Organ- och vävnadsdonation Flashcards
Vem kan bli donator
-patient med total hjärninfarkt och avlider i respirator kan bli organ- och vävnadsdonator (DBD=Donation after Brain Death)
-svårt sjuk patient som vårdas på IVA med utsiktslös behandling efter kontrollerat avbrytande av intensivvård kan bli vävnadsdonator (DCD=Donation after Cirkulatory Death)
-“Alla” andra patienter som avlider på avdelningar på sjukhus och i samhället kan bli vävnadsdonator
ex. 3 organ man kan donera
hjärta, lungor, njurar, lever, tarm
ex. 3 vävnader man kan donera
blod, hud, celler, benmärg, rörben eller andra ben, hornhinna (cornea)
För att kunna donera organ krävs
-att person avlider på intensivvårdsavdelning
-att personen vill donera sina organ (dvs har gett sitt samtycke)
-att medicinska insatser ges efter brytpunkten för att bevara organens funktion inför ev transplantation
-att transplantationskirurgen bedömer att donatorn är lämplig
-att det finns en mottagare för organen
2 typer av donationsprocesser
DBD (Donation after Brain Death)
-donation då döden inträffat efter primär hjärnskada (ex. stroke, hjärnblödning, trauma)
-donationsoperationen inleds 24h efter döden
-kan donera njurar, lever, lungor, hjärta, pancreas samt tarm
DCD (Donation after Cirkulatory Death)
-donation då döden inträffat efter cirkulatorisk död (ex hjärtinfarkt)
-donationsoperationen inleds i nära anslutning efter döden
-kan donera njurar, lever, lungor, hjärta, pancreas
Konstatera dödsfall vid DBD vs DCD
Vid DBD
-Hjärnan skadas allvarligt tex trauma, blödning
-Trycket kring/ i hjärnan
stiger, cirkulationen upphör
och syrebrist till hjärnan
uppstår
-Hjärnans funktioner upphör
oåterkalleligt
-Människan är död
Vid DCD
-Hjärtat stannar tex vid
hjärtinfarkt
-Syrebrist till hjärnan uppstår
-Hjärnans funktioner upphör
oåterkalleligt
-Människan är död
Fortsatta medicinska insatser efter människas död får ske för att:
-bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan på transplantationsingrepp
-göra ett ingrepp som kan rädda livet på ett livsdugligt foster i en död gravid kvinna
De medicinska insatserna får inte pågå längre än 24h
Arbetsordning donationsprocessen
-Identifiera möjlig donator
-Fortsatt intensivvård
-Ev. rättsmedicinsk/ polis- kontakt
-Brytpunktsbeslut samt information till anhöriga
-Sökning i donationsregistret (står där om pats inställning till organ- och vävnadsdonation)
-Inleder organbevarande behandling (max 72h)
-Första kontakt med transplantationskoordinator
-Utreder förutsättningar för donation
-Fastställ dödsfallet
-Ge anhöriga besked om dödsfallet
-Utred om samtycke finns till donation
-Fortsatt medicinska insatser (maximalt 24h efter döden)
-Fortlöpande kontakt med transplantationskoordinator
-Genomför ev. kompletterande undersökningar och provtagningar
-Beslut om donation
-Planera för donationsingrepp
-Donationsingrepp genomförs
-Efter donation — avskedsstund för anhöriga
Ansvarsfördelning i donationsprocessen
Donationsverksamheten (IVA)
-identifierar möjliga donatorer
-utredning av donationsviljan
-anamnes för medicinsk lämplighet
-beslutar om donation får ske
Transplantationsverksamheten
-beslut om medicinsk lämplighet
-utför uttagsoperationen och transplantation
av organ
Transplantationskoordinatorn
-ansvarar för
samordning kring donationsprocessen och är länken mellan donations- och transplantationsenheterna
Utredning av donationsviljan
Känd vilja
- Register
- Donationskort
- Närstående
Tolkad vilja
- Närstående måste vara ense
Okänd vilja
- “förmodat samtycke”
○ Om ingen information->antar att pat ger samtycke till organdonation
Närstående kan inte lämna veto!
Ny lag om beslutsoförmögna
Donation får inte göras om den avlidne vid sin död var vuxen och hade en funktionsnedsättning av sådan art och grad att han eller hon som vuxen uppenbarligen aldrig haft förmågan att förstå innebörden av och ta ställning till ett sådant ingrepp
Närståendeveto vid donation?
Närståendevetot är inte längre tillämpbart enligt ny lag
-det är den enskildes vilja och inställning till donation som är avgörande
Får sekretessbelagda uppgifter lämnas mellan vårdgivare angående donation?
Ja, offentliga och privata vårdgivare har skyldighet på en sådan begäran lämna de uppgifter som behövs för utredning av de medicinska förutsättningarna för donation av organ och annat biologiskt material, utan hinder av sekretess eller tystnadsplikt
Förutsättning för att organbevarande behandling ska få ges
Brytpunktsbeslut har tagits av legitimerad läkare i samråd med annan legitimerad läkare
-dvs övergång från livsuppehållande behandling till att vara symtomlindrande
Dokumentation
Följande ska dokumenteras i patientjournalen:
I. uppgifter om utredning av donationsviljan
2. uppgifter om underrättelse till närstående, och
3. vilka försök som har gjorts att komma i kontakt med närstående om dessa inte har kunnat nås.
Vid organbevarande behandling, ska även följande dokumenteras i patientjournalen:
I. bedömningen att patienten efter döden kan bli aktuell som organdonator
2. tidpunkten för när den organbevarande behandlingen inleds och avslutas, och
3. om tiden för behandlingen överskrider tidsgränsen på 72 timmar, de särskilda skälen för detta
