respirationsfarmakologi Flashcards
Redogör för astma patofysiologi
Astma är kronisk inflammatorisk luftvägssjukdom som leder till slemhinneödem → bronkiell hyperreaktivitet mot t.ex rök, avgaser, damm, kyla, ansträngning, allergener → sammandragning av glatta muskulaturen (bronkspasm) → obstruktion i luftvägar med varierande svårighetsgrad.
Prevalens för astma
ca 8%, debuterar vanligtvis i yngre åldrar
Symptom vid astma
- Dyspné, ofta attackvis
- Ronki: pippande andningsljud
- Långvarig hosta (> 6 veckor), fr.a. under nattid, vid ansträngning och vid kyla.
- Ökad slembildning som bidrar till hostan och obstruktivitet
Astma diagnostik
- spirometri
- reversbilitetstest: ökning över 12% tyder på astma
- Dygnsvariation av PEF (peak expiratory flow)
- Allergitester
- Mäta mängd NO i utandningsluft då eosinofiler bildar mycket NO vid astma.
Nämn två skillnader mellan friska luftvägar vs luftvägar hos astmatiker
- Mindre lumen hos astmatiker pga muskelsammandragning
- Relativt tjock slemhinneslager med eosinofiler
Hur ser innervering av luftvägarna ut?
- Både sensoriskt och autonom input
- Innerveras av parasympatikus som binder till M3 receptorer och leder till ökad slemsekretion och muskelkontraktion.
- Även sympatikus har en indirekt påverkan via ß2-receptorer
Redogör för den astmatiska reaktionen
- Tidig fas:
Mastceller aktiveras av allergen eller adenosin, Den frisätter då histamin , prostaglandin D2, kemotaxiner som leder till bronkkonstriktion - Sen fas:
Kemotaxiner rekryterar eosinofiler som frisätter leukotriener, neuropeptider, NO som bidrar till det inflammatoriska grundsvaret som leder till hyperreaktivitet och som bidrar till bronkkonstriktion.
KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom)
Luftvägsobstruktiv sjukdom som orsakas av kronisk bronkit (varaktig slembildning & hosta) eller
emfysem ( → sämre gasutbyte) . Dessa leder till att strukturella komponenter försvinner (främst distalt om terminala bronkioler) → obstruktivitet
Hur vanligt är KOL?
Förekommer sällan hos yngre, prevalens 5-15% vid 40 år och ökar med ålder.
Symptom vid KOL
- Andnöd (vid ansträngning, vid svår sjukdom även i vila
- Hosta, slem
- Cyanos (pga hypoxi) och perifera ödem pga ökat tyck i lungkretsloppet som i sin tur leder till högerförmaksvikt.
- Har ofta en kontraktilt inslag → lämpligt att använda vissa läkemedel för astma trots olika patofysiologi.
KOL diagnostik
- Spirometri
- Reversbilitetstest: FEV1% ligger under 0.7 och normaliseras inte vid reversbilitetstest.
- Lungröntgen för att bekräfta KOL
Vilka icke-farmakologiska behandlingsmål finns det vid KOL?
- Hitta patienter i tid: det gäller att skilja det som är normalt vid åldrande från KOL och upptäcka KOL så tidigt som möjligt för att kunna bevara lungfunktionen
- Rökstopp: då rökare är överrepresenterade i denna sjukdom
- Bevara lungfunktion
- Undvika överbehandling
- Fysisk aktivitet: har visas sig vara viktig ff.a för att förbättra livskvalitet hos patienterna.
- Bevara livskvalitet
Vilka typer av läkemedel finns det vid obstruktiv lungsjukdom?
- Bronkdilaterare: omfattar ß2-agonister, metylxantiner, antikolinergika
- Leukotrienantagonister
- Mastcell-stabiliserare
- Glukokortikoider
- Anti-IgE antikroppar
ß2-agonister
- Standard behandling vid astma
- Ges oftast som inhalation (för att få en lokal effekt och undvika systemisk effekt) men kan ges oralt eller i.v.
- Metaboliseras i levern och utsöndras ffa i njuren.
- Finns två typer:
- Kortverkande:
- Ges till alla astmapatienter
- vid behov/profylax behandling
- Maxeffekt efter 30 min och effektduration är 4-6h
- Exempel: salbutamol eller terbutalin - Långverkande:
- Vid ofta förekommande besvär
- Tas 2 ggr/dag, effektduration 12h
- Exempel: salmeterol eller formoterol
Ge exempel på vanliga biverkningar för ß2-agonister. Via vilken receptor förmedlas dessa biverkningar?
- Tremor, palpitationer och takykardi.
- Dessa biverkningar beror på systemisk absorption (lkm är fettlösliga → kan lätt ta sig över membran) och förmedlas via ß1-receptorer → dosberoende biverkningar
ß2-agonister verkningsmekanismer vid obstruktiv lungsjukdomar
- Stimulerar ß2-receptorer i bronkernas glatta muskler → bronkdilatation.
- Hämmar frisättning av mediatorer från mastceller och monocyter.
- Kan öka mukociliär clearance → ökad transport av segt slem.
Antikoliergika
- Blockerar muskarin receptorer → bronkdilatation och minskad slemproduktion
- Ges som inhalation i kombination med beta-stimulerare
- Lågt systemiskt upptag
- Bättre effekt vid kroniskt bronkit än vid astma pga större vagal komponent.
- Biverkningar: bl.a muntorrhet (beror på upptag i munhålans slemhinnor)
- Exempel: Ipratroprium (Atrovent)
Antiinflammatorisk behandling vid obstruktiv lungsjukdom
- Glukokortikosteroider : grundbehandling
- Antileukotriener: tilläggbehandling
- Teofyllin
- Natriumkromoglikat (mastcellsstabiliserare)
-Vid allergisk astma:
Human anti-IgE antikropp
-Vid KOL:
PDE4-hämmare
Glukokortikoider
- Ges ff.a som inhalationsbehandling → ger en kraftig lokal antiinflammatorisk effekt som bl.a. minskad frisättning av inflammatoriska mediatorer, hämning av cytokinmedierat immunsvar.
- Fettlöslig molekyl → kan passera över till cirkulationen där den elimineras ffa i levern. 1:a passage metabolism är i lever ca. 90% → låg systemeffekt vid inhalation.
- Effekt efter några timmar (intracellulär receptor), full effekt efter veckor.
- Underhållsbehandling som sätts ganska tidigt för astmatiker.
- Systemisk behandling bör undvikas så gott det går då den ger diverse olika biverkningar som man vill undvika - ges till svårt sjuka patienter.
- Exempel: Budesonid (Pulmicort)
Glukokortikoider verkningsmekanism
Kortikosteroider hämmar fosfolipaskaskaden genom syntes och frisättning av lipocortin-1 som:
1. inhiberar enzymet fosfolipas A2
→ hämmar bildning av prostaglandiner och leukotriener.
2. Inducerar IkB produktion som binder Nf-kB och hindrar på så sätt transkription av cytokiner (ex funktion av T-lymocyter och makrofager) → dämpar det inflammatoriska svaret
3. Minskar histaminfrisättning
Biverkningar vid användning av glukokortikoider
- Candidainfektion i munhåla/ svalg: skölja med vatten efter inhalation
- heshet
- Tillväxthämning hos barn
- Binjurebark atrofi: glukokortikoider utövar negativ feedback på hypofysen som frisätter ACTH som stimulerar produktionen av kroppsegna glukokortikoider → binjurebark får för svag stimulering av hypofysen och atrofierar.
Därför sätter man glukokortikoider långsamt ut så att binjurebarken hinner återbildas.
Leukotrienreceptorantagonister
- Tilläggbehandling eller profylax vid ansträngningsutlöst astma
- Kan ofta minska dosen ß2-agonist, men ej steroiddosen.
- Få biverkningar, främst gastrointestinala
- CYP-metabolism
- Exempel:
Montelukast (Montelukast, Singulair)
Metylxantiner
- Naturligt förekommande i t.ex kaffe
- Xantiner är fosfodiesterashämmare (hämmar nedbrytning av cAMP) → bronkdilaterande effekt
- P1-purinoceptorhämmare (adenosinreceptor) → bronkdilaterande effekt
- Mindre effektiv bronkdilaterande än ß2-agonister
- Toxiskt i höga doser, risk för arytmi
- Vid förlångsammad elimination (feber, viros, hög ålder, hjärtsjukdom) → risk för ackumulation pga nedreglering av någon CYP enzym.
- Exempel: Teofyllin (Theo-Dur)
Antikroppsbehandling vid svår allergisk astma
- Omalizumab (Xolair)
Tilläggsbehandling vid svår allergisk astma (utpräglat specialistpreparat)
- Human anti-IgE antikropp - binds till fritt cirkulerande IgE
- Ges subkutant varannan till var fjärde vecka
2. Mepolizumab (Nucala) ges som subkutan injektion var fjärde vecka vid svår refraktär eosinofil astma hos vuxna patienter.
Natriumkromoglikat
- Kallas även mastcellstabiliserare då den inhiberar antigeninducerad frisättning av mediatorer från
mastcellen (tex. histamin) → Reducerad bronkiell hyperreaktivitet
- Effektivitetsgraden varierar mellan individer, bättre effekt på barn
- Profylaktisk effekt
- Administration: inhalation vid astma, nässpray vid allergisk rinit, ögondroppar vid allergisk konjunktivit
- Exempel: Lomudal
PDE4-hämmare
- Ett icke-steroid antiinflammatoriskt medel (NSAID) angriper både systemisk inflammation och inflammation i lungorna som förekommer vid KOL.
- Hämning av PDE4 höjer cAMP vilket minskar frisättningen av inflammatoriska mediatorer, t.ex. leukotrien, TNF-α, interferon-γ.
- Biverkningar: Viktminskning och GI-symptom
- Subventioneras endast när fortsatt kombinationsbehandling steroid+långverkande luftrörsvidgare inte är lämplig (steroid).
- Exempel: Roflumilast
Behandlingstrappa för astma
- Ju högre siffra desto högre är svårighetsgrad för patienten.
- Man kan gå upp och ner på trappan beroende på tillståndet → konstant utvärdering
- kortverkande ß2-agonister (vid behov)
- ß2-agonister + Inhalationssteroider (låg - medelhög potens)
- Medel inhalationssteroider + tillägg
- Inhalationssteroid högdos + tillägg
- p.o. steroider som tillägg, teofyllin, IgE-blockerare
Behandlingstrappa för KOL
- Inte lika tydligt
1. Lindrig KOL utan symptom: Farmakologisk hjälp till rökstopp, utredning av kardiovaskulära riskfaktorer och ev. kortverkande ß2-agonister
2. Lindrig KOL med symptom: Andra typer bronkdilaterare (antikolinergika, långverkande ß2-agonister) + acetylostein mot slemhosta
3. Medelsvår KOL: Inhalationssteroider och långverkande ß2-agonister) vid inflammatoriska försämringar.
4. Svår KOL: Syrgas och diuretika mot perifera ödem
Ge exempel på läkemedel som bör undvikas vid samtidigt behandling av obstruktiv lungsjukdom. Förklara varför de ska undvikas.
- ASA och NSAID: kan utlösa astmaattacker hos 10-20% av astmapatienter då blockad av COX ger mer leukotriener
- ß-blockerare: utebliven effekt av ß2-agonister
- ACE-hämmare: ACE bryter ner andra inflammatoriska mediatorer → torr hosta vilket försämrar situationen
Antihistaminer
- Vid rinit/konjunktivit
- Ej mot astma, hjälper inte mycket pga många andra faktorer som driver på attacken.
- H1-receptorantagonister
- Biverkan: sedering (ffa med äldre preparat)
