Geriatrik och palliativ medicin

Question 1

Vilket läkemedel är förstahandsvalet för behandling av kognitiva symptom vid Lewy Body Demens?

Answer 1

Acetylkolinesterashämmare, t ex rivastigmin, är förstahandspreparat mot den kognitiva svikten vid Lewy Body Demens

Question 2

Resonera kring behandlingsmöjligheter och risker vid förekomst av synhallucinationer vid Lewy Body Demens.

Answer 2

Acetylkolinesterashämmare kan ofta hjälpa även mot synhallucinosen (hjälper vanligtvis mot kognitiva besvär)

Neuroleptika skall undvikas, det är en riskfylld behandling som kan orsaka svåra biverkningar såsom svår parkinsonism, malignt neuroleptikasyndrom och död.

Question 3

Nämn 4 viktiga symptom (kärnsymptom eller associerade symptom) vid Lewy Body Demens och förklara för vart och ett av dessa om du
misstänker att de finns i Bengts symptombild och vad du baserar detta på.

Answer 3

parkinsonism (utslätad ansiktsmimik), synhallucinos (finns i anamnesen), fluktuationer (växlande fokus under
kognitiv testning) och REM-sömnstörning (motorisk oro undernattsömn)

Question 4

Ange sex olika omvårdnadsaspekter som är viktiga att beakta vid omhändertagandet av en konfusorisk patient i sjukhusmiljö.

Answer 4

Exempel på viktiga omvårdnadsåtgärder i vården av en konfusorisk patient är att se till att syn och hörsel optimeras (glasögon och
hörapparat på plats), att bevaka så att vätske- och näringsintag är så optimalt som möjligt, se till att blåsa och tarm fungerar adekvat, försöka få till en
trygg, lugn och stimulireducerad vårdmiljö, hjälp försöka få till dygnsrytm genom ljus på dagen och mörkare rum nattetid, om möjligt försöka försiktigt
återföra den drabbade till verkligheten, om möjligt involvera anhöriga osv.

Även vad gäller lm: Generellt bör man vara återhållsam med läkemedel
och om möjligt sätta ut olämpliga läkemedel

Question 5

Vad säger regelverket beträffande körkortsinnehav vid demenssjukdom?

Answer 5

Demenssjukdom utgör hinder för körkortsinnehav. Vid lindrig demens kan dock innehav av behörigheterna AM, A1, A2, A, B, BE
eller traktorkort medges. Regelbunden uppföljning då nödvändig. Demens bör anses som lindrig om patienten har förmågan att föra ett
självständigt liv med ett förhållandevis intakt omdöme

Question 6

Ange fyra kognitiva funktioner som är viktiga för riskfri bilkörning.

Answer 6

Uppmärksamhet, visuospatiala funktioner, mental flexibilitet, exekutiva funktioner, omdöme,
psykomotoriskt tempo

Question 7

Vapeninnehav vid demens

Answer 7

Den som har en demenssjukdom kan av medicinska skäl vara olämplig att inneha skjutvapen

Question 8

Föreslå fyra olika läkemedel mot symtom som är vanligt förekommande hos en palliativ patient (ange indikation/symtom du vill lindra, läkemedelsnamn eller
substans, och föreslå en grunddos).

Answer 8

1. Mot smärta eller andnöd kan man ordinera: Morfin 5-10 mg vb sc eller Oxikodon 2,5-5 mg vb sc,
2. För oro eller ångest rekommederas Midazolam 2,5-5 mg vb sc,
3. Mot illamående eller oro, Haldol 1 mg vb sc
4. mot rosslig andning Robinul 0,2 mg vb sc.

Question 9

Dropp i livets slutskede?

Answer 9

• Dropp förlänger inte livet hos döende patient samt brukar inte minska lidande
• Iv vätska i livets slut->ökar risk för ödem, pleuravätska och ascites->ökat lidande
  
  • Inga positiva effekter för pat
    men att droppbehandling kan lindra symtom hos patienter med terminal förvirring (en mindre andel av alla döende)

Question 10

Skyldighet som läkare vid demens och körkortsbedömning

Answer 10

• Informera pat om att återkalla körkortet pga pats sjukdom och att ska skicka ett intyg om detta till transportstyrelsen
  
  • Skriva intyg till transportstyrelsen
    ○ där du redogör för patientens sjukdomstillstånd
    ->transportstyrelsen återkallar körkortet

Question 11

Enkel läkemedelsgenomgång

Answer 11

Enkel läkemedelsgenomgång

Syfte: Fastställa vilka lm som pat är ordinerad utifrån indikation samt i vilken styrka och dosering

Ställa frågor till pat
-Vilka lm som pat tar
-Biverkningar

Sedan ska
ställningstagande göras om läkemedelslistan är korrekt och läkemedelsbehandlingen är ändamålsenlig och säker i den aktuella situationen

Ställningstagande till behov av ev fördjupad läkemedelsgenomgång kan också göras.

Kartlägg:
* Vilka läkemedel (och i vilka doser) är patienten ordinerad
och varför?
* Vilka av dessa läkemedel använder patienten?
* Vilka övriga läkemedel använder patienten (inkl receptfria lm och naturläkemedel)?

Bedöm:
* Om läkemedelslistan är korrekt
* Om behandlingen är ändamålsenlig och säker
* Vilka läkemedelsrelaterade problem som kan
lösas direkt och vilka som kräver en fördjupad
läkemedelsgenomgång

Question 12

Fördjupad läkemedelsgenomgång

Answer 12

systematisk bedömning och omprövning av en patients ordinerade och använda läkemedel utifrån patientens hälsotillstånd och behov, i syfte att uppnå en ändamålsenlig och säker läkemedelsbehandling och lösa läkemedelsrelaterade problem.

För varje läkemedel på listan bör indikation, effekt, dosering, biverkningar och nytta i förhållande till övriga läkemedel värderas

Question 13

Vad innebär multidimensionellt lidande/total pain? Beskriv olika typer av dimensioner som kan ge upphov till lidande, och ge exempel på varje
dimension i Ullas fall.

Answer 13

Lidande kan ha ursprung ur många olika dimensioner, som fysiska, psykiska, sociala och existentiella, och som kan påverka varandra, där
lidande i en dimension kan förstärka eller skapa lidande i en annan.

Exempel hos Ulla på fysiskt lidande kan vara trötthet, smärta, andnöd och matleda.

Psykiskt lidande kan vara oro och nedstämdhet.

Socialt lidande kan komma ur oron för närstående, samt den svåra relationen med barnen

Existentiellt lidande
kan röra tankar om livets mening och ex att sjukdomen är ett straff.

Question 14

Föreslå en åtgärd per dimension i syfte att lindra det lidande du gett exempel på i föregående fråga

Answer 14

Fysiskt lidande som smärta och andnöd kan behandlas med symtomlindrande
läkemedel ex opioider, andnöd och trötthet i samband med exacerbation med kortison.

Oro och nedstämdhet kan behandlas med samtal och ev. läkemedel
som antidepressiva eller bensodiazepiner.

Oro för närstående och barn kan lindras med samtal tillsammans med närstående eller enskilt. Ev. kan pat få stöd för att knyta kontakt med sina barn (om det är det pat vill)

Även vid existentiellt
lidande är lyssnande samtal en åtgärd, antingen med vårdmedarbetare men även ev terapeut eller om patienten önskar, en religiös företrädare.

Question 15

Vilka alternativ för vård finns om Ulla väljer att inte åka till sjukhus vid nästa försämring?

Answer 15

Det är möjligt att avstå livsförlängande behandling och övergå till lindrande palliativ vård i livets slutskede, vilket ofta kan ske i hemmet.
Hur det organiseras skiljer sig lite åt runtom i Sverige, men det finns ofta möjlighet till allmän eller specialiserad palliativ hemsjukvård även om det kan heta
lite olika på olika platser. Ofta är basen omvårdnad från kommunal personal, medicinskt stöd från primärvårdsläkare i kombination med sjuksköterskor
från kommun (allmän palliativ hemsjukvård), ibland med stöd från specialiserade palliativa rådgivningsteam, och i flera regioner finns även specialiserad
palliativ hemsjukvård. Om närstående vill vara närvarande finns möjlighet att vara frånvarande från arbetet med ersättningssystemet Närståendepenning.

Question 16

Hur hanterar du Ullas önskemål? Ange såväl juridiskt (motivera med stöd av ”SOSFS 2011:7 Livsuppehållande behandling”) samt praktiskt.

Answer 16

Du samtalar i lugn och ro med Ulla om hennes tillstånd, prognos, vilka behandlingsmöjligheter som finns, vilka konsekvenserna blir av hennes val att avstå
livsuppehållande behandling. Du uppfattar att Ulla är införstådd med detta. Du bedömer att hon är klar och redig och inte lider av en svår psykisk sjukdom
som ex. depression. Du samråder med den legitimerade sjuksköterskan som medföljer på besöket och som träffat Ulla återkommande sista månaderna, och
hon uppger att Ulla till henne uttryckt samma önskan vid flera tillfällen de sista månaderna. Ni beslutar att hörsamma Ullas önskan att avstå
livsuppehållande behandling vid livshotande tillstånd och planerar för att Ulla ska få kvarstanna hemma och erhålla palliativ vård vid ev. försämring, och
gör en vårdplan för vårdens innehåll vid ev. framtida försämring, som dokumenteras i journalen

Question 17

Vad innebär “brytpunkten” till palliativ vård i livets slutskede och vad innehåller vården efter brytpunkten?

Answer 17

övergång till palliativ vård i livets slutskede där vårdens mål övergår från att vara livsförlängande till att vara symtomlindrande

Question 18

• Livsupprätthållande behandling kan avstås/avbrytas när:

Answer 18

• Behandlingen bedöms vara utsiktslös och saknar möjlighet till effekt (dvs inte ha några förutsättningar för att kunna hjälpa patienten)
  
  • Och/eller patienten vill inte ha behandlingen
    ○ Förutsätter att patienten är beslutsförmögen, har fått individanpassad information, förstår konsekvenserna av sin önskan och inte lider av allvarlig psykisk störning

Question 19

Vid palliativ vård fokuseras det på

Answer 19

○ Symtomlindra/minska lidande
○ Upprätthålla/förbättra livskvalité
○ God omvårdnad
○ Stöd för patient och närstående
Och inte längre försöka rädda eller förlänga liv

Question 20

Regelverket (socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling) för beslut om att avstå eller avbryta livsupprätthållande behandling som ex. avstå HLR och avstå/avbryta IVA-vård

Answer 20

• Om patient inom hälso- och sjukvården drabbas av livshotande tillstånd->livsupprätthållande åtgärder genast vidtas
  
  • Såvida inte beslut om att avstå/avbryta livsupprätthållande behandling har fattats
    ○ Ansvar för sådant beslut: legitimerad läkare
    Samt måste ha samråd med minst en annan legitimerad läkare

Question 21

Palliativ vård

Answer 21

Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvalité för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående

Question 22

Ulla uttrycker tydligt att hon inte vill att ni pratar med hennes söner om att hon är svårt sjuk och döende och inte vill ha mer livsuppehållande behandling.
Hon vill inte att de ska belastas, och tycker inte heller att de står varandra så nära.
Fråga 2:6 (2p) Hur hanterar du frågan om information till sönerna, såväl ur juridisk som praktisk aspekt?

Answer 22

Eftersom sekretessen och tystnadsplikten bara kan brytas om patienten själv går med på det innebär det att du i detta fall kan inte lämna
uppgifter till sönerna. Däremot kan du försiktigt fortsätta diskussionen med Ulla kring varför hon inte vill att sönerna ska informeras och vilka möjliga
konsekvenser detta kan få för henne respektive närstående. Ett skäl kan vara, som i Ullas fall, att patienten inte vill belasta de närstående och förorsaka
dem lidande, men i samtal kan man då tillsammans fundera på hur konsekvenserna kan bli, att det kanske kan innebära risk för ökat lidande för närstående
om de hålls utanför och inte hinner förstå att livet går mot sitt slut för patienten, då det kanske kan finnas något som är viktigt att hinna prata om
tillsammans osv.

Question 23

Vilka åtgärder vidtar du för att kunna erbjuda pat god palliativ vård i livets slutskede?

Answer 23

Du samtalar med Ulla och Ingrid, svarar på deras frågor, ni enas om att hon stannar hemma med tät kontakt med hemsjukvården,
erhåller god omvårdnad regelbundet via hemtjänst, och säkerställer att Ingrid vet hur hon ska få kontakt med vård/omsorg vid behov. Ni avstår
provtagning, antibiotikabehandling och fortsatt livsuppehållande behandling. Du bedömer nu, om inte tidigare, att Ulla passerat brytpunkten till vård i
livets slutskede. Ulla äter och dricker det hon vill och orkar, du rensar bort läkemedel som inte har effekt i denna situation och du ordinerar annan
symptomlindring vid behov

Question 24

Närmaste dagarna har Evert påtagliga svårigheter med sväljning med frekventa
felsväljningar och återkommande långdragna hostattacker i samband med intag av mat och dryck. En logopedundersökning visar en mycket hög aspirationsrisk.
Fråga 2:7 (2p)
Hur resonerar du kring vätska och nutrition i denna situation? Vilka handläggningsalternativ finns på kort och längre sikt? Resonera för och emot dessa

Answer 24

Tillfälligt under några dagar kan i försörjning med intravenös vätska ges i denna situation, men därefter bör försörjning med total parenteral
nutrition alternativt nasogastrisk sond övervägas. PEG kan vara ett alternativ om kvarstående sväljningssvårigheter och behov av sondnäringstillförsel kvarstår
mer än ett par veckor, men innebär också ett mindre operativt ingrepp.

Question 25

Anders undrar om han behöver ta semester för att hjälpa Evert eller om det finns andra möjligheter för honom att få ersättning för att behöva ta ledigt från sitt arbete nu när Everts liv börjar närma sig det allra sista slutet. Fråga 2:9 (6p) Vad kan Försäkringskassan erbjuda för ersättning i Anders situation och vad krävs för att få del av denna ersättning? Hur länge kan ersättning ges? Kan Everts barnbarn Agnes också få del av denna ersättning? Vad krävs för att ansöka om ersättningen på Försäkringskassans Mina Sidor?

Answer 25

Försäkringskassan betalar ut närståendepenning till närstående till sjuka med sjukdom som på kort sikt är livshotande. För att få närståendepenning krävs att närstående förlorar arbetsinkomst, ansöker om ersättning och bifogar ett läkarutlåtande. Den sjuke måste samtycka till vården och ersättning kan ges för upp till 100 dagar per patient. Flera närstående kan dela på ersättningen. Ansökan kan göras digitalt via inloggning med mobilt BankID eller liknande.

Question 26

Hur fastställa att en människa är död med indirekta kriterier

Answer 26

- Klinisk undersökning av pat där alla dessa kriterier ska vara uppfyllda för att personen ska vara död * Ingen palpabel puls * Inga hörbara hjärtljud vid auskultation * Ingen spontanandning * Ljusstela, oftast dilaterade, pupiller

Question 27

Dödsbevis och dödsorsaksintyg

Answer 27

- Den läkare som fastställt döden har ansvar för att utfärda dödsbevis (skickas till skatteverket), dödsorsaksintyg (till socialstyrelsen) och ta ställning till om det finns skäl till polisanmälan * Ex om en olycka kan ha varit en bidragande orsak till dödsfallet ->dödsbeviset ska skickas till polismyndigheten också

Question 28

Om Gun-Britt inte klarar av att betala sina räkningar själv — vilka två huvudalternativ finns för henne att få hjälp med detta

Answer 28

- Fullmakt - I första hand om närstående eller motsvarande kan ha fullmakt åt patienten i fråga för att kunna hjälpa denne med sin ekonomi och bevaka sina intressen - God man - hjälper den som ”på grund av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande inte kan ta hand om sin ekonomi och bevaka sina intressen”

Question 29

Vårdplan

Answer 29

Proaktiv planering av vården och dess inriktning för en patient, där patienten och/eller närstående liksom flera vårdprofessioner involveras

Question 30

Kognitiv utredning->delas upp i påverkan på olika kognitiva domäner: Vilka och vad ingår i varje och hur eller vad du ska fråga efter för att tydliggöra symtombilden

Answer 30

- Komplex uppmärksamhet ○ =förmåga att hålla kvar, selektera och dela uppmärksamhet samt bearbetningshastighet - Exekutiva förmågor ○ =förmåga att planera och fatta beslut, förmåga till mental flexibilitet, kunna byta strategi och korrigera misstag - Minne och inlärning ○ Förmåga att minnas händelser i närtid, på längre sikt och nyinlärningsförmåga - Språklig förmåga ○ Expressiv förmåga: kunna hitta rätt ord för att uttrycka sig ○ Impressiv förmåga: förstå språket - Perceptuell-motorisk förmåga ○ Visuell perception, konstruktionsförmåga - Social kognition Förmåga att uppfatta känslor och förstå andra människor

Question 31

utredning demens på VC

Answer 31

- Anamnes ○ Från patient och anhörig - Status ○ Somatiskt status inkl. neurologiskt status ○ Psykiskt status - Blodprover och EKG - Likvorprover (ej på VC) - Bildanalys (CT/MR hjärna) ○ Ofta CT-hjärna § remiss - Kognitiv testning ○ MOCCA-test, minimentaltest (MMSE) + klocktest - Bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga Dvs bedömning av den kognitiva nedsättningens praktiska konsekvenser

Question 32

Kognitiv sjukdom enligt DSM

Answer 32

- Signifikant nedsättning av den kognitiva funktionsförmågan från tidigare funktionsnivå inom en eller flera kognitiva domäner, detta i både anamnes och testning - Den nedsatta kognitiva funktionsförmågan ska begränsa personens självständighet i vardagliga aktiviteter (ex. betala räkningar, ta läkemedel) - Den nedsatta kognitiva funktionsförmågan förekommer inte endast i samband med konfusion/delirium - Den nedsatta funktionsförmågan ska inte bättre kunna förklaras av någon annan form av psykisk ohälsa (ex. depression, schizofreni)

Question 33

Diffar demens

Answer 33

Depression, konfusion, anemi, alkoholmissbruk, läkemedelsbiverkan, hjärntumör, hydrocefalus, normalt åldrande, transitorisk global amnesi

Question 34

2 skäl för utredning på specialistenhet angående kognitiv sjukdom

Answer 34

- Ung insjuknandeålder (62 år i tentafall, ung= <65 år) Personlighetsförändring

Question 35

Karaktäristika frontotemporallobsdemens

Answer 35

Ungt insjuknande: <65 år Personlighetsförändring

Question 36

4 demensmarkörer i likvor och hur dessa kan användas för att differentiera mellan olika demenssjukdomar

Answer 36

Beta-amyloid Total-tau Fosforylerat tau Neurofilament (NFL)

Question 37

Beta-amyloid

Answer 37

Alzheimers demens: Lägre nivåer av beta-amyloid Pga bildar plack av beta-amyloid extracellulärt i hjärnan->fastnar där istället för att läcka ut i likvor, vilket det annars gör normalt Sjunker tidigt i sjukdomsprocessen och är en del av processen

Question 38

Total-tau

Answer 38

Alzheimers demens: Förhöjda nivåer fosforylerat tau och total-tau Pga skada/celldöd av neuron och skada på axon->tau och fosforylerat tau läcker ut Total-tau ökar vid Neurodegenerativa sjukdomar Ex. parkinson, demens Hjärnischemi (stroke)

Question 39

Fosforylerat tau

Answer 39

Pga ökad fosforylering av tau (okänd mekanism) Ökar vid Alzheimers sjukdom OBS! ökar inte vid ischemiska processer i hjärnan såsom vid stroke

Question 40

Neurofilament (NFL)

Answer 40

ökade vid alzheimers demens Neuronskademarkör Ökar vid -hjärnskador (Ex. stroke) -Skov av MS -Många neurodegenerativa sjukdomar: ALS, MSA, PSP, Demens

Question 41

Ärftlighet FTLD samt åtgärder

Answer 41

Stor ärftlighet Samtalsstöd samt erbjuder remiss för genetisk utredning via klinisk genetik

Question 42

Säkra dödstecken: 3 st

Answer 42

Likfläckar, likstelhet, föruttnelse

Question 43

Tidiga/osäkra dödstecken

Answer 43

Bortfall puls Bortfall hjärtaktivitet (Ex. inga hjärtljud vid auskultation) Bortfall andning Avsaknad av reflexer Intorkning Nedkylning (kan i vissa omständigheter finnas hos både levande och döda)

Question 44

Olämpliga lm för äldre

Answer 44

tramadol: biverkning konfusion och yrsel->fallrisk propavan: biverkning trötthet och förvirring->fallrisk

Question 45

2 metoder skatta skörhet

Answer 45

- Clinical Frailty scale -GRP (geriatrisk riskprofil)

Question 46

Nackdel clinical frailty scale i akut situation

Answer 46

-svårighet med skalan är att denna skall grundas på en funktionsnivå 14 dagar tillbaka och ej i en akut situation. -Man behöver också vara medveten om att det kan finnas vitt skilda bakomliggande orsaker till en viss grad av skörhet. -inte validerad för yngre individer -inte användbar för isolerade handikapp -kräver klinisk värdering, anamnes och status viktigt

Question 47

Vad är CGA? =comprehensive geriatric assessment

Answer 47

=ett strukturerat omhändertagande av äldre ett strukturerat och teambaserat arbetssätt utifrån patientens behov med ett helhetsperspektiv där olika aspekter på patientens mående vägs in Sammanväger bedömningar från olika professioner inom vårdyrket=teambaserat Aspekter: Medicinska/fysiska faktorer Psykiska faktorer Kognition Social funktion Funktionsförmåga (ADL och rörlighet)

Question 48

Dropp för "njurarnas skull"?

Answer 48

inget behov av dropp om pat dricker bra dessutom kan finnas risk för övervätskning och hjärtsvikt med ödem om man sätter dropp. Det kan finnas skäl att följa patientens vätskebalans med daglig viktkontroll, urinmätning och dryckeslista

Question 49

Åtgärder i samband med brytpunktsbedömning

Answer 49

- informera närstående om prognos - delegering till sköterska att sätta KAD vid behov - delegering till sköterska att genomföra klinisk undersökning för dödskriterier om dödsfall skulle ske - att avsluta ej nödvändiga omvårdnadsåtgärder - Avsluta behandling med ej nödvändiga läkemedel - påminna om munvård I förekommande fall erbjuda intyg för närståendepenning

Question 50

Närståendepenning

Answer 50

Närstående kan ansöka om närståendepenning om patienten har ett livshotande hälsotillstånd på kort sikt Kan ansöka om närstående är delaktig i vården av patienten Ansöker till och betalas ut av försäkringskassan

Question 51

Antal dagar för närståendepenning och hur mkt av sin inkomst

Answer 51

- Maximalt kan man söka för 100 dagar per patient - Dagarna är kopplade till den som är sjuk, inte den som vårdar - Kan tas ut en hel dag eller delar av dagar - Flera personer kan turas om i vården och få ersättning för olika dagar eller olika delar av dagen, men inte flera personer på samma tider ○ Dvs Flera närstående kan dela på ersättningen Ca 80% av sin inkomst (SGI)

Question 52

- Vad krävs för att ansöka om ersättningen på Försäkringskassans Mina Sidor?

Answer 52

- ansökan kan göras digitalt via inloggning med mobilt BankID eller liknande

Question 53

Vad krävs för närståendepenning

Answer 53

närstående förlorar arbetsinkomst (har SGI=sjukpenningsgrundande inkomst) ansöker om ersättning hos försäkringskassan bifogar ett läkarutlåtande skickar in blankett där patienten ger sitt samtycke till närståendepenning och att personen i fråga ska vara delaktig i dennes vård

Question 54

Vad menas med att stödja en närstående?

Answer 54

Din uppgift är inte att hjälpa eller underlätta för vårdpersonalen. Med att stödja den närstående menas till exempel att vara närvarande, finnas till hands eller uträtta ärenden.

Question 55

En läkare kan fastställa dödsfall utan att personligen ha gjort den kliniska undersökningen om:

Answer 55

dödsfallet är förväntat på grund av sjukdom eller nedsatt hälsotillstånd med förmodad begränsad överlevnad, eller kroppen uppvisat uppenbara dödstecken i form av förändringar som inte är förenliga med fortsatt liv. Då kan en legitimerad sjuksköterksa göra undersökningen Läkaren måste meddelas resultatet och läkaren har tillgång till relevanta och tidsmässigt aktuella uppgifter om den dödes tidigare medicinska tillstånd.

Question 56

Dödsbevis

Answer 56

skickas till skatteverket Inom en vardag efter dödsfallet Innehåll: personuppgifter, adressuppgifter, tidpunkt och plats för dödsfall, och om den döde bar explosivt implantat, har yttre undersökning av kroppen genomförts Om dödsfallet varit onaturligt eller berott på yttre händelse som skada, olycka, missbruk eller försumlighet i vården ska dödsbeviset skickas till polismyndigheten

Question 57

Dödsorsaksintyg

Answer 57

Skickas till socialstyrelsen Inom 3 veckor efter dödsfallet Innehåll: personuppgifter, adressuppgifter, tidpunkt och plats för dödsfall, och om den döde bar explosivt implantat samt uppgifter om den döde opererats inom 4 veckor från dödsfallet Det ska också ges en utförlig beskrivning av ett sjukdoms- eller skadeförlopp med rangordning av orsaker i form av diagnoser från A till D och med utrymme för att beskriva ytterligare tillstånd som kan förklara dödsorsaken. Diagnoser ska anges med ungefärlig debut och om de är kroniska eller akuta. Slutligen ska anges om dödsorsaksintyg grundar sig på undersökning före döden, yttre undersökning efter döden, klinisk obduktion, rättsmedicinsk obduktion eller rättsmedicinsk likbesiktning

Question 58

Behandling Alzheimers demens

Answer 58

Acetylkolinesterashämmare NMDA-receptorantagonst

Question 59

3 viktigaste riskfaktorerna Alzheimers demens

Answer 59

Ärftlighet Hög ålder Kvinna

Question 60

2 former av ärftliga mekanismer vid AD

Answer 60

2 former av ärftliga mekanismer -Variant av ApoE: apoE epsilon 4 vanligaste riskgenen -de familjära mutationerna (direkt genetisk etiologi) Ovanliga mutationer (ex APP-genen, PSEN-1, PSEN-2)

Question 61

Blodprover demensmisstanke

Answer 61

- Hyperkalcemi ○ Joniserat Ca2+ ○ Eller albumin + totalt Ca2+ - B12- och folatbrist ○ B12, homocystein - Hypo- eller hypertyreos ○ fT4, TSH - Utesluta elektrolytrubbningar ○ Kalium, natrium - Infektion ○ CRP, blodstatus - Anemi, B12-brist, folatbrist, infektion ○ Blodstatus - Alkoholmissbruk peth

Question 62

Kognitiva tester demensmisstanke

Answer 62

Mocca-test Minimentaltest (MMSE) Klocktest

Question 63

Avböja vård i livets slutskede

Answer 63

Pat har rätt att avböja livsuppehållande åtgärder enligt socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling (SOSFS) - Som läkare behöver du försäkra dig om att - Patienten har fått all tillgänglig infomraiton om sin situation och möjliga alterantiv för vård och behandling och att patienten förstår konsekvenserna av att avstå från dessa - Pat inte lider av en psykisk störning - Om pats önskan är bara tillfällig eller bestående - Om det finns risk för att pat reagerar i affekt eller har en kris - ->klokt att återkomma med fler erbjudanden om samtal kring fortsatt utredning och vårdinnehåll

Question 64

Information till närstående om pat i livets slutskede

Answer 64

Om pat är beslutsförmågen: pat har rätt att avgöra vem som får information om dennes hälsa och vård och därmed även rätt att begränsa information till närstående enligt Patientlagen och Offentlighets- och sekretesslagen Dock kan det vara värdefullt att tillsammans med pat diskutera kring varför denne inte vill låta närstående informeras och om det kanske ändå vore bra att låta närstående ta del av det som händer, då hen kommer beröras av pats sjukdom

Question 65

Farmakologisk åtgärd (preparat, dos, administrationssätt) mot dyspné hos palliativ

Answer 65

Injektion Morfin 5-10mg subkutant eller injektion Oxikodon 2,5-5mg subkutant

Question 66

Icke farmakologiska åtgärder mot andnöd palliativ pat

Answer 66

Sitta upp Handfläkt Öppna fönstret Lugn miljö Kontrollerad andning

Question 67

Varför är morfin inte lämpligt vid njursvikt? Resonera utifrån farmakologiska grundprinciper.

Answer 67

Morfin metaboliseras (konjugering i form av glukuronidering) i levern till 2 huvudmetaboliterna morfin-3-glukuronid (saknar analgetisk effekt men kan bidra med excitatoriska effekter) samt morfin-6-glukuronid (M6G) (mer potent än morfin själv). Metaboliterna elimineras via urinen, vilket gör att de kan ackumuleras vid nedsatt njurfunktion. Oxikodon är då bättre alternativ

Question 68

Risk med morfinbehandling vid nedsatt njurfunktion

Answer 68

Ackumulering av toxiska metaboliter kan leda till förvirring, trötthet, förstoppning, hyperalgesi, myoklonier, andningsdepression pga morfins huvudmetaboliter elimineras via urinen och går därmed via njurarna

Question 69

2 verktyg som kan hjälpa dig identifiera en person med kort förväntad överlevnad samt identifiera palliativa vårdbehov i livets slut

Answer 69

PIG (Prognostic Indicator Guidance) SPICT (Supportive and Palliative Care Indicators Tool)

Question 70

Tillämpa din kunskap om PIG eller SPICT och ge 4 exempel på tecken på allmän försämring/avtackling som skulle kunna indikera att pat närmar sig livets slutskede.

Answer 70

nedsatt performance (funktionsnivå) -t.ex. ligger/ sitter mycket och/eller ökat behov av stöd i de flesta dagliga aktiviteter patienten svarar sämre på behandlingar upprepade akuta inläggningar försämrat nutritionsstatus (t.ex. tilltagande viktnedgång senaste 6 månaderna (>10%), aptitlöshet, hypoalbuminemi) avancerad sjukdom med instabila, tilltagande och komplexa symptom

Question 71

Palliativ pat med kort förväntad överlevnad, behov av palliativ vård och vill ha vård hemma. Planering av vård?

Answer 71

Samtal med pat och anhöriga Behövs många insatser för att skapa en trygg situation för pat hemma. Planerar tät kontakt med hemsjukvården Genomföra en vårdplanering (SIP=samordnad individuell plan) Ansöka om bistånd för insatser från kommunen ex. omvårdnadshjälp via hemtjänst och trygghetslarm Behov av palliativ hemsjukvård->remiss till regionala funktionen för detta (ser lite olika ut i olika delar av landet: ibland egen enhet, via primärvård eller via konsultteam) Fundera över om hjälpmedel behövs i hemmet. Bedömning görs mha fysioterapeut och arbetsterapeut Skapa en trygg och smidig kontaktväg för pat och närstående att nå vården vid ökade behov eller frågor eller vid akuta försämringar

Question 72

Konsekvenser av beslut att övergå till palliativ vård för pat

Answer 72

påverkar vårdval vid försämring, symtomlindring, kommunikation om värderingar och planering av vård för såväl patient som närstående

Question 73

farmakologisk (förslag på preparat, dos och administrationssätt) mot rosslig andning samt verkningsmekanism

Answer 73

Injektion Robinul (glykopyrronium) 0,2mg/ml 1ml subkutant vid behov Antikolinergika: Blockerar muskarina receptorer i luftvägarna->minskad slem- och salivproduktion->minskad rosslig andning

Question 74

Icke farmakologiska åtgärder rosslig andning

Answer 74

Lägesändring, gärna sitta upp i sängen (lättare att hosta upp slem från luftvägarna och minskar risken för pneumoni) munvård (munhålan torkas ren och munslemhinnan fuktas) informerande samtal med närstående om vad rosslighet orsakas av - Pga slem i luftvägar som inte längre kan hostas upp ○ Ljudet beror på sekretets vibrerande rörelse i de övre luftvägarna vid in- och utandning ○ Beror inte på vätska i lungorna

Question 75

Enligt svensk lag, när är en människa död (dvs den juridiska definitionen)?

Answer 75

när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort, dvs total hjärinfarkt

Question 76

vem får fastställa att en person är död?

Answer 76

Det är läkare som ska fastställa att någon är död, vilket bör ske efter en yttre undersökning av kroppen, men vid förväntade dödsfall kan läkare fastställa döden baserat på uppgifter från en legitimerad sjuksköterska som undersökt kroppen

Question 77

Hur fastställa pats död med indirekta kriterier

Answer 77

Ingen palpabel puls Inga hörbara hjärtljud vid auskultation Ingen spontanandning Ljusstela, oftast dilaterade, pupiller

Question 78

Direkta kriterier fastställa pats död

Answer 78

- Fastställs då mha specifikt protokoll med - minst 2 kliniska neurologiska undersökningar - apnétest - och i vissa sitatuationer även en konventionell angiografiundersökning med kateterteknik av hjärnans blodkärl Genomförs vid misstanke om total hjärninfarkt under respiratorbehandling. Om inte under respiratorbehandling->fastställer död mha indirekta kriterier

Question 79

Dokumentation journal av läkare som fastställt dödsfall

Answer 79

ange datum och klockslag för när döden fastställts, på vilket sätt döden fastställts och i så fall hur den avlidne identifierats

Question 80

Du behöver nu skriva två intyg till olika myndigheter med anledning av pats död. Redogör för vilka intyg detta är, var de ska skickas, varför denna information samlas in och kort vilken information du skulle uppge i respektive intyg.

Answer 80

Dödsbevis skickas till Skatteverket, där dödsfallet registreras i folkbokföringen. Dödsbeviset innehåller uppgiften att pat är död, med datum och plats för död. Dödsorsaksintyg skickas till Socialstyrelsens dödsorsaksregister som ger underlag för den officiella statistiken om dödsorsaker i Sverige. Dödsorsaksintyget innehåller uppgifter om pats dödsorsak och ev. bidragande orsaker till döden

Question 81

Anamnes fall i hemmet och utredning

Answer 81

Fråga om samtycke att anhörig är med i samtalet om finns anhörig Lm sjukdomar alkohol och rökning hur fallet gick till förkänningar vem upptäckte boendesituation socialt funktionsnivå hemtjänst? utredning - somatiskt status ex. kroppsundersökning, hjärt- och lungstatus, neurologiskt status -psykiskt status -bedömning funktionsnivå- motorisk, psykisk och sensorisk

Question 82

olämpliga lm för äldre

Answer 82

Propavan (propiomazin) -Pga ökad risk för biverkningar Trötthet->ökad risk fallrisk och förvirring Extrapyramidala symtom: Dyskinesier Muntorrhet Tramadol (svag opioid) Biverkningar Konfusion, yrsel, illamående ->ökad risk för fall Zolpidem (stilnoct) Pga muskelavslappnande effekt->ökad risk för fall->risk höftfraktur bt sänkande lm->ökad risk för hypotoni/blodtrycksfall->ökad risk fall

Question 83

Olämpliga lm vid nedsatt njurfunktion

Answer 83

- Metformin - NSAID (ibuprofen, diklofenak, naproxen) - ARB ○ Losartan - ACE-hämmare ○ Enalapril - MRA (mineralkortikoidreceptorantagonist) spironolakton -diuretika -morfin

Question 84

olämpliga lm om låg puls/bt

Answer 84

- Betablockare ○ Metoprolol, bisoprolol, atenolol - ARB ○ Losartan - ACE-hämmare ○ Enalapril - MRA (mineralkortikoidreceptorantagonist) spironolakton

Question 85

Orsaker nedsatt kognition

Answer 85

trauma, psykosocial belastning, genomgången operation, smärta, byte av miljö, olika läkemedelsändringar, läkemedel i sig, nedstämdhet/depression, oro, urinretention, förstoppning

Question 86

när utredning för kognitiv sjukdom

Answer 86

Utredning för kognitiv sjukdom ska inte göras i det akuta tillståndet utan man bör vänta till att pat har uppnått sitt habituella tillstånd eller stabil klinisk förbättring

Question 87

Åtgärd oklar dödsorsak på boende

Answer 87

Du åker till boendet för att konstatera dödsfallet och fylla i dödsbevis som ska skickas till Socialstyrelsen senast vardagen efter dödsfallet. Då det inte finns någon klar dödsorsak och pat idf blivit opererad inom fyra veckor före dödsfallet så blir det aktuellt med rättsmedicinsk obduktion Du kontaktar pats närstående och berättar om dödsfallet och vad som planeras och erbjuder dem samtal.

Question 88

Val av att fortsätta utredning om äldre dement pat

Answer 88

äldre pat med demens hade valet att utreda vidare inte varit lika självklart. Det hade krävt en avvägning av nyttan både på kort och lång sikt kontra det lidande som en avancerad utredning kan medföra vid en demenssjukdom. För att göra den avvägningen måste hänsyn tas till potential att behandla sjukdomen för att förlänga livet och eventuella biverkningar av sådan behandling då det skulle kunna påverka livskvaliteten negativt och således inte vara till gagn för patienten. Därtill måste synpunkter inhämtas från patienten (om hen är så pass kognitivt intakt att ett samtal kan föras) samt anhöriga som många gånger måste föra patientens talan i dessa situationer. Beslutet bör så långt det är möjligt fattas i samråd med annan kollega

Question 89

Övergången från kurativt syftande till en palliativ inriktning på vårdens innehåll, där man avstår från livsuppehållande åtgärder, är ett viktigt skeende i vården. Vad kallas det samtal du ska ha med patienten då?

Answer 89

brytpunktssamtal

Question 90

Innehåll palliativ vårdplan

Answer 90

Syftet är att skapa en palliativ vårdplan som tar hänsyn till patientens och anhörigas syn på den palliativa vården. Den bör innehålla var vården ska ges, vad vårdens innehåll ska vara, hur vanliga palliativa symtom hanteras samt ställningstagande till behandlingsbegränsningar.

Question 91

Hur går du tillväga när du kommer till bostaden för att fastställa dödsfallet? Beskriv vad du observerar, hur du undersöker kroppen och vilka kriterier du grundar fastställandet på.

Answer 91

gör du en övergripande bedömning avseende om ett onaturligt dödsfall har inträffat (exempelvis misstanke om avsiktlig eller oavsiktlig läkemedelsöverdosering, självmord, olycka, mord eller missbruk). Vid tecken till naturlig död fortsätter bedömning. Att fastställa döden är en läkaruppgift och kan göras med hjälp av indirekta och direkta kriterier. Vid ett hembesök tillämpas indirekt kriterier där den döde observeras och det konstateras att hjärtverksamheten och andning upphört. Detta tillsammans med klinisk undersökning där ingen palpabel puls, inga hörbara hjärtljud via auskultation, ingen spontanandning och ljusstela, oftast vida pupiller. Bedömning av säkra dödstecken, orsakade av att blodcirkulationen har upphört, bör också göras. Säkra dödstecken är likfläckar, likstelhet och förruttnelse

Question 92

Vid vilka tillfällen finns det skäl att genomföra en klinisk obduktion och vilken yrkeskategori initierar och utför den?

Answer 92

Beslut om klinisk obduktion fattas av läkare och ska ske snarast möjligt efter dödsfallet. En klinisk obduktion kan ske om dödsfallet kan antas vara naturligt och utförs i syfte att -fastställa dödsorsaken -få kunskap om den sjukdom som orsakat dödsfallet -få kunskaper om effekterna av behandling -undersöka förekomst av skador eller sjukliga förändringar i den avlidnes kropp -användas som kvalitetskontroll inom hälso- och sjukvården. I de fall det anses nödvändigt att fastställa dödsorsak får klinisk obduktion utföras även om den avlidne motsatt sig sådan eller om närstående har invändningar. Klinisk obduktion i vetenskapligt syfte får däremot inte utföras mot den avlidnes eller närståendes vilja. Patolog utför klinisk obduktion. Man strävar alltid till att respektera den avlidnes inställning för eller emot obduktion.

Question 93

Skäl att genomföra rättsmedicinsk obduktion, vem initierar den och vem utför den

Answer 93

Om det finns anledning att misstänka att dödsfallet orsakats av onaturlig anledning som olycka, självmord, mord eller ha något samband med alkohol, narkotikamissbruk ska kontakt tas med polisen som avgör om en rättsmedicinsk undersökning behöver utföras. Dödsfall som misstänks bero på felbehandling inom sjukvården räknas till onaturliga dödsfall liksom döda kroppar i förruttnelse och personer som ej kan identifieras. Vid plötslig död hos tidigare frisk person i en ålder där det är ovanligt med plötslig död till följd av sjukdom ska polisen också kontaktas, t.ex. spädbarnsdöd. Initieras av polisen Rättsläkare utför en rättsmedicinsk undersökning Den avlidne och/eller den närstående kan inte vägra

Question 94

Vad måste du göra för att kunna konstatera dödsfallet och avgöra var det skall utredas?

Answer 94

Fullständig yttre kroppslig undersökning med dokumentation av ev. skador och postmortala förändringar

Question 95

Varför är ett säkert dödstecken säkert?

Answer 95

Ett säkert dödstecken (likstelhet, förruttnelse, likfläckar) förekommer endast hos avlidna

Question 96

4 vanliga orsaker till fall hos äldre

Answer 96

Arytmier, blodtryckfall/ortostatism, läkemedel, nedsatt känsel i benen, hypoglykemi, nedsatt balans

Question 97

Hur gör man en optimal ortostatisk blodtrycksundersökning? Vad tittar du på i bedömningen av en sådan undersökning?

Answer 97

Patienten ska vila i 10 minuter liggande, därefter tas blodtryck, puls och eventuella symtom noteras i vila, direkt i stående, stående efter 1, 3, 5 och 10 min Du tittar på blodtrycket som helhet, blodtrycksreaktionen vid stående och ev. blodtryckssänkning och återhämtning. Du tittar också på om patienten får en kompensatorisk pulsstegring och värderar eventuella symtom (ex. kan pat uppge att känner av yrsel/svimningskänsla)

Question 98

vanliga orsaker till akut konfusion hos äldre.

Answer 98

Infektion, läkemedel, stroke, urinstämma, förstoppning, smärta, depression, ny miljö, fall/trauma, elektrolytrubbning, tumör, alkohol, droger

Question 99

utreda orsaken till konfusion

Answer 99

Somatisk undersökning inklusive vitalparametrar och neurologstatus, läkemedelsgenomgång, blodprover (blodstatus, njurstatus, infektionsparametrar, thyroideaprover, joniserat kalcium, glukos, tropinin, leverstatus) urinsticka och odling, bladderscan, EKG. Om somatiskt status ger misstanke om specifik skada ska även röntgen beställas.

Question 100

Konfusorisk man med febril UVI handläggning

Answer 100

KAD Cefotaxim iv Anpassningar av omvårdnad och miljö->ska känna sig trygg->minska risk för konfusion Utvärdera patientens smärta OBS! Opioider i sig kan ge urinretention samt förvirring/konfusion

Question 101

Det är nu åter aktuellt för pat att åka hem men han har fått en kateter. Vad har du för plan för katetern?

Answer 101

Katetern ska bytas efter cirka 3 dagars antibiotikabehandling för att minska risken för reinfektion (febril UVI). Vid urinstämma ska katetern sitta 2-3 veckor för att avlasta blåsan. Du byter katetern innan pat åker hem och skickar remiss till vårdcentralen för dragning av katetern och uppföljning

Question 102

Efter akut behandling med Haldol utvecklar patienten akatisi. Vad beror detta på?

Answer 102

Dopaminblockad i nigrostriatala banor pga D2-blockad av haldol (haloperidol) akatisi=en rörelsestörning: myrkrypningar, rastlösthet, oförmåga att sitta still

Question 103

Verkningsmekanism movicol

Answer 103

polyetylenglykol, verkar via osmotisk effekt->drar till sig vätska->ökad volym av avföringen->stimulerar till tarmtömning och tarmperistaltik samt att avföringen blir mjukare->lättare tarmtömning

Question 104

behandling akut mot dystoni som biverkan av haloperidol (haldol)

Answer 104

akineton (iv eller im)

Question 105

två juridiska skyldigheter har du som läkare att ta ställning till när det gäller patienter med kognitiv degenerativ sjukdom?

Answer 105

Uppfyller patienten kraven för att inneha körkort? Uppfyller patienten kraven för att inneha vapenlicens

Question 106

orsaker akut blindhet ena ögat

Answer 106

stroke, retinalartärocklusion, näthinneavlossning, blödning.

Question 107

Vilken är den vanligaste anledningen till att patienter inte får effekt av Alendronatbehandling?

Answer 107

biverkningar: ffa magbesvår, illamående -dvs låg compliance är en veckotablett

Question 108

Vad ska du göra i samband med att du konstaterar dödsfallet

Answer 108

Identitetskontroll. Konstatera dödsfallet (ingen palpabel puls, inga hörbara hjärtljud vid auskultation, ingen spontanandning, och ljusstela, oftast vida, pupiller). Ta reda på omständigheter kring dödsfallet, ta ställning till om polisanmälan behöver göras. I detta fall finns en tydlig vårdplan som visar att dödsfallet var väntat. Fyll i dödsbevis. Fyll i bårhusjournal. Säkerställ att anhöriga fått information och stöd. Gör diktat alternativt skriv daganteckning som ska innehålla uppgifter om: Datum och klockslag för när döden fastställdes, på vilket sätt döden konstaterades, om och i så fall hur den avlidne identifierats. Dokumentera om patienten har pacemakereller annat implantat ta beslut om ev. obduktion

Question 109

Positiv ortostatism

Answer 109

sänkning av systoliskt blodtryck med => 20 mmHg eller diastoliskt med =>10 mmHg

Question 110

SCECT Scan (DaTscan) vid parkinsonism

Answer 110

kan differentiera Parkinsons sjukdom (PD) från essentiell tremor, men kan inte särskilja PD från atypisk parkinsonism. är beroende av tätheten på presynaptiska dopaminneuron. Vid dopaminneuron-degeneration förekommer sänkt upptag av dopamin i striatum Oavsett PD eller atypisk parkinsonism ses neurodegeneration i nigrostriatala dopaminsystemet

Question 111

Skillnader mot atypisk parkinsonism=PPS=parkinson-plus-syndrom

Answer 111

Parkinsons sjukdom - Unilaterala debutsymtom - Vilotremor vid debut - Extremitetsrigiditet - Långsam process - Tydlig L-DOPA effekt - Propulsion=falltendens framåt - Demenssymtom sent - Liten dysautonomi -Dysautonomi=autonom dysfunktion, dvs bristande kontroll och samordning av autonoma nervsystemet ○ Ex. blodtrycksfall, urininkontinens, svettningar, förstoppning - Inte babinskis tecken -Normala ögonrörelser Atypisk parkinsonism - Bilaterala debutsymtom - Ingen vilotremor - Axial rigiditet ○ ->postural instabilitet ○ Ffa i nacke och bål ○ Om utvecklas inom första året efter hypokinesi och rigididitet->talar mer för atypisk parkinson pga vid PD förekommer postural instabilitet senare i förloppet - Snabb process - Ingen/osäker L-DOPA effekt - Retropulsion=falltendens bakåt ○ Står mer upprätt - Tidig demensutveckling - Markant dysautonomi ○ Postural hypotension (blodtrycksfall) ○ Urinretention/urindysfunktion ○ Tarmdysfunktion/förstoppning ○ Svettningar ○ Sexuell dysfunktion - Blickpares (problem ögonmotorik) - Spasticitet=spända och stela muskler som dessutom kan röra sig på ett svårt och okontrollerat sätt - Stegrade reflexer -Babinskis tecken -ataxi -apraxi

Question 112

Konstruera en hemmiljö där olika hjälpmedel kan hjälpa Siv som har en hög grad av skörhet och en kognitiv nedsättning, att kunna leva tryggare och säkrare i sitt eget hem. Fokusera på att förebygga skador och olyckor, upptäcka försämring i allmäntillstånd, och stärka autonomi och förklara vad varje hjälpmedel är bra för. Reflektera över fördelar, nackdelar och utmaningar med användning av olika slags hjälpmedel i hemsjukvård

Answer 112

olika sorters larm, digital kalender, spisvakt, rollator, nattbelysning, nattlig e-tillsyn (kamera med tidsfönster för när tillsyn kan ske) , läkemedelsautomat (robot), extra trösklar och ramper i dörröppningar, toasitsförhöjning med armstöd, duschstol.

Question 113

skillnad demens och konfusion

Answer 113

Konfusion kommer ofta plötsligt/akut/subakut (timmar, dagar) demens oftast har ett smygande förlopp Konfusion är reversibelt, demens irreversibelt Vid båda tillstånden: finns inslag av störd vakenhetsgrad, koncentrationssvårigheter, fluktuerande symptombild, desorganiserade tankar och tal, störd dygnsrytm och växlande psykiatriska symptom såsom känslomässig instabilitet, hallucinationer och vanföreställningar men dessa förekommer i en senare sjukdomsfas vid demens

Question 114

Varför är det viktigt att uppmärksamma konfusion?

Answer 114

Konfusion orsakas oftast av en bakomliggande kroppslig sjukdom som kan vara allvarlig om den inte upptäcks och åtgärdas

Question 115

L-dopa och dopa-dekarboxylashämmare

Answer 115

L-dopa tar sig igenom BBB (vilket inte dopamin gör) ->ökad dopaminfrisättning till dorsala striatum (nucleus caudatus och putamen) dvs i basala ganglierna ->ersätter dopaminbristen i hjärnan dopa-dekarboxylashämmare (benserazid och karbidopa) ->förhindrar att L-dopa omvandlas till dopamin i periferin mha dopa-dekarboxylas innan har nått hjärnan->ökad konc L-dopa till hjärnan (basala ganglierna) och minskar risk för oönskade effekter i periferin Hade utan dopa-dekarboxylashämmare behövt större doser för att få tillräcklig konc och effekt i CNS av L-dopa Om ökade mängder perifert dopamin: I så fall risk för omvandling senare från dopamin till adrenalin->arytmi samt ökade GI-biverkningar Dopa-dekarboxylas-hämmare: kan inte passera BBB->L-dopa passerar BBB ->kan omvandlas till dopamin i hjärnan Hämmar inte dopa-dekarboxylas i CNS

Question 116

Nämn minst två orsaker som kan ligga bakom dotterns önskemål om droppbehandling i livets slutskede

Answer 116

-önskan kan finnas om förlängt liv, rädsla för att svältdöd/törstdöd är plågsam, rädsla för underbehandling till följd av bortprioritering, bristande tillit till vårdansvarigas beslut (tveksamhet över om bedömningen är korrekt) eller att beslutet fattas p.g.a bristande resurser, eller att närstående är rädda för att efteråt känna skuld

Question 117

Bilkörning vid kognitiv nedsättning

Answer 117

bilkörningsförbud under ett antal månader, förslagsvis ett halvår, sedan kan kognitiva funktioner testas för att avgöra om tillräcklig återhämtning skett Kan ske muntligen i vissa fall, ex där patients anhörig kan vara till hjälp

Question 118

läkemedel konfusorisk patient

Answer 118

Generellt bör man vara återhållsam med läkemedel och om möjligt sätta ut olämpliga läkemedel

Question 119

bilkörning vid kognitiv nedsättning

Answer 119

bilkörningsförbud under ett antal månader, förslagsvis ett halvår, sedan kan kognitiva funktioner testas för att avgöra om tillräcklig återhämtning skett. Ex tenta: Bilkörningsförbudet kan i denna situation hanteras genom en muntlig överenskommelse med pat, där anhörig kan vara behjälplig med att se till att överenskommelsen hålls.

Question 120

jobbig smärta i ryggen, molande hela tiden men med extra intensitet vid vissa rörelser. har använt Kapsel Oxynorm 5 mg 4–6 gånger/dygn sedan hemkomsten från sjukhuset, vilket lindrar smärtan några timmar, men sen återkommer den. är rejält förstoppad Förbättra pats smärtlindring med opioid. Föreslå utifrån anamnes lämplig ordination av såväl långverkande peroral opioid samt anpassad dos kortverkande peroral opioid vid behov (preparat, antal mg/dos, antal dostillfällen/dygn samt vidbehovsdos preparat och antal mg).

Answer 120

Smärtan ter sig opioidkänslig eftersom hon blir smärtfri en period efter extrados, men det finns behov av långverkande opioid troligen i högre dos. Oxykodon är redan insatt, så fortsätt förslagsvis med detta preparat. Att byta opioid kan vara ett alternativ. Du summerar den dygnsdos som gått åt hittills (5 mg x 4-6, dvs 20-30 mg/dygn) och ev. dosökar dygnsdosen (eller kvarstår du med denna dygnsdos med snar uppföljning och utvärdering för att möjliggöra dosjustering). Förslagsvis Depottablett av oxycodon 15 mg 1x2. Vid behovsdosen bör vara 1/6 av dygnsdosen vilket blir kapsel oxycodon 5 mg 1 vid behov

Question 121

Förklara mekanismen bakom varför opioider kan ge upphov till förstoppning.

Answer 121

Opioidbehandling ger ofta upphov till en tarmdysfunktion, som orsakas av opioiden binder till my-opioidreceptorer i tarmen. Tarmdysfunktionen består dels av -en förlångsammad tarmmotorik inklusive ventrikelretention -en ökad absorption av vätska ur tarmen -minskad sekretion av vätska till tarmen sammantaget->medför att avföringen blir hård, försämrat tarmperistaltik och dessutom en allmänt ökad tonus i tarmväggar och gallvägar/sfinktrar.

Question 122

Föreslå lämplig behandling mot opioid-orsakad förstoppning.

Answer 122

tarmstimulerande medel (ex. laxoberal/cilaxoral) - stimulerar tarmmotoriken samt mjukgörande tarmmedel (makrogol ex. movicol) verkar via osmotisk effekt->drar till sig vätska->ökad volym av avföringen->stimulerar till tarmtömning och tarmperistaltik samt att avföringen blir mjukare->lättare tarmtömning ev. preparat som blockerar opioidreceptorerna i tarmen (naloxon, naloxegol)

Question 123

Syrgas i livets slutskede?

Answer 123

Syrgas har en svag indikation vid dyspné och/eller hypoxi i symtomlindrande vård i livets slut - I livets slut kan dyspné uppstå utan hypoxi och hypoxi kan förekomma utan dyspné - Opioider kan lindra andnöd - Samma dos som vid akut genombrottssmärta - Behandla andnöd i första hand med opioider - Pga lindrar dyspné - Syrgas har endast liten effekt på dyspné

Question 124

Vem får konstatera att en person är död?

Answer 124

legitimerad läkare En läkare får fastställa att döden har inträtt utan att personligen ha gjort den kliniska undersökningen, om dödsfallet är förväntat på grund av sjukdom eller nedsatt hälsotillstånd med förmodad begränsad överlevnad, eller kroppen uppvisar uppenbara dödstecken i form av förändringar som inte är förenliga med fortsatt liv Förutsättningarna för att läkaren inte skall behöva göra undersökningen är att en legitimerad sjuksköterska har gjort denna undersökning och meddelat läkaren resultatet, och läkaren har tillgång till relevanta och tidsmässigt aktuella uppgifter om den dödes tidigare medicinska tillstånd.

Question 125

Hur planerar du att närstående kontaktas och informeras om pats död?

Answer 125

verksamhetschefen ska ansvara för att närstående omedelbart underrättas när en patient avlider. * Med andra ord måste rutiner finnas som säkerställer att någon (läkare eller sjuksköterska) kontaktar närstående för information om dödsfallet

Question 126

Vad dokumenterar du i patientjournalen vid dödsfall

Answer 126

Den läkare som vid ett dödsfall har fastställt att döden inträtt ska i den avlidnes patientjournal ange datum och klockslag för när döden fastställts, på vilket sätt döden fastställts, och om och i så fall hur den avlidne identifierats

Question 127

* Administrativa åtgärder vid dödsfall

Answer 127

identifikationsblankett (fästs på kroppen) dödsbevis dödsorsaksintyg beslut om obduktion eller rättsmedicinsk obduktion?

Question 128

Brytpunktssamtal vid övergång till palliativ vård i livets slutskede

Answer 128

samtal mellan ansvarig läkare eller tjänstgörande läkare och patient om ställningstagandet att övergå till palliativ vård i livets slutskede, där innehållet i den fortsatta vården diskuteras utifrån patientens tillstånd, behov och önskemål