Akut njursvikt Flashcards
Tre lager inifrån och ut glomeruli?
- Endotel
- Basalmembran
- Podocyter
Primärurin per dygn?
- Primärurin 180 liter
- 125 ml/min
Vad sker i de olika delarna av tubuli och vilka vätskedrivande läkemedel är aktuella här?
Proximala tubuli
- Reabsoprtion av salt, vatten, aminosyror, albumin, urea
Henles slynga
- Ta tillbaka salt och vatten
- Låg osmolalitet i kortex och högre osmolalitet i medulla
- Furix blockerar natrium/kalium/klorid-co2-transportör (NKCC2) här och mer vatten stannar kvar i urin
Juxtaglomerulära apparaten
- Nefronet leder tilbaka tubuli till glomerulus och återkopplar till sig själv via juxtaglomerulära apparaten hur mkt natrium som finns kvar (RAAS)
- Tiaziddiuretika hämmar natrium-klorid-co-transportör (NCC), även calciumkanal inblandad (påverkar då kalciumbalansen)
Distala- och samlingsrör
- Om aquaporiner är öppna går vatten tillbaka till kroppen
- Aldosteronhämmare (samlingsrör)
Akut njursvikt
- En ofta reversibel njurskada som leder till sänkt GFR
Definition av akut njurskada?

Vad innebär oliguri och anuri?
- Oliguri < 400 ml/dygn
- Anuri < 100 ml/dygn
Förklara hur MAP och GFR hör ihop
GFR och MAP
- Klarar upprätthålla GFR vid MAP mellan 60-200
- Förvänta dig inte diures vid MAP < 60
- MAP = DBT + 1/3 (SBT-DBT)

Vad är gemensamt för alla varianter av njursvikt oavsett var de har sitt ursprung?
- Förhöjt kreatinin
-
Minskad blodvolym
- Blödning
- Diarré/kräkning
- Brännskador
-
Påverkad intrarenal hemodynamik
- Vasokonstriktion (hyperkalcemi, kokain, NSAID, kontrastmedel)
- Akut försämring av autoregulation (NSAID, ACEi, ARB)
-
Minskad effektiv blodvolym
- Systemisk vasodilatation (sepsis, leversvikt, anafylaxi)
- Minskad cardiac output (hjärtsvikt)
Vad kan ovan ge upphov till?
Prerenal njursvikt
-
Klinisk bild prerenal njursvikt
- I anamnes och status dominerar symtom från sjukdom som utlöste njursvikt (högt krea absolut) men annars är det orsakssymtom
- Illamående, kräkningar, diarré vid gastroenterit
- Andfåddhet, rosslig andning, hosta vid hjärtsvikt/kardiorenalt syndrom
- Feber, frossa, fokala infektionssymtom vid sepsis (vätska fångad perifert, är euvolema)
- Ascites, ev ikterus vid hepatorenalt syndrom
- Multitrauma med omfattande kroppsskador och smärta
- Uremiska symtom kan förekomma men mindre iögonfallande (mer vid renal svikt)
- Tillsammans med tecken på ex
- Hypovolemi
- Vid vätskeförlust
- Övervätskning (kom ihåg att denna också är prerenal, vätska kommer inte till njurar)
- Hjärtsvikt, hepatorenalt syndrom
- Hyperdynamisk cirkulation
- Sepsis
- Hypovolemi
- Status
- I anamnes och status dominerar symtom från sjukdom som utlöste njursvikt (högt krea absolut) men annars är det orsakssymtom
Kardinaltecken vid prerenal njursvikt?
- Kreatininstegring
-
Oliguri
- Kissar lite och sällan!
- Lågt blodtryck (specifikt för prerenal njursvikt)
Diagnostik vid prerenal njursvikt?
-
Diagnostik vid akut njursvikt riktar sig åt 2 håll
- Leta efter bakomliggande orsak till njursvikt
- Leta efter rubbningar i kroppen förorsakade av njursvikten
- Anamnes (uppgifter om vätskeförlust, ortostatism, andfåddhet, uremiska symtom)
- Status (lågt blodtryck, intorkning, övervätskning)
- Uteslut
- Postrenalt hinder med hjälp av bladder-scan eller ultraljud njurar
- Aktiv patologisk process i njurar (frånvaro av mikroskopisk proteinuri/mikro- eller makroalbuminuri
Behandling vid prerenal njursvikt?
- Vätskebehandling (vid intorkning eller rabdomyolys).
-
LOOP diuretika
- Hög dos vid övervätskning (även vid lågt blodtryck). Specifik behandling mot hjärtsvikt/arytmi dock ej RAAS blockad.
- Antibiotika iv vid sepsis.
- Akut dialysstart kan övervägas (FFA om uremi i sig negativt påverkar behandling mot grundsjukdomen).
- Undvik jodhaltiga kontrastmedel och nefrotoxiska läkemedel
-
Orsak
-
Intoxikationer
- Endogena (myoglobin, hemoglobin, lätta kedjor, hyperkalcemi)
- Exogena (svamp, etylenglykol, läkemedel)
- Vaskulära orsaker (aorta dissektion, njurarät/ven-trombos)
- Immunologiska orskaker (glomerulonefriter, vaskulit, allergisk TIN)
- Malign hypertoni
- TTP/HUS
-
Tubulointerstitiell nefrit (TIN)
- Sänkning av GFR pga inflammation i interstitiet (påverkar tubuli)
-
Vid primär njursjukdom (glomerulonefrit, tubulointerstitiell nefrit)
- Oftast inga symtom alls (patienter tror de är friska), fångas vid rutinprover
- Uremiska symtom/oliguri men först vid njursvikt stadium 5
-
Vid systemsjukdom (vaskulit, SLE, TTP, HUS)
- Dominerande symtom från andra organsystem (hud, magtarmkanalen, leder, lungor, hjärtat, nervsystemet)
- Kan förekomma smärta över njurloge (vid njurinfarkt ex)
- Blodtryck i regel högt, alternativt normalt (mindre vanligt)
- Patienter euvolema eller övervätskade (ex. vid nefrotiskt syndrom som är en ovanlig debut av akut njursvikt)
- Puumulavirus (sorkfeber)
-
Intoxikationer
Olika orsaker till vad?
Akut renal njursvikt
Renal njursvikt
-
Tubulointerstitiell nefrit (TIN)
- Sänkning av GFR pga inflammation i interstitiet (påverkar tubuli)
- Orsaker
- Oftast läkemedelsutlöst (ffa antibiotika, NSAID, sällan PP4)
- Sekundär till systemsjukdomar
- SLE
- Sjögrens syndrom
- Sarkoidos
- IgG4-relaterad sjukdom
- Kännetecken
- Ganska få har allergiska symtom (klåda/utslag/feber)
- 25 % har eosinofili
- Ofta mild albuminuri
- Måttlig-uttalad tubulär proteinuri
- Ofta SR-stegring
Diagnos?
- Protein HC/krea-kvot
- Urinproteinprofil
-
Njurbiopsi
- Om inget känt utlösande läkemedel
- Om diagnosen TIN är osäker
- Om det inte hjälper att sätta ut misstänkt läkemedel
Renal njursvikt
-
Tubulointerstitiell nefrit (TIN)
- Sänkning av GFR pga inflammation i interstitiet (påverkar tubuli)
- Orsaker
- Oftast läkemedelsutlöst (ffa antibiotika, NSAID, sällan PP4)
- Sekundär till systemsjukdomar
- SLE
- Sjögrens syndrom
- Sarkoidos
- IgG4-relaterad sjukdom
- Kännetecken
- Ganska få har allergiska symtom (klåda/utslag/feber)
- 25 % har eosinofili
- Ofta mild albuminuri
- Måttlig-uttalad tubulär proteinuri
- Ofta SR-stegring
-
Diagnos
- Protein HC/krea-kvot
- Urinproteinprofil
-
Njurbiopsi
- Om inget känt utlösande läkemedel
- Om diagnosen TIN är osäker
- Om det inte hjälper att sätta ut misstänkt läkemedel
Behandling?
- Sätt ut misstänkt läkemedel
- Kortison (ej vid NSAID-utlöst)
- Ev MMF (mycofenolat mofetil)
Vad innebär nefrotisk- och nefritiskt syndrom?
-
Nefrotisk syndrom
- Ödem
- Hypoalbuminuri
- Nefrotisk proteinuri (> 3,5 g/dygn)
- Hyperlipidimi
-
Nefritiskt syndrom
- Förhöjt kreatinin
- Hypertoni
- Mikroskopisk hematuri
- Proteinuri
-
Uremiska symtom
- Uppstår vid ureavärde 30-40 mmol/l och GFR < 15
Vilka symtom kan detta innebära?
- Trötthet, frusenhet, illamående, kräkningar
- Senare symtom
- Viktnedgång
- Uremisk klåda
- Uremisk encefalit/koma
- Uremisk perikardit
-
Symtom
- Ofta anemi, trombocytopeni, ont i mage/rygg, akut njursvikt med nefritiskt syndrom
- Kan ge behov av dialys kortsiktigt, läker oftast ut av sig själv
Vad beskrivs?
- Puumulavirus (sorkfeber)
Akut renal njursvikt
Diagnos?
-
Riktar sig åt 2 håll
- Leta efter bakomliggande orsak till njursvikt
- Leta efter rubbningar i kroppen förorsakade av njursvikten
-
Anamnes
- Intag av nefrotoxiska mediciner, symtom från flera organsystem samtidigt vid systemsjukdom som vaskulit eller SLE, uremiska symtom vid mycket snabb progress av njursvikt, nyligen genomgången infektion
-
Status
- Hypertoni, övervätskning eller euvolemi, fynd från flera organsystem vid systemsjukdom
-
Urinanalyser
- Urinsticka: mikroskopisk hematuri och/eller proteinuri är kardinala fynd vid renal njursvikt och talar för aktiv inflammatorisk process i njurarna
- U-sediment: erytrocyter och cylindrar är vanliga fynd vid inflammation i njurarna
- U-proteinorifil: Bence-Jones proteinuri
-
Klinisk kemi
-
Högt CRP och SR
- Ffa vid systemsjukdom eller malignitet. Normala värden vid glomerulonefriter
-
B-diff
- Eosinofili kan förekomma vid vaskuliter, IgG4 medierad sjukdom eller tubulointerstitiell nefrit
-
Hyperkalcemi
- Förekommer vid multipelt myelom, sarkoidos, TBC och primär hyperparatyreoidism och njursvikt kan vara första fynd vid dessa sjukdomar
- Kalcium ger dels uttorkning genom osmotisk diures men också inflammatorisk process i njurar vid högt kalcium vilket tillsammans ger njursvikten
- Borde vara lågt vid akut/kronisk njursvikt! Mkt avvikande fynd vid njursvikt!
- Hemolytisk anemi och trombocytopeni (TTP/HUS)
- P-proteinprofil
- M-komponent vid myelom och AL-amyloidos, förhöjt IgA (IgA-nefrit)
- Myoglobin
- Rabdmyolys)
-
Högt CRP och SR
-
Immunologi
- ANA (SLE och Sjögrens syndrom)
- ANCA (MPO och PR3) vid vaskuliter
- GBM-antikroppar (Goodpastures)
- PLA-2R AK (membranös glomerulonefrit)
- IgG4 (IgG4-medierad sjukdom)
- Komplement
- C3 sänkt vid postinfektiös glomerulonefrit
- C4 och C1q säänkt vid SLE-nefrit
- C4 sänkt vid membranoproliferativ glomerulonefrit
- Renala orsaker kräver ofta njurbiopsi för bekräftelse av diagnos
Akut renal njursvikt
Behandling?
- Kortison - kortvarig behandling vid tubulointerstitiell nefrit
- Immunosuppressiv behandling (kortison i hög dos, Rituximab, Cyklofosfamid, plasmaferes) vid vaskulit, man behöver inte vänta på biopsisvar vid förekomst av specifika antikroppar.
- Hydroxiklorokin, MMF och hög dos kortison vid SLE nefrit (Cyklofosfamid kan ges istället för MMF men större risk för biverkningar).
- Plasmaferes vid TTP, Soliris vid atypisk HUS.
- Glomerulonefriter behandlas efter biopsisvar men behandling med LOOP-diuretka, RAAS blockad, antikoagulantia och eventuellt kortison kan påbörjas redan innan biopsisvaret vid nefrotiskt syndrom.
-
Orsaker
- Externa orsaker
- Prostatacancer
- Tumörer
- Retroperitoneal fibros
- Interna orsaker
- Urinvägskonkrement eller blodkoagel
- Icke fungerande KAD
- Urinvägscancer
- Externa orsaker
Orsaker till vad?
Postrenal njursvikt
-
Symtom
- Symtom från sjukdomen som leder till detta
- Flanksmärta och hematuri vid njursten
- Makroskopisk hematuri och viktnedgång vid malignitet
- LUTS vid prostataförstoring/cancer
- Feber/frossa och smärta vid avstängd pyelit
-
Kissar lite och ofta!
- Oliguri/anuri tidigt i förloppet
- Blodtryck normalt eller förhöjt
- Övervätskningssymtom ovanligt (vi ser andra symtom innan)
- Symtom från sjukdomen som leder till detta
Vad beskrivs?
Postrenal njursvikt
Postrenal njursvikt
-
Orsaker
- Externa orsaker
- Prostatacancer
- Tumörer
- Retroperitoneal fibros
- Interna orsaker
- Urinvägskonkrement eller blodkoagel
- Icke fungerande KAD
- Urinvägscancer
- Externa orsaker
-
Symtom
- Symtom från sjukdomen som leder till postrenalt hinder
- Flanksmärta och hematuri vid njursten
- Makroskopisk hematuri och viktnedgång vid malignitet
- LUTS vid prostataförstoring/cancer
- Feber/frossa och smärta vid avstängd pyelit
-
Kissar lite och ofta!
- Oliguri/anuri tidigt i förloppet
- Blodtryck normalt eller förhöjt
- Övervätskningssymtom ovanligt (vi se andra symtom innan)
- Symtom från sjukdomen som leder till postrenalt hinder
Diagnostik?
-
Diagnostik vid akut njursvikt riktar sig åt 2 håll
- Leta efter bakomliggande orsak till njursvikt
- Leta efter rubbningar i kroppen förorsakade av njursvikten
- Anamnes
- Subjektiva besvär från underlivet, LUTS, makroskopisk hematuri
- Status
- Oliguri/anuri, smärta över urinblåsa, euvolemi/övervätskning. Ofta hypertoni
- Radiologiska/undersökningar
- Urinstämma på bladderscan (utesluter inte postrenalt problem)
- Ultraljud njurar med frågeställning hydronefros
Postrenal njursvikt
-
Orsaker
- Externa orsaker
- Prostatacancer
- Tumörer
- Retroperitoneal fibros
- Interna orsaker
- Urinvägskonkrement eller blodkoagel
- Icke fungerande KAD
- Urinvägscancer
- Externa orsaker
-
Symtom
- Symtom från sjukdomen som leder till postrenalt hinder
- Flanksmärta och hematuri vid njursten
- Makroskopisk hematuri och viktnedgång vid malignitet
- LUTS vid prostataförstoring/cancer
- Feber/frossa och smärta vid avstängd pyelit
-
Kissar lite och ofta!
- Oliguri/anuri tidigt i förloppet
- Blodtryck normalt eller förhöjt
- Övervätskningssymtom ovanligt (vi se andra symtom innan)
- Symtom från sjukdomen som leder till postrenalt hinder
-
Diagnostik
-
Vid akut njursvikt riktar sig åt 2 håll
- Leta efter bakomliggande orsak till njursvikt
- Leta efter rubbningar i kroppen förorsakade av njursvikten
- Anamnes
- Subjektiva besvär från underlivet, LUTS, makroskopisk hematuri
- Status
- Oliguri/anuri, smärta över urinblåsa, euvolemi/övervätskning. Ofta hypertoni
- Radiologiska/undersökningar
- Urinstämma på bladderscan (utesluter inte postrenalt problem)
- Ultraljud njurar med frågeställning hydronefros
-
Vid akut njursvikt riktar sig åt 2 håll
Behandling?
- Avlasta njurar:
- KAD vid urinstämma
- Nefrostomi vid hydronefros
- Kreatinin och Kalium brukar sjunka snabbt efter avlastningen
- Risk för intorkning i den polyuriska fasen av njursvikten
- Ofta behov av iv vätskesubstitution i några dagar
- K sjunker ofta snabbt vid återgärder så tänk på risken för hypokalemi
Akut njursvikt
- Rubbningar i homeostas vid akut njursvikt
Ge exempel på detta
- Vätskebalans (övervätskning, intorkning)
-
Rubbningar i syrabas-status: metabol acidos kan vara livshotande (risk för akut hjärtsvikt och plötslig hjärtdöd)
- Missas ofta!
-
Hyperkalemi kan vara livshotande (risk för arytmi)
- 3-5 normalt
- < 2,5
- > 6 (> 7 bråttom)
-
Hypoalbuminuri vid nefrotiskt syndrom
- Kan vara livshotande (risk för lungemboli (tromotisk effekt) vid p-albumin < 25) – antikoagulantia (fibrinolysfaktorer förloras)
- Renal anemi: oftast normokrom normocytär, förekommer några veckor efter njurskada (ofta skada som pågått ett tag, kronisk njursvikt)
- Hypertoni: övervätskning, aktivering av RAAS (kommer snabbt)
- Hypotoni: prerenal njursvikt
Hyperkalemi (vanligast att behandla vid akut njursvikt)
Hur ska vi behandla?
- Kalcium 10-20 ml iv (korrigerar inte hyperkalemi men förebygger arytmier)
- Insulin-glukos dropp (20E snabbverkande insulin i 1000 ml 5 % glukos – ej hos anuriska patienter
- Kalium följer med glukos in i cellen (sänker då kalium i blodbanan)
- Korrigera acidos (natriumbikarbonat eller tribonat iv)
- Kom ihåg att acidos driver ut K+ från celler
- LOOP-diuretika (furosemid i hög dos hos övervätskade eller euvolema patienter)
- Inhalera beta2-agonister (salbutamol)
- Ökar produktion av aldosteron i binjurar (utsöndrar K+ i njurar)
- Jonbytare per os eller rektalt (resonium 15-45 g/dygn effekt efter 12 h), Lokelma används mer nu eftersom effekt inom 6h
- Binder kalium i utbyte mot natrium under passagen i magtarmkanalen
- Kombinera gärna flera behandlingar (monoterapi ger sällan tillräcklig effekt)
- Akut dialystart på IVA
- Absolut snabbaste sättet att korrigera kalium
Metabol acidos vid akut njursvikt
Hur ska vi behandla?
- Kontrollera alltid blodgaser vid akut njursvikt
- pH < 7,2 kan leda till plötslig hjärtdöd
- Behandla med natriumbikarbonat iv i första hand, Tribonat mindre lämplig pga innehål av fosfat men ej kontraindicerat
- Vid kompenserad acidos kan natriumbikarbonat ges per os
- Genom korrigering av acidos sänks nivå av kalium i blodet
Hypoalbuminuri vid akut njursvikt
Hur ska vi behandla?
- Debut av akut njursvikt i form av nefrotiskt syndrom är ovanlig
- Vid p-Albumin < 25 föreligger risk för trombos
- Behandling
- Sätt in antikoagulantia (i övrigt inte bråttom)
Genomgång av läkemedel vid akut njursvikt
Vilka läkemedel kan vara aktuella att se över?
- Borttagning av potentiellt nefrotoxiska läkemedel (NSAID, aminoglykosider, statiner, PPI, alla nyligen insatta mediciner)
- Dosanpassning eller paus av mediciner som utsöndras via njurar (de flesta antibiotika, flukonazol och antivirala mediciner, Innihep/NOAK, metformin, SU-preparat, SGLT2-hämmare pausas också!
- Tillfällig paus av kaliumsparande läkemedel (spironolakton, ARB, ACE-i)
Handläggning vid akut njursvikt?
-
Uteslut alt. åtgärda ev. prerenal njursvikt
- Har patienten blodtryck? Om inte åtgärda
- Hantera saltbalans- och syra/bas-rubbningar
-
Komplettera rutinprovtagning med:
- P-Albumin, P-Calcium
- P-Urea, B-Standardbikarbonat
- Urinsticka, U-Alb/Krea
- Uteslut postrenalt hinder
-
Bedöm vätskestatus och vidta lämplig åtgärd
- Uppenbart övervätskad à diuretika
- Upppenbart undervätskad à vätska
- Gränsland (euvolema undervätskade eller övervätskade) à ge vätska!
- Seponera nefrotoxiska läkemedel
- Ta upp en bra anamnes över substansintag
- Ha kunskap om akuta dialysindikationer