Förmaksflimmer seminarium Flashcards
Karin är 73 år, ex-rökare och har sedan flera år behandlats för hypertoni samt har CPAP sedan ca 10 år pgasömnapné.Läkemedel: T. Metoprololdepot 25 mg 1+0+0, T. Levaxin100 μg 1+0+0Karin är vid undersökningen opåverkad utan inkompensationstecken. Hjärta: Oregelbunden rytm med pansystoliskt biljud, PM I4 sin. Frekvens ca 100/minut. God carotispulsutan blåsljud. Lungor: Vesikulärtandningsljud utan rassel eller rhonchi. Blodtryck: 150/100 sittande höger = vänster arm
Vad hör vi på blåsljudet?
Mitralisinsufficiens
Karin är 73 år, ex-rökare och har sedan flera år behandlats för hypertoni samt har CPAP sedan ca 10 år pgasömnapné.Läkemedel: T. Metoprololdepot 25 mg 1+0+0, T. Levaxin100 μg 1+0+0Karin är vid undersökningen opåverkad utan inkompensationstecken. Hjärta: Oregelbunden rytm med pansystoliskt biljud, PM I4 sin. Frekvens ca 100/minut. God carotispulsutan blåsljud. Lungor: Vesikulärtandningsljud utan rassel eller rhonchi. Blodtryck: 150/100 sittande höger = vänster arm
Utredning?
Poliklinisk –Inneliggande?
- Blodstatus
- Njurfunktion med elektrolyter
- Thyreoideaprover
- fP-glukos
- Ekokardiografi
- Sömnapné?
- EKG
- Ev. bandspelar-EKG (Holter, misstanke eller uppföljning)
- Ev. ”Tum-EKG”
- Ev. arbetsprov vid misstanke om ischemi
Stabilt blodtryck och mående. Skickar inte in henne. Men har ny mitralisinsufficiens.
Förmaksflimmer definition?
- EKG med oregelbundet RR-intervall
- EKG utan distinkta P-vågor
- Förmaksfrekvens > 300/minut eller förmaksaktivitetsintervall < 200 ms
Klassificering av förmaksflimmer
Nämn tre olika typer
- ParoxysmaltFF; attackvis förekommande hjärtklappning där episoderna upphör spontant inom 7 dagar, oftast inom 24 timmar
- PersisterandeFF; episoden varar > 7 dagar och kräver intervention (el-konvertering) för att återställa sinusrytm
- Permanenteller kroniskFF; interventioner att återställa sinusrytm har misslyckats eller anses inte vara aktuella
Förmaksflimmer etiologi
- Elektrofysiologi
- Fokala mekanismer: Triggning, Re-entry–Multipel våghypotes -kaos
- Genetik
- Familjär disp; Long QT, Brugada, HOCM
Patofysiologi?
- Interstitiell fibros
- Inflammation
- Apoptos, nekros
- Hypertrofi
Nämn ett par sjukdomar som har samsjuklighet med förmaksflimmer
- Hypertoni
- Hjärtsvikt
- Cardiomyopathier
- Klaffsjukdom (30%)
- Förmaksseptumdefekt
- Kongenitala hjärtfel
- Kranskärlssjukdom
- Ökad ålder
- Thyreoideasjukdomar
- Obesitas
- Diabetes
- KOL
- Kronisk njursjukdom
- Sömnapné
FF är orsak till 15-20% av alla av detta. FF ökar risken x 4 –5. FF är en oberoende riskfaktor för allvarlighetsgrad av detta och återfall. Risk för detta kvarstår vid asymptomatiska FF.
Vad beskrivs?
Ischemisk stroke
Poäng 0 =0% risk.
Poäng 1 = 1,3%.
Poäng 9 = 15,2% strokerisk.
Från vilken poäng behandlar vi?
Ska behandla från 1 poäng, om kvinna från 2 poäng.
Hur ska vi tänka på eventuell fallrisk i förhållande till antikoagulantia?
Skall inte värderas särskilt tungt
Hur ska vi behandla någon med förmaksflimmer?
- Mekaniska klaffproteser ska ha warfarin.
- Annars är nyinsättning vid flimmer NOAK, primärt Eliquis.
Behandlingsstrategin förändras under förloppet.
- Upstream therapy of concomitant conditions – behandla samsjukligheten – hypertoni.
- Elektrokonvertering/Farmakologisk konvertering? – görs efter behandling, eller om man vet exakt när flimret startade.
- Frekvensreglering – vill få ner frekvensen i flimret, då återfall i flimret i sig inte är ett jätteproblem om patienten är symptomfri eller flimret inte är allvarligt.
- Rytmkontroll - Helt klart under 100, men gärna 60-80 i puls.
- Icke-farmakologisk behandling
- Kateterburen ablation
- Kirurgisk ablation
Monica är 58 år och redan vid 40 års ålder konstaterades förmaksflimmer. Förmaksflimret har varit invalidiserande och hon har el-konverterats ett flertal gånger. Hon har behandlats med såväl disopyramid och flekainid samt flimmerabladerad vid tre tillfällen och abladerad en tredje gång nu.
Vid ny kontakt upplevelse av palpitationer (Palpitation är ett mentalt tillstånd av uppmärksamhet på onormal hjärtverksamhet), vilket medför ökad trötthet. EKG visar puls på 150. Vad gör vi nu sammantaget (vilken övrig medicinering kan också vara viktig)?
- NOAK (Eliquis) för flimmer.
- ACE-i, ARB, kalciumflödeshämmare eller tiaziddiuretika (mot hypertoni)
- Elektrokonvertering/Farmakologisk konvertering
- Frekvensreglering (få ner frekvensen i flimret)
- Rytmkontroll (gärna 60-80 i puls)
- Icke-farmakologisk behandling
- Kateterburen ablation
- Kirurgisk ablation
Vad är viktigt att veta kring dessa preparat vid frekvensreglering vid förmaksflimmer?
- Alla tolererar inte betablockerare.
- Calciumantagonisterna är negativt inotropa – hjärtsviktare ska helst inte ha.
- Digoxin har en effekt i vila och drar ner frekvens. Hjärtsvikt och flimmer har den bra effekt. Drar inte ner puls vid ansträngning.
- Amiodarone – lång biverkningslista. Tyreoidea påverkas, allvarliga lungbiverkningar. Tar lång tid att ladda upp p.o. Lång halveringstid över 1 månad.
Förmaksflimmer är en folksjukdom och incidens ökar med åldern.· Bakomliggande strukturell hjärtsjukdom ska uteslutas. Behöver inte kasta sig in till sjukhus för flimmer om man inte mår jättedåligt.
Hur ska vi behandla om man inte mår dåligt av flimret?
- Antikoagulantia och frekvensreglera
När kan elkonvertering bli aktuellt?
- Förmaksflimmer
- Nydebuterat – kan elkonvertera om inom 48 timmar.
- Annars NOAK 4 veckor innan konvertering, om lämpligt.
- Kammartakykardi
- Bägge ovan med hemodynamisk påverkan, symtomgivande ischemi eller betydande inkompensation, som inte svarar på eller är lämpliga för frekvensreglerande eller konverterande läkemedelsbehandling
