Arytmier Flashcards
- Hjärtfrekvens >100/min
- Ursprung i förmak och/eller AV-nod
- Smal QRS-takykardi < 120 ms
- Ursprung från hjärtats förmak
- Sinustakykardi
- Förmakstakykardi (EAT, FAT, AT)
- Förmaksfladder (Typiska/Atypiska)
- Involverar förmak och AV-nod
- AV-nodalåterkopplingstakykardi (AVNRT)
- Atrioventrikuläråterkopplingstakykardi (AVRT) vid WPW syndromet
Definition av?
Supraventriukär takykardi
Vad innebär det att konduktionshastigheten är mkt högre i HIS-purkinjesystemet i förhållande till arytmier?
- Konduktionshastighet–HPS= 2-4 m/s
- Smal QRS-takykardi, QRS bredd < 120 ms= SVT
- Kammarmyokard= 0.3-1.0 m/s – därför bredare QRS-komplex
- Bred QRS-takykardi, QRS bredd > 120 ms = VT tills motsats bevisad
SVT med breda QRS, ja vilka är dessa undantag?
- SVT med abberation (kroniskt eller frekvensberoende grenblock)
- RBBB eller LBBB
- Preexciterad SVT (antidromtakykardi vid WPW syndromet)
- Höger skänkel kan här bli refraktär på grund av tempot vid takykardi och vi får då breda QRS

I vilken avledning ses p-vågor enklast?
- V1 fångar upp detta bäst (ligger närmst höger förmak)
- Förutsättningar
- Områden i kretsen med olika refraktärtid och eller konduktionshastighet
- Centralt område med konduktionsblock
- Område med långsam konduktion i kretsen
- Excitable gap
- Unidirektionellt block i en riktning vid initiering
- Initiering av takykardin via SVES/VES
Förutsättningar för vad?
Reentry
Wolf-Parkinson-White
- Kopplad till Epsteins anomali
Vad innebär WPW?
- Kongenital defekt
- Accesorisk bana = extra förbindelse mellan förmaks och kammarmyokard
- Arytmidebut barndom/tonår
- Båda startar i sinusnoden
- Åkare 1 åker över HPS systemet
- Åkare 2 åker över den accesoriska banan
-
Deltavåg (som faktiskt kan vara negativ också)
- Kammarmyokardets ledning går långsammare så vi får deltavåg
- QRS-komplex > 110 ms
- PQ-tid < 120 ms

WPW
Vad innebär en ortodrom takykardi?
- Accessorisk bana blockerad, smala komplex

WPW
Vad innebär en antidrom takykardi?
- Om blocket är i HIS så sker återkoppling via HIS men depolariseringen av kammare via extrabanan vilket ger bred QRS-komplex

WPW
Vad innebär preexciterat förmaksflimmer?
- Oregelbundet, smalt, ibland brett
- Förmaksflimmer orsakar detta och ger oregelbunden varierande QRS-morfologi (leds lättare över den accessoriska banan)

WPW
Akut handläggning, WPW syndrom?
- Smal QRS-takykardi
- Modifierad valsalvamanöver
- Adenosin (ger tillfälligt totalt AV-block)
- B-blockad (vid omstart av takykardin)
- Bred rgbQRS takykardi
- Elkonvertering
- Bred orgbQRS takykardi
- Elkonvertering
- Aldrig digitalis/Verapamilvid bred QRS takykardi
- Den accessoriska banan tillåter enbart impulsöverledning från kammare till förmak
- Normalt vilo-EKG (ingen deltavåg)
- Kan enbart ha ortodrom takykardi
Vad beskrivs?
Dolt WPW-syndrom
Prognos WPW
-
Prognos
- Dolt WPW syndrom – God prognos pga avsaknad av risk för preexciterade arytmier (ingen antegrad konduktion)
oWPWsyndrom–Liten men klar risk för?
Plötslig död, 0,15-0,39% – Kan vara första manifestationen av syndromet!!
Elektiv behandling vid WPW?
Kateterablation
- Vanligast typ av supraventrikulär takykardi
- Debuterar vanligen i vuxen ålder
- Kvinnlig överrepresentation
- Ingen associerad hjärtsjukdom
- Funktionell krets skapas (ingen extra bana)
Vad beskrivs?

AVNRT
AVNRT
- Vanligast typ av supraventrikulär takykardi
- Debuterar vanligen i vuxen ålder
- Kvinnlig överrepresentation
- Ingen associerad hjärtsjukdom
- Funktionell krets skapas (ingen extra bana)
- P-vågen i slutet av QRS
Behandling?

- Modifierad valsalva
- Verapamil/betablock
- Adenosin
- Förvarna pat om obehagliga symtom, korta effekten
- Kortvarigt övergående AV-block
- EKG övervakning
- IV, snabbt (1-2 s)
- Effekt efter 10-20 s
- Ej vid SVÅR astma eller läkemedel med samma metabolisering (dipyramidol)
- Kateterablation
Övriga SVT
- Förmaksfladder viktigast
- Snurrar runt motsols typiskt
- Hög klinisk relevans
- Stark koppling till förmaksflimmer, 35-50 %
- Kan ha varierande blockeringsgrad
2 kliniska problem, vilka?

- Tromboemboliska komplikationer
- Arytmirelaterade symtom
- Delvis kopplat till blockeringsgrad
- Ibland mkt svårt att frekvensreglera
Ventrikulär arytmi
EKG klassificering, ja vilka olika typer kan vi se på EKG?
- Ventrikulära extraslag (VES)
- Ventrikeltakykardi (VT)
- Monomorf VT
- Polymorf VT
- Torsadede pointes(TdP)
- Ventrikelflimmer (VF)
Ventrikulär arytmi
-
EKG klassificering
- Ventrikulära extraslag (VES)
- Ventrikeltakykardi (VT)
- Monomorf VT
- Polymorf VT
- Torsadede pointes(TdP)
- Ventrikelflimmer (VF)
Ventrikulär arytmi har koppling till och ökad risk för?
- Stark koppling till strukturell hjärtsjukdom, ex efter infarkt
- Ökad risk för plötslig död, svimning
Sudden cardiac death
- Hjärtat slutar upp sin aktivitet
- Epidemiologi
- 5 % av all mortalitet
- Spädbarn, sedan stor puckel vid 70 års-åldern
-
Orsak
- Icke ischemiska hjärtsjukdomar (strukturellt)
- Ex kardiomyopatier
- Icke strukturell
- Elektrisk sjukdom eller jonkanaldefekt
- Icke ischemiska hjärtsjukdomar (strukturellt)
Men vilken orsak är vanligast?
Ischemisk hjärtsjukdom (vanligast, 80 %)
- En av riskmarkörerna för framtida SCD efter myokardinfarkt
- Nedsatt EF (framför allt de med < 30 %)
Överväg, ja vad?
ICD
Akut myokardskada kan leda till VT/VF
- Ockluderat kärl
- Två mekanismer som leder till kammartakykardi eller kammarflimmer
- Fas 1: 2-30 min reversibelt
- Fas 2: 1,5-72 h icke reversibelt
- Syrebristen förstås viktigast
- Två mekanismer som leder till kammartakykardi eller kammarflimmer
- Incidens av VT/VF vid STEMI/NSTEMI
- Risken sjunker mkt efter 48 h
Om VT/VF > 48 h klar riskökning för SCD, vad ska då övervägas?
ICD-behandling
Behandlingsprinciper för att förhindra SCD
-
Behandla underliggande tillstånd
- Antiischemisk beh (ex öppna kärl)
- Hjärtsviktsbehandling
- B-blockad
- Specifika åtgärder relaterad till bakomliggande etiologi
Vad kan vi i övrigt göra primärprofylaktiskt och sekundärprofylaktiskt?
-
Sekundärprofylaktisk ICD (implanterbar defibrillator)
- Pat som haft VF eller VT
- Ej aktuell vid VF/VT < 48 h efter NSTEMI och STEMI
-
Primärprofylaktisk ICD
- Pat som inte haft VF/VT men som har hög SCD-risk
- Ekokardiografi av hjärtat EF < 35 %
- Specifika riskvärderingar vid övriga kardiomyopatier/jonkanalsjukdomar
- Pat som inte haft VF/VT men som har hög SCD-risk
Ventrikeltakykardi
- Två exempel på VT utan strukturell hjärtsjukdom
- Take home message = en LITEN andel av patienter med VT är inte kopplad till SCD
- Första
- Allmänt
- Ingen underliggande strukturell hjärtsjukdom eller jonkanaldefekt
- Kan uppstå var som helst i kammarmuskulatur
- Ursprung
- Utflödestrakt hö alt vä kammare (RVOT/LVOT)
- Vä kammare midseptalt/apikalt (Fascikulär VT)
- Prognos
- Utmärkt (ingen SCD-risk)
- Hur vet vi att det är idiopatisk VT
- Typisk EKG-bild (monomorf VT)
- Normalt vilo-EKG
- Ekdokardiografi/MR utan avvikelser
- Ofta yngre pat (20-40 år)
- UtflödesVT ofta kopplad till fysisk aktivitet
- Allmänt
Kallas för vad?
- Idiopatisk VT
Ventrikeltakykardi
- Två exempel på VT utan strukturell hjärtsjukdom
- Andra exempel
- Behandla med beta-block
- Obehandlad – årlig SCD risk 0,5-5 %
- TdP (Torsade de pointes) – polymorf VT
- Förlängd QT-tid (oftast)
- Unga patienter
- Hjärtstillestånd vid sympatikus
- Väckarklockan ex
- Synkope i typiska situationer
- SCD i familj
- Ekokardiografi/MR utan strukturella avvikelser
- Kan förstås också förvärvas
- Andra exempel
Kallas för?
- Långt QT syndrom (jonkanaldefekt)
Hur ska man mäta QT-tid?
- Notera tangenten brytning vi baslinje

Bred QRS-takykardi, är det kammartakykardi eller inte?
Utredning?
-
Börja med att bedöma patienten sedan
- Vi kan inte använda om patienten är medvetande eller inte för att avgöra
- Hemodynamisk stabil/instabil?
- Hud (blek?)
- CNS
- Blodtryck (lågt?)
- Hjärt/lungauskultation
-
Använd sannolikheter i akutskedet sedan
- Hemodynamiskt acceptabel stabil patient
- Riktad anamnes samtidigt som 12-avlednings EKG tas
- Strukturell hjärtsjukdom (om ja = PPV > 90 % för VT)
- Fråga har du hjärtsjukdom?
- LM (tar du hjärtmediciner?)
- Haft infarkt tidigare
- Symptom (bröstsmärta?)
- Strukturell hjärtsjukdom (om ja = PPV > 90 % för VT)
- Om ja på någon av dessa, högst troligt VT. Vi ska behandla
- Riktad anamnes samtidigt som 12-avlednings EKG tas
- Hemodynamiskt acceptabel stabil patient
- EKG-tolkning
-
AV dissociation
- I det närmaste 100 % specificitet för VT
- Problemet
- Svårt att se
- 30 % av alla VT har 1:1 VA konduktion
- Hur framhäva p-vågor?
- Esofagus-EKG
- Lewis lead
- Right arm och left arm sätts parasternalt dexter så vi lättare ser p-våg
- Capture beats/fusion beats
-
Nort west sign
- Ställ AVR- till AVR+ och vi får gravt högerställd elaxel – VT
- Pos/neg konkordans i precordialavledningar – VT
- Alla visar samma liksom
- QRS-bredd > 160 ms – VT
-
AV dissociation
- Om osäker på diagnos, behandla i akutläge som VT
- Konsultera kardiolog i lugnt skede

Vad göra i akutskede vid kammartakykardi?
- Medvetslös patient + bred QRS-takykardi
- A-HLR + elkonvertering
- Hemodynamisk instabil patient + bred QRS-takykardi
- Akut sövning, elkonvertering
- Hemodynamisk stabil patient + bred QRS-takykardi
- VT = amiodarone iv alternativt sövning och DC
Vad göra i akutskede vid kammartakykardi?
- Medvetslös patient + bred QRS-takykardi
- A-HLR + elkonvertering
- Hemodynamisk instabil patient + bred QRS-takykardi
- Akut sövning, elkonvertering
- Hemodynamisk stabil patient + bred QRS-takykardi
- VT = amiodarone iv alternativt sövning och DC
Vad är viktigt att göra efteråt?
-
EKG-kontroll efter elkonvertering
- Avvikelser??? (ST-höjning, preexciation, QTc, AV-block)
- Vad var orsaken liksom?
- Avvikelser??? (ST-höjning, preexciation, QTc, AV-block)
Behandlingsprinciper VT?
- ICD förhindrar död
- Antiarytmika och ablation minskar morbiditet
Vad kan vi säga att ökad QRS-bredd ökar sannolikheten för?

- VT