GNM1: Fysiologi lever och gallgång Flashcards
Vad hetder levern på latin och vad är dess uppgifter?
Lever, Hepar, har en mängd uppgifter så som:
- Filtration och förvaring av blod
- Metabolism av kolhydrater, proteiner, fett, hormoner och LM
- Syntes av galla
- Förvaring av vitaminer och järn
- Tillverkar koagulationsfaktorer.
- Är ända organet som frisätter glukos ut i blodet
Vad är leverns antomi?
Anatomiskt kan den framifrån delas upp i två lober, höger och vänster, separerade av ligamentum falciformi.
Bakifrån sett har lever fler lober, fortfarande höger och vänster, men också lobus caudatus (tänk att den ser ut som att den har en lite svans) och lobus quadratus (ser fyrkantig ut) och längst upp finns ett område som kallas area nuda där levern inte är täckt av peritoneum.
hur ser leverns blodförsörning ut?
Dubbelblodförsörgning med:
- I första hand venöst blod från venae portae (75 %), alltså blod som gått förbi magsäcken, tarmen, pankreas eller dylikt (detta är näringsrikt men syrefattigt).
- I andra hand arteriellt blod (25%) från arteria hepatica propria som gått från aortan genom truncus coeliacus och arteria hepatica communis), detta blod är näringsfattigt men syrerikt.
Blodet transporteras ut via vena hepatica dextra sinistra som leder upp till vena cava inferior.
Portablodet för mig sig näringsämnen och bakteriella nedbryttningsprodukter som resorberats i tarmen samt insulin och glykagon som insöndrarats från pankreas.
Både arteriellt och venöst blodströmmar från triaden mot centralvenen, medan galla och lymfa flyter i motsatts riktning.
Hur är levern uppbygg med celler och kärl?
Levern är uppbyggd av hepatocyter – vilka har ett cellager tjockt epitel som fungera barriär. De är organiserade följande:
Heptatocyterna är organiserade i hexagonala lober med en centralven i mitten och en portatriad i varje hörn.
En portatriad består av en gallgång från ductus choledochus, en ven från venae portae och en artär från arteria hepatica propria.
Från portatriaden går ett kärl, en sinusoid med arteriellt och venöst blod blandat, till centralvenen. Sinusoiderna har ofta bara ett lager hepatocyter mellan sig. Runt sinusoiderna kan man också hitta kupfferceller och itoceller.
- Kuffert = mf
- Ito = förvaring av vitamin A
Hepatocyterna har ”disses spalt” som lutar så att galla som tillverkar inte åker mot mitten och centralvenen, utan mot de interlobulära galgångarna i triaden. Dessa galgångar går sedan ihop och bilda dx och sin ductus hepaticus è blir sedan ducus hepaticus communis è ductus choleducus.
hur återbildar levern sinna vänvad?
Levern har förmågan att återbilda sig själv efter kraftig förlust av vävnad, så länge skadan inte kompliceras av virusinfektion eller inflammation. Detta för levern är en stabil vävnad som ligger i G0 fasen tills delning behövs.
vad har levern för funktion vid kolkhydrater, fett och galla?
Kolhydratmetabolsim
- Förvaring av glykogen
- Omvandlade av fruktos till glukos
- Glykoneogenes
- Skapande intermediärer i metaolsimen
- Upprätthålla blodglykoskoncentration
Fettmetabolism
- Oxidation av fettsyror för energi
- Syntes av kolesterol, fosfolipider, lipoproteinerna
- Syntes av fett från andra metaboliter
Produktion av galla där tillverkning sker i hepatocyterna.
vad har levern för funktion förutom kolhydrater, fett och galla?
Proteinmetabolism
- Nedbryttning av aa för att kunna konventera dem till fett och kolhydrater
- Skapar urea för ammoniak bortförsel
- Skapar plasmaproteiner
Vitaminförråd – främst A, men även D, folsyra och B12
Järnförråd – efter järn i Hb så finns de mest järn i apoferritin i hepatocyterna.
Koaugulationsfaktorer – flera substanser, men främst: fibrinogen, protrombin och faktor VII. Vitamin k krävs för skapandet av flera av dessa.
Bortförsel av substanser – så som av: LM, hormoner och andra substanser. För LM så sker biotransformationen av främst cytokrom P450 och fas 1 och fas 2 reaktion sker, där fas 1 ger angreppspunkt och fas 2 konjugerar för utsöndring.
Flera hormon förändrar eller utsöndrar via lever, så som östrogen, kortisol och aldosteron.
vad har galblåsan för funktion?
Funktion: Gallblåsans uppgifter är att förvara och koncentrera galla. Gallan som produceras i levern och förvaras i gallblåsan består främst av gallsalter. Dessa fungerar som emulgeringsmedel för fettet vi äter så att det kan brytas ner och tas upp av tarmarna. Gallan består också av fosfolipider, kolesterol, gallpigment, elektrolyter och vatten. Det mesta kan tas upp igen av tarmarna och transporteras tillbaka till levern för återanvändning
vad har gallblåsan för blodförsörning och histo?
Blod: Den får sitt blod från arteria cystica från a hepatica dx och blir av med via v. cystica som sluter upp till v hepatica.
Histologisk aspekt är att gallblåsan inte har någon muscularis mucosa eller submucosa.
vad har gallblåsan för antaomi?
besktiv gallsalterna funktion under digestion?
Gallsalter, eller gallsyror, är amfipatiska molekyler med hydrofobiska och hydrofila regioner. Detta möjliggör formationen av miceller vilket solubiliserar digererade fetter. Gallsaltsinnehållande miceller hjälper lipaserna att bryta ner lipider och för de närmare tunntarmens bortsbräm, vilket resulterar i fettabsorption. Gallsalterna cirkulerar i det enterohepatiska kretsloppet, där merparten återresorberas i distala ileum och transporteras till levern vi portablodflödet. Endast en mindre andel av gallsalterna passerar normalt över till kolon (<5%), där de fysiologiskt har en laxerande effekt.
Vilka vitaminer riskerar man att få brist på vid behandling med gallsaltsbindare (kolestyramin)?
Vid behandling med gallsaltsbindare riskerar man brist på de fettlösliga vitaminerna (ADEK).
Vad har levern för histologi?
hur delar man upp leversjukdar i akut och kronsik?
Det finns många olika sjukdomar inom levern. När det gäller leverskador blir de ofta Leversvikt och de kan man dela upp sjukdomar i två grupper: kroniska och akuta – där båda har massa sjukdomar.
- Akut - en tidigare leverfrisk individ utvecklar uttalad nedsättning av leverfunktionen inom 6 mån efter leverskadans uppkomst
- Kronisk - orsakas av cirros, vilken uppkommer som en ospecifik reaktion på lång- varig hepatocellulär skada. Denna kan ha orsakats av skilda processer
Man kan säga att dessa två har följande flödesschema:
Där man ser att de akuta leversjukdomarna kan bli:
- Akut leversvikt
- Multipel organsvikt
- Död
Medan det kroniska leversjukdomar kan bli
- Kompenserad cirros
- Dekompenserad cirros
- Död
Exempel
Akuta
- Paracetamol överdos 42%
- Övriga LM 15%
- Ischemi 8%
- Hepatit B 4%
- Autoimmun hepatit 4%
- Heptait A 3%
Kroniska
- Alhohollleversjukdom – dominerade orsaken
- NAFLD
- Hepatit B
- Hepatit C
- Ärftliga metabola sjukdomar
- Hemokromatos
- AAT-brist
- Wilsons sjukdom
- Autoimmuna leversjukdomar
- AIH
- PBC
- PSC
- Kronisk leverstas
- LM så som paracetamol
