Diabetes - översikt + typ1 Flashcards
skillnad typ 1 och typ 2 diabetes
vilka två övriga diabetes är bra att kunna
LADA
Drabbar främst personer över 35 år och är en autoimmun sjukdom där kroppen angriper betacellen.
Antikroppen GAD ses hos 80% av typ 1 och 15% av typ 2 diabetes och är viktig att hitta. LADA är alltså ingen vedertagen definition utan är en undertyp.
Graviditetsdiabetes
Ses vid 1-2% av alla graviditeter och definieras som: Debut (eller upptäckt) av diabetes eller nedsatt glukostolerans under graviditet.
Under graviditeten ökar insulinbehovet pga tillväxt av foster och moderkaka och om modern inte förmår öka insulinproduktionen tillräckligt leder det till förhöjda P-glukosvärden och “graviditetsdiabetes”. Graviditetsdiabetes är något annat än diabetes under graviditet vilket oftast rör sig om en redan känd (ofta typ 1) diabetes som blir gravid.
Oavsett typ av diabetes är det viktigt både för modern och barnet att man har så normala blodsockervärden som möjligt under graviditeten.
Vid graviditetsdiabetes kan oftast behandlingen sättas ut direkt efter förlossningen. Men risken att drabbas av typ 2-diabetes senare i livet är ökad vilket gör att vi bör erbjuda dessa patienter uppföljande kontroller.
hur beräknar man risk för kardiovaskulär sjukdom?
Score-klassning används för att uppskatta risken för en kardiovaskulär död inom 10 år. Denna bygger på:
- Kön
- Ålder
- Rökning
- Blodtryck
- Total-kolesterol
Obs den tar alltså inte med diabetes!
vad beror typ 1 på?
Är en autoimmunsjukdom där immunceller attackera betaceller è insulinbrist ses. Beror på:
- Antikroppar (vilka oftast, men inte alltid, ses)
-
GAD65
- GADak tas för att skilja på typ 1 och typ 2
- IA2
- Zn T8
-
GAD65
- Genetiska faktorer
- HLA DR3 och DR4
- DQ8 och DQ2
- Miljöfaktorer
- Infektion
- Komjölk
- Ökad kroppsvikt
Det verkar alltså som att om man får typ 1 så får man det – går inte att hindra med kost mm som vid typ 2.
Rökning mm
vad beror akut insjukande på? även antikroppar hos friska
Akut insjuknade beror på
Det akuta insjuknandet sker ofta vid tillfällen då kroppen har ett ökat insulinbehov som t.ex. infektion (ger ökad insulinresistens) och/eller under tonåren då tillväxtfasen ger ett ökat insulinbehov.
Antikroppar hos friska
Gällande antikropparna är de bra att förstå att folk utan diabetes också kan ha dem, men om man saknar dem så talar de starkt emot diabetes.
hur pvåerkar beta-cellerna av diabetes? när kommer symtomen?
En genetisk predipostion gör att våra beta-celler har one-hit. Om en stor stress, så som en inflammation sker, så kan immunförsvaret gå på och beta-cellesmassan sjunker è leder till mindre och mindre insulin. Till slut sjunker C-peptid och alla beta dör.
Man har diabetes innan – nu får man symtom!
När får vi symtom?
Mycket av beta-cellerna förstörs tidigt i livet, men ca 90% måste förstöras innan symtom ses.
vad kan hända vid typ 1 ?
Insulinbrist leder till minskat glukosupptag i kroppens celler → ökat blodsocker samt intracellulär svält → ökad frisättning av glukagon, kortisol, tillväxthormon och adrenalin → hyperglykemi samt nedbrytning av fett till glycerol och fria fettsyror → ketogenes (i levern omvandlas de fria fettsyrorna till ketoner med hjälp av glukagon) → i värsta fall ketoacidos.
symtom typ 1?
-
Polyfagi – alltså hungrig
- Detta pga. att glukos inte kommer till fettväv och muskler è de bryts ner för energi è viktminskning è hunger
- Glykosuri – glukos i urinet
- Polyuri – pga. att vatten följer glukos så kissar vi mer. Detta gör att barnet ofta blir mer törstiga och dricker mer è mer kiss.
-
Polydipsi – överdrivet törstig
- För att vi kissar så mycket och även pga. glukoset
- Trötthet pga. lågt glukos till celler
- Kan ha ketoacidos som debutsymtom (se → Ketoacidos)
utredning typ 1
Anamnes – se symtom
P-glukos och HbA1c – tas för att sätta diabetesdiagnos enligt tabell:
BILD
Urinprov – med höga ketoner, glukos och protein är typiskt men inte diagnostiskt
Lipider – där typ 1 på gruppnivå har högre HDL
Att skilja typ 1 ifrån typ 2
- c-peptid – proinsulin är prekursorn till insulin och består av insulin + c-peptid. Nivån av c-peptid speglar på så sätt den endogena insulinproduktionen. Lågt värde talar för typ 1.
- anti-GAD – antikroppar mot betaceller i pankreas. Positivt prov talar för typ 1-diabetes.
Minnesregel: Seven-eleven (krav för diabetes med P-glukos) – fastande P-glukos ≥ 7mmol/l × 2 eller icke fastande P-glukos ≥ 11,1 mmol/l + hyperglykemiska symtom.
Skatta risker – detta görs med en riskmoter som tar med ålder, diabetes, hbatc, bt, kolesterol, hdl, rökning, tidigare kardiovaskulär och makroalbumin.
hur behandlas DM1?
BEHANDLING
Vad gers?
Vid DM1 krävs alltid insulinbehandling.
Olika typer insulin
- Basinsuliner – så som Glargin, vilka ger en stadig insulinnivå i över 24 timmar
- Snabbinsulin – vilka tas vid måltid för att höga insulinnivån för matchat behov.
vad för icke-farmkolgks behadnling får typ 1?
Icke-farmakologisk behandling
- kost
- fysisk aktivitet
- Rökstopp
- måttligt med alkohol
vad förutpm insulin går DM1 för behadnling?
Övrigt
- Ge statiner och blodtryckssänkande Lm då DM1 har risk för dessa sjukdomar.
- Statiner påverkar 5-årsrisken för hjärtsjukdom och dos borde bero på detta. Förebygger alltså kranskärlssjukdom och förtid död.
-
Blodtryck-LM med ACE har visat ge mycket mindre risk för att få nefropatiska skador så som njursvikt.
- Detta utgår ifrån 140/85 målet. Men har man nefropati så sätter man 130/80 som mål.
- Information är viktigt
- Insulin ges via penna eller pump
- Blodsockerkontroll – patienterna bör alltid mäta blodsocker minst en gång/dag, helst på morgonen.
Insulin dosa ger små doser av direktverkande insulin kontinuerligt (var 6e min) som bas. Vid måltid: extra bolusdoser
Uppföljning
Regelbunden uppföljning av: ögonbotten HbA1c albuminuri (njurpåverkan) blodtryck
