Vanliga frakturer. Orsaker och behandling Flashcards

1
Q

Vilka är de 6 vanligaste frakturerna?

A
  • Distal radius (klart vanligast)
  • Cervikal femur
  • Proximal humerus
  • Pertrochantär femur
  • Lateral malleol
  • Bimalleol fotled
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vanliga orsaker till fraktur (4)?

A
  • Traumatisk
  • Patologisk
  • Stress
  • Osteoporos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Osteoporosfraktur följer mönstret

  • Vanligast med distal radius, cervikal femur, proximal humerus, pertrochantär femur
  • Tidigt i livet radius, senare höften
    Varför förändras detta?
A

o Har med hur vi landar att göra (radius i ungdom)
o Liksom vilken typ av ben kroppsdelen är uppbyggd
o Benskörhet drabbar trabekulärt ben först (kota ex), kortikalt ben i höft (senare)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Benomsättning under livet

  • Fysisk aktivitet och kost (calcium, D-vitamin och solljus) ger bra förutsättningar för god benmassa tidigt i livet
    o Senare i livet påverkar detta mer muskler som stärker upp
    Vad påverkar vår benmassa allra mest?
A
  • Genetik 80 % gällande benmassa
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Bentäthet

  • Notera att kvinnor mellan 80-84 sällan har normal bentäthet
    Hur utreder vi benskörhet?
A
  • FRAX (formulär för ev ökad frakturrisk)
    o Tidigare fraktur, hög ålder, kvinna, höftfraktur hos förälder ex, rematoid artrit, överkonsumtion av alkohol, kortisonbehandling > 5 mg prednisolon/dag
    o Ger risk för fraktur, om 15 % procent risk för osteoporosfraktur så går vi vidare med DEXA, eller om vi haft kotkompression (liksom minskad längd eller långvarig smärta i ryggen)
  • DEXA (kan läggas in i FRAX) dual energy x-ray absorptiometry
    o Mätning kota och höft och radius
    o Värdet jämförs med databas med unga friska kvinnor(T-score) alt ålders- och könsmatchade individer(z-score). Om T-score <- 2 ny FRAX-beräkning
  • Om FRAX > 30 % risk (mkt hög frakturrisk)  behandling med LM
    o Även fallprevention är förstås viktigt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q
  • Sekundär osteoporos-kortison, KOL, RA, levaxin
  • Patologisk fraktur

Vad kan ovan utgöra diffdiagnoser till?

A

Fraktur på grund av osteoporos

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Höftfraktur

  • Norra halvklotet vanligare
    o Vinter och även genetiska faktorer
  • Epidemiologi
    o Kvinna, livstidsrisk 20 %
    o Åldern, medelålder 82 år
    o Fall vanligast, om yngre mer traumatiskt
  • Hög kostnad
    o 1,5 miljard, med rehab > 2 miljarder
  • Följder för patienten
    o Mobilitet (20 % klarar inte gå själva utomhus längre)
    o Smärta
    o Autonomitet
    o Morbiditet
    o Mortalitet (30 % har gått bort efter 2 år)
    Riskfaktorer?
A

o Osteoporos
o Kvinnligt kön
o Låg vikt
o Tidigare osteoporosrelaterade frakturer
o Ålder (sämre balans och muskelkraft, kognitiv funktionsnedsättning, synnedsättning, sämre sömn)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Höftfraktur

  • Fallprevention viktigt!
    Ge två exempel
A

o LM som kan sättas ut?
o Hur ser det ut i hemmet? Hjälpmedel (arbetsterapeut, närstående), trösklar, rollator

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Höftfrakturprocess
Anamnes, vad är extra viktigt att veta?

A
  • Typ av trauma (låg eller högenergi?)
  • Var det ett fall
    o kardiovaskulär orsak?
    o Utan trauma, överväg diff diagnoser
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Höftfrakturprocess
Anamnes

  • Typ av trauma (låg eller högenergi?)
  • Var det ett fall
    o kardiovaskulär orsak?
    o Utan trauma, överväg diff diagnoser
    Vad är viktigt i status?
A
  • Stark frakturmisstanke: smärta i höft + förkortat/utåtroterat ben.
    o Avstå rotationsprovokation.
  • Övriga:
    o Palpera höft+bäcken.
    o Rotationsprovocera höften.
    o Belastningssmärta
    o Distalstatus
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Höftfrakturprocess
Anamnes

  • Typ av trauma (låg eller högenergi?)
  • Var det ett fall
    o kardiovaskulär orsak?
    o Utan trauma, överväg diff diagnoser
    Status
  • Stark frakturmisstanke: smärta i höft + förkortat/utåtroterat ben.
    o Avstå rotationsprovokation.
  • Övriga:
    o Palpera höft+bäcken.
    o Rotationsprovocera höften.
    o Belastningssmärta
    o Distalstatus

Övrig utredning?

A
  • Röntgen höft och bäcken (vi hittar minst 95 %)
    o Socialstyrelsens rek: < 30 min från ankomst sjukhus
  • Ingen fraktur på röntgen och stark klinisk misstanke?
    o MR / (CT)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  • Patienter med falltrauma mot höften < 1-2 veckor, kommer gående till undersökning med lätt hälta. Ev smärta i knä
    o Patienter med kognitiv svikt, missbruk, medverkar dåligt vid undersökning
    Vad ska vi göra? Varför?
A
  • GÖR RÖNTGEN HÖFT! Var frikostig, ofta odislocerad fraktur
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur ska vi tänka gällande tidsperspektiv till op vid höftfraktur?

A

Minskad morbiditet och mortalitet om op <24 h. Därför målsättning!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Kärlförsörjning och frakturindelning efter anatomi
När är kärlförsörjningen hotad och vad gör vi då oftast?

A
  • Kärlförsörjning som känsligast kring collum femoris (A), sämre läkning
  • Finns det en synlig felställning i collum är det en dislocerad fraktur och vi väljer oftast hel- eller halvprotes
    o Vid halvprotes gör vi inget åt ledskålen utan byter huvud och hals som sitter på stam som cementeras fast
    o Vid helprotes en plastkupp i bäcken plus ny kula och hals och stam
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Förslag på kirurgisk behandling vid pertrochantär fraktur och vid subtrochantär?

A
  • Pertrochantär – glidskruv och platta
  • Subtrochantär – märgspik, med glidspik som hindrar rotation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Halvprotes vs helprotes
När väljer vi vad? För- och nackdelar med respektive?

A
  • Halvprotes
    o Äldre patienter
    o + Luxationsrisk mindre än standard total protes
    o + Op-tid kortare (mindre infektionsrisk, blödning och kostnad)
  • Helprotes (om leden har problem innan frakturen)
    o ”Yngre” patienter med god funktionsnivå
    o + Artros i botten
    o + RA
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Odislocerad cervikal femurfraktur
Vilken kirurgisk metod väljer vi?

A
  • Nån form av spik, kan belasta ganska omgående
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Dislocerad cervikal femurfraktur

  • Pigg 85-årig dam, vid aktivitet vilandes på rullator pga lättare yrselbesvär. Bor hemma med maken
    Lämplig kirurgi?
A

Halvprotes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Dislocerad cervikal femurfraktur

  • 80 årig man med RA, tidigare stroke, lätt kvarstående svaghet hö sida. Eget boende, går med kryckkäpp
    Lämplig kirurgi?
A
  • Helprotes (kom ihåg att brosket i acetabulum förmodligen är skört)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Pertrochantär femurfraktur

  • 98 år, bor på boende. Hypertoni. Minnessvikt
    Lämplig kirurgi?
A
  • Platta och glidskruv
21
Q

Subtrochantär femurfraktur

  • Frisk 70-årig kvinna
    Lämplig kirurgi?
A
  • Reposition Märgspik, med glidspik som hindrar rotation
22
Q

Radiusfrakturer

  • Typiska patienter
    o Kvinna efter menopaus som trillar
    o Barn i gungmattan typ
    Typiska frakturmönster?
A

o Colles fraktur – dorsalbockad (vanligast) distal radiusfraktur (ofta bajonettfelställd)
o Smiths fraktur – volarbockad distal radiusfraktur

23
Q

Radiusfrakturer
Efter anamnes palperar vi och undersöker, ja vad?

A

Handen, radius, ulna och en led upp (armbågsleden), eventuellt axeln också. Känn igenom karpalbenen.
* Glöm inte distalstatus (funktion i fingrar, kapillär återfyllnad i fingrar, sensibilitet (vid tveksamhet testa trubbigt/vasst))

24
Q

Radiusfraktur
Ja, du känner ju bland annat igenom handen. Hur gör du för att känna efter fraktur i scaphoideum? Lämplig radiologi vid misstanke?

A

A = fossa Tabatiere, C = axiell kompression av tummen)
MR för att fånga alla scaphoideumfrakturer

25
Q

Misstanke om radiusfraktur. Lämplig radiologi?

A
  • Slätröntgen (räcker för det mesta)
    o Frontal och sidoprojektion
    o Ev Scaphodieumprojektioner men bättre med CT eller ännu bättre MR (inom en vecka vid misstanke)
  • CT (CBCT)
    o För kartläggning av komplicerade fraktursystem (slätröntgen till höger med fraktur ses tydligare ex)
    o För säkrare diagnostik av karpalbensfrakturer (inkl scaphoideum men missar 4 %)
26
Q

Distala radius normala utseende
Hur ledar radius? Hur är ledytan tippad?

A
  • Radius ledar i två leder
    o Radiokarpal och radioulnar
  • Ledytan är 10 grader volart tippad
    o Alla riktlinjer är dock satt i nollplan
27
Q

Vad händer ofta med radius vid fraktur?

A
  • Axiell kompression-förkortning
  • Radiell kompression av inklinationsvinkeln upp mot karpus
  • Dorsal/volar-bockning
28
Q

Mätning på röntgen vid misstänkt radiusfraktur
Hur ska vi tänka kring ulnaplus? Radiell inklinationsvinkel? Ev dorsalbockning?

A
  • Ulnaplus – skillnaden mellan radius- och ulnas ledyta, ska vara ungefär jämt
  • Radiell inklinationsvinkel – kolla hur mkt den är utplånad (det är ju en backe i vanliga fall)
  • Dorsalbockning – lägg första linjen i radius längsriktning och sedan nollplan i 90 grader mot det på radius nuvarande ledyta (då får vi vinkeln i förhållande till 0-plan)
29
Q

Acceptabla felställningar efter radiusfraktur

  • Radial inklination ≥ 15 gr
  • Ulnaplus ≤ 2mm
  • Ledytehak ≤ 2mm (isärställd eller isärsprängd)
    Dorsal- och volarbockning?
A
  • Dorsalbockning ≤ 10 gr mätt från 0-plan
  • Volarbockning ≤ 15 gr mätt från 0-plan (alltså bara 5 graders felställning)
30
Q

Bedöva och reponera radiusfraktur. Så hur gör du?

A
  • Lokalbedövning in i frakturhematomet, aspirera (blod ska kunna aspireras!)
    o 10-20 ml cylocain
  • Dra längs riktningen, överdriv felställningen och bocka tillbaka
  • Gipsa
31
Q

Radiusfraktur. Bedöva och reponera

  • Lokalbedövning in i frakturhematomet, aspirera (blod ska kunna aspireras!)
    o 10-20 ml cylocain
  • Dra längs riktningen, överdriv felställningen och bocka tillbaka
  • Gipsa

Ny röntgen efter reposition. Vad gör vi om stabil? Vanliga negativa stabilitetsfaktorer? Vad gör vi om instabil? Vilka patientfaktorer kan vara viktiga?

A
  • Bra vinkel och stabil –> gips räcker
  • Negativa stabilitetsfaktorer
    o Komminut (uppsplittrat) volart/dorsalt kortex
    o Volarbockning
    o Stor felställning (ex benbit ”på vift”)
    o Osteoporos
  • Instabil –> kirurgi
  • Men patientfaktorer är viktiga
    o Biologisk ålder
    o Dominant hand
    o Funktionskrav
    o Rökning
    o Sjukdomar
32
Q

Hur kan vi tänka gällande funktionskrav vid en radiusfraktur?

A

Funktionskrav (till skillnad från ålder)

  • Höga
    o Inte bara elitidrottare
    o Även tex en 70-årig ortoped
  • Måttliga
    o Laga mat
    o Trädgårdsarbete
  • Låga
    o Institutionsboende
    o Behöver hjälp med det mesta
33
Q

Radiusfraktur
Höga funktionskrav

  • Och vi klarar kraven på vinklar – gips med röntgenkontroll efter 9-13
    Måttliga funktionskrav
  • Något större felställning accepteras
    o Ex 20 grader från 0-plan dorsalt, liksom lite större ulnaplus
    Hur kan vi tänka vid låga funktionskrav?
A
  • Finns det hudproblem (något sticker ut eller benbit ”tältar under huden”), nerv- eller cirkulationspåverkan. Reponera och titta på huden igen. Okej –> gipsa. Om redan okej från början –> gipsa. 4-5 veckor, ingen ytterligare kontroll.
34
Q

Behandling – icke kirurgisk (konservativ) vid radiusfraktur

  • Stabil fraktur och inom uppsatta vinklar –> Gips
    o Veckokontroll med röntgen (om vi ex har reponerat den), annars inte
    Hur länge har man gipset?
A

4 v

35
Q

Behandling kirurgi vid radiusfraktur

  • För de enklare frakturerna rekommenderas extern fix, stift eller volar platta (bilden)
  • Mer komplicerade – volar platta
    Hur gör man oftast i praktiken?
A

80-90% av distala radiusfrakturer opereras med **volar platta **(svagt vetenskapligt stöd men det har blivit så av någon anledning)

36
Q

Hur ska vi då behandla denna hand?

A
  • Vinklar ok, ingen stor ulnaplus, men liten förskjutning i radioulnar led (ad latus), även förkjutet till höger (det är inte benkant mot benkant)
    o Detta håller eventuellt inte, men beroende på patienten. Op (volar platta eller stift) eller kontroll
37
Q

Fotledsfrakturer

  • Talocrurala leden viktig. Mkt belastning på denna leden. Ligament viktiga också.
    Hur vanligt är det?
  • Incidens >100/100 000 personer.
  • Vanligast hos äldre kvinnor.
    o Inte att betrakta som osteoporos-relaterad fraktur
  • Öppna frakturer: 2%
  • Riskfaktorer: ökad ålder, BMI, rökning.

Du är på akutmottagningen – nu då?
* Anamnes och status!!! Vad är extra viktigt i anamnes?

A

Viktigt få uppfattning om våldet, supination + utåtrotation, supination + adduktion, pronation + utåtrotation (ger ofta Maisonneuve fracture) ex

38
Q

Ottawa ankle rules

  • Röntgen! om palpömhet inom något av de fyra områdena eller oförmåga belasta 4 steg
    Vilka är dessa områden?
A

o Baksida nedre delen fibula
o Nedre del medial maleol
o Båtbenet (medialt)
o Proximala metatarsale 5
o + Proximala fibula också! (syns inte på röntgen)

39
Q

Fotledsfrakturer

  • Talocrurala leden viktig. Mkt belastning på denna leden. Ligament viktiga också.

Hur vanligt är det?
* Incidens >100/100 000 personer.
* Vanligast hos äldre kvinnor.
o Inte att betrakta som osteoporos-relaterad fraktur
* Öppna frakturer: 2%
* Riskfaktorer: ökad ålder, BMI, rökning.

Du är på akutmottagningen – nu då?
* Anamnes och status!!!
Viktigt tänka på i status?

A
  • En led ovanför och en nedanför
  • Status börjar vid knäet! Känn över fotled och fot.
  • Palpera alltid hela fibula – om palpöm rtg u-ben
  • Palpera alltid hälsenan på medelålders patienter
40
Q
  • Rotationsvåld där kraften har fortplantats via membrana interossea och gått ut högt upp. Ska få oss att tänka på instabil fotledsfraktur!
    Kallas för?
A

Maisonneuve fracture

41
Q

Ottawa ankle rules gäller inte

  • Distraherande (smärtsamma) skador
  • Graviditet (oklart varför, kanske strålningsrisken?)
  • Skallskada
  • Neurologiska bortfall
    Nämn två till där reglerna inte gäller
A
  • Barn <18 år.
  • Intoxikation
41
Q

Ottawa ankle rules gäller inte

  • Distraherande (smärtsamma) skador
  • Graviditet (oklart varför, kanske strålningsrisken?)
  • Skallskada
  • Neurologiska bortfall
    Nämn två till där reglerna inte gäller
A
  • Barn <18 år.
  • Intoxikation
42
Q

Vad ortopeden inte gillar

  • Dislocerad? Sätt den på plats snabbt! Reponera!
    Varför är det så viktigt?
A

Ur led ger smärta, påverkan på mjukdelar, dåligt för brosk, påverkan på neurovaskulära strukturer

43
Q

Hur reponerar du en fotledsfraktur?

A
  • Smärtlindra och muskelavslappnade
  • Dra i längsriktning och korrigera i sida och rotation
  • Reponera med flexion i höft och knä (får vadmuskulatur att slappna av)
    o Alternativt ev bukläge
  • Vadd – eller linda håller ned svullnad – gipsskena
  • Svårreponerat? Ring en kompis!
44
Q

Röntgen fotled +- underben vid frakturmisstanke i fotleden

  • Tre projektioner
    o Vanlig frontal
    o En vridning 10 grader i fotleden (ledspalten blir synlig och att fibula överlappar med tibia
    o Sidoprojektion
    Om inte rätt projektioner så kan, ja vad kan missas?
A

Fraktur

45
Q

Stabil eller instabil skada i fotleden
Hur ska vi tänka kring ben och ligament?

A
  • Ben och ligament har ungefär samma värde vid analys av fotledsfraktur (ex om deltoideum är av fraktur på lateralsidan så kan det innebära att frakturen är instabil
46
Q

Behandling ”stabil” fraktur i fotleden (ett ben, ett ben + ligament men belastningsbar ex)?

A
  • Elastisk linda / ortos
  • Ev gips 2 v i smärtlindrande syfte
  • Smärtbelasta
  • Fysioterapi-kontakt
  • Rtg-ktrl 1 v: snedfraktur i distala fibula, syndesmoshöjd
47
Q

Behandling ”stabil” fraktur i fotleden (ett ben, ett ben + ligament men belastningsbar ex).
Övriga opereras

  • Immobilisera, högläge (motverkar svullnad)
  • Plattor, skruva, komplement med märla ibland, stråltråd, ankare osv. Kompott för att stabilisera frakturen och bibehålla ligamentär position för läkning eller fästa tillbaka ligament

Vad händer efter op?

A
  • Gips 3 v + ortos 3 v med smärtbelastning alt
  • Gips 6 v utan belastning
    o Beror på kvalitet hos osteosyntes (kirurgisk fixation) och skelett, patientmedverkan
    o Diabetiker
  • Fysioterapi
48
Q

Prognos för de med op efter fotledsfraktur
* 4/5 blir i princip återställda. Men…

  • Hälften rapporterar:
    o Svullnad
    o Stelhet
    o Svårt gå i trappa
    o Påverkade vid fysisk aktivitet (bara 27% av bi-/trimall deltar i idrott på samma nivå som innan).
    o Upp till 5 år efter skada!
  • Psykologiska aspekter
  • Påverkan på arbete
  • Patientfaktorer, benkvalitet, andra sjukdomar osv påverkar förstås
A

Thats life my friend