cirkulation 2 Flashcards

1
Q

Basala myogen tonus kan stimuleras på olika sätt och på olika nivåer. Vilka?

A

Stimuleringen ger vasokonstriktion

1. Lokalt kontroll :
• Ökat transmuraltryck
•Reducerat flöde
•Minskad mängd metaboliter
•Lokala vasokonstriktorer → t.ex. endotelin & tromboxan produceras lokalt i kärlväggen och kan stimulera konstriktion
  1. Central kontroll :
    • Hormoner → t.ex. noradrenalin,
    adrenalin, angiotensin & vasopressin kan ge vasokonstriktion
    • Sympatiska nerver → frisätter noradrenalin, ATP & NPY vilket stimulerar vasokonstriktion
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Adrenalin kan både hämma och stimulera basal tonus och således orsaka vasodilation respektive vasokonstriktion. Hur är detta möjligt?

A

Vilken effekt adrenalin får beror på vilka receptorer som kärlbädden i fråga uttrycker → vissa kärlbäddar uttrycker främst ⍺-receptorer, medan andra främst uttrycker β-receptorer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur ser blodkärlens innervation ut av den autonoma nervsystmet?

A
  • Blodkärlen innerveras i huvudsak av sympaticus.
  • Parasympaticus innerverar endast ett fåtal organ och spelar således inte en stor roll för reglering av blodkärlens tonus
  • Den viktigaste roll parasympaticus har i cirkulationen är att kontrollera hjärtats frekvens
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Genom att ge vasodilaterande farmaka avslöjas organens maximala blodflöde, Hur ser det ut för :

  1. CNS, mag-tarm-kanal, lever och hud
  2. Skelettmuskulatur
  3. Njurar
  4. spottkörtlarna
A
  1. Blodflöde i bl.a. hjärta, CNS, mag-tarm-kanal, lever och hud ökar → tyder på att kärlen i dessa organ är relativt sammandragna i vila
  2. Genomblödning i skelettmuskulatur ökar inte speciellt mycket → begränsas av hjärtats kapacitet; hjärtat skulle inte orka med om kärlen i alla skelettmuskler var dilaterade
  3. Blodflöde ökar endast lite i njurar → beror på att deras blodkärl är relativt dilaterade i vila, då deras funktioner är att filtrera blodet & utsöndra urin
  4. Spottkörtlarnas genomblödning ökar väldigt mycket
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Nämn två sätt att påverka blodflödet

A
  1. Myogent svar

2. Autoreglering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vad menas med myogent svar? Hur kan den påverka blodflödet?

A
  • Inbyggd mekanism i prekapillära resistanskärl, behövs inget yttre stimuli för att utlösa det.
  • Är blodkärlets svar på snabb höjning av transmuraltryck → blodkärlets diameter ökar primärt, för att sedan minska successivt → diametern blir tillslut bli mindre än den ursprungliga
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Meknasimen bakom den myogena svaret?

A
  • Hur den det myogena svaret genereras är okänd
  • men har antagligen att göra med Laplace’s lag → om trycket ökar måste radien minska för att tensionen ska hållas konstant. Sträckning av glatta muskelcellers membran ger antagligen på något sätt signaler till cellen som signalerar spänningen i väggen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vad menas med autoreglering? Vad är bakomliggande mekanismerna?

A
  • är ett organs tendens att hålla blodflödet konstant trots förändringar i artärtrycket, är en direkt konsekvens av blodkärlens myogena svar
  • Ett myogen svar kan stabilisera blodflöde genom att ändra radien (genom dilatation och konstriktion) → påverka resistans → påverka blodflödet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

sambandet mellan blodflödet och artärtrycket

A

-I en passiv kärlbädd kommer sambandet mellan blodflöde & perfusionstryck se ut som i kurva A. Blodflödet skulle då öka accelererande med ökat perfusionstryck; beror på att uttänjning av kärlen ger minskad resistans.

  • I en kärlbädd med myogent aktiva kärl kommer sambandet se ut som i kurva B → när trycket ökar
    ökar även resistansen, vilket kompenserar för tryckstigningen.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Hur kan autoreglering anpassas efter ett organs aktivitet & näringsbehov?

A

Ökad metabolism → [O2] minskar & pH-värdet sänks (ökad [H+]), medan koncentrationer av bl.a. CO2, adenosin, fosfater och/eller K+ ökar. Blodkärl får då signaler som ger vasodilation → ökat blodflöde genom organets kärlbädd

-Minskad metabolism → tvärtom som ovan. Blodkärl får då signaler som ger vasokonstriktion → minskat blodflöde genom organets kärlbädd

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan blodflödet hållas konstant vid en tryckökning?

A
  • Om blodkärlen före kapillärerna blir mindre vid en trykstigering på en tillräckligt lång sträcka kommer kapillärtrycket att hållas konstant, vilket gör att även flödet förblir konstant, dvs autoreglering
  • Om sträckan är tillräckligt lång spelar det ingen roll hur starkt kärlen svarar på tryckstigningen, så länge de bara blir mindre
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Finns olika teorier kring hur O2 påverkar kärltonus, nämn en om erytrocyter

A

• En teori är att erytrocyter fungerar som O2-sensorer → kan fungera på 2 sätt:
1. O2 påverkar bildning av NO (kväveoxid) i erytrocyter → är en starkt vasodilaterande substans. NO binder till receptorer i kärlväggen → [cGMP] ökar, vilket orsakar sänkt [Ca2+]i i flera steg → vasodilation.

  1. Minskad syremättnad stimulerar frisättning av ATP. ATP är en vasodilaterande substans om den binder till P2Y- receptorer på endotelceller.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Hur förändras aortans compliance med ålder?

A

Hos äldre personer är aorta styvare (lägre compliance), vilket gör att det blir jobbigare för hjärtat.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad har compliance betydelse för aorta?

A

-Aorta har en viss compliance som hjälper hjärtat. Utan aorta skulle hjärtat jobba mot ett större motstånd, medan blodflödet skulle bli mer ojämnt

  • Aorta alltså att :
    1. Flödet i systemet blir jämnare → aortas återfjädring driver blodet vidare mellan hjärtslagen
    2. Det blir lättare för hjärtat att pumpa ut blod i aorta. Hjärtat behöver inte åstadkomma ett lika stort tryck/behöver inte lika mycket kraft → hjärtat behöver mindre energi i varje hjärtslag
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Hur kan endotelcellerna i kärlväggen reglera kärltonus?

A

Genom att frisätta olika ämnen som kan diffundera till glatta muskelceller i tunica media blir det antigen vasodilation eller vasokonstriktion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Ge exempel på några ämnen som frisätts från endotelcellerna och leder till vasokonstriktion

A
  • Syreradikaler
  • Endotelin
  • Vissa prostaglandiner
17
Q

Ge exempel på några ämnen som frisätts från endotelcellerna och leder till vasodilation

A
  • NO: kväveoxid
  • Prostacyklin (PGI2)
  • EDHF: endothelial derived hyperpolarising factor, vasodilaterande substans som verkar
    genom att inducera hyperpolarisering i kärlväggens glatta muskulatur.
18
Q

Vart finns sympatiska nervterminaler på blodkärl?

A

På utsidan av tunica media

19
Q

Hur ser förhållandet ut mellan blodkärlens storlek och sympatisk innervation?

A
  • Ju större artär desto mindre sympatisk innervation.
  • Vener är generellt mindre innerverade än artärer av samma storlek.
  • Kapillärer har ingen sympatisk innervation.
20
Q

Vilken typ av blodkärl påverkas främst av sympatikus? hur kom man fram till detta?

A

Främst mindre artärer med tät sympatikus innervering då nervaktivering ger i princip samma svar i muskeln som direkt muskelstimulering medan i större artärer som t.ex aorta får man nästan ingen effekt av sympatiska nervaktivering.

21
Q

Vilken roll spelar fyrningsfrekvensen i symaptiska nerver för effektorsvar i blodkärl?

A

Beroende på fyrningsfrekvensen i sympatiska nerver kan sympatikus välja vilken effektor, venen eller artären som ska aktiveras.
Artärer svarar bäst på grupperade nervimpulser (hög frekvens) medan vener reagerar mer på låga frekvenser.

22
Q

Vilka transmittorer frisätter vaskulära sympatiska nerver? vilken effekt har dessa transmittorer?

A
  1. ATP: frisätts tsm med noradrenalin och ger vasokonstriktion, ger upphov till ett
    snabbt primärt svar i kärlväggens muskulatur.
  2. Noradrenalin: ger ett toniskt mer bestående svar i kärlväggens muskulatur genom att binda till ⍺-receptorer.
  3. Neuropeptid Y: En kraftig hämmare av adenclycklas och stryper av effekten av vasodilatorer vilket ger en indirekt vasokonstriktion.
23
Q

Vilka 3 olika hormoner kan reglera kärltonus? Vilken av dessa tre är viktigast

A
  1. Angiotensin II=
    - har många effekter som tillsammans ger vasokonstriktion → verkar bl.a. på kärlväggens muskulatur & nervterminaler samt reglerar sympaticus-aktivitet i CNS
  2. Adrenalin =
    - reglera ämnesomsättning i bl.a. fettväv
    - Har normalt relativt liten effekt i cirkulationen
  3. Vasopressin/ ADH=
    -hämmar vätskeutsöndring i njuren
    -Vid t.ex. blödningschock får man höga koncentrationer av ADH i blodet → kan bidra till vasokonstriktion
    Har dock inget större inflytande på blodkärlen i normala fall.
24
Q

Vilken typ av receptorer beror sympatikus aktivitet på?

A

Det är adrenerga receptorer & dessa receptorers fördelning i kärlväggen: ⍺1-receptorer & β-receptorer

25
Q

A) finns vid nervterminaler i kärlväggen, stimuleras främst av nervöst noradrenalin

B) finns närmare blodbanan, stimuleras av cirkulerande katekolaminer

C) Adrenalin är den agonist med högst potens på

D) Noradrenalin & adrenalin har samma potens på

A

A) ⍺1-receptorer

B) β-receptorer

C) β2-receptorer

D) β1-receptorer

26
Q

Vilka olika kapillärer finns det? Och vilken typ är mest vanligast?

A
  1. Kontinuerliga kapillärer = hud-, muskel- och hjärtkapillärer. Endotelceller är tätt förankrade i varandra → endast små molekyler kan passera över intercellulärutrymmet & in i/ut från kärlet (dessa är mest vanligast)
  2. Fenestrerade kapillärer = kapillärer i tunntarm, endokrina organ & njure. Har kanaler, s.k. fenestrationer, i endotelet där större molekyler kan passera. Är främst associerade med vätsketransport
  3. Sinusoida kapillärer = diskontinuerliga kapillärer som finns i lever, benmärg & lymfoida organ. Finns utrymmen mellan endotelceller, underliggande basalmembran kan vara ofullständigt → stora molekyler & celler kan passera
27
Q

Vilka två typer av utbyte sker i de kontinuerliga kapillärer?

A
  1. Transport av vätska mellan kapillär & interstitium
  2. Transport av upplösta ämnen mellan kapillär & interstitium:
    • Fettlösliga substanser → gaser, CO2 & O2
    • Små vattenlösliga substanser
    • Stora vattenlösliga substanser
28
Q

Vilka typer av tryck som vätskan i kapillärerna utsätts för när det gäller vätskans transporteras över kärlväggen?

A
  1. Hydrostatiskt tryck

2. Osmotiskt tryck

29
Q

Hydrostatiskt tryck

A
  • är vätsketryck :
  • blodet i kapillären utövar ett utåtriktat tryck (pressar ut väggen) och således driver ut blodet
  • Vätskan i interstitiet utövar ett inåtriktat tryck (pressar in väggen) och således driver in blodet
30
Q

Osmotiskt tryck

A

-tryck som vill driva vätska över kapillärväggen för att jämna ut koncentrationsgradienter; är ett ”sug” pga vill dra till sig vätska.

  • Finns 2 typer:
    1. Kristalloidosmotiskt tryck → utövas av små molekyler, bl.a. Na+, K+ & Cl ̅ (bildar kristaller)
  1. Kolloidosmotiskt tryck → utövas av kolloider, dvs större molekyler (ca 1 nm-1 μm)
31
Q

Varför påverkar kristalloidosmotiskt tryck inte kapillärer?

A

Eftersom att små molekyler kan passera över intercellulärutrymmet i kärlväggen

32
Q

Vätskeflödet över kärlväggen påverkas av totalt 4 tryck. Vilka? Hur stor är trycket? Och i vilken riktning är trycket riktad?

A
  1. hydrostatiska tryck/ kapillär tryck (Pc) :
    - driver ut vätska från kapillären
    - 10-25 mmHg
  2. Blodets kolloidosmotiska tryck (πc) :
    - driver in vätska i kapillären
    - > 25 mmHg
  3. Interstitievätskans hydrostatiska tryck (Pif) :
    - driver in vätska i kapillären
    - (-5)-5 mmHg
  4. Interstitievätskans kolloidosmotiska tryck (πif) :
    - driver ut vätska från kapillären
    - 1-5 mmHg → finns normalt ej mycket kolloider i interstitiet