Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K6 CREN Rasmus > EKG > Flashcards

EKG Flashcards

1
Q

I vilket plan täcker extremitetsavledningar?

A

Frontalplanet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vilka är de sex extremitetsavledningarna?

Hur ser deras polaritet ut?

A
  • 3 bipolära kopplingar; avledning I, II och III
  • 3 unipolära kopplingar aVR, aVL, aVF
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

I vilket plan tittar bröstavledningar?

A

Horisontalplan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Består av två delar
  • Till höger alla hjärtslag med 6 avledningar (maskinen väljer bra ut 3 extremitets- och 3 bröstavledningar) under 10 sek (12,5 mm/sek)
  • Till vänster ett EKG-komplex från alla avledningar (mediankomplex), räknas fram utifrån komplex till höger, visar från 12 olika håll (50 mm/sek)
  • Vad kan vara viktigt att kolla beroende på land EKG utförs?
A

Kolla hastigheterna

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Förstärkning och kvalité finns överst på EKG-checklistan

  • Förstärkning 10 mm/mV, (150 Hz, signaler över denna nivå filtreras bort)
    • Strömmarna från hjärta är för svag utan förstärkning
  • Du ser om EKG ser helt hackigt ut – dålig kvalité

Vad kommer som sen på listan?

A

Rytmdiagnostik

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad är det första du gör under rytmdiagnostik?

A
  • Hjärtfrekvens
    • Till höger, bedöm rytmdelen (sek), få slag, långsam puls (bradykardi < 50), hög puls (takykardi >100)
    • Räkna antal slag (RR-intervall) i rytmdelen (mellanrum) och multiplicera med 6 (eller använd EKG-linjal)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Vad gör vi på EKG-checklistan efter att vi undersökt hjärtfrekvensen och ska kolla sinusrytm?

A
  • Finns det P-vågor?
  • P-vågor positiva där de ska vara positiva
    • Avledning 3 , aVL och V1 kan vara bägge, resten positiva
    • Kommer det från annan plats kan ”resten” bli negativa
  • Styr P-vågor kamrarnas aktivering?
  • Ja, ja, ja = sinusrytm (ledtråd också om rytmen är jämn)
  • Definition av sinusrytm – kammarrytm 50-100 slag/min, positiv P-våg i II (bäst P-våg) med konstant utseende samt konstant PQ-tid
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad är felet på detta EKG?

A

Inget, det är normalt

  • 11,5 RR-intervall = 70 puls med oregelbunden puls i mitten normalt då det är andningsvarierat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad visar detta EKG?

A

Nodal (AV) rytm

  • Ingen P-våg alls (ibland retrograd P-våg före eller efter QRS-komplexet)
  • Normalt QRS-komplex
  • Regelbunden kammar-rytm, 40-60 slag/min (alltså lite lägre)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad visar bilden?

A

Ventrikulär rytm

  • Breddökade QRS-komplex med avvikande utseende (eftersom det sker utanför retledningssystem)
  • Långsam kammarrytm <40/min
  • Ingen relation mellan QRS och förmaks-impulser (på bilden ses P-vågor utan relation till QRS) alternativt ingen förmaksaktivitet alls
    • Kan ses vid AV-block III
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad visar bilden?

A
  • Förmaksflimmer
    • P-vågor saknas
    • Istället oregelbundna flimmervågor med frekvens över 350/min
    • Oregelbunden kammarrytm (se bilden)
    • Normala QRS-komplex (smala)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad visar bilden?

A

Förmaksfladder

  • P-vågor saknas
  • Sågtandsmönster (F-vågor)
  • Förmaksfrekvens vanligen mellan 250 och 350 /min
  • Kammarfrekvensen är oftast regelbunden, men är beroende av blockeringsgrad i AV-noden
  • Blockeringsgraden i AV-noden kan variera, t.ex. kan var 4:e F-våg överledas till kamrarna, s.k. 4:1 blockering (eller 2:1 osv)
  • Normala QRS-komplex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vad är fel i detta EKG?

A
  • Förmaksflimmer
  • Kammarfrekvens 80/min (13x6)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad visar bilden?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad visar bilden?

A
  • Regelbunden rytm kan störas av extraslag
  • SVES (supraventrikulära)
    • Ektotopiskt förmaksfokus (Ej från Sinusknutan) eller nodalt (föregås inte av P-våg eller retrograd sådan)
    • P-vågen är förändrad eller döljs av T-vågen
    • Vanligen normal QRS-sekvens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad visar bilden?

A
  • Ventrikulära (VES)
    • P-våg saknas före QRS-komplexet (inget från förmak!)
    • Breddökat QRS-komplex med avvikande utseende (sänkningen efter på ST-sträcka)
    • Diskordant T-våg (icke normal)
    • Vanligen full kompensatorisk paus (2 RR-intervaller efter)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Retledningshinder kan vara

  • AV-block 1, 2 eller 3
  • Högersidig skänkelblock och vänster
  • En av skänkelblocken har två delar vilka och vilken av blocken är det?
A

Bakre eller främre fascikelblock

Kan vara i hela vänstersidan eller någon fascikel

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad visar bilden?

A
  • AV-block I – förlängd P till Q tid, alla P-vågor följs dock av QRS-komplex (ses bäst på vänster sida förstås där mätning går bättre)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Vad visar övre bild?

A
  • AV-block II, vissa P-vågor följs inte av QRS-komplex
    • Mobitz typ 1, d v s med s k Wenckebach-periodik, är lokaliseringen så gott som alltid i AV-knutan och QRS-komplexet är därför smalt och tillståndet oftast benignt. PQ-tiden förlängs succesivt tills förmaksimpuls blockeras helt och QRS faller bort (tenderar upprepas, var tredje P-våg blockeras är vanligast 3:2)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad visar bilden?

A
  • AV-block II, Mobitz typ 2
  • Lokalisationen oftast mer distal (His bunt och skänkel) och QRS-komplexet är i regel breddökat (PQ-tiden ofta konstant och denna övergår ofta till AV-block III)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad visar bilden?

A
  • AV-block III, P-vågor kommer regelbundet men QRS oregelbundet. Sinus stoppas i AV-nod och då tar kammare över (blir då breddökning), totalt block
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Vad är det för fel på P-vågen?

A
  • Inget, detta är en normal P-våg
    • Positiv i avledning I till aVF samt V3-V6
    • Höjd
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Vad händer med P-våg vid vänster förmakshypertrofi?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Vad händer i P-våg vid höger förmakshypertrofi?

A

Höjd > 0,3 mV (3 mm)

(Avledning II och V1 höjs de tydligt)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är normal PQ-tid?

A

Normalt 120-200 ms < 60 år)

120-220 ms > 60 år

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Vad visar bilden?

A
  • Förlängd PQ-tid (AV-block I), ska normalt finnas inom två rutor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Vad visar dessa bilder?

A
  • Kort PQ-tid med deltavåg (kan ske vid överledning från annat ställe än AV-noden, tar liksom en genväg)
    • En rest från den embryonala utvecklingen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Sätt dit rätt siffror

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Sätt dit rätt bokstäver

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q
  • Elektisk axel
    • Huvudriktning (gemensam) för den elektriska aktiviteten (vektorn) vid depolarisation
    • Anges som gradtal i frontalplanet (extremitetsavledningar)

Hur ser en normal elektisk axel ut?

A
  • Normal 0-90 grader (-30 ok hos äldre)
  • Om avledning I och II är positiva är det oftast normalt (minus i II så är det vänsterställt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vad är felet på den i mitten?

A
  • Vid högerkammartillväxt dras elektrisk axel mer åt aVF
  • Om avledning I och II är positiva är det oftast normalt (minus i II så är det vänsterställt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vad är felet på den till höger?

A
  • Vid vänsterkammartillväxt dras elektrisk axel uppåt
  • Om avledning I och II är positiva är det oftast normalt (minus i II så är det vänsterställt)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är normal bredd (duration) på QRS-komplexet?

A

(5 mm)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad visar bilden (strecken)?

A
  • Gråzon 100-120 ms (stor ruta 100 ms)
    • Intraventrikulärt ledningshinder
    • Deltavåg
    • Kammarhypertrofi
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Vad ser du på bilden som avviker?

A
  • QRS-komplex bredd -> 120 (6 mm)
    • Skänkelblock
      • Bilden visar vänsterställt skänkelblock
      • Bredare V5 och V6 signifikant
      • Även djupt S i V1
    • Pacemaker
    • Kammarutlöst rymt
    • Deltavåg
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Vad visar tyder bilden i V1 på?

A

Högersidigt skänkelblock (ökad bredd och M-formad linje i V1)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
37
Q

Vad kan höga amplituder av QRS-komplexet tyda på?

Vad är höjden relaterad till?

A
  • Höga amplituder tyder på
    • Mkt muskelmassa eller ansträngt hjärta
    • Bra elektriska transmissions-förhållanden (lång och smal)
    • Delvis åldersrelaterat
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
38
Q

Vad kan låga amplituder av QRS-komplex tyda på?

A
  • Låg elektrisk aktivitet
  • Dämpning av signaler (vätska, fett, luft)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
39
Q
  • Q-våg (normal)
    • Kommer av septums aktivering
    • Små Q-vågor i V4-V6 och extremitetsavledningar
    • Liten Q-våg i en inferior avledning (II-III)
    • QS-komplex i V1 och/eller III

Vad kan bilden tyda på?

Var får Q-vågor aldrig förekomma?

A
  • Att den är patologisk (bilden)
    • -> 40 ms
    • -> 25 % av R-våg i samma avledning
    • Q-våg i V2 eller V3 (får aldrig förekomma)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
40
Q

Vad ses till höger i bild?

A
  • R-vågsprogression
    • I vissa lägen blir det inte Q våg utan minskad R-våg i bröst
    • V4 eller V5 ska ha högsta topp (och bara en topp!)
    • Till höger ses patoligisk (trolig infarkt) då den ökar i början och minskar för att sedan öka igen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
41
Q

Vad är det viktigaste att beakta gällande ST-sträcka hos någon som kommer in med ont i bröstet?

A
  • ST-höjning vid akut hjärtinfarkt (viktig)
  • Kolla i alla avledningar!
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
42
Q

T-vågen

  • Speglar kamrarnas repolarisation (ska vara positiv oftast)
  • Ett huvudsakligen positivt QRS-komplex följs av vanligen av en positiv T-våg
  • Negativ kan ses vid?
A

Hjärtinfarkt, ichemi, breddökade QRS, perikardit osv

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
43
Q
  • QT-tiden är ett mått på hjärtats mekaniska systole

Hur korrigeras QT-tid och vad är patologiskt?

A
  • QT-tid varierar med kön och frekvens därför används QTc-tid där man korrigerar på olika sätt
  • -> 460 ms är patologiskt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
44
Q

Förstärkning och kvalité

Rytmdiagnostik

P-vågor

PQ-tid

QRS-komplex

innan vi sammanfattar fynden, vilka tre ytterligare parametrar tittar vi på?

A

ST-sträckan

T-vågen

QT/QTC-tid

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
45
Q

Hur ska du placera V1-V6?

Hur ska du placera extremitetsnoderna?

A

Röd på höger arm, gul på vänster arm och grön på vänster ben,

Svart är jordning så kan placeras på t ex vänster ben också

46
Q

Vad innebär PQRSTU?

47
Q

Vad innebär en ruta på bredden?

Vad innebär en ruta på längden?

48
Q

Hur ser du skillnad på vänster- och högerställd kammare på EKG?

49
Q

Hur kan du snabbt avgöra om elaxeln är normal, höger- eller vänsterställd genom att titta på två avledningar?

50
Q

Ett annat namn för skänkelblock?

51
Q

Vad visar den övre bilden?

A
  • Alltid breddökning > 120 mm
  • RBBB = right bundle branch block (högergrenblock)
    • Blocket sitter basalt i kamrarna och i högergrenblock tar det längre tid att sprida impulsen till höger kammare
    • V1-V2 – R och R´ (höger kammare som ligger efter)
    • V5-V6 – bred S-våg,
    • Förändrad T-våg och ST-sträcka eftersom repolariseringen också bli störd
      • Negativ ST-sträcka och T-våg i V1 och V2
      • Positiv T-våg i V5 och V6
52
Q

Vad visar bilden?

A
  • LBBB = left bundle branch block (vänstergrenblock)
    • Tar längre tid att sprida impuls i vänster kammare
    • Breda och klumpiga QRS-komplex i alla avledningar
      • V1-V2 - djup och bred S-våg, r saknas eller är mindre än normalt
      • V5-V6 (även I och aVL) - bred, ev hackig och klumpig R-våg
    • Sekundär störning i ST och T-del
      • Vänstersidiga (V5-V6 och I-aVL) - ST-sänkning och T-vågsinversioner
      • V1-V3 ST-höjning (inte högre än 5 mm) och positiva T-vågor
53
Q

Vänster skänkel har två fasciklar.

Vad händer vi främre fascikelblock (främre hemiblock) gällade EKG?

A
  • Främre fascikelblock (främre hemiblock) Sprids impulsen via den vänstra bakre fascikeln ges vänsterorienterad elaxel
    • Inga breddökade M eller V-formade QRS-komplex i bröstavledningar (såvida inte samtidigt högergrenblock finns – bifascikulärt block))
54
Q

Vänster skänkel har två fasciklar.

Vad händer vid bakre fascikelblock (bakre hemiblock) gällade EKG?

A
  • Impulsen sprids via den vänstra främre fascikeln vilket ger högerorienterad elaxel
55
Q

Vad skiljer främre- och bakre vänster skänkelblock om vi kollar på extremitetsavledningar?

56
Q

Amplitud - low voltage

  • alla bröstavledningar < 10 mm (1 mV) eller
  • alla extremitetsavledningar < 5 mm (0,5 mV)

Vilka skillnader finns gällande avledningarna?

A
  • Viktigt tänka på att små variationer i bröstavledningar påverkar mkt, det gör inte extremitetsavledningar
57
Q

Patologiska Q-vågor/ändring i R-taggarnas höjd

  • Patologiska Q-vågor alltså breda eller djupa
  • Kan användas för som markörer på gamla infarkter

Vektor uppe till vänster (infarkt i närmaste vägg) försvinner vilket gör att andra vektorer ger större vektorutslag

A

Japp, försök komma ihåg detta

58
Q

Då någon kommer in med bröstsmärta är det viktigt att tänka ST-sträcka

  • Kolla i alla avledningar!
  • ST-sträcka ska ligga på samma nivå som innan QRS-komplex

Vad ska man tänka på gällande J-punkten?

A
  • Max 1,5-2 mm i V1-V3
  • Max 1 mm i övriga avledningar
59
Q

Då någon kommer in med bröstsmärta är det viktigt att tänka ST-sträcka

  • Kolla i alla avledningar!
  • ST-sträcka ska ligga på samma nivå som innan QRS-komplex

Vad är viktigt tänka gällande ST-sträckan (den är inte höjd)?

A
  • Sänkning av ST-sträcka
    • Mät 60 ms efter J-punkt
    • Max 0,5 mm är tillåtet
60
Q

Då någon kommer in med bröstsmärta är det viktigt att tänka ST-sträcka

  • Kolla i alla avledningar!
  • ST-sträcka ska ligga på samma nivå som innan QRS-komplex
  • Normal form är lätt konkav

När kan man se en knickad ST-T-övergång?

61
Q

När kan man se en nedåtsluttande ST-sänkning?

A

Ischemi

Vänsterkammarbelastning

Skänkelblock

62
Q

När kan man se den ospecifika ST-sänkningen “hängmatta”?

A

LM-behandling

Hypokalemi

63
Q
  • LM, cerebrovaskulära katastrofer och intrakraniell tryckstegring

Vad kan vi eventuellt se på EKG vid någon av dessa?

A

Negativ T-våg

64
Q

Var kan vi tillåta att T-våg är negativ?

A

V1 samt i aVL eller III (när R-amplituden är liten)

65
Q

På vilket sätt kan QT-tiden orsaka arytmier?

A

Om det är lång QT-tid

66
Q

Vad är patologisk QT-tid?

Hur mäter du QT-tiden?

A
  • -> 460 ms är patologiskt
  • Se vad datorn räknat ut då den justeras (QTc-tid)
67
Q

U-våg

  • Efterpotential med låg amplitud
  • Oklar betydelse
  • Kan påverka mätning av QT-tid

Kan ses oftare vid?

A

Ses oftare i samband med bradykardier

68
Q

Sammanfattande svar och tolkning

  • Var systematisk
    • Checklistan!
  • Gör en egen tolkning innan du läser datorns tolkningsförslag
  • Ta ställning till datortolkningen, tycker du samma sak
  • Vid tveksamheter, visa EKG för någon mer
  • Datorn är bra på vissa saker och din hjärna på andra

Svaret ska innehålla?

A
  • Grundrytm
  • Hjärtfrekvens
  • Eventuella patologiska fynd/diagnos
  • Jämför med ett tidigare taget EKG
69
Q

Hur bestämmer vi att vi har rytm?

A

Tre eller fler slag från samma impulsursprung

70
Q

Vad händer med P-våg vid ektopisk förmaksrytm (längre ner i förmaken)?

A

Mer negativ

71
Q

Vad i tusan är det detta?

A

Förmaksflimmer

72
Q

Vad är detta?

A

Förmaksfladder

73
Q

Ventrikelflimmer är en typ av ventrikulär takykardi, vad händer med pumpförmågan och vad måste göras?

A

Obefintlig pumpförmåga

Kräver defibrillering

74
Q

Vad tyder bred eller hög P-våg på?

A

Mkt muskelmassa och förstoring av en eller båda förmaken

75
Q

Sinusarytmi

  • Uppfyller kriterier för sinusrytm men rytmen är oregelbunden.

Vad tyder denna på hos yngre individer och hur kan det avhjälpas?

A
  • Normalfysiologiskt hos unga individer
    • Beror på att hjärtfrekvens stiger vid inandning (minskad vagusaktivitet) och minskar vid utandning (ökad vagusaktivitet)
    • Om man håller andan blir rytmen helt regelbunden
  • Respiratorisk sinusarytmi är ovanligt hos vuxna/äldre individer och kan då orsakas av myokardischemi, sinusknutesjukdom eller digitalistoxicitet
    • En första diagnostisk åtgärd är att be patienten hålla andan, blir rytmen regelbunden så är tillståndet sannolikt ofarligt
76
Q

Hur börjar depolariseringen av kammrarna och vilka utslag ger den i V1-V2 och i V5-V6?

A

Normalt börjar depolarisation av kammare i septum. Septums aktivering börjar i vänstrra delen av septum och går mot högra delen.

Den lilla vektorn som septum genererar blir riktad framåt och höger, dvs mot V1 och V2 vilket ger liten r-våg

Samma vektor registreras som liten q-våg i V5-V6

77
Q

Höga QRS-amplituder i vänsterkammaravledningar samt ST-sänkningar och T-vågsnegativitet i samma avledningar tyder på?

A

Vänsterkammarhypertrofi

78
Q

Vad innebär VAT?

79
Q

När kan vi säga att VAT är förlängd och vad kan det tyda på?

A

Högerkammarhypertrofi: VAT i V1–2 > 0,03 sek

Vänsterkammarhypertrofi: VAT i V4–6 > 0,05 sek

80
Q

Vad ska vi tänka på vid breddökningar av QRS gällande bedömningen framåt?

A
  • Vid breddökning beroende på högersidigt skänkelblock – försiktig bedömning framåt
  • Breddökning pga vänstersidigt skänkelblock, deltavåg, pacemaker eller AV-block III – avbryt utvärdering (ST-sänkning och annan patologi kan döljas)
81
Q

Vad visar bilden?

82
Q

Vad visar bilden?

83
Q

Vad innebär en diskordant T-våg?

A

Den har omvänd riktning (vektor) mot kammarkomplexet

84
Q

Vad innebär en konkordant T-våg?

A

Den har samma riktning (vektor) som QRS-komplexet

85
Q

Vad tänker du om du har en ensam Q-våg i t ex V4?

A

En gång är ingen gång då vi behöver en bekräftande granne (alltså att Q-våg syns även i V3 eller V5

86
Q

Nodala ersättningsslag, kännetecknas av?

A

Längre RR-intervall än mellan de sinusutlösta slagen

Ingen P-våg före ersättningsslaget. Ev. en P i QRS eller strax efter.

87
Q

EKG checklista, hur ser den ut?

A
  • ID, (ålder)
  • Kvalitet o testsignal
  • Rytm
    • Hjärtfrekvens–HF (HR)
    • Grundrytm
    • Ev. extraslag
  • P‐våg
  • PQ‐tid
  • QRS‐komplex
  • ST‐sträcka
  • T‐våg
  • QT‐intervallSammanfattning och jämförelse med tidigare EKG + kliniska fynd
88
Q

Vad visar EKG?

1) Förmaksflimmer
2) Frekventa SVES
3) Förmaksfladder
4) AV‐block II

Och beskriv också varför?

A

Förmaksflimmer

  • Oregelbunden kammarrytm
  • Inga P-vågor utan flimmervågor som syns bra i ffa V1
  • Ofta relativ snabb rytm
89
Q

Vad visar EKG?

1) Förmaksflimmer
2) Frekventa SVES
3) Förmaksfladder
4) AV‐block II

Och beskriv också varför?

A

Frekventa SVES

  • De för tidiga slagen är smala och har samma konfiguration som de sinusutlösta slagen
  • Vart tredje slag kommer för tidigt med en efterföljande kompensatorisk paus
  • Datortolkningen föreslår AV-block II, typ 2
90
Q

Vad visar EKG?

1) Förmaksflimmer
2) Frekventa SVES
3) Förmaksfladder
4) AV‐block II

Och beskriv också varför?

A

Förmaksfladder

  • Ofta regelbunden kammarfrekvens
  • Snabb förmaks-aktivitet 250-350/min i form av regelbundna fladdervågor med s.k. ”sågtandsmönster”
  • Blockeringsgrad 4:1Var fjärde fladdervåg överleds.
  • Påverkar möjligheten att bedöma ST-sträcka och T-våg
91
Q

Vad visar EKG?

1) Förmaksflimmer
2) Frekventa SVES
3) Förmaksfladder
4) AV‐block II

Och beskriv också varför?

A

Förmaksfladder

  • Här ett förmaksfladder med varierande blockeringsgrad 2:1 alternativt 4:1
  • Ofta regelbunden kammarfrekvens
  • Snabb förmaks-aktivitet 250-350/min i form av regelbundna fladdervågor med s.k. ”sågtandsmönster”
  • Blockeringsgrad 4:1Var fjärde fladdervåg överleds.
  • Påverkar möjligheten att bedöma ST-sträcka och T-våg
92
Q

Vad visar EKG?

1) Förmaksflimmer
2) Frekventa SVES
3) Förmaksfladder
4) AV‐block II

Och beskriv också varför?

A

AV-block II typ 1 (Mobitz typ 1)

  • Något oregelbunden kammarfrekvens
  • PQ-tiden förlängs successivt tills ett kammarkomplex uteblir och cykeln börjar om, s.k. ”Wenchebach-fenomen”
93
Q

Vad visar EKG?

Och beskriv också varför?

A

AV-block III

  • Långsam hjärtfrekvens
  • Breddökade QRS-komplex
  • Ingen koppling mellan förmaksaktivitet och kammarkomplex
94
Q

Vad visar EKG?

Och beskriv också varför?

A

AV-block III

  • AV‐block III med fokus i vänster kammare
  • Utseendet beror på placering av fokus.
  • Långsam hjärtfrekvens
  • Breddökade QRS-komplex
  • Ingen koppling mellan förmaksaktivitet och kammarkomplex
95
Q

Vad visar EKG?

Och beskriv också varför?

A

Vänstersidigt skänkelblock

  • Breddökade QRS-komplex
  • Djupa S-vågor i högersidiga avledningar
  • Klumpiga R-vågor i vänsteravledningar
  • Avbryt tolkningen här!
96
Q

Vad visar EKG?

Och beskriv också varför?

A

Högersidigt skänkelblock

  • Breddökade QRS-komplex med ”M-form” i högersidiga avledningar V1 – V3
  • Bred S-våg i vänstersidiga avledningar
97
Q

Vad visar EKG?

Och beskriv också varför?

A

Pacemaker

  • Breddökade QRS-komplex
  • Pacemakerspikar före QRS-komplexen och/eller före förmaksaktivering
  • Liknar ofta vänstersidigt skänkelblock
98
Q

Vad visar EKG?

  • 1) Anteroseptal infarkt
  • 2) Inferior infarkt
  • 3) Posterior infarkt
  • 4) Högerkammar‐hypertrofi

Och beskriv också varför?

A

Anteroseptal infarkt

  • Patologiska Q-vågor och/eller patologisk R-vågsprogression i anteroseptala bröstavledningar
  • Patologisk R-vågsprogression ger minskade R-amplituder över framväggen.
  • (Patienten har förmaksflimmer)
99
Q

Vad visar EKG?

1) Anteroseptal infarkt
2) Inferior infarkt
3) Posterior infarkt
4) Högerkammar‐hypertrofi

Och beskriv också varför?

A

Inferior infarkt

  • Patologiska Q-vågor i inferiora avledningar, (II, aVF o III)
  • Ev. T-vågs-negativisering.
100
Q

Vad visar EKG?

1) Anteroseptal infarkt
2) Inferior infarkt
3) Posterior infarkt
4) Högerkammar‐hypertrofi

Och beskriv också varför?

A

Posterior infarkt

  • Höga R i V2-V3
  • Ev. ST-sänkning anteroseptalt
  • Ofta syns också inferiora förändringar så att det blir hela bakväggen som är drabbad.Här är det i troligen i den akuta fasen med tydliga ST-sänkningar
101
Q

Vad visar EKG?

1) Anteroseptal infarkt
2) Inferior infarkt
3) Posterior infarkt
4) Högerkammar‐hypertrofi

Och beskriv också varför?

A

Högerkammarhypertrofi

  • Ev. högerställd elaxel
  • Höga R i V1-V2
  • Ev. ST-sänkning V1-V3
  • Ev. negativa T-vågor V1-V3
  • Ev. lägre R/ djupare S i V5-V6
102
Q

Vad visar EKG?

1) Akut fram‐väggsinfarkt
2) Perimyokardit
3) Vänsterkammar‐hypertrofi
4) VagalaEKG‐förändringar

Och beskriv också varför?

A

Perimyokardit

  • Utbredda ST-höjningar i de flesta avledningarna med positiva T-vågor
  • Senare i förloppet ses negativa T-vågor
  • Kan också visa utbredd T-vågs-negativisering från början.
103
Q

Vad visar EKG?

1) Akut fram‐väggsinfarkt
2) Perimyokardit
3) Vänsterkammar‐hypertrofi
4) VagalaEKG‐förändringar

Och beskriv också varför?

A

Akut framväggsinfarkt

  • ST-höjning i J-punkten, ofta med uppåtbuktande form på ST-sträckan
  • Utveckling av Q-vågor/patologisk R-vågsprogression
  • Ev. hyperakuta T-vågor som senare blir negativa.
104
Q

Vad visar EKG?

1) Akut fram‐väggsinfarkt
2) Perimyokardit
3) Vänsterkammar‐hypertrofi
4) VagalaEKG‐förändringar

Och beskriv också varför?

A

Vänsterkammarhypertrofi

  • Höga R-taggar i vänsterkammar-avledningar (V5-V6, aVL, I)
  • ST-sänkning och negativa T-vågor i vänsterkammar-avledningar
  • Ev. vänsterställd elaxel
105
Q

Vad visar EKG?

1) Akut fram‐väggsinfarkt
2) Perimyokardit
3) Vänsterkammar‐hypertrofi
4) VagalaEKG‐förändringar

Och beskriv också varför?

A

Vagala EKG‐förändringar

  • Tidig repolarisation som kan ge en hög ST-avgång.
  • Hög T-våg
  • Kan vara svårt att skilja från perikarditoch infarkt.(Just här syns också en respiratorisk sinusarytmi)
106
Q

Vad visar EKG?

1) Barn‐EKG
2) Patologisk R‐vågsprogression
3) Normalt EKG
4) Felkopplat EKG

Och beskriv också varför?

A

Felkopplat EKG

  • Patologisk R-vågsproggression
  • V1 och V3 är omkastade
  • Upptäcks också vid jämförelse med tidigare EKG
  • Ta ett nytt EKG och skicka till databasen!!
  • Detta EKG ska inte sändas in i systemet.
107
Q

Felkoppling

Vad har de gjort fel?

A

I detta fall är V4 och V6 omkastade.

  • Just här var det en felkoppling i maskinen som var problemet.
  • Var uppmärksam om det blir samma ”fel” på flera patienter i rad.
108
Q

Vad visar EKG?

1) Barn‐EKG
2) Patologisk R‐vågsprogression
3) Normalt EKG
4) Felkopplat EKG

Och beskriv också varför?

A

Barn-EKG

  • Hög hjärtfrekvens och högersidig dominans vid födseln
  • En successiv övergång mot mer dominerande vänster kammare under uppväxten
  • Speciella tolknings-algoritmer upp till 16 års ålder.
109
Q

Vad visar EKG?

1) Barn‐EKG
2) Patologisk R‐vågsprogression
3) Normalt EKG
4) Felkopplat EKG

Och beskriv också varför?

A

Patologisk R-vågsprogression

  • Amplitud-ökningen för R-vågen uteblir. Det fattas muskelaktivitet riktad mot V3-V4.
110
Q

Vad visar EKG?

1) Barn‐EKG
2) Patologisk R‐vågsprogression
3) Normalt EKG
4) Felkopplat EKG

Och beskriv också varför?

A

Normalt EKG

  • P-vågor före alla QRS-komplex
  • Konstant PQ-tid•Positiv P-våg i avledning II
  • NormofrekventHär syns en viss variation i hjärtfrekvens p.g.a. andning, s.k. respiratorisk sinusarytmi.

K6 CREN Rasmus (44 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2025 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions