Cancer Flashcards

1
Q

Symtom och kliniska fynd bröstcancer

A

Knöl i bröstet
Indragningar i huden
Mamillretraktion
Knöl i armhålan
Hudrodnad
Apelsinskalsliknande hud
Sårbildning
Eksem

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Trippeldiagnostik bröstcancer

A

1.Klinisk undersökning (palpation)
2.Mammografi och ultraljudsundersökning (bilddiagnostik)
3.Finnålspunktion med cytologisk undersökning eller biopsi med histologisk undersökning av tumör (provtagning)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Symtom kolorektalcancer

A

anemi (trötthet)
blod och slem i avföring
förändrade avföringsvanor
buksmärta
allmänsymtom (aptitlöshet, viktminskning, anemi, trötthet)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

misstanke kolorektalcancer

A

-Blod i avföringen
-Anemi
-Ändring av annars stabila avföringsvanor i mer än 4 veckor utan annan förklaring hos patienter över 40 år.

Där misstanken har väckts ska följande utföras inom 10 kalenderdagar:
* Anamnes inklusive IBD och ärftlighet
* Rektalpalpation
* Rektoskopi I första hand — I andra hand proktoskopi
* Vid anemi: anemiutredning.
* Vid ändring av annars stabila avföringsvanor: F-Hb
* Om undersökningarna visar annan blödningskälla ska denna behandlas med
uppföljning efter 4 veckor.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Kolorektalcancer, när välgrundad misstanke

A

-Synligt blod i avföringen där rektalpalpation och prokto-/rektoskopi inte visar annan uppenbar
blödningskälla (eller blödning kvarstår efter 4 veckor trots adekvat behandling av annan
blödningskälla)
-Järnbristanemi utan annan uppenbar orsak
-Ändrade avföringsvanor i mer än 4 v hos pat över 40 år i kombination med positivt FHb
-Prokto/Rektoskopi eller rektalpalpation som ger misstanke om kolorektalcancer
-Bild- eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi ger misstanke om kolorektalcancer.

Observera att blodförtunnande medicinering minskar inte sannolikheten för att blod i
avföringen eller anemi kan innebära kolorektalcancer!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

anamnes kolorektalcancer

A

Riskfaktorer kolorektalcancer:
-Ärftlighet (Polyper i tjocktarmen eller tjocktarmscancer i släkten?)
® FAP (APC mutation)
® Lynch Syndrom (MMRgenmutation)

-livsstilsfaktorer
◊ Kost
® Högt fettintag
® Högt köttintag (rött kött, processat kött)
® Lågt fiberintag
◊ Låg fysisk aktivitet
◊ Rökning
◊ Alkohol

-IBD
-Övervikt, högt BMI, diabetes

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

provtagning kolorektalcancer

A

blodstatus
-hb ->anemi? (både vid IBD och kolorektalcancer)

Leverstatus
-Leverpåverkan?

CEA (carcinoembryonalt antigen)
-Tumörmarkör-Kan vara ökat vid kolorektalcancer

CRP
-IBD: ökat

Elektrolytstatus och krea

Albumin
-Lågt vid IBD

F-Hb
-ökat vid IBD och kolorektalcancer

F-kalprotektin
-ökat vid IBD och kolorektalcancer

F-odling allmän, cl difficile, cystor/maskägg

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

indikation koloskopi

A

SVF (vid välgrundad misstanke om kolorektalcancer):

-Synligt blod i avföringen där rektalpalpation och rektoskopi inte visar uppenbar blödningskälla (eller där blödningen kvarstår efter 4 veckor trots adekvat behandling av annan blödningskälla)

-Ändrade avföringsvanor i mer än 4 veckor hos pat över 40 år kombination med anemi eller blod i avföringen (pos F-Hb)

-järnbristanemi utan uppenbar orsak

-Fynd vid prokto-/rektoskopi och rektalpalpation som inger misstanke om kolorektalcancer

-Fynd vid bild- eller vävnadsdiagnostik eller koloskopi som inger misstanke om kolorektalcancer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Metastasutredning kolorektalcancerq

A

CT-thorax-buk
->bestämma TNM-klassificering

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Lungcancer etio

A

RÖKNING
yrkesexponering (asbest, radon)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

misstanke lungcancer

A

-Nytillkomna luftvägssymtom med duration >6 veckor hos rökare eller före detta rökare över 40 års ålder
○ Ex hosta eller dyspne

-Bröst- eller skuldersmärta utan annan förklaring

-Blodig hosta

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

åtgärd misstanke lungcancer

A

remiss bilddiagnostik: lung-rtg eller CT-thorax (oftast CT-thorax)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

symtom lungcancer

A

-Nytillkommen hosta eller hosta som ändrar karaktär eller förvärras eller långvarig hosta

-Hemoptys

-Dyspné

-Smärta i bröstet

-Pneumoni

-Trötthet, aptitlöshet, avmagring, viktnedgång

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Diagnostisk triad lungcancer

A

1.CT thorax
2.PET-CT
3.Riktad provtagning för vävnadsbiopsi/cytologi (mha bronkoskopi eller EBUS (endobronkiellt ultraljud))

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

PSA ökar vid

A

BPH
Prostatacancer
UVI
Prostatainfarkt
Prostatit
Urinretention

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

riskfaktorer prostatacancer

A

hög ålder
ärftlighet
övervikt

17
Q

symtom prostatacancer

A

allmäna
-trötthet, viktnedgång, aptitlöshet, ödem

nedre urinvägar
-ökad miktionsfrekvens, trängningar, svag stråle, urinretention, hematuri

övre urinvägar
-flanksmärta

metastaser
-skelett->smärta ffa rygg, bäcken, höfter, revben eller skuldror

18
Q

ökad misstanke prostatacancer hos män över 40 år och

A
  • Tilltagande skelettsmärtor
  • Skelettmetastaser utan känd primärtumör
    -Snabbt ökande påtagliga urineringsbesvär
19
Q

utredning prostatacancer

A

anamnes
-Symptom från nedre urinvägar och skelett samt cancerrelaterade symtom
-Ärftlighet för prostatacancer

rektalpalpation
- Cancermisstanke vid
○ förstorad
○ Knölighet
○ Asymmetri
○ Generell konsistensökning
○ Förhårdnad
○ Svåravgränsad prostatakontur (ex. känner inte mittfåran)
oömhet

provtagning
-PSA

20
Q

Om palpationsfynd som inger malignitetsmisstanke eller PSA över gränsvärde

A

remiss urolog för SVF-förlopp:
1.MR prostata
2.Transrektalt ultraljud med prostatabiopsier

21
Q

Gleasongradering vid prostatacancer

A

används vid biopsi->histopatologisk bedömning

den dominerande (vanligast förekommande) graden + den högsta graden (om denna är högre än den dominerande graden) eller den näst vanligaste graden (om det inte finns cancer med högre grad än den dominerande))

22
Q

metastasutredning prostatacancer

A

Skelettscintigrafi
DT-thorax-buk

23
Q

2 alternativ kurativ behandling prostatacancer

A

operation (radikal prostatektomi)

strålbehandling (joniserande elektromagnetisk strålning)

24
Q

2 gemensamma biverkningar prostatektomi och strålbehandling mot prostatan

A

urininkontinens
erektil dysfunktion