Gallstenspankreatit (del 2) ✓ Flashcards
Förhöjt bilirubin och amylas förutom de svartmarkerade. Patienten har akut pankreatit.
Vad är en vanlig symptombild vid akut pankreatit?
Symptom akutpankreatit
- Snabbt påkommen buksmärta
- Illamående och kräkning (pga inflammation som orsakar paralys av GI kanalen)
- Subfebrilitet
- Circulatorisk påverkat
Kliniska fynd och symptom
- Palpationsöm i övre del av buk (kan stråla ut mot rygg)
- Kan ha lokal eller generell peritonit + att man får muskelsvar
- Illamående och kräkningar
- Ev takykardi, hypotoni och takypne (circulationssvikt)
Ett annat klinisk fynd man kan hitta vid akut pankreatit är hematom på bukväggen, vilka typ av hematom kan man ha?
När har man hematom?
- *Hematom vid akut pankreatit**
- Extremt dålig prognos, oftast upptäcker man pankreatiten innan detta.*
Cullens hematom: hematom vid naveln
Grey turners tecken: hematom vid flankerna
Man får hematom vid hemmoragiska pankreatiter, oftast är hematomen retroperitonealt eftersom pankreas ligger retroperitonealt.
När man ställer diagnos så mäter man amylas eller lipas i blodet, de är likvärdiga och man tar de en gång för att se om det är förhöjt, inte flera gånger för att följa förloppet. I sverige används amylas, när kan man tänka sig vilja använda lipas ändp trots att man tagit amylas?
Vilka andra prover tar man?
Om man misstänkter pankreatit men inte får tillräckligt högt amylas så kan man mäta lipas. Amylas är som högst tidigt i förloppet, lipashöjningen kvarstår längre än amylas.
Man kan inte ta diagnos enbart på förhöjt amylas då det kan bero på andra orsaker också.
Andra blodprover
CRP, blodstatus (högt Hb = intorkad) , elstatus, leverstatus
Varför gör man radiologist undersökning av patienten (CT)?
CT kan bekräfta pankreatit, men oftast så behöver man inte detta då man uppfyller de andra två akut pankreatit kriterierna.
Oftast gör man CT för att utesluta diff-diagnoser.
Hur ger alkohol akut pankreatit?
Teorin är att det stimulerar sphincter oddi som sitter vid pappila vater och ökar trycket i bukspottkörtelgångarna på samma sätt som gallstenspankreatit.
Vad finns det för vanliga diffdiagnoser till akut pankreatit?
Diffdiagnoser till akut buksmärta
- Ulcus ventriculi/duodeni med/utan perfusion (kan också ge förhöjt amylas vid perfusion, men brukar ej ge samma nivåer).
- Kan behöve göra CT för att utesluta perfusion.
- Cholecystit, cholingit
- Aortaaneurism
- Ileus (tarmvred)
- Hjärtinfarkt
- Basal pneumoni
- Ischemi
Vad gör man när en patient kommer in på akuten med misstänkt uakut pankreatit?
Anamnes:
- Alkohol
- Gallsten
Status:
- Allmäntillstånd
- Cirkulatorisk påverkan!
Blodprover
EKG - uteslut kardiell påverkan
UL - förekomst av gallsten
DT - vid differentialdiagonstiska svårighet
Hur behandlar man akut pankreatit?
Man lägger in patienten alltid!
Finns ingen egentlig behandling, men man observerar patienten och stödbehandlar patientens kopmlikationer.
- Bedöm vätskebehov
- Smärtlindring: att ha ont stressar kroppen och driver på inflammationstillståndet.
Har patienten circulatorisk svikt behöver hen intensivård.
Vad är definitionen på de tre olika pankreatits nivåerna?
Hur många dör i sterila fasen respektiva infektiösa fasen av en svår akut pankreatit?
Vecka 1: Hälften dör i den sterila fasen (inflammatoriska) inom första dygnet av att de kommer in.
Vecka 2-3: Hälften dör i den infektiösa fasen, här får man infektierade nekroser, sepsis och abscesser.
- Här behandlar man med antibiotika (enbart vid bekräftad infektion)
Förutom att dela in pankreatiter utefter svårighet så kan man dela upp dem i interstitiell ödematös pankreatit och nekrotiserande pankreatit. Beskriv dessa.
Interstitiell ödematös pankreatit
Vanligt, kappilära läckaget leder till svullnad/ödem och ger lokal komplikation med inflammation och vätskeansamlingar.
Nekrotiserande pankreatit
Nekros i pankreas/peripankreatiskt, förloppet kan vara väldigt varierande med eg sterila nekroser som kan bli infekterade och då bli abscesser.
Beskriv den tidiga och sena fasen i akut pankreatit
Tidig fas
Systemiskt svar på akut lokal pankreasskada som uppstår i sin tur pga tryck i pankreasgångarna.
Cytokinkaskad syns klinisk som SIRS (systemic inflamatory respons syndrome)
- Kvarstående SIRS ökar risken för utveckling av organsvikt (vilket i sig avgör svårighetsgraden)
- Lokala komplikationer är inte lika avgörande som SIRS för prognos av svårighetsgrad.
Sena fasen
I den sena fasen har man kvarstående tecken på systemisk inflammation eller lokala komplikationer (det är ofta i denna fas som lokala komplikationer uppstår)
Det är den kvarstående organsvikten som styr svårighetsgraden.
SIRS = systemic inflammatory respons syndrom, hur mäter man SIRS?
SIRS
Förekomst av två eller fler
- HR >90
- Temp >38 elr <36
- LPK <12 elr >4
- RR > 20 elr PCO2 < 4kPa
Har man kvarstående smärta när man blivit inlagd, inte lyckats väna förloppet eller har tecken på sepsis så måste man börja misstänka komplikationer.
Vad finns det för lokala respektiva systemiska komplikationer vid akut pankreatit?
Lokala komplikationer vid akut pankreatit
- Akut peripankreatisk vätskeansamling
- Akut nekros
- Ventrikelretention (paralys av GI)
- Portavens trombos
- Pseudoaneurysm
- Kolonnekros
Systemiska komplikationer vid akut pankreatit
- Försämring av sedan tidigare föreliggande systemsjukdomar
-
Organsvikt: respiratorisk, kardiovaskulärt eller renalt är vanligast
* Finns scoringsystem för att bedöma organsvikt
Vilka riskfaktorer talar för att en patient med akut pankreatit riskerar utveckla svår pankreatit?
Om man verifierar gallsten som den utlösande faktorn till akut pankreatit så måste man behandla det, hur gör man detta?
1. Gallblåsan ska bort: kolecystektomi!
Man tar bort gallblåsan efter pankreatiten lugnat ned sig men helst under samma vårdtillfälle som patienten är inlagd.
2. ERCP: endoskopisk retrograd cholangeopankreaticografi
Görs inom 48 timmar om patienten har en samtidig kolangit, annars väntar man tills pankreatiten har lugnat ned sig.
Man gör ERCP och sphincterektomi på patienter som bedöms inte tåla kolecystektomi.
Sammanfattning
