satus med bukpalpation och rektalpalation
• Utesluta celiaki

Question 8

behadnling IBS?

Answer 8

Finns ingen gernerell effektiv medicinsk behadnling av IBS.

Kost
Det vanligaste man gör är att ändra patienters kost då de ofta upplever obehag vid viss typ av mat. Tips är t.ex:

• Ät små frekventa måltider
• Ät i lugn och ro
• Drick tillräckligt, gärna vatten)
• Minska mängden olösliga fiber - lösliga fiber tolereras bättre, t.ex. havre, linfrö
  
  • Kostfiber spjälkas inte av tarmens enxymet och tas inte upp som energi. De ger mättnadskänsla men ingen energi. Underlättar tarmverksamheten och binder vätsa och minskar där med förstoppning
• Minska mängden resistent stärkelse
• Minska mängden fett
• Minska mängden kolsyrat-dryck och alkohol
• Drick max 3 koppar kaffe/te per dag
• Ät max 3 färska frukter per dag

Mot förstoppning
Mot förstoppning man kan ge bilkmedel (inolaxol mm). Innehåller fiber som vatten och sväller i tjocktarmen, vilket ökar volymen på avföringen. Detta stimulerar tarmens rörelser och gör så att tarmen arbetar bättre. Avföringen får också mjukare konsistens. Vid diarré kan läkemedlet binda överflödig vätska i tarmen och på så sätt blir avföringen fastare.

Diarre
För dessa kan man ge loperamid. Fungera genom att minska tarmrörelsen och där med göra så mer vatten tas upp på vägen ner.

Terapi
Detta för att öka livskvaliteten är bra

Question 9

vad är dyspesi och vilka två finns?

Answer 9

Vad är dyspepsi?
Med funktionell dyspepsi menas smärta eller obehag centrerat i bukens övre del där besvären, efter adekvat utredning, inte har någon påvisbar anatomisk eller biokemisk orsak.

Det finns två olika typer:

• Den ulcusliknande dyspepsin karakteri- seras av smärta i epigastriet som vid ulcussjuk- dom och lindras ofta av födointag.
• Dysmotilitetslikiiaiide dyspepsi karakteriseras framför allt av besvär efter måltid med obehag el- ler uppkördhet i bukens övre del, illamående och ibland kräkningar. Smärta kan föreligga men är i regel inte stark.

Question 10

orsaker till funktionell dyspesi?

Answer 10

Vid funktionell dyspepsi är orsaken okänd (teori om dysmotorik i övre GI- kanalen). Alkoholöverkonsumtion, ASA/NSAID liksom rökning är ofta förbisedda orsaker. Helicobacterinfektion är inte orsak till funktionell dyspepsi. Organisk dyspepsi är när dyspepsin kan hänföras till påvisbar orsak; ex.v. laktosintolerans, celiaki, magsår eller cancer.

Question 11

patofysiologi bakom funktionell dyspesi?

Answer 11

Flera patofysiologiska mekanismer finns, så som:

• Ökad visceral känslighet i ventrikel och duodenum bidrar till symtomen. Ökad känslighet för kemisk irritation, tex för saltsyra, är vanlig trots att patienterna inte harulcussjukdom.
• En subgrupp har nedsatt reservoarkapacitet i magsäcken. Patienterna får i allmänhet obehag redan vid lätt eller måttlig distension av ventrikeln.
• En andel av dyspepsipatienterna har förlångsammad ventrikeltömning.
• Helicobacter pylori har ingen eller ringa betydelse för uppkomst av funktionell dyspepsi.

Question 12

utredning och behandling funtkionell dyspesi?

Answer 12

Utredning

Diagnosen ställs på symtom och när annan sjukdom är utesluten. Så följande görs:

• Anamnes för symtom
• Lab med blodstatus, CRP/SR
• Helicobakterietest
• Antigen i faeces
• Leverstatus
• Gastroskopi vid misstänkt gallstensjukdom
• CT för bedömning av lever och pancreas
• Gastroskopi om symtom debuterar eller förändras efter 50 års ålder liksom vid larmsymtom som viktnedgång, anemi, GI-blödning, positiv F-Hb (neg F-Hb bevisar inte att det inte blöder eller finns malignitet), sväljningsproblem/smärta, upprepade kräkningar, palpabel resistens, ikterus, tidigare ulcus, hereditet för gastrointestinal cancer eller NSAID användare.

Behandling

Avsätt tid för samtal och information, betona att symtomen kan vara uttalade p g a funktionsfel trots avsaknad av organfel.

Påverka den psykosociala situationen och livsstil.

Antacida/ H2-blockare/ PPI kan prövas i 2 veckor, därefter klinisk utvärdering. Om god effekt kan dessa farmaka ges i kurer om 2-4 veckor eller vid behov