Bröstsmärta, dyspné Flashcards
bsma anamnes
Karaktär
Duration
lokalisation
När symtom
Utlösande faktorer/förbättrande faktorer
-ex vid fysisk aktivitet, matintag
utstrålning
allvarlighetsgrad
viktuppgång?
Svullna underben?
hosta
illamående, kräkning
feber
andningsbesvär/dyspné
LM (nuvarande och ev nyinsatta samt compliance)
tidigare sjukdomar
hereditet kardiovaskulära sjukdomar
akut kranskärlssjukdom
- Hjärtinfarkt
○ STEMI
○ NSTEMI- Instabil angina
-Plötslig hjärtdöd
- Instabil angina
STEMI def.
Troponinstegring (>15) med dynamik (50% ökning eller minskning med 3h intervall för provtagning)
ST-höjning på EKG
NSTEMI def
Troponinstegring (>15) med dynamik (50% ökning eller minskning med 3h intervall för provtagning)
Ej ST-höjning på EKG
instabil angina def
ej infarkt definitionsmässigt, anamnes ger diagnos:
- Nytillkommen svår angina pectoris (bröstsmärta) eller
- Försämring av stabil angina pectoris eller
- Viloangina eller
-Angina kort tid efter infarkt
ej tropninökning eller dynamik
ej ST-höjning på EKG
dyspné diffar akuttmottagning
obstruktivitet (astma/KOL)
hjärtsvikt
pneumoni
lungemboli
pneumothorax
även
arytmi
hjärtinfarkt
anemi
hjärttamponad
riskfaktorer pneumothorax
KOL, långa smala män, trauma, revbensfrakturer, pleurapunktion
misstanke obstruktivitet som orsak (astma/KOL)
känd sjukdom sedan tidigare
hosta
rökning (KOL)
allergi (astma)
blodprover bsma och dyspné akuten
blodstatus, elektrolyter, kreatinin, troponin, nt-proBNP, PK
motivering:
-utesluta anemi och infektion
-värdera koagulation och trombocytfunktion mtp ev framtida behandling med trombocythämmare eller NOAK
-elektrolyter och krea: påvisa ev patologi samt justering av dosering/behandling pga ev nedsatt njurfunktion samt påverkas vid koronarangiografi (är med kontrast)->måste ha tillräckligt bra njurfunktion
-troponin: infarkt?
-NT-proBNP: hjärtsvikt?
-ev D-dimer om misstanke om lungemboli trots låg sannolikhet enligt Wells Score
behandling STEMI
syrgas
smärtlindring (nitroglycerin och ev morfin)
dubbel trombocythämning (laddningsdos; ASA (300mg) och tikagrelor (180mg)
heparin 5000enheter iv
reperfusion: PCI (om inom 120min från symtomdebut) eller akut trombolys (alteplas) (om >120min)
mekanism akut trombolys
alteplas (verksam substans) (lm namn: actilyse)
ett rekombinant humant t-PA (vävnadsplasminogenaktivator))
En plasminogenaktivator
katalysear reaktion; plasminogen->plasmin (aktiv)->plasmin (enzym) bryter ner fibrin i fibrintromben som orsakar den ischemiska stroken
->återupprättar perfusion
Behandling efter akutskeendet av AKS (sekundärpreventiv behandling) dvs både för STEACS och NSTEACS
dubbel trombocythämning
betablockare
ACE-hämmare eller ARB
Statin
Nitroglycerin
Livsstilsförändringar
- Sluta röka
- Fysisk aktivitet
- Hälsosam kost
-Inte alkoholöverkonsumption
PCI vs CABG
PCI (9/10 fall)
- 1- eller 2-kärlssjuk
- Pat för sjuk/hög ålder/skör/minskad förväntad överlevnad för att göra CABG
* Ex. pga komorbiditet där CABG är ett större ingrepp
* Ju skörare pat->ju mer talar för PCI
CABG (1/10 fall)
- LM-stenos
- Flerkärlssjuk
* Ju mer avancerad kranskärlssjukdom->ju mer lutar åt CABG
- DM
* ->har oftare då flerkärlssjuka
- Nedsatt VK-funktion (EF<35%)
->har oftare då flerkärlssjuka
riskfaktorer akut koronart syndrom
- Hypertoni
- Ålder
- Rökning
- T2D
- Stress och/eller depression
- Ärftlighet hjärtkärlsjukdom
- Dyslipidemi
- Låg fysisk aktivitet
- Kön
- Njursvikt
- Ohälsosamma kostvanor
alkoholöverkonsumption
utredningriskfaktorer
blodstatus (anemi)
lipider (hyperlipidemi)
glukos och HbA1c (diab)
bt (Hypertoni)
elektrolyter och krea (njursvikt)
anamnes
-hereditet hjärtkärlsjukdom
-rökning
-ålder
-stress
-depression
-låg fysisk aktivitet
-man
-ohälsosamma kostvanor