Allmänmedicin Flashcards
Vilka risker finns det på kort och lång sikt med prednisolonbehandling och vilken/vilka åtgärder kan du vidta för att
minska dessa risker?
Vanligt förekommande risker med peroral kortisonbehandling är på kort sikt hyperglykemi och immunsuppression.
På
lång sikt är osteoporos en vanlig komplikation men även utveckling av iatrogen binjurebarkssvikt kan förekomma
pat har typ 2
diabetes ser du till att han följer sitt blodsocker aktivt. Detta då det finns en uppenbar risk att hans blodsocker stiger av
prednisolonbehandlingen och därmed kräver justerad behandling.
Samt att utvärdera den smärtlindrande effekten av kortisonbehandlingen för att kunna hitta en så låg dos som möjligt som ger adekvat smärtlindring för att minska risken för hyperglykemi och ökad infektionskänslighet på kort sikt men även utveckling av osteoporos och iatrogen binjurebarkssvikt på lång sikt
Hur skulle du justera Nils blodsockerbehandling om han fortsätter ha fastande socker på 10 mmol/L och mellan 18- 25
mmol/L efter måltid?
Du startar behandling med långtidsverkande insulin till natten.
Tyvärr har Nils blivit allt sämre i sitt allmäntillstånd och bor nu i särskilt boende. Ansvarig sjuksköterska ringer till dig en dag på
vårdcentralen då hon uppfattar att Nils är ansträngd i andningen och har feber. Besvären började i helgen PCR för Sars CoV-2 togs då
och var negativt.
Fråga 1:9 (2p). Vad gör du i denna situation?
Du frigör tid för att göra ett hembesök hos Nils på boende för att värdera hans mående och ge eventuell behandling i
den akuta situationen. Du tar dig också tid att upprätta en vårdplan som kan användas framöver
Innehåll vårdplan
en proaktiv/framåtsyftande plan för vården och vårdens inriktning
samt ställningstagande
till eventuella behandlingsbegränsningar (t ex att avstå från HLR, IVA-vård etc), dvs formulera vad som ska/bör avstås från
vad som bör erbjudas i händelse av vissa situationer.
patientens egen inställning till
vård i händelse av specifika situationer
och du undersöker möjligheten för anhöriga att vara delaktiga.
3 diffar ökad miktionsfrekvens äldre man
Hyperglykemi/diabetes mellitus, benign prostatahyperplasi, prostatacancer
- Positivt reversibilitetstest definition=klinisk relevant reversibilitet föreligger
○ FEV1 och/eller FVC ökning >12% och FEV1 ökning >200ml efter bronkdilatation
Positivt reversibilitetst
KOL behandling
Rökavvänjning och rökstopp,
Kostråd, Viktigt med god nutrition, särskilt om underviktig
Farmakologisk behandling (LABA, LAMA, inhalationssteroid, SABA)
Vaccination (Pneumokocker, Influensa, Covid-19)
symtomgivande KOL->behandling?
regelbunden inhalationsbehandling: LAMA, LABA, inhalationssteroider samt SABA vid behov
LAMA: verkningsmekanism
långverkande muskarinreceptorantagonist (long acting muscarinic receptor antagonist)
-Antikolinergt inhalations-lm
-Mekanism: Blockerar antikolinerga muskarina receptorer i bronkernas glatta muskelceller->relaxation->bronkdilatation->minskad obstruktivitet
LAMA biverkningar
Muntorrhet
-Pga muskarinreceptorantagonist verkar på muskarina (kolinerga) receptorer på spottkörtelcellerna i munnen som styr (vattniga) salivutsöndringen
Muskarinreceptorer finns i stora delar av parasympatiska nervsystemet, hämning av dessa (blir mer sympatikuslika effekter)->
-Tarmmotilitet: förstoppning
-M sphincter pupillae: pupillvidgning (mydriasis)
-Hjärtfrekvens: takykardi/ökad hjärtfrekvens
-Blåstömning: urinretention och svårighet att tömma blåsan
LABA verkningsmekanism
Långverkande beta-2-receptoragonist (long acting beta-2-receptor-agonist)
Mekanism: Binder till och utövar agonistisk effekt på beta-2-receptorer i glatta muskelceller i bronkerna->bronkdilatation och stimulering av cilier hos luftrörsepitelet
->minskad obstruktivitet och ökad mobilisering av mucus från luftrören->ytterligare minskad obstruktivitet
LABA biverkningar
Skelettmuskel: Tremor (darrningar)
-Pga binder adrenerga recetorer i SMC->ökad kontraktion
Hjärta: Takykardi
-pga binder beta-receptorer i hjärtats celler i sinusnoden
kortison biverkningar
Ökad infektionskänslgihet
Stör endogen produktion (HPA-axeln)->risk binjurebarkssvikt
Utlösa latent diabetes
-Pga höjer plasmaglukos
Ökat plasmaglukos
Osteoporos
Muskelatrofi
Hudskörhet
Cushingliknande symptom
viktuppgång
obstruktivitet
FEV1/FVC<0,7
Positivt reversibilitetstest definition=klinisk relevant reversibilitet föreligger
○ FEV1 och/eller FVC ökning >12% och FEV1 ökning >200ml efter bronkdilatation
Positivt reversibilitest
Vad kännetecknar ett gott medicinskt ledarskap och effektivt teamarbete i akuta situationer?
Teamarbete syftar till att man jobbar utifrån sina givna roller med det gemensamma målet för arbetet i fokus och med lyhördhet för andra teammedlemmarnas inspel och behov av hjälp
Ett gott medicinskt ledarskap i akuta situationer kännetecknas av
-Aktivt lyssnande på teammedlemmar
-Processa information
-Tydliggörande av plan för patientens vård
Hur kan teamet använda tiden till ankomst för att förbereda sig på bästa sätt utifrån den givna informationen i fallet?
Misstanke om blödning pga trauma->planera för fortsatta omhändertagandet
Ta ställning till behov av blodprodukter (erytrocyter, plasma, trombocyter) på rummet
Säkerställa att finns kompetent för RSI (rapid sequence intubation) och intubation
Röntgen bör meddelas
Operationsavdelningen bör meddelas
Möjlighet för att sätta thoraxdrän
-Mtp trauma och respiratoriskt påverkad pat->Därmed stor risk för pneumothorax/hemothorax
Morfin med styrkan 1mg/ml i dosen 5ml iv->hur skriva juridiskt korrekt utformad ordination
Inj. Morfin 1mg/ml 5ml iv
Fördelar, nackdelar och risker med infusion av kristalloid vätska (ex. ringeracetat) vid icke-kompressibel blödning
Fördel
-Kan snabbt påbörjas Pga är tillgänglig överallt i vården
-Saknar risker som blodtransfusion har
Ex. blodsmitta, immunologiska reaktioner
-Snabb volymökning
Nackdel
-Saknar syrebärande kapacitet
Risker
För stor volym infunderas->
-Späder patienten
-Höjer systemblodtrycket
-Riskerar att skölja bort mikrotromber som har hunnit börjat bildas vid skadan som skulle annars kunna bidra till mindre blödning
Orsak till pat med cyanos, revbensfrakturer, inga andningsljud vä lunga, vä thoraxhalva större än höger thoraxhalva, låg sat, hög AF, lågt BT, ökad puls
pneumothorax
Motivera utifrån patofysiologi mekanismerna bakom förändringar i kliniska fynd vid pneumothorax
Påverkan på både cirkulation och respiration
Vid pneumothorax: luft kommer in i pleurarummet->intrathorakala trycket stiger->venösa återflödet i thorax och därmed till hjärtat hämmas->obstruktiv chock
->bt sjunker
->reflektorisk takykardi för att upprätthålla CO
Ökad AF
-Pga för att kunna syresätta den minskade cirkulerande blodvolymen (pga minskad CO) och minskade lungvävnaden som ska ingå i gasutbytet (pga den pneumothoraxdrabbade lungvävnaden ingår inte i något gasutbyte längre)
vä thoraxhalva större än höger thoraxhalva
-Tyder på ventilpnuemothorax
En hemothorax hade inte kunnat expandera thoraxhalvan med samma kraft med i övrigt kunnat likna tillståndet i övrigt
CRP
Eftersläpar med 12h. Viktigt att värdera utifrån tidsaspekt och upprepade värden
CRP bildning
Akutfasreaktant som bildas från hepatocyter efter stimulering från IL-1, IL-6 och TNF-alpha som frisätts bland annat från aktiverade makrofager
laktatproduktion vid svåra sjukdomar och skador
Ökad anaerob metabolism med laktatproduktion som biprodukt
Dvs energiproduktion i frånvaro av syre
Hos svårt sjuk pat: hypoperfusion till vävnader->syrebrist->anaerob metabolism
->laktatökning
Pat fall med medvetandesänkning och motoriska och sensoriska bortfall. Orsaker?
Intrakraniell blödning->medvetandesänkning, dvs påverkan RLS
Ryggmärgsskada
->sensorik och motorik påverkan ex. minskad reaktion på smärtstimuli
->oförmåga till reflektorisk takykardi och därmed en låg puls->misstanke om hög ryggmärggskada
-Pga den sympatiska hämningen av vagusnerven försvinner->vagusnerv har större aktivitet->lägre puls
Centrala och initiala åtgärder vid sepsis och varför viktiga
-Syrgas vid desaturation
-pga bidra till bättre gasutbyte till vävnader och öka syresättningen till dessa->minska risk för hypoxi
-Vätska intravenöst ex ringeracetat
->öka bt och perfusion till organ
-Ev senare inotropi ex. noradrenlin iv
->upprätthålla MAP (medelartärtryck)->upprätthålla adekvat perfusion
Mål MAP>65mmHg
Prover vid miktionsbesvär och trötthet äldre man
Blodstatus: anemi?
Hba1c och fasteglukos: T2D?
TSH, fT4: Hypotyreos
PSA: BPH? Prostatacancer?
Urinsticka: UVI?
Krea: pga hypertoni och inför insättning av bt-sänkande behandling->välja dos
samt njursvikt?
Obesitas ökad risk för
T2D, hypertoni, lipidrubbningar
Orsaker obesitas
Fysisk inaktivtet, ohälsosam kost, alkohol, stress
Effekt viktnedgång vid obesitas
->förbättrad
insulinkänslighet vilket i sin tur skulle förbättra både blodsocker och blodfetter
->lägre
blodtryck genom flera mekanismer
->minskad ryggvärk genom minskad mekanisk belastning
Interventioner mot obesitas
viktnedgång: negativ energibalans vilket främst sker genom minskat kaloriintag
Ökad kaloriförbrukning
är också viktigt, men räcker inte ensamt då det är mycket enkelt att överkompensera med ökat energiintag
minska på alkohol som innehåller mycket energi och är blodtryckshöjande
öka upp andelen grönsaker i
maten
fysisk aktivitet/träningsformer som fungerar trots hans lumbago
hitta strategier för minskad stress
Rökavvänjning på distans (telefon, chat, vdieosamtal)-fördelar och nackdelar
Fördelar
- Hjälp blir oberoende av tid och rum
- Möjlighet att vara anonym
- Slippa skämmas
- Snabb respons på frågor
-minskade transporter (tid och resurser)
-slipper ta ledigt från jobb eller avstå från aktiviteter
Nackdelar
-ej möjlighet till fysisk medicinsk undersökning
- Kan upplevas för anonymt
- Kan upplevas opersonligt
- Tekniken kan vara ett hinder
- Minskad mänsklig kontakt, vilket skulle kunna vara viktigt
-missar kroppsspråk, lukt och andra fysiska intryck från ett fysiskt möte
Beskriv vilka anamnestiska parametrar som är avgörande när du ska bedöma en patient som söker för
bröstsmärta. Vad kan tala för- respektive emot kranskärlssjukdom i allmänhet och hur bedömer du Fredriks
bröstsmärtor? Motivera
Bröstsmärta vid fysisk ansträngning?->talar för kranskärlssjukdom
andra riskfaktorer kranskärlssjukdom: hög ålder, man, diabetes mellitus, rökning, hypertoni, lipidrubbningar
mindre sannolikt kranskärlssjukdom om:
-smärtan endast kom vid vissa
specifika rörelser
-om den hade varit mer punktformigt lokaliserad i en liten del av bröstkorgen
-om den hade kommit
lite när som helst trots att han kunnat träna som vanligt
-andra besvär med ex. dyspepsi/halsbränna
Undersökningar och prover utredning för diffar: stroke, shuntdysfunktion, hjärtsvikt, pneumoni
CT-hjärna: utesluta färsk blödning/infarkt
shuntöversikt: utesluta shuntdysfunktion
lungrtg eller CT-thorax: infiltrat tydande på pneumoni? Förvärrad hjärtsvikt?
Blodprover: blodstatus, CRP, krea, Na, K
Us för att utesluta lungemboli
CT-pulmonalis
3 diffar ökat syrgasbehov
Hjärtsvikt, lungemboli, pneumoni
Kontraindikation för CT-pulmonalis vid utredning om misstänkt lungemboli? Annan undersökning?
Njursvikt pga CT-pulmonalis kräver kontrast
->istället göra lungscintigrafi
Viktiga aspekter att ta hänsyn till inför lm insättning
Njurfunktion och compliance
När warfarin framför NOAK
Njursvikt, mekanisk hjärtklaff, antifosfolipidsyndrom, ammande kvinnor
Behandling LE
NOAK i högdos första veckan/veckorna sedan normal dosering
-Eller påbörja med LMWH innan övergång till NOAK/warfarin görs
Syfte triagering akutmottagning
Tanken med triagesystem är att sortera hur länge patienten kan vänta på läkare, ibland även sortering till specialitet.
Nackdelar triagering
triagesystem grundas till stor del på vitala parametrar vilket fungerar relativt bra som markör för allvarligt tillstånd från barndom fram till sen medelålder varefter fysiologisk respons ser annorlunda ut
det är inte alltid patienten behöver en läkarresurs
när det är inte är kö till läkare skapar triagessystem merarbete
det är oklart vad man mäter emot när man anger brådskandegrad
När finns det stöd för att utföra per rectum undersökning vid ett akutbesök för buksmärta?
Vid misstanke om GI-blödning bör per rectum undersökning utföras
-för att identifiera blod eller melena, eller få ut avföring för provtagning för blod.
Varför bedöma pat igen trots vitala parametrar oförändrade
- Trots att vitala parametrar är oförändrade kan det föreligga ett allvarligt tillstånd, som ännu inte visar på mätbara förändringar i respiration eller cirkulation, men väl kan yttra sig i subtila förändringar i patientens uttryck (tex förändringar i huden, rörelsemönster, beskrivningar av smärtan)
-en sjuksköterska som sett patienten över tid kan ha uppfattat dessa små signaler. Man bör lyssna på sjuksköterskans önskemål och bedöma patienten igen
Akut åtgärd lågt bt
Ringeracetat
ex 500ml bolusdos
Utvärdera effekten av dosen
Misstanke hos lågt sittande buksmärta hos fertil kvinna.
Tecken som talar för detta
Prov för att styrka/försvaga misstanke
Extrauterin graviditet
Hypotoni
Takykardi
U-hCG (graviditetstest): positivt
Blodprover pat akut buksmärta ensidigt lågt sittande, fertil kvinna, misstänkt extrauterin graviditet
Blodstatus:
Hb (blödning)
LPK(infektion/inflammation)
TPK (normalt antal av vikt om pat ska genomgå
kirurgi)
CRP (tecken på inflammation i ett längre perspektiv än LPK)
kreatinin (njurfunktion av betydelse för
läkemedelsbehandlingar samt kan ge tecken till om det finns en avstängning i en uretär pga uretärsten)
Na, K
behandlingskrävande elektrolytrubbningar till följd av kräkningar?
Blodgruppering och BAS-test: inför ev operation eller behov av blodtransfusion pga blödning
Hur hantera pats önskan om att gå på toaletten? Pat med tidigare lågt bt, misstänkt extrauterin graviditet, svarat på ringeracetat
bör inte gå upp
på toaletten själv utan ligga på bäcken pga risk för att ny chock/sänkt bt om ställer sig upp
Vid pos U-hCG vid misstänkt extrauterin grav. Åtgärd akut
Ringa gynjour för ställningstagande till akut vidare diagnostik och kirurgi (operation), oftast salpingektomi då fostret sitter oftast i äggledaren (tuban)
Patienten
uppger sista mens för 3 veckor sedan. Hur resonerar du kring uppgifter om senaste menstruation och
graviditet Mayas fall?
Blödning i tidig
graviditet är mycket vanligt och kan misstas för en menstruationsblödning. Idf hade pat extrauterin graviditet
Menstruationsdata är otillförlitliga för graviditetsdiagnos.
Anamnes buksmärtor
Smärtanamnes: SOCRATES
Associerade symtom
Avföringsvanor
Hereditet
Läkemedel
Sjukdomar
Psykosocial anamnes
SORKK
Situation
Organism: automatiska responser
Reaktion: valt beteende
Konsekvenser: på kort sikt
Konsekvenser: på lång sikt
2 vanligaste orsakerna buksmärta barn i dagisålder
Förstoppning
Funktionell buksmärta
Förstoppning egenvård barn
Eftersträva avföring minst 1-2 gånger dagligen, gärna efter måltid för att utnyttja den gastrokoliska reflexen.
Låt barnet ta god tid på sig, minst 5-10 min och helst sitta ner med fotstöd (fotpall vid behov) samt god sittställning på toalett
Gärna regelbundenhet/samma tid varje dag
Lugn och ro vid toalettbesök. Inte stressa.
Skapa goda vanor och avdramatisera toalettbesöket. Belöningssystem kan fungera positivt.
Fysisk aktivitet och undvika stillasittande->bättre tarmarbete
Kost och dryck:
Regelbunden, varierad och allsidig kost varje mål är viktigt.
Begränsa gärna intaget av stoppande mat som vitt ris/pasta/bröd och stora mängder mjölkprodukter.
Öka istället mängden fiberrika produkter innehållande fullkorn, grönsaker och frukt
Mycket fibrer kräver dock rikligt med vätskeintag för att inte ge motsatt effekt.
Dricka ordentligt
Du informerar att behandlingen kan ta lång tid och kräver tålamod både av
barnet och föräldrarna.
Vad kallas det enligt MI när det hettar till i relationen och hur hanterar man bäst den sortens
motstånd/reaktion hos samtalsparten?
Dissonans
Bemöta dissonans med:
-förmedla empati genom att reflektera
-betona autonomi
-backa, be om ursäkt
-validera pats känslor
4 olika lm mot förstoppning och verkningsmekanism till barn
Mjukgörande medel, ex paraffinolja
Bulkmedel (visiblin, inolaxol)
-Innehåller kostfibrer->bidrar till ökad tarmmotilitet
Osmotiskt verkande tarmmedel (består av kolhydrater eller olösliga fibrer)
-drar till sig vätska->gör avföringen mjukare samt ökar volymen avföring så att tarmmotoriken stimuleras
-ex laktulos
Tarmstimulerande medel
-påverkar tarmens slemhinna och
därigenom gör att tarmens motorik stimuleras samt utsöndring av vätska från tarmen in i avföringen->gör avföringen mjukare
-ex laxoberal
1:a hand lm mot förstoppning hos barn, motivera
osmotiskt verkande laxermedel då detta ofta har god effekt hos barn, få
biverkningar och kan användas under lång tid
appendicit: fynd och handläggning på VC
smärtvandring ner
mot McBurneys punkt i höger fossa, tecken till peritonitretning i status, ofta feber och förhöjt CRP.
Du remitterar en
sådan patient till akuten vid stark misstanke alternativt genomför en ompalpation nästa dag
IgA-vaskulit: fynd och handläggning
blå-lila hudutslag som är palperbara, hudblödningar, buksmärta, illamående och kräkning, GI-blödning, ledvärk/artrit
Du rekommenderar att kontakt ska tas med barnläkare per telefon vid
sådan misstanke då det är en ovanlig sjukdom
Gastroenterit: fynd och handläggning
buksmärta i kombination med kräkning och/eller diarréer.
Därtill kan blodig avföring förekomma vid vissa bakteriella
infektioner (ex. Campylobacter, EHEC).
I status kan du se tecken till uttorkning så som torra slemhinnor,
viktminskning och nedsatt hudturgor.
CRP: ökat
Vidare handläggning avgörs av
duration och symtomgrad, vid kraftig uttorkning kan remiss till akuten för intravenös vätskebehandling vara befogad
men oftast är gastroenteriten självläkande och egenvård med små portioner vätska kan ges.
Symtom ketoacidos
Ökade urinmängder, buksmärta, illamående, kräkning, dehydreringstecken såsom torra slemhinnor, ökad törst, muntorrhet, nedsatt hudturgor. Även viktnedgång, allmänpåverkan och hyperventilation
Kliniska fynd: ökad AF
2 prov bekräfta diabetesketoacidos (enligt tenta)
blodglukos och blodketoner
Vilka patofysiologiska mekanismer förklarar uppkomsten av acidos och ketonkroppar i blodet vid
obehandlad typ 1 diabetes?
Vid typ 1-diabetes föreligger destruktion av betaceller i pancreas vilket leder till minskad och till
slut upphörd insulinfrisättning.
Insulinbristen tillsammans med ökade nivåer av motregulatoriska hormoner så som
glukagon, kortisol, GH och noradrenalin adrenalin leder till kraftig hyperglykemi genom minskad glukosanvändning, ökad glykogenolys
och ökad glukoneogenes.
Detta orsakar hyperosmolaritet och ökad diures med stor vätskeförlust vilket leder till
uttorkning.
Insulinbristen orsakar även kraftig lipolys från fettväv pga minskad hämning av HSL->ökning av fettsyror->till levern
När fettsyrorna beta-oxideras i levern bildas ketonkroppar där 2 olika typer är syror vilket i sin tur leder till acidos.
Acidosen förklarar kräkningarna då det är en mekanism för
kroppen att göra sig av med syror.
tekniska hjälpmedel som används för att monitorera diabetes och
vilka fördelar för barnet och hans familj det ger jämfört med hur egenvård vid diabetes såg ut för 30 år sedan.
idag har nästan alla barn i Sverige med diabetes typ 1 subkutan sensor för glukosmätning som
underlättar egenvård praktiskt och genom mindre behov av blodprovstagning
->mindre lidande och
mindre tidsåtgång för monitorering
Blodglukos-kurvor kan sparas i molntjänster.
Distanskontakter med
diabetessköterska och diabetesläkare är lättare.
Finns stöd för egenvård via mobila applikationer som
underlättar planering av vardagen och utbildningsresurser för egenvård online.
För 30 år sedan:
-behövde man ofta flera gånger dagligen sticka hål på huden för att få blodprover
-det var inte lika lätt att
kommunicera blodglukosvärden med sjukvården
-internetresurser var outvecklade
Diffar andfåddhet/andnöd äldre pat
hjärtsvikt, hjärtinfarkt, lungemboli, malignitet, anemi, njursvikt, infektion
utredning andfåddhet
fördjupad anamnes (ex. tidsförlopp för försämring, bröstsmärta, dyspné
när/hur, andra symtom)
status (auskultera hjärta, lungor, blodtryck, sat, AF, temp, distalstatus ödem/DVT-misstänkta fynd)
blodprover
-blodstatus, krea, Na, K, CRP, ASAT, NTproBNP
Nasopharynxprov: influensa, Covid-19, RSV
EKG: arytmi?
ev. lungröntgen/DT thorax
Njursvikt GFR gräns
<60mL/min/1,73m^2
normalvärde kreatinin
Män: 50-100
Kvinnor: 40-90
anemi definition
Kvinna: <120
Man: <130
Misstanke sepsis, ab?
Cefotaxim iv
En cefalosporin (betalaktam-ab)
Urosepsis, ab
Cefotaxim iv
Därefter ciprofloxaxin po
Behandlingstid febril UVI kvinnor vs män
Kvinnor 7-10d totalt
Män 14d totalt
Nedre UVI ab
Pivmecillinam eller nitrofurantoin
Behandlingstid nedre/afebril UVI kvinna vs man
Kvinna: 5d
Man: 7d
Risker CPAP
Aspiration pga kräkning och illamående
Pneumothorax
Hypotoni/blodtrycksfall
CPAP absoluta kontraindikationer
Medvetslöshet (RLS 4 eller mer)
Obehandlad pneumothorax
Subkutant emfysem
Beskriv vilka fysiologiska effekter CPAP-behandling har
Kontinuerligt positivt övertryck till lungorn
->luft ner till lungorna->ökar det intrathorakala trycket->trycker ut vätska från lungorna och alveoler->minskat transmuralt tryck->får ner luft med syre till lungorna istället->bättre syrgasutbyte, minskat lungödem (vätska omfördelas från alveolerna) samt håller små luftvägar öppnar (motverkar dynamisk kompression)
->aktiverar tryck- och sträckreceptorer i lungorna->aktiverar CNS->signaler till hjärtat->minskar preload och afterload->minskad belastning på hjärtat->slagvolym och cardiac output ökar->bättre syresättning till kroppens vävnader
Behandling lungödem
Syrgas
CPAP
Furosemid
Nitroglycerin vb
Morfin (vid smärta och/eller andnöd)
KAD
Farmakologisk behandling lungödem: patofysiologi och önskad
farmakologisk effekt
Vid lungödem: vill minska preload och afterload
Lm: nitroglycerin och furosemid
Nitroglycerin är en vasodilatator som verkar främst på vener men även artärer.
Venös dilatation minskar preload
arteriell minskar afterload
Furosemid dilaterar vener vilket minskar preload samt ökad diures
Ökad diures dels genom dilatation av vener->mer blod kvar på vensidan samt genom effekter i njuren:
Hämmar Na+/2Cl/K+-kotransporter i tjocka delen av henles ascenderande slynga
->hämmat upptag av dessa i tubuli->ökad osmotisk diures
Undvika nitroglycerin
Lågt bt (syst<100)
Aortastenos (pga lågt afterload och nitroglycerin sänker afterload)
Övervakning (monitorering) lungödem
täta bt-kontroller
sat
KAD med timdiures
telemetri: puls och ST-övervakning
arträblodgas: CO2-nivåer
Indikationer CPAP
lungödem
akut andningssvikt
pneumoni
sömnapné
2 orsaker högersidigt skänkelblock
akut kranskärlssjukdom
lungemboli
Trolig orsak till högersidigt skänkelblock hos pat med T2D och HT
akut kranskärlssjukdom
Mindre troligt att lungemboli är orsaken om riskfaktorer för LE saknas
Lungödem kan förekomma vid LE men är mer vanligt vid kardiell sjukdom
För- och nackdelar KAD-sättning
För:
-pat med diuretika/vätskedrivande: enklare att mäta urin (timdiures)- ex vid pat med lungödem med furosemid
-immobiliserad pat som inte kan gå på toa själv
-om risker för urinretention finns (ex BPH, prostatacancer, UVI)
nack:
-ökad risk VRI
Utveckla anamnes med tanke på riskfaktorer och sekundärpreventiva åtgärder vid akut kranskärlssjukdom
Symtomanamnes: debut, duration, karaktär, andra symtom
medicinska faktorer; fråga om tobaksvanor, alkoholvanor, vardaglig funktionsnivå och fysisk aktivitet, Hereditet
->kan finnas riskfaktorer och livsstilsfaktorer här som man kan jobba med, och därmed minska risken för nya
händelser som led i sekundärprevention
Riskstratifiering utifrån sociala faktorer; familjesituation, boendesituation, i
arbete/pensionär, socialt nätverk.
->Sociala faktorer kommer också påverka sannolikheten för hur han kommer klara
eventuella sekundärpreventionsåtgärder, liksom om han kommer behöva sjukskrivning
akut åtgärd ökat troponin
kontakta kardiologjour
ökat troponin ska betraktas som kardiell ischemi tills motsatsen är bevisad (hon den patienten med riskfaktorer: T2D och HT)
invänta inte det andra troponinet (som naturligtivs också ska tas) pga det riskerar att fördröja handläggning
lungödem symtom och klinik
Hosta (vitt eller rosafärgat sputum), dyspné, ångest, cyanos, kallsvett, ödem
takykardi
nedsatt sat
rassel
nedsatta andningsljud vid uttalat lungödem
Kardinalsymtom jättecellsarterit
- Huvudvärk
-Skalpömhet
-Tuggclaudicatio
-Synpåverkan
Diffar värk överarmar
PMR, myosit, biverkan statiner, rhabdomyolys
Blodprov misstänkt PMR
SR och/eller CRP
Vanlig biverkan statiner
Muskelvärk (myalgi), -svaghet, -ömhet, -stelhet och -kramper (5%) (muskelsymtom)
I vissa fall tom skelettmuskelnedbrytning (rhabdomyolys)
->ta CK-MB
Ter sig som kraftig muskelvärk
Oftast dosberoende och ibland preparatspecifikt
->testa sänka dos
Ev. byta preparat
Skillnad PMR mot myosit, fibromyalgi, rhabdomyolys och muskelvärk pga statinbiverkan
Ingen muskelsvaghet vid PMR typiskt
Prov att ta misstanke om myalgi pga statinbiverkan, rhabdomyolys eller myosit
CK-MB
pga ökad skelettmuskelnedbrytning
Kliniska fynd vid testning vid impingement syndrom (inklämningssyndom)
positiv painful arc, Hawkins-Kennedys och Neers test
Orsak impingementsyndrom
beror på att strukturer (ex. Bursa Subakromialis
och M. Supraspinatus) mellan Acromion och Caput Humeri kläms vid rörelser i axelleden
Riskfaktorer impingementsyndrom
repetitivt arbete med händerna över axelhöjd (minst en timme per dag )
glenohumoral instabilitet efter trauma (ffa hos yngre)
doser, uppföljningar och behandlingstid för läkemedelsbehandling av
PMR. Ordinationer ska skrivas korrekt.
perorala steroider, startdos:
T. Prednisolon 5 mg, 4 tabletter dagligen som successivt trappas ner med 2,5-5 mg varannan vecka
Nedtrappningen börjar 4 veckor
efter uppnådd symtomfrihet på startdosen.
I samband med dosminskning lämnar pat nya prover för kontroll av
CRP och SR samt har kontakt med dig för att bekräfta symtomfrihet.
Om symtomen återkommer vid dosminskning,
eller SR/CRP stiger, backar pat ett steg i nedtrappningsschemat.
När pat nått dosen 10 mg Prednisolon
dagligen minskas nedtrappningshastigheten till 1,25 mg varje månad.
Den totala behandlingstiden är
ofta runt 1,5 år
Risker kortisonbehandling
Hypertoni
Hyperglykemi och tom T2D
Infektionskänslighet, immunosuppression
Osteoporos
Binjurebarksatrofi och störd endogen kortisolproduktion
Andra lm vid kortisonbehandling, ex vid PMR
Osteoporosprofylax ex bisfosfonat, ex alendonsyra, kalcium, vitamin D
ex. T. Alendronat 70mg per vecka
ex. T.Calcipos forte 500mg/800IE 1x1 tills vidare
Vid start alendronsyra, fråga pat
problem med tänderna? pga ökad risk för käknekros
Prover och utredning inför insättning osteoporosprofylax med bisfofonat, kalcium och vit D samt kortisonbehandling
kreatinin: njurfunktion (risk för osteoporos, dosjustering)->kontrollera GFR
kalcium-jon
25-OH-Vit-D
PTH
DXA-mätning (remiss, pga utvärdera effekt av behandling)
fGlukos och HbA1c pga risk för hyperglykemi och tom T2D vid kortisonbehandling
-även kontroll några veckor efter behandlingsstart som uppföljning
Mäta bt regelbundet pga kortisonbehandling ökar bt
->justera/sätta in bt sänkande lm
Malignitetsutredning mtp ökad SR? Myelom?->proteinprofil i blod (M-komponent) samt blodstatus med differentialräkning (anemi)
Diffar huvudvärk
Temporalisarterit
Migrän
Spänningshuvudvärk
Hjärntumör
Subaraknoidalblödning
Meningit
Behandling akut kolexacerbation
Kortverkande bronkdilaterare (SABA med eller utan tillägg av SAMA)- spray i spacer
Kortison peroralt (prednisolon)
syrgas
ab om indicerat
när indikation ab vid akut kolexacerbation
Ökad sputumpurulens och ökad sputummängd och ökad dyspné
-2 av 3 ska vara uppfyllda
Ogynnsamma prognostiska faktorer hos pat
-Ex. komorbiditet av annan kronisk sjukdom (DM, hjärtsjukdomar)
Svår sjukdomsbild som kräver andningsstöd (NIV, intubuation, respiratorvård)
ab val vid akut kolexacerbation
Amoxicillin
pga 1/3 av alla kolexacerbationer orsakas av bakterier
vanligaste bakterierna: pneumokocker, h influenzae
betalaktam ab har god effekt mot dessa
Utredning alkoholmissbruk/intag
AUDIT: skattningsformulär för sitt bruk med specifika frågor om konsumptionen
CAGE: bedömer risken för alkoholmissbruket
=Cut-down Annoyment Guilt Eye Opener
time-line-follow-back
-be pat berätta om när och hur mycket han drack senast, och sedan följa tidslinjen bakåt över senaste 1-2 veckorna
blodprover
prover för kvantitet:
-PETH
Bildas från fosfatidylkolin i närvaro av etanol
Speglar alkoholkonsumtionen de senaste 3-4 veckorna
-CDT
(kolhydratfattigt transferrin)=förändring i transferrinets glykolyseringsmönster
Speglar alkoholkonsumtionen de senaste veckorna-månaden
prover för leverskada:
-ALAT, ASAT
-GT
Urinprover
-EtG (etylglukuronid)
Konjugerad etanolmetabolit
Speglar alkoholkonsumtionen de senaste dygnen
-EtS (etylsulfat)
konjugerad etanolmetabolit
Speglar alkoholkonsumtionen de senaste dygnen
standardglas alkohol/etanol
12g etanol/alkohol
Exempel kan vara 1 glas (15 cl) bordsvin eller 1 burk (33cl) starköl
Riskbruk alkohol
Man och kvinna: 10 eller mer standardglas per vecka
eller
4 standardsglas eller mer vid ett och samma tillfälle minst en gång i månaden
2 parametrar att ta hänsyn till vid risk/misstanke om alkoholmissbruk
konsumptionen under en vecka
konsumption under ett och samma tillfälle
Skillnad diagnoserna “Skadligt bruk av alkohol” och “Alkoholberoende”
Skadligt bruk är en lindrigare diagnos än beroende.
Skadligt bruk förutsätter att pat
under en 12-månadersperiod ska ha haft ett upprepat alkoholbruk:
- som leder till misslyckanden i att fullgöra sina skyldigheter på arbetet, i skolan eller i hemmet
- i situationer där det medför betydande risker för att orsaka skada på sig själv eller andra
- som leder till upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket
- trots medvetenhet om att det orsakar negativa konsekvenser socialt, samhälleligt eller kroppsligt
Minst 3 av 6 kriterier under senaste året:
-Starkt behov, längtan eller tvång att dricka
-Svårt att kontrollera konsumtionen
-Abstinenssymptom
-Toleransökning
-Tilltagande ointresse av annat än substansen
-Fortsatt konsumtion trots skador (fysiska och/eller psykiska)
Kärnan i beroendet är alltså kontrollförlust där patienten trots försök inte lyckats bryta sitt alkoholbruk. Därför krävs
mer anamnes kring hur patientens drickande påverkat hans liv för övrigt för att kunna avgöra om han kan diagnosticeras
med skadligt bruk eller beroende.