Rättsmedicin och trauma

Question 1

Gällande dokumentation av skador hos levande finns två typer av åtgärder polisen kan be dig som rättsläkare om; rättsmedicinska yttranden och
rättsmedicinska kroppsbesiktningar.

Vad är skillnaden mellan ett rättsmedicinskt yttrande och en rättsmedicinsk kroppsundersökning?

Answer 1

rättsmedicinsk kroppsundersökning
-Läkarundersökning (dvs man utför själv undersökningen som rättsläkare) av målsägande/brottsoffer eller av misstänkt med fokus på skadedokumentation
-Kräver samtycke från den undersökte
-Beslutad av myndighet (polismyndighet och/eller åklagarmyndighet

rättsmedicinskt yttrande
-undersöker du som rättsläkare
inte personen i fråga
-skriver rättsintyg och gör bedömning av skador baserat på journalhandlingar och bildmaterial utan personlig undersökning
-kräver samtycke (med vissa undantag)

Question 2

kroppsundersökning för rättsintyg, kräver samtycke?

Answer 2

Ja

Question 3

Sårskador pga trubbigt våld vs skarpt våld

Answer 3

trubbigt våld (ex. järnrör):
-vävnadsbryggor i såret
-ojämna sårkanter

skarpt våld (ex knivskuren):
-inga vävnadsbryggor i såret
-jämna sårkanter

Question 4

Åklagaren har tagit
beslut om att en undersökning skall ske av misstänkt för utfärdande av rättsintyg.

Vad kallas en sådan undersökning?

vad skiljer denna undersökningsform
från undersökning av brottsoffer/målsägande?

Answer 4

Undersökningsformen heter kroppsbesiktning och beslutas i regel av
åklagare (kan också beslutas av polis)
Detta är en undersökningsform som inte är frivillig och vilken en misstänkt
måste underkasta sig.

Undersökning av brottsoffer/målsägande för utfärdande av rättsintyg är alltid frivillig

Question 5

Vad krävs av en målsägande/brottsoffer innan du kan genomföra en
kroppsundersökning?

Answer 5

samtycke krävs

Question 6

kan målsägande/offer bestämma vad du skall undersöka vid kroppsundersökning

Answer 6

ja då kroppsundersökningen är frivillig för målsägande/offer

Question 7

Vilken typ av våld är ett slag med ett järnrör exempel på? Vad karaktäriserar
en sårskada som uppkommit till följd av denna typ av våld?

Answer 7

Trubbigt våld
-vävndsbryggor i sår
-ojämna sårkanter

Question 8

Vilken typ av våld är en knivskärning ett exempel på? Vad karaktäriserar en
sårskada som uppkommit till följd av denna typ av våld?

Answer 8

Skarpt våld.

ej vävnadsbryggor i såret
jämna sårkanter

Question 9

hur det akuta, systematiska omhändertagandet av ett
stort trauma på de flesta sjukhusen i Sverige ser ut?

Answer 9

Patienter som inkommer som trauma bedöms vanligtvis enligt ATLS
(Advanced Trauma Life Support), där patienten undersöks systematisk.

Man undersöker enligt ABCDE
luftvägarna (A=Airways), andningen och ventilationen (B=Breathing), cirkulationen (C),
medvetandegrad och pupillernas ljusreaktion (D=Disability) och klär därefter av patienten
för att göra en helkroppsundersökning (E=Exposure).

Question 10

Definiera vad ett högenergitrauma är jämfört med ett lågenergitrauma.

Answer 10

Fall i samma plan och lägre grad av
våld, t.ex. vid lek eller idrott betraktas som lågenergitrauma.

Däremot kallas skador efter
större våld för högenergiskador.

Question 11

Hur undersöker man allmänt skador på extremiteter?

Answer 11

inspektion av extremiteteten och noterar eventuella
felställningar, svullnader, blåmärken och sårskador

us av funktionen genom att
be patienten röra den skadade kroppsdelen.

palpera skelett, mjukdelar
och leder

distalstatus med tanke på nerv- och kärlskador

Du komplettera
med eventuella riktade röntgenundersökningar

Question 12

Hur beskriver man de mjukdelsskador som uppkommer vid frakturer?

Answer 12

Man kan ha mjukdelsskador både vid
slutna och öppna frakturer.

Vid slutna frakturer beskriver man om huden är helt oskadd, om det finns avlösningar av huden eller om det finns utbredda nekroser.

Vid öppna frakturer beskriver man dessutom mjukdelsdefekter (till exempel lacerationer) och dess storlek.

Question 13

På vilket sätt kan man beskriva frakturer utöver energimängd och
mjukdelsskada?

Answer 13

Frakturer kan delas in efter energimängd (lågenergi och högenergi),
mjukdelsstatus (slutna eller öppna frakturer) men även lokalisation (t.ex. lednära eller
diafysärt), felställning, förlopp (t.ex. spiralfrakturer eller tvärfrakturer) och stabilitet av frakturen

Question 14

rtg-undersökningar vid trauma

Answer 14

trauma-CT
riktade slätröntgenundersökningar för misstänkta frakturer ex. av underben, humerus, bäcken, höft etc

Question 15

Vad är målet med frakturbehandling!

Answer 15

läkning av frakturen med minimal
funktionsförlust och minimal komplikationsrisk.

Question 16

Ge allmänna exempel på icke-kirurgisk frakturbehandling!

Answer 16

immobilisera frakturen med hjälp av gips/ortos, mitella eller annat förband.

Avlastning kan behövas i
vissa fall, t.ex. med hjälp av kryckkäppar vid skador i nedre extremitet.

Konservativ frakturbehandling utföres när
kirurgisk behandling inte är nödvändig eller är möjligt.

Question 17

Ge allmänna exempel på kirurgisk frakturbehandling!

Answer 17

externfixation eller internfixation med plattor, skruvar, och stift
samt olika intramedullära metoder

Question 18

Ange minst 4 exempel på lokala komplikationer till en frakturbehandling

Answer 18

kompartmentsyndrom (framförallt i underben), kärlskador, nervskador,
läkningsstörningar samt reflexdystrofi.

Question 19

Vad är ett kompartmentsyndrom och hur ska det behandlas?

Answer 19

Trycket i ett anatomiskt slutet rum överstriger trycket i kapillärerna
* ->vätskeutträde och svullnad
○ ->ökat intramuskulärt tryck
->vävnadsnekros och permanent funktionsnedsättning om lämnas obehandlat

Kompartmentsyndrom är vanligast i underbenen och uppkommer vid lokal
blödning eller ödem där vävnadstrycket stiger.

När vävnadstrycket överstiger
perfusionstrycket från kärlen föreligger risk för ischemi och vävnadsnekros

Detta behandlas genom fasciotomi, d.v.s
klyvning av samtliga muskelfascior för att minska vävnadstrycket.

Question 20

Beskriv hur omhändertagandet av pat på akutrummet kan se ut vid trauma samt
hur du undersöker rörelseapparaten!

Answer 20

bedömas på ett strukturerat sätt (t.ex. enligt ATLS).

luftvägar, andning, cirkulation, medvetandegrad, buk och thorax med
thoraxskelett.

Du undersöker halsryggen.

Därefter planvänds patienten och du kan
undersöka bröst- och ländrygg.

Efter det undersöker du patientens extremiteter.

Question 21

åtgärder akutrummet vid felställning av extremitet eller liknande

Answer 21

grovreponering och fixering ex. med gips
rtg av misstänkta lokalisationer

Question 22

Ingångshål och utgångshål vid skottskador

Answer 22

ingångshål
-kontusionsring
-smutsring
-metallpartiklar
-krutgaser
-textilfibrer

utgångshål
-flikiga kanter
-ofta större öppning
-kan ha kontusionring

Question 23

Skadedokumentation

Answer 23

-lokalisation: kroppsdel och placering på kroppsdel
-storlek
-färg
-form, mönster
-riktning
-ev sårkanter
-djup
-grad av läkning

Question 24

Indelning frakturer

Answer 24

Öppen fraktur (sammansatt fraktur): Benet sticker igenom huden och kan ses. Eller ett djupt sår blottar benet genom huden.

Sluten fraktur (enkel fraktur). Benet är brutet, men huden är intakt.

Question 25

Åtgärd direkt vid onaturligt dödsfall ex. pga olycka

Answer 25

Kontakta jour på polismyndigheten

Question 26

Rättsmedicinsk undersökning

Answer 26

Vid misstanke om brott eller onaturligt dödsfall såsom olycka, självmord, mord eller i samband med alkohol- eller narkotikamissbruk som har eller kan ha orsakat dödsfallet ska kontakt tas med polisen som avgör om en rättsmedicinsk undersökning behöver utföras.

Dödsfall som misstänks bero på
felbehandling inom sjukvården räknas till onaturliga dödsfall liksom döda kroppar i förruttnelse och personer som ej kan identifieras.

Vid plötslig död hos
tidigare frisk person i en ålder där det är ovanligt med plötslig död till följd av sjukdom ska polisen också kontaktas, t.ex. spädbarnsdöd.