Mag-tarm-kanalens motorik och dysmotorik Flashcards
1
Q
Vilka muskler består GI-tract generellt av?
A
- Longitudinell muskel ytterst
- Cirkulär muskel mitten
- Muskularis mukosae innerst
2
Q
Vilka nerplexa och neuroner består GI-tract generellt av?
A
- Plexus myentericus (Auerbachs plexus)
- Plexus submucosus (Meissners) mindre utvecklad i esofagus
- Primärafferentneuron (sensorisk cell) tar emot signaler från lumen och stimulerar själv via interneuron eller direkt till motorneuron
- Intestinofugalneuron skickar till autonoma nervsystemet längre bort i tarm
3
Q
Hur fungerar peristaltiken vid matintag?
A
- Kemisk eller mekanisk stimuli gör att sensorisk cell (primärafferent) ger signaler (indirekt via interneuron eller direkt) till motorneuron/excitatorisk nervcell (oral riktning) samt till inhibitorisk nervcell (kaudal riktning) à grunden för peristaltik
- Cirkulära kontraktioner som för vidare lumeninnehåll i tarm
4
Q
På vilket sätt ger sympatikus och parasympatikus gas och broms i GI-tract?
A
-
Sympatiska (broms)
- Th5-L2, paravertebrala och prevertebrala ganglier
- Noradrenalin
- B2-receptorer – minskar peristaltiken
- A-receptorer – ökar tonus i sfinktrar
-
Parasympatisk (gas)
- Vagusnerven
- Splankniska nerver S2-S4 (slutet av tjocktarm)
- Acetylkolin
- Ökar peristaltiken
- Relaxation i sfinktrar
5
Q
Nämn ett par hormoner från tunntarm som minskar motilitet?
A
6
Q
Nämn ett par hormoner från tunntarm som ökar motilitet
A
7
Q
Hur fungerar resorvoarfunktionen i gaster?
A
-
Reservoarfunktion (fundus framför allt)
-
Receptiv relaxation
- När mat kommer ner i esofagus sker vidgning som ger signal till vagusnerven (afferent) som via nukleus ger tillbaka signaler till fundus om avslappning
-
Gastro – gastrisk ackommodationsreflex
- Innehåll i antrum ger relaxation i fundus (via ENS och parasympatikus)
-
Receptiv relaxation
8
Q
Hur sker peristaltiken i ventrikeln?
A
-
Peristaltik (corpus och antrum)
- Börjar i nedre halvan av corpus och trycker ner mat mot pylorus vars sfinkter är lite öppen och därför tillåter lite passage vilket ger lagom takt att bryta ned föda
- Delvis oberoende av extern input
- Drivs av ”slow-waves” 3/min
- Börjar i nedre halvan av corpus och trycker ner mat mot pylorus vars sfinkter är lite öppen och därför tillåter lite passage vilket ger lagom takt att bryta ned föda
9
Q
Vad innebär den enterogastriska reflexen?
A
- Inhibitorisk reflex – fördröjer tömning av ventrikel och initieras av följande i duodenom
- Lågt pH, fetter och proteiner, distension av tarmvägg, hög osmolalitet i kymus
- Sker genom lokala reflexer samt autonoma nervsystemet
10
Q
Vad sker i tunntarmen (och ventrikeln!!) vid fasta?
A
-
MMC (migrating motor complex) i fasta
- Under fasta har tunntarmen tre olika faser
- Fas 1 – tarmen stilla
- Fas 2 – oregelbunden aktivitet
-
Fas 3, MMC –> periodisk intensiv kotraktil aktivitet i långa peristaltiskt mönster leder i aboral riktning
- Starkt beroende av ENS (oberoende av autonoma nervsystemet)
- Regleras av motilin?
- Tömmer tunntarmens innehåll mellan måltider
11
Q
Vad sker i tunntarmen postprandiellt?
A
- Oregelbunden aktivitet som bryter ned kymus, blandar med gallsyror och pankreasenzymer, underlättar absorption
- Sker genom lokala reflexer
- Transtid 2-4 h (3-5 cm/min)
12
Q
Hur fungerar kräkreflexen?
A
- Kräkcentrum i hjärnstam (PCRF) kan påverkas av ex vagusnerver/splanknusnerver, vestibularisapparaten och farynx. LM kan påverka Kemosensitiv area som kan påverka kräkcentrum. Bägge påverkas av kortex
- Från kräkcentrum påverkar
- Kranialnerver (VII och IX) till salivutsöndring
- Avslappning av nedre esofagus sfinkter samt påverkan på diafragmamuskulatur
- Peristaltik bakåt uppåt (4-5 cm i sek)
13
Q
- Tjocktarmen resorberar vatten och elektrolyter, formar avföring. Förmåga att absorbera > 4 L vatten dagligen
Hur fungerar tjocktarmens motorik?
A
- Motoriken liknar tunntarmens motorik, dock ingen MMC
- Korta sammandragningar (haustreringar) i högra kolon (bilden)
- ”Mass movement”
- 2-3 ggr/dag i höger kolon till rektum, defekationsreflex
- Gastrokoliska reflex
- Vid matintag vidgas ventrikel och autonoma nervsystemets reflexer skickar signaler till rektum om tarmtömning
14
Q
- Definition > 60 % efter 2 tim / > 10 % efter 4 tim kvar i magsäcken
- Kan även förekomma vid andra magtarmsjukdomar, ex funktionell dyspepsi
Vad beskrivs?
A
- Fördröjd magsäckstömning – gastropares
15
Q
- Idiopatisk > 50 %, diabetes mellitus, postoperativ, neurologiska sjukdomar, reumatiska systemsjukdomar
- Vanligare bland kvinnor (4:1)
- Histologiskt mindre antal ICC och nervfibrer, immuncellsinfiltrat och fibros i glattmuskulaturen
Vad beskrivs?
A
- Fördröjd magsäckstömning – gastropares
16
Q
- Ospecifika – illamående, kväljningar, kräkningar, fyllnadskänsla i magen, tidig mättnadskänsla, oförmåga att äta normalstora portioner, aptitlöshet, uppblåsthet
Symptom på vad?
A
- Fördröjd magsäckstömning – gastropares
17
Q
Vad är viktigt tänka på vid utredning av dyspepsi?
A
Om alarmerande symptom eller > 50 år –> gastroskopi (och ev radiologisk undersökning)
18
Q
- Utredning gastropares?
A
- Ventrikelskintigrafi – äter standardiserad måltid och sitter upp och fotar
19
Q
Behandling vid gastropares?
A
- Kost – mindre portioner, fibrer och fett. Näringstillskott, dietistexpert
- Optimering av diabetesbehandling, minskar hypoglykemi efter måltid
- Prokinetiska LM – Prukaloprid (serotonin-R agonist), Metoklopramid (primperan/dopaminantagonist som främjar motilitet i nedre del magsäck och duodenum), Erytromycin (motilinagonist)
- Pyloromyotomi – snitt i pylorys som sys ihop på tvären vilket ger större öppning
- Pacemaker – Elektroder implanteras i antrumväggen, starkare kontraktion i korpus/antrum
20
Q
- Snabb magsäckstömning in i tunntarm – dumpingsyndrom
Etiologi?
A
- Postkirurgisk åkomma (sällan idiopatisk, diabetes mellitus)
21
Q
- Tidiga symptom (inom 30 min)
- Vätska till tunntarm då osmos driver vätska dit (volymskift) vilket leder till uppkördhet, kramper, illamående, diarré
- Vasomotor relaterade-flushing (serotonin/noradrenalin/VIP), yrsel, hjärtklappningar, svettningar, huvudvärk, konfusion
Tidiga symptom för vad?
A
- Snabb magsäckstömning in i tunntarm – dumpingsyndrom
22
Q
- Sena symptom (1-3h)
- Hypoglykemi orsakad av GLP-1 och GIP-sekretion – hunger, svettningar, nedsatt koncentrationsförmåga och medvetende
Sena symptom för vad?
A
- Snabb magsäckstömning in i tunntarm – dumpingsyndrom
23
Q
- Snabb magsäckstömning in i tunntarm – dumpingsyndrom
Diagnostik?
A
- Symptomen
- Ventrikelscintigrafi
- < 50 % efter 1 h, < 20 % efter 2 h
- Oral glukosbelastningstest
- 10 timmar fasta –> 50 g glukos –> P-glukos efter 2 h som då är lågt, också ökad kontroll av blodtryck och puls som ökar pga adrenalin/serotoninpåslag
24
Q
- Snabb magsäckstömning in i tunntarm – dumpingsyndrom
Behandling?
A
- Livsstilsförändringar – ändrad kost, mindre kolhydrater, mer fibrer
- Förtjockningsmedel – guargummi, pektin
- Peroralt – antidiabetikum – ex akarbos (långsammare nedbrytning av kolhydrater i tunntarm, långsammare upptag och minskar då symptom, inte snabbeheten av passagen
- Antikolinergika – långsammare passage
- Somatostatinanalog
- Kirurgi
25
Q
- Spektrum av sjukdomar som kännetecknas av:
- Vidgade tarmslyngor utan mekaniskt hinder
- Tarmen förlorar sin förmåga till funktionsdugligt muskelarbete
- Förvårar passagen via tarmen
- Slemstagnation –> bakterieöverväxt och sepsis
- Malabsorption och viktnedgång
- Akut eller kronisk
Vad beskrivs?
A
- Intestinal pseudoobstruktion (IPO)
26
Q
- Akut IPO – paralytisk ileus
Vad innebär detta?
A
- Akut paralys i tarmen, omfattar ofta tjocktarmen
27
Q
- Akut IPO – paralytisk ileus
Etiologi?
A
- Postoperativt (buk, gyn ortopediska operationer)
- Infektioner, peritonit
- Myokardinfarkt, tarmichemi
- Elektrolytrubbningar (hyponatremi, hypokalemi, hypo/hyperkalcemi)
- Droger, läkemedel
- Idiopatisk 5 %
36
Q
Tunntarmsmanometri
- Mäter lumenockluderande motorik (peristaltik) i proximala tunntarmen
- Katetern förs via näsan till proximala jejunum. Katetern har mätpunkter på > 6 nivåer.
- Ambulatorisk och ger möjlighet till ett helt dygns mätning i hemmet
Vad visar bilden?
A
- Normal – fas II lite oregelbundna kontraktioner, fas 1 inga alls
37
Q
Tunntarmsmanometri
- Mäter lumenockluderande motorik (peristaltik) i proximala tunntarmen
- Katetern förs via näsan till proximala jejunum. Katetern har mätpunkter på > 6 nivåer.
- Ambulatorisk och ger möjlighet till ett helt dygns mätning i hemmet
Vad visar bilden?
A
- Patologisk
- Ihållande fasisk aktivitet med starka kontraktioner
- Avsaknad av fas 3
- Abnorm propagation
39
Q
Skillnad på myopati och neuropati i tarmen och hur kan det mätas?
A
- Myopati
- Skada på muskel med systematisk kontraktioner men med låga amplituder
- Neuropati
- Osystematiska kontraktioner där musklerna fungerar med bra amplituder
Mäts med tunntarmsmanometri
40
Q
Vad innebär Hirschsprungs sjukdom?
A
- Genetisk aganglios, kongenital megakolon, vanligast med diagnos innan 3 år
41
Q
Hirschsprung sjukdom
Patogenes?
A
- Enteriska neuronala stamceller migrerar inte hela vägen längs embryots urtarm vilket orsakar defekt i innervationen av aborala tarmen
- Det drabbade tarmsnittet kontraherar utan peristaltik medan oralt normalt innerverad tarm dilaterar
43
Q
Hirschsprung sjukdom
- Genetisk aganglios, kongenital megakolon, vanligast med diagnos innan 3 år
- Kronisk förstoppning och tillväxthämning
Diagnostik?
A
- Anorektal manometri – avsaknad RAIR (RectoAnal inhinitory reflex)
- Kolongjutning – bariumlavemang
- Rektala sugbiopsier – avsaknad av submukösa ganglier i rektala sugbiopsier
55
Q
Matstrupen
- Börjar i pharynx, och passerar genom hiatus i diafragma och slutar i ventrikel med nedre esofageala sfinktern (LES), öppnar för det som kommer uppifrån men håller också tätt nedåt (ringmuskel)
- 25-35 cm lång
- Går ner lite snett i ventrikel
Vad kallas vinkeln?
A
Hiska vinkeln
56
Q
Hur är esofagus uppbyggt och vad innerverar lokalt?
A
- Två muskellager – yttre longitudinellt och inre cirkulärt
- Övre tredjedel skelettmuskulatur, mellersta blandning och sista glatt muskulatur (kräver signal uppifrån)
- Slemhinnan utgör bredaste lagret
- Innerverad av Auerbasch mellan muskellagrerna och Meissners plexa i submucosa
57
Q
Vad består LES (nedre esofagala sfinkterna) av?
A
- Frenicoesofageala ligamentet sitter bredvid och kan göra så vi kan kräkas genom att dra upp magen ovanför diafragma
- Övergång mellan skiv- och cylinderepitel (Linea dentata)
- Hiska vinkel
59
Q
Vad är mekanismen vid ett hiatushernia om frenicoesofageala ligamenten blir slappa?
A
- Magsäcken åker då upp ovanför diafragma, LES går alltså upp ovanför diafragma till thorax där det är negativt tryck (minnzni!) för lungorna ska hållas utspända vilket gör att slussporten hålls öppen
- Förkortar matstrupen vilket också ger motorikstörningar, gummisnodd blir sladdrig och muskulatur likaså
- Även hiatus (muskelsträngar = cruz) kan töjas ut så att magsäck fortsätter dras uppåt
61
Q
Vad förmedlar nr 1 i bilden?
A
Olika typer av hiatushernia
- Glidbrock vanligast, åker upp och ner. Patienten mår bättre ibland. Ger reflux
62
Q
Vad förmedlar nr 2 i bilden?
A
Olika typer av hiatushernia
- Paraesofagealt brock, vätska, luft och ibland mat trycker på matstrupen vilket kan ge sväljsvårigheter. Ger ej reflux, LES fungerar.
63
Q
Vad förmedlar nr 3 i bilden?
A
Olika typer av hiatusbrock
- Mixad variant, både besvär av brock och syra
64
Q
Vad förmedlar nr 4 i bilden?
A
Olika typer av hiatusbrock
- Svag öppning kroniskt i diafragma kan göra att hela magsäcken kryper upp succesivt, kan dra med sig kolon transversum, mjälte och pancreas
67
Q
Vad visar bilden?
A
Normal esofagusmanometri (trycksmätning)
68
Q
Vad visar bilden?
A
Esofagusmanometri (trycksmätning)
- Utebliven tryckökning i nedre esofagus, kraftigt tryck i LES vilket tyder på achalasi
69
Q
Vad visar bilden?
A
Röntgen med typisk utseende vid ashalasi eftersom mat samlats på sfinktern som inte öppnas till ventrikeln
